DS (pdf 2 780 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

More documents

Recommendations

Info

Fortsättning från föreg. sida ➜ på Försäkringskassans centralkontor runt om i landet. – De var blåa, av märket ICL och inte särskilt ergonomiskt uttänkta, minns Erik Granström. I stället för att fylla i de tidigare inmatningsblanketterna kunde nu handläggarna mata in pensionsuppgifterna direkt via terminalen till stordatorn. De kunde också ta fram svarsbilder ur systemet med information om respektive pensionär. – Tidigare hade handläggarna fått leta reda på pensionskorten i så kallade rotundor, som var ett slags gigantiska arkiv, berättar Erik Granström. Försäkringskassans handläggare var, och är än i dag, en väldigt lojal och tålig yrkeskår. Automatiserades Även pensionsuträkningen automatiserades nu och pensionsutbetalningen var redan automatiserad. För handläggarna var datoriseringen en stor omställning jämfört med det tidigare helt manuella arbetet. – Det tog tid innan de kände sig mogna att våga släppa pappershanteringen, säger Erik Granström. Parallellt med systemet för pensionerna utvecklades inom RAFA ett system för sjukförsäkringen. Det var ett helt nytt system som successivt togs i drift under 1974 och fram till början av 1976. Erik Granström var själv inte direkt involverad i det arbetet men han kommer ihåg att det i början fanns stora kapacitetsproblem i det tekniska systemet i Sundsvall. Det gick inte att hantera de väldiga volymer som krävdes. Det tog flera år innan det blev ordentlig stabilitet i systemet. Under tiden kämpade handläggarna på ute i kassorna trots många störningar och avbrott. – Försäkringskassans handläggare var, och är än i dag, en väldigt lojal och tålig yrkeskår, konstaterar Erik Granström. – Det har haft stor betydelse för att datoriseringen har kunnat genomföras. Mata in Det gick nu att mata in sjukanmälan och beräkna sjukpenning via terminalerna. Det hade tidigare gjorts manuellt. Men precis som för pension var många handläggare avvaktande till en början och gjorde parallellt noteringar i sjukkorten. Erik Granström – från Bull till Fenix. 1983 1988–89 Det kom också ut fler terminaler till försäkringskassekontoren. De var den här gången av märket Alfaskop. Terminalerna brukade ibland betecknas som ”dumma” vilket Erik Granström förklarar med att det inte fanns någon intelligens i själva burken. De visade bara upp den bild som stordatorn sänt till dem. – Man matade in uppgifter till stordatorn, som sedan gjorde jobbet. Dessa enkla terminaler fanns kvar ända fram till slutet av 1980-talet då PCn började ersätta. – Men till en början användes även PCn som en terminal, säger Erik Granström. Det kan vara svårt att förstå i dag när vi fullt ut utnyttjar PCns alla kontorsfunktioner med mejl, Internet, Officepaket och lokala applikationer. – Det har visat sig att det tar tid att vänja sig vid all ny teknik och att utnyttja den fullt ut, menar Erik Granström. Under resten av 70-talet datoriserades sedan mer och mer av socialförsäkringen. En lång rad förmåner, som barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd och föräldrapenning tillkom. Under 80-talet och en bit in på 90- talet var det en lång utredningsperiod med Allfa-utredningen och FAS 90 som de mest framträdande. – Det var utredning på utredning, säger Erik Granström, som själv medverkade i allihop. Politiskt betingat I början av den här perioden fanns det ett politiskt betingat decentraliseringstänkande som slog igenom i utredningarna, framförallt Allfa. Sverige hade en borgerlig regering och en centerpartist blev landets första dataminister. Försäkringskassorna stödde dessa tankar medan RFV var emot. – Även om det inte blev några direkta resultat av alla dessa utredningar så ledde det ändå till en klart ökad datormognad ute på Försäkringskassorna, menar Erik Granström. – Man kan säga att FAS 90 var med och drev igenom PC-eran. Vi fick också en kraftigt utbyggd terminaltäthet. Fortfarande i mitten av 80- talet fanns det bara 1 500 terminaler. FOTO: SVEN-ERIK JOHANSSON FAS 90-utredningen. PC:n börjar komma. 14 dagens socialförsäkring • Oktober 2009
Handläggaren fick gå till en terminal, köa, mata in uppgifter eller ta ut information, och sedan gå tillbaka till sin arbetsplats. Det kan jämföras med i dag när vi har mer än en PC per handläggare. 