DS (pdf 2 780 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT Sjukförsäkringen granskas n n n Riksrevisionen granskar om de allmänna försäkringarna är effektiva när det gäller att skapa ekonomisk trygghet. Farhågan är att de inte har fått förutsättningar att göra det. Granskningen omfattar framför allt sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. De som granskas är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och regeringen. Rapporten ska presenteras redan i december i år. Arbetsförmedlingen nyrekryterar n n n Arbetsförmedlingen räknar med att behöva rekrytera 2 000 nya medarbetare för att hantera den stigande arbetslösheten och nya uppdrag inom rehabilitering. Däribland 750 arbetsförmedlare och 250 specialister (psykologer, socionomer, beteendevetare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster) som ska arbeta med arbetslivsinriktad rehabilitering för dem som lämnar sjukförsäkringen. Arbetsförmedlingen in i servicekontoren n n n Nu går Arbetsförmedlingen med i tjänstesamverkan vid Försäkringskassans och Skatteverkets gemensamma servicekontor. Pilotprojekt planeras till årsskiftet på sju orter: Alingsås, Avesta, Kungsbacka, Mjölby, Sandviken, Sveg och Eskilstuna. Hittills har Försäkringskassan och Skatteverket öppnat ett 80- tal av 124 beslutade servicekontor runt om i landet. Kontrollerna ska utvärderas n n n Ekonomistyrningsverket (ESV) ska ta fram en metod för att utvärdera bland annat de kontroller som Försäkringskassan gör av utbetalningarna från välfärdssystemen. ESV ska redan i mitten av oktober lämna ett förslag till regeringen på hur metoden ska se ut och vilka myndigheter som ska omfattas. Förhoppningen är att utvärderingarna ska bidra till att minska antalet felaktiga utbetalningar. Fler partner får ringa direkt Antalet partner som kundcenter i Åmål och Säffle tar hand om blir allt fler. Den 1 oktober var det Skatteverkets tur att få en egen ingång till Försäkringskassan. Totalt servar nu Kundcenter för partner (KCP) ett tjugotal grupper och fler är på väg in. Det är många som ringer Försäkringskassan som inte är privatpersoner. De får hjälp via Kundcenter för partner som ligger i Åmål och Säffle samt en inlånad grupp på Kundcenter i Västerås. Skattemyndigheten är en ny, stor partner som har frågor om folkbokföring, utbetalningar, internationella skattefrågor, adressuppgifter och familjeförhållanden bland annat. – De är mycket nöjda med tjänsten. De u p p s k a t t a r verk ligen att få en ingång för alla sina frågor och tycker det är Britt-Inger Olausson jättebra service att det är Lagen om bidragsbrott utvecklade samarbetet Bidragsbrottslagen ledde inte till mer samverkan mellan Försäkringskassan, polisen och åklagarna men innebar ändå att samarbetet utvecklades. Det skriver Försäkringskassan i en redovisning till regeringen av hur Bidragsbrottslagens införande 2007 påverkat samverkan. – Reglerna i lagen innebar i sig inte ett ökat behov av samverkan. Vi samverkade redan innan lagens tillkomst. Men lagens tillkomst gav ändå samverkan mellan Försäkringskassan, polis och åklagare en knuff i positiv riktning, säger Tomas Höglund, chef för kontrollfrågor vid Försäkringskassans huvudkontor. Samverkan föder samverkan. Försäkringskassan skriver att det fortfarande är stora skillnader i landet på hur samverkan är utformad och hur väl den fung- vi som ringer upp istället för att de ska ringa runt och jaga svar, säger Britt Inger Olausson, platschef för KCP. Innan en ny partner släpps in så stämmer KCP av vilka förväntningar de har på service och vilken typ av frågor de vill ha hjälp med. För att handläggarna redan från början ska ha rätt kompetens. – Vi har en väldigt bra grundkompetens genom att ha jobbat med arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och Kronofogdemyndigheten under en lång tid. Men vi är noga med att vi kan leva upp till kundens förväntningar och att vi är väl förberedda. Så var inte fallet med tandvården till exempel men det har vi lärt oss nu, säger Britt-Inger Olausson. Nu är dock tandläkarna väldigt nöjda visar höstens mätningar och möten med tandläkarna. Överhuvudtaget är kundnöjdheten med Kundcenter för partner mycket hög. Nöjdheten mäts hela tiden med hjälp av fem enkätfrågor som slumpmässigt utvalda kunder besvarar. erar. Skillnaderna kan bero på länets storlek, geografisk struktur eller andra lokala förutsättningar. Men samverkan påverkas även av de olika aktörernas inställning och motivation och av hur de olika myndigheterna prioriterar samverkan. Samordningsuppdraget kan inte delas Försäkringskassan vill inte kunna överlåta delar av sