DS (pdf 2 780 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

More documents

Recommendations

Info

NYA RÖN Handläggarnas politiska åsikter påverkar besluten Mycket av det senaste decenniets arbete inom Försäkringskassan har siktat på att stärka likriktningen och rättssäkerheten i handläggningen. Men det räcker inte, hävdar statsvetaren Helena Olofsdotter Stensöta i en bok om Försäkringskassans handläggare. Det behövs också satsningar på organisationskulturen. Helena Olofsdotter Stensötas forskningsrön är inte okända för Försäkringskassan. Mycket av det som nu redovisas i ”Sjukskrivningarna och välfärdens infriare” diskuterade hon i sitt bidrag till den omfattande SKAprojektet (Försäkringskassan Analyserar 2006:16). Hennes forskning utgör en del av det omfattande projektet ”Trygghetens variationer”, initierat och finansierat av Försäkringskassan. ”Infriarna” är lika med sjukförsäkringshandläggarna. Har inte gått att förklara Att tryggheten varierat regionalt har länge plågat socialförsäkringsadministrationen. Måttet – ohälsotalet – behöver inte vara lika, förutsättningarna skiljer sig kraftigt mellan län och regioner. Men även när siffrorna justerats för åldersammansättning, näringslivsstruktur, utbildningsnivå, andel invandrare med mera så har det kvarstått en alldeles för stor del som inte gått att förklara. Den nämna SKA-rapporten handlade om lokala och regionala attityder och kulturer. Helena Olofsdotter Sten- söta bidrar bland annat med att visa på vilken roll handläggarnas politiska åsikter spelar. Förvaltningen ska genomföra de lagar som Riksdagen beslutar om. Visserligen måste Försäkringskassan och andra myndigheter tolka lagarna men att personalens politiska åsikter påverkar försäkringsutfallet är orimligt i en demokrati. rapport Bygger sina rön på enkäter Men de gör det, hävdar Helena Olofsdotter Stensöta. Författaren bygger sina rön på enkäter till samtliga sjukhandläggare plus ett antal intervjuer gjorda efter det att Försäkringskassan förstatligats. Olofsdotter Stensöta menar att detta är den mest omfattande systematiska undersökningen som gjorts av svenska ”offentliganställda på närbyråkratisk nivå”. I län där personalen står till vänster tillämpas försäkringen mer generöst än där de står mer till höger på den politiska skalan. Det ena är inte bättre eller mindre fel än det andra. Resultaten gäller inte individerna utan på samlad nivå. Det innebär, enligt författaren, att i ett län där de flesta har sina politiska sympatier högerut på skalan så tenderar även handläggarna med vänsterståndpunkter att inta en restriktiv hållning. Helena Olofsdotter Stensöta ser positivt på Försäkringskassans arbete med att säkra att tillämpningen blir lika över landet men hon menar att det inte räcker. Eftersom attityder spelar roll behövs en satsning på organisationskultur där förvaltningens roll i en demokrati präntas in i de anställda. Undersökningen tar upp fler aspekter än placeringen på höger – vänsterskalan. Även betydelsen av om handläggarna är regel- eller omsorgsorienterade och vilken roll som kön och ålder har på attityden tas upp. En möjligen oväntad slutsats är att omsorgsinriktningen, det vill säga att handläggaren litar på den försäkrade och intar en flexibel hållning, kan leda till sänkta ohälsotal. Bokens undertitel säger att det är en studie av svensk ”sjukvårdsbyråkrati”. Men det är inte det. Allt handlar om Försäkringskassans handläggare, till och med de små tecknade figurerna på omslaget har tröjor med Försäkringskasseloggan. Titel: Sjukskrivningarna och välfärdens infriare. En studie av svensk sjukvårdsbyråkrati. Författare: Helena Olofsdotter Stensöta Utgiven: Hjalmarsson&Högberg (2009) Anders Ljungberg anders-ljungberg@forsakringskassan.se ... men det håller inte nationalekonom med om Helena Olofsdotter Stensöta drar för vittgående slutsatser av handläggarnas enkätsvar. Det skriver forskaren Pathric Hägglund i ett inlägg i Göteborgs Posten. Pathric Hägglund, inspektionen för socialförsäkring, ser två problem med Olofsdotter Stensötas resultat (se ovan). Han menar att hon övertolkar. ”Att politiska sympatier och ohälsotal samvarierar betyder dock inte att det ena påverkar det andra”, skriver han med syftning på påståendet att till exempel högerorientering bland handläggarna i ett län leder till mer restriktiv hållning till sjukskrivningar och därmed lägre ohälsotal. Att handläggarnas åsikter och attityder studeras samlat på länsnivå gör att resultaten blir känsliga för allmänna åsikter på läns- och regionnivå. Pathric Hägglund undrar därför vad resultatet skulle ha blivit om Olofsdotter Stensöta studerat hur ohälsotalet samvarierar med den politiska åskådningen hos till exempel brandmän eller poliser. Det andra problemet, som Hägglund anser är allvarligare, är att det, enligt honom, inte går att fastställa riktningen på sambanden. Det vill säga, är det handläggarnas åsikter som påverkar ohälsotalet eller är det faktorer i länet, som näringslivsstruktur och befolkningens ålderssammansättning eller utbildningsnivå, som tvärtom påverkar handläggarnas åsikter och attityder? Denna tolkning är helt förenlig med resultaten av enkäterna, menar Hägglund. Inlägget är publicerat i Göteborgs Posten den 22 september. Helena Olofsdotter Stensöta skrev om sina slutsatser i samma tidning den 11 september. Anders Ljungberg 26 dagens socialförsäkring • Oktober 2009