1990-talet präglades av att dra nytta av den lokala datorkraft som fanns. Det utvecklades även en del stödsystem, både centralt och av olika försäkringskassor. När sedan det nya pensionssystemet skulle utvecklas i slutet av decenniet så skedde det inte längre i Bull. Baserad på Unix – Det blev den första utvecklingen i ny IT-arkitektur och ny teknisk miljö baserad på Unix och var ett helt annat sätt att bygga IT-system säger Erik Granström. – Därefter har fokus legat på att bygga stödsystem för verksamhetsutveckling, till exempel handläggningssystem och Internettjänsten som gör att kunderna tar över en del av administrationen själva, och på den vägen är det. Erik Granström tycker att Försäkringskassan nu är ganska bra på väg när det gäller IT-utvecklingen. – Det finns ingenting i dag där tekniken sätter hinder. Det handlar snarare om tid och pengar. Men det är viktigt med en väldigt tydlig strategi och att man tar en bit i taget. Det går inte att greppa allt på en gång i stora helhetslösningar. När det gäller stödet till handläggarna så var det en lång period under 80-talet och en bit in på 90-talet som det fortfarande inte var så väl utvecklat. IT-utvecklingen var mer teknikdriven än verksamhetsdriven. I dag är det annorlunda menar Erik Granström. – Skälet är att IT har avdramatiserats och att datorn blivit vardagsmat för oss alla. Själva tekniken är klar att använda och därför kan vi nu lägga kraften på verksamhetsutveckling. Enligt Erik Granström så har vi än så länge bara sett början på det och han räknar med att nya datorvana generationer av medarbetare kommer att öka trycket på verksamhetsanpassning. – IT är trots allt en ung bransch. Den ökade mognaden gör att det nu är läge att låta verksamheten styra. 6 Elenor var redan van vid datorer När datorerna infördes på Försäkringskassan i början av 1970-talet var det helt nytt för medarbetarna. För dem som nyanställs i dag är datorn redan från början ett naturligt arbetsredskap. Elenor Lundin började på Försäkringskassan för ett år sedan. Först som personlig handläggare och från första april som servicehandläggare vid Försäkringskassans och Skatteverkets gemensamma servicekontor i Arvika. Inget konstigt – För mig var det inget konstigt med att kliva in på Försäkringskassan och börja arbeta med dator, säger hon. – Jag hade räknat med att få sitta framför datorn större delen av tiden. Elenor Lundin hade jobbat tre år på Skatteverket och var van att använda dator i arbetet. Hon hade även haft stor nytta av datorn under sina universitetsstudier. Hon har också en hemmadator för vardagsadministrationen, som bankärenden och bokning av biljetter. I datoriseringens barndom uppstod det många praktiska problem. Ett av de mer dråpliga var när personal på Försäkringskassans lokalkontor i Sundbyberg i början av 1970-talet fick testa att arbeta med direktåtkomst till sjukförsäkringsregistren via en terminal. Det var bara det att när handläggarna, som på den tiden nästan alla var kvinnor, skulle arbeta med terminalen så blev bildskärmen alldeles svart. När däremot den manlige projektledaren provade gick det alltid bra. Efter lite forskande kom man fram Hon tycker att ärendehante ringsstödet ÄHS känns modernt och är lätt att följa. Det gamla TP-systemet däremot upplever Elenor Lundin hon som svårt och ologiskt uppbyggt. Intranätet Fia och Försäkringskassans externa webbplats tycker hon fungerar bra även om det är mycket information och ibland kan vara svårt att veta var hon ska leta. Fia för lik den externa webben – Jag kan också tycka att nya Fia är för lik den externa webben. Det är lätt att blanda ihop dem. Jag använder båda mycket i mitt arbete och har ibland svårt att veta vilken jag är inne på. Elenor Lundin tycker att datorstödet fungerat bra utan större krångel. Men det har varit en del problem, bland annat med inloggningar, på servicekontoret eftersom hon har både Försäkringskassans och Skatteverkets system i samma dator. – Men det verkar vara ett känt problem som Helpdesk håller på att åtgärda. 6 Nylonblusarna gjorde skärmen helt svart * FOTO: YLVA ELOFSSON till att terminalen inte tålde kvinnornas nylonblusar, som var på modet då. Leverantören föreslog att personalen skulle jorda sig vilket gjorde att projektledaren fick ge sig ut och handla lite koppartråd att lägga på mattan vid terminalen. Därefter gick det bra. Källa: ADB-tekniken och den allmänna försäkringen. Ett vittnesseminarium vid Tekniska museet i Stockholm i februari 2008. Intressant och underhållande läsning från de första datordecennierna som går att ladda ned från museets webbplats (www. tekniskamuseet.se). 6 2009 Bull skrotas och ersätts med Unix. dagens socialförsäkring • Oktober 2009 15
Page 1 and 2: DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #7 oktobe
Page 3 and 4: SIDAN 3 Välkommen kundnytta|adopti
Page 5 and 6: kontorsutvecklingen det. Här ska f
Page 7 and 8: Omprövningarna ökar Antalet ompr
Page 9 and 10: Regeringen för optimistisk om ”u
Page 11 and 12: snart i graven Det var då. De för
Page 13: FOTO: SVEN-ERIK JOHANSSON Cirkeln s
Page 17 and 18: Kompetensutvecklingen handlar om at
Page 19 and 20: för Christer Förrehabilitering fi
Page 21 and 22: li hög Vinner man medarbetarnas f
Page 23 and 24: Susanne Levinson arbetade inom För
Page 25 and 26: NYA RÖN ganisationernas analyser
Page 27 and 28: ÅSIKTER & DEBATT Förvånansvärt
Page 29 and 30: NYFIKEN PÅ ... ... Mariann Wennber
Page 31 and 32: För 50 år sedan var det en själv

DS (pdf 2 780 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?