DS (pdf 2 780 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

Fortsättning från föreg. sida ➜
med buntar av färdigräknade SGI för
att mata in uppgifterna. Efterhand
kom det fler terminaler och de samlades
på terminaltorg där handläggaren
kunde sätta sig en stund för inmatning
när det fanns en ledig plats.
Innan terminalerna infördes byggde
handläggningen på försäkringskort
(F-kort), som förvarades i stora så
kallade rotundor och hade olika färg
beroende på förmån.
Det gick också att ta fram olika databilder
ur terminalerna och få dem
utskrivna. Vanligast var 030 som visade
en persons kassatillhörighet och
036 som listade pågående åtgärder i
ett sjukfall och vad som hade gjorts
tidigare.
– Det var allt lite spännande när
den första maskinen kom, säger Lisbeth
Bergquist.
Ovan att läsa på en skärm
– Man var ovan att läsa på en skärm
och att inte längre ha de gamla F-korten
att lita till.
Lisbeth Bergquist och hennes kolleger
brukade därför ta ut en 030-bild
och lägga den på skrivbordet som om
det var ett F-kort.
Inte heller när Lisbeth Nilsson 1972
började på Försäkringskassans lokalkontor
i Lund fanns det några datorer.
Den första kom först ett par år senare
och användes bland annat till att knappa
in alla utbetalningskvitton. På den
här tiden var det inte ovanligt att de
försäkrade hämtade ersättning varje
dag.
– Vi hade två terminaler på hela
kontoret och vi fick nästan stå i kö för
att komma åt att använda dem.
Även Ylva Björk och Kerstin Sandberg,
som båda anställdes på Försäkringskassan
1976 när datoriseringen
precis börjat, kommer ihåg att handläggarna
var tvungna att köa för att
göra sina inmatningar.
Kerstin Sandberg, som började sin
bana på lokalkontoret i Staffanstorp,
ger ett exempel. När en försäkrad
ringde och sjukanmälde sig fick hon
ställa sig i kön till maskinen för att
rapportera in anmälan. Sedan gick
hon tillbaka till sitt skrivbord och
skrev ut en försäkran och skickade
den till den försäkrade. När den kom
tillbaka granskade hon den, gjorde i
Vi gjorde
som vi blev
ålagda. Men
det fanns en
viss oro för
strålning.
ordning ett utbetalningsunderlag och
lämnade det för inmatning i terminalen.
Sedan sköttes utbetalningen från
Sundsvall (som var handläggarnas
namn på Riksförsäkringsverkets dataavdelning).
Efter en tid tog Sundsvall
även över utskicket av försäkran.
– På den tiden var det mesta av
handläggningen fortfarande manuell.
Det man kunde göra i maskinen
var att registrera uppgifter. Den kunde
inte göra något mer.
Ylva Björk berättar hur hon, när
hon gått över till rehabilitering och
utredde förtidspension, skyndade sig
till jobbet tidigt på morgonen för att
komma åt en terminal där hon kunde
skriva sin föredragningspromemoria.
– Innan dess fick vi tala in den på en
diktafon och få den utskriven.
Förenklat handläggningen
Hon tycker att datoriseringen gått
framåt hela tiden och förenklat
handläggningen. Med ärendehanteringsstödet
ÄHS, som kommit under
de senaste åren, slapp hon de tidigare
pappersakterna även om hon ibland
behöver leta efter en sådan.
– Men de som handlägger handikappersättning
och vårdbidrag har
fortfarande pappersakter.
Till en början fanns det på en del
håll ganska mycket motstånd mot
de nya terminalerna bland handläggarna.
– Man var van vid pappershanteringen
och ville inte gärna släppa
den, säger Ylva Björk.
– Eller så var man rädd för att tappa
kontrollen, säger Kerstin Sandberg.
Först var man orolig men när terminalerna
väl kom och man hade satt sig in
i hur de fungerade kändes det vettigt.
När hon för några år sedan började
som aktivitetssamordnare för unga
med aktivitetsersättning fick Kerstin
Sandberg börja med pappershanteringen
igen.
– Det kändes verkligen som en tillbakagång.
Lisbeth Nilsson erinrar sig att det
nog fanns lite funderingar kring att
datorn kunde hota jobben. Men ganska
snart visade det sig att den var till
stor hjälp i arbetet. Det var till exempel
skönt att slippa skriva maskin varje
gång en blankett skulle skickas ut.
Lisbeth Bergquist konstaterar att
handläggarna oftast fogade sig i det
nya.
– Vi gjorde som vi blev ålagda. Men
det fanns en viss oro för strålning.
Av arbetsmiljöskäl fick handläggaren
sitta max två timmar i taget vid
terminalen och gravida skulle helst
inte sitta alls.
Datorn en del av skrivbordet
I dag har de fyra medarbetarna i Lund
och Malmö, liksom alla andra handläggare,
sedan många år tillbaka egna
datorer som en närmast integrerad
del av skrivbordet.
– Jag använder datorn för dokumentation,
skriver missiv, letar information,
gör utbetalningar, hanterar
köp av tjänst, registrerar tid, mejlar
osv, säger Ylva Björk.
– Och när jag ska göra företagsbesök
kan jag snabbt kolla var företaget
ligger och hur man på bästa sätt tar
sig dit.
– Där finns också stöd för rättstilllämpning,
vägledningar, söksystem
och andra stödfunktioner, lägger Kerstin
Sandberg till.
– Jag kan också googla efter aktiviteter
till mina försäkrade.
Där finns också, inte minst, ärendehanteringsstödet
ÄHS, som gör att en
stor del av handläggningen kan göras
direkt i datorn.
Lisbeth Bergquist och Lisbeth Nilsson
kan ännu inte luta sig mot ÄHS
när det gäller utredning av försäkringstillhörigheten.
De är fortfarande
tvungna att jobba manuellt med
pappersakter vilket illustreras av de
många vagnar med akter som står
runt om i lokalerna på det internationella
kontoret.
De ser fram emot ÄHS, som har utlovats
till i mars nästa år, så att det
kan bli automatiska blankettutskrifter
och utskick. I dag sitter de själva
och skriver och kuverterar. De räknar
även med att det ska minska antalet
mejl och konversationer från Försäkringskassans
kundcenter.
– Då slipper vi leta efter akter och
kan i stället hitta informationen direkt
i datorn, säger Lisbeth Nilsson.
Lisbeth Bergquist tycker att försäkringstillhörigheten
egentligen skulle
varit först in i ÄHS.
– Det är allt lite bakvänt i dag, säger
hon. 6
1973
Pensionshandläggning via online-terminaler. Förslag om ADB för sjukförsäkringen.
12 dagens socialförsäkring • Oktober 2009