ÅSIKTER & DEBATT Förvånansvärt att forskare förvränger begrepp Försäkringskassan vill ha kontroll över intygsskrivandet i sjukförsäkringen och åstadkomma en likriktning. Det hävdade professor Lotta Vahlne Westerhäll , i förra numret av DS. Tommy Sundholm och Jan Weibring från Försäkringskassan bemöter hennes synpunkter. I nr 6 av DS (sidan 24) ställs några korta frågor till Lotta Vahlne Westerhäll, professor i offentlig rätt vid Göteborgs universitet, med anledning av hennes nyligen publicerade studie ”Läkarintyget i sjukförsäkringsprocessen”. Utifrån granskningen av bland annat medicinska underlag drar Lotta Vahlne Westerhäll långtgående slutsatser om Försäkringskassans sätt att arbeta. Vi har valt att bemöta den kritik hon framförde i DS, punkt för punkt. l LVW: Läkarintyget är utformat så att det har blivit ett verktyg i Försäkringskassans utredning, snarare än att vara ett sätt för den försäkrade att bevisa att hon är arbetsoförmögen. Det medicinska underlaget har utformats för att vägleda läkaren att förmedla de uppgifter som Försäkringskassan behöver för att få ett tillräckligt beslutsunderlag. Det finns inte något motsatsförhållande mellan detta och den försäkrades syfte att genom det medicinska underlaget styrka sin arbetsoförmåga. l LVW: Intygsskrivandet har blivit alltmer reglerat. Bland annat utbildar Försäkringskassan läkare i att skriva intyg. Det är tydligt att Försäkringskassan vill ha kontroll över intygsskrivandet och åstadkomma likriktning. Vilket kan ge mindre rättssäkra beslut. Utbildningen av läkare i försäkringsmedicin, exempelvis att kunna förmedla relevanta uppgifter i det medicinska underlaget (”läkarintyget”), genomförs av de medicinska fakulteterna, av landstingen, av försäkringsmedicinska organisationer samt av Försäkringskassan så som försäkringsmedicinsk fördjupningsutbildning (SLU-kurser). I SLU-kurserna är en av utgångspunkterna Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd. Sådan utbildning torde snarare öka rättssäkerheten och minska godtycket i bedömningarna. Att använda ordet ”likriktning” är att förvränga begreppet utbildning på ett förvånansvärt sätt, inte minst när det kommer från en forskare. l LVW: Vid bedömning av arbetsförmåga och rätten till sjukpenning ska Försäkringskassan bortse från omgivningsfaktorer. Något som strider mot internationella medicinska klassificeringen. Där ses arbetsoförmåga som ett komplext samband mellan hälsa och andra faktorer. I Sverige har frågan om vem som ska avkrävas att försörja Utbildning torde snarare öka rättssäkerheten och minska godtycket. sig själv blivit en politisk fråga, inte en medicinsk. Möjligheten till förutsägbarhet är därmed obefintlig. Omgivningsfaktorer i form av vilka krav den försäkrades arbete ställer, och senare i sjukfallet den reguljära arbetsmarknaden, vägs självfallet in vid bedömning av arbetsförmåga. Vi vill dock inte kalla detta för omgivningsfaktorer utan de är snarare att betrakta som primära faktorer vid vår arbetsförmågebedömning. Däremot måste vi enligt lagen bortse från ekonomiska, sociala och liknande faktorer, till exempel om personen har tillgång till barnomsorg eller ej. l LVW: För att det ska bli ett ”gott beslut” krävs hänsyn till den försäkrades situation och till grundläggande humanitets– och välfärdsprinciper. Något som inte Försäkringskassan utbildar sina handläggare för i tillräcklig omfattning. Försäkringskassan har genomfört utbildning av alla handläggare inom sjukförsäkringen i etiskt förhållningssätt, bemötande med mera. Det är väsentligt att vi behärskar de grundlägggande välfärdsprinciper som ligger bakom lagstiftningen. Det finns dock situationer som försäkringen inte täcker. I dessa situationer är det extra viktigt med ett bra bemötande. Tommy Sundholm, enhetschef sjukförsäkring och funktionshinder Gör din röst hörd! Skriv till och delta i debatten. Vi tar gärna emot båda korta och långa inlägg (men inte längre än 3000 tecken!). Du kan vara anonym som skribent men redaktionen måste veta ditt namn. Skicka ditt debat t inlägg eller din insändare till: debatt@ forsakringskassan.se eller med post till: Dagens Social försäkring, Åsikter, 103 51 Stockholm Jan Weibring, försäkringsmedicinsk koordinator dagens socialförsäkring • Oktober 2009 27
Page 1 and 2: DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #7 oktobe
Page 3 and 4: SIDAN 3 Välkommen kundnytta|adopti
Page 5 and 6: kontorsutvecklingen det. Här ska f
Page 7 and 8: Omprövningarna ökar Antalet ompr
Page 9 and 10: Regeringen för optimistisk om ”u
Page 11 and 12: snart i graven Det var då. De för
Page 13 and 14: FOTO: SVEN-ERIK JOHANSSON Cirkeln s
Page 15 and 16: Handläggaren fick gå till en term
Page 17 and 18: Kompetensutvecklingen handlar om at
Page 19 and 20: för Christer Förrehabilitering fi
Page 21 and 22: li hög Vinner man medarbetarnas f
Page 23 and 24: Susanne Levinson arbetade inom För
Page 25: NYA RÖN ganisationernas analyser
Page 29 and 30: NYFIKEN PÅ ... ... Mariann Wennber
Page 31 and 32: För 50 år sedan var det en själv

DS (pdf 2 780 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?