DS (pdf 2 780 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

More documents

Recommendations

Info

LIKA behandling av sjukskrivna – nu utbildas handläggarna i jämlikt bemötande Sjukskrivna och arbetslösa män och kvinnor behandlas inte lika. Mer resurser satsas på männen. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har nu gemensamt dragit igång ett projekt för att bemötandet ska bli jämlikt. text: anders ljungberg illustration: robert nyberg Runt om i landet arbetar cirka 1000 handläggare i de båda myndigheterna tillsammans inom ramen för samverkan med att få långtidssjukskrivna tillbaka i arbete. Olika studier visar att mer resurser satsas på de sjukskrivna männen än på kvinnorna. Insatserna för män kommer tidigare i sjukfallet, de får oftare hjälp att byta arbete medan kvinnor tenderar att få hjälp att vara kvar där de varit. Männen får längre insatser mätt som fler dagar med rehabiliteringsersättning. Och så vidare. ”GÖR NÅGOT ÅT PROBLEMET” Försäkringskassan och Nationella samverkansgruppen gav i början Arbetsförmedlingen samverkar kring personer som varit länge hetsgemensamma av året den myndig- borta från arbetsmarknaden. Arbetet leds av den att ”göra något” inom Genusgruppen i uppdrag nationella samverkansgruppen. i syfte att förbättra re- jämställdhetsområdet Runt om i landet finns 16 sultatet. Genusgruppen samverkanssamordnare, tog kontakt med Malmö åtta från vardera myndigheten. Cirka tusen fram ett utbildningsmate- högskola. De arbetar nu handläggare arbetar rial tillsammans med en i samverkansteamen, grupp handläggare från minst 1+1 från de båda Försäkringskassan och myndigheterna. Arbetsförmedlingen. Joakim Tranquist och Christina Scholten är kursledare. Kan förklaras Till en del kan sådant här förklaras. Till exempel är de utbildningar som män hänvisas till – bristyrken som svetsare, plåtslagare med flera – dyrare än de som erbjuds kvinnor. Fast då kvarstår ju frågan om Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska nöja sig med att erbjuda vad den försäkrade efterfrågar eller ta initiativ till erbjudanden som går på tvärsen mot rådande norm. Olika förväntningar En del av förklaringen tycks vara att förväntningarna från handläggarna på män och kvinnor, medvetet eller omedvetet, inte är desamma. För att höja medvetenheten om detta och för att nå målet om lika behandling pågår sedan en tid ett gemensamt kompetensutvecklingsarbete. Alla tusen handläggarna får genom Arbetsförmedlingens webbutbildning en kort grundläggande utbildning i jämställdhetsfrågor. Nu i höst får halva gruppen, resurserna räcker inte till alla, under en konferensdag i november ytterligare fördjupning. I början av nästa år kan alla ta del av det utbildningsmaterial som en grupp med handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar fram genom att konfrontera sina egna fördomar. De åtta kommer från olika geografiska arbetsmarknadsområden och är därmed förhoppningsvis representativa för landet som helhet. Alla är kvinnor. Visserligen är majoriteten handläggare i de båda myndigheterna kvinnor men de utgör inte 100 procent. Men FOTO: DANIEL NILSSON de som är med i denna pilotgrupp har alla anmält sig frivilligt när möjligheten dök upp, även om några också blivit uppmanade att söka. Kanske säger avsaknaden av män även det något om kön och gender. För det är vad det handlar om. De ska genom gemensam reflektion se vad som sker i mötet med de kvinnor och män som efter lång sjukskrivning ska slussas tillbaka till arbetslivet. Kursledarna, Joakim Tranquist och Christina Scholten, från Malmö högskola, leder diskussionen. Reagerar man som handläggare lika inför en man som säger att han saknar stöd hemma i sin strävan att börja jobba igen som när en kvinna säger samma sak? Och om en man börjar gråta, blir