DS (pdf 2 780 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

för Christer
Förrehabilitering
finns inte för alla
dag och fredag, sammanlagt nio timmar.
De fick lyssna till föreläsningar
om stress, livsstil, smärta, motivation
och självförtroende. De fick lära sig
lite om friskvård och prova på olika
sätt att träna. De som ville fick prata
med en psykolog eller en psykoterapeut.
Alla hade också samtal med någon
av projektledarna för uppföljning och
planering.
– De här veckorna och det vi gjorde
då gav otroligt mycket för mig och för
hela gruppen, säger Christer. Och så
pratade vi så mycket med varandra,
om våra liv och hur vi hade det och
hur det hade varit. Ibland ville vi inte
gå hem. Att träffa folk, att kunna vara
ärlig om sin situation och inte behöva
skämmas – det betydde jättemycket.
Christer lyfter också fram samtalen
med psykoterapeuten.
– Man fick energi och påfyllning i
samtalen. Det var inte terapi utan mer
”här och nu”. Man kunde också mejla
henne mellan samtalen.
Kom rätt
När de åtta veckorna var till ända var
det dags för arbetsträning i ytterligare
åtta veckor – tio timmar i veckan.
Och därmed var tiden i Rehabsteget
till ända. Christer och Maria Hörk var
överens om att han var mogen att gå
vidare till samverkan. Det första arbetsförsöket
föll inte så väl ut, han
trivdes inte. Men vid andra försöket,
på ett verkstadsföretag, kände han direkt
att han hade kommit rätt.
– Jag har nu jobbat i tre månader,
och fler timmar än jag behöver. Jag
vill visa att jag kan vara till nytta för
företaget. Idag ska jag träffa arbetsförmedlaren
om en anställning med lönebidrag
där. Och arbetsgivaren säger
att han på lite sikt vill anställa mig
utan några bidrag.
Christer vet inte hur hans situation
hade sett ut idag utan Rehabsteget.
– Men det känns som om jag hade
stått och stampat på samma fläck som
för ett år sedan. Tiden i Rehabsteget
har betytt jättemycket. Jag känner
mig helt klart mycket starkare nu.
Behovet var tydligt
Maria Hörk är en av de två projektledarna
för Rehabsteget. Hon har bland
annat jobbat som Försäkringskassans
handläggare i samverkan med Arbetsförmedlingen.
– Där såg jag att många inte klarade
av att arbetsträna tio timmar i veckan
vilket är kravet. Behovet av ett steg
innan var tydligt. Många har varit
borta från arbetslivet så länge att de
måste få starta försiktigt om det ska
fungera. Annars är risken för bakslag
stor. För många är det ett stort steg
bara att passa tider och träffa andra
människor regelbundet.
De som hittills har deltagit i Rehabsteget,
cirka 60 personer, har varit
sjukskrivna och/eller haft sjukersättning
mellan ett och tretton år. Ungefär
80 procent har gått vidare till
samverkan. Det är för tidigt att säga
vad som händer på sikt men utvärdering
kommer.
– Överlag är deltagarna väldigt positiva,
även om man tycker lite olika
om föreläsningarna och annat. Det vi
har sett av resultat så här långt är över
förväntan. 6
(Christer heter egentligen något annat.)
Karin Thörnholm,
Örebro kommun,
och Maria Hörk,
Försäkringskassan,
är projektledare
för Rehabsteget.
FOTO: EVA LINDÉN
Överlag är
deltagarna
väldigt
positiva.
Det här är Rehabsteget
n Rehabsteget startade i oktober
2008 och har hittills tagit emot fyra
grupper, 15 deltagare i varje.
n Målgruppen är sjukskrivna med
sjukpenning, sjukersättning/aktivitetsersättning
eller försörjningsstöd
som behöver stöd för att komma
vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering
i samverkan mellan Försäkringskassan
och Arbetsförmedlingen
(en samverkan som innebär stöd,
arbetsträning, utbildning eller arbete
för sjukskrivna och personer med
Det som brukar kallas förrehabilitering
eller försteg finns på många håll
i landet, men bara i projekt som tillkommit
genom lokala initiativ. En grov
uppskattning är att det finns ett hundratal
som finansieras av samordningsförbund
och runt femton som finansieras
av ESF (Europeiska Socialfonden).
Men eftersom det i allmänhet är
små lokala projekt är det många försäkrade
runt om i landet som inte har
möjlighet att få den här insatsen.
Borde inte förrehabilitering finnas
för alla som har behov?
– Det kan vara en bra möjlighet för
dem som behöver mycket stöd efter
en lång frånvaro från arbetsmarknaden
och inte ens klarar insatser ett par
timmar per dag, säger Lena Rönnestig
på enheten för partnersamverkan vid
Försäkringskassan. Men många gånger
finns det stora möjligheter att individanpassa
insatser även inom ramen
för till exempel samverkan mellan
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Till exempel finns en speciell
coachingmetodik med goda resultat.
Ibland kanske man är lite för snabb
med att leta jobb och arbetsträning
när rehabiliteringen påbörjas.
– Men behov finns, och Försäkringskassan
har på lokal nivå ansökt om att
starta ESF–projet där tanken varit att
vid goda resultat skala upp projektet
på nationell nivå. Tyvärr har ansökningarna
av olika skäl avslagits.
– Det finns också vissa problem som
rör ersättningen. Antalet ersättningsdagar
är ju numera begränsade och
rehabiliteringspenning är anpassad
för arbetslivsinriktad rehabilitering,
inte förrehabilitering. 6
sjukersättning – i enlighet med årliga
handlingsplaner).
n De första åtta veckorna består av
olika gruppaktiviteter, till exempel
föreläsningar, samtal och träning.
Därefter följer arbetsprövning i åtta
veckor.
n Rehabsteget är ett samverkansprojekt
mellan Försäkringskassan,
Örebro kommun, Arbetsförmedlingen
och Örebro läns landsting. Det finansieras
gemensamt genom samordningsförbundet
Finsam i Örebro.
dagens socialförsäkring • Oktober 2009 19