reaktionen densamma som när en kvinna gråter? ”Läxan” till denna gång var att plocka fram egna erfarenheter av ärenden där den försäkrades familjesituationen haft betydelse för hur mötet utvecklats. Hela ena väggen i konferenslokalen utgörs av en svart tavla, i dag blir den fullskriven med iakttagelser om män och kvinnor, om bemötande, vad som kan finnas på plussidan eller minussidan i mötet mellan handläggare och försäkrad. Positiv särbehandling Ett positivt exempel diskuteras: En stor, utsliten grovarbetare hamnar som följd av arbetet inom samverkan i en totalt kvinnodominerad verksamhet, ett boende för personer med psykiska problem. Han blir oerhört positivt bemött av såväl personal som patienter. Mannen var nöjd trots halverad lön och beklagade endast att han inte tagit detta steg för tio år sedan. Men bara en i gruppen har varit med om det motsatta, det vill säga att en kvinna bytt till en helt mansdominerad miljö och att det gått bra även om just den kvinnan oroade sig för att maken skulle bli svartsjuk. 16 dagens socialförsäkring • Oktober 2009
Kompetensutvecklingen handlar om att bli medvetna om hur våra normer och attityder omedvetet påverkar hur vi agerar. – Tänker ni alltså bort manliga arbetsplatser för kvinnor, undrar kursledarna. – Nja, vi utgår från vad den försäkrade har för önskemål. Uppdraget från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen till kursledarna från Malmö högskola är att ta fram ett material som kan användas av handläggarna inom samverkan. Vad det blir är ännu inte bestämt. Men Joakim Tranquist lutar i dag åt att en skriftlig dokumentation från gruppen lämnas vidare till en dramapedagog som sätter ihop scener som sedan kan ses i datorerna och ligga till grund för diskussioner på arbetsplatserna. Det gruppen dissekerar är de mer eller mindre medvetna förutfattade meningar vi alla bär på. Hur vi förhåller oss till den rådande men till vardags osynliga normen. Vi reagerar på det som syns eller hörs och som avviker från normen, som lätt brytning, ett ovanligt namn, tydliga religiösa markeringar eller blommiga byxor på män. Osynlig vardagsnorm – Kompetensutvecklingen handlar alltså om att synliggöra normen. Vi ska titta kritiskt på våra normer, attityder och på hur vi omedvetet agerar, säger Therese Borrman, samordnare av arbetet med mänskliga rättigheter vid Försäkringskassans huvudkontor. Det kan handla om att se hur mycket tid, pengar och vilken typ av åtgärder som läggs på män respektive kvinnor. Eller att fundera över varför inte lika många arbetsgivare dyker upp på avstämningsmöten när det gäller kvinnor som när det gäller män och vad vi gör åt det och över hur samtalen förs på avstämningsmötena. – Genom denna breda satsning tar vi vara på medarbetarnas medvetande och kunskap, säger Therese Borrman. 6 Vi reagerar på det som syns eller hörs och som avviker från normen, som lätt brytning ... eller blommiga byxor på män. dagens socialförsäkring • Oktober 2009 17
Page 1 and 2: DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #7 oktobe
Page 3 and 4: SIDAN 3 Välkommen kundnytta|adopti
Page 5 and 6: kontorsutvecklingen det. Här ska f
Page 7 and 8: Omprövningarna ökar Antalet ompr
Page 9 and 10: Regeringen för optimistisk om ”u
Page 11 and 12: snart i graven Det var då. De för
Page 13 and 14: FOTO: SVEN-ERIK JOHANSSON Cirkeln s
Page 15: Handläggaren fick gå till en term
Page 19 and 20: för Christer Förrehabilitering fi
Page 21 and 22: li hög Vinner man medarbetarnas f
Page 23 and 24: Susanne Levinson arbetade inom För
Page 25 and 26: NYA RÖN ganisationernas analyser
Page 27 and 28: ÅSIKTER & DEBATT Förvånansvärt
Page 29 and 30: NYFIKEN PÅ ... ... Mariann Wennber
Page 31 and 32: För 50 år sedan var det en själv

DS (pdf 2 780 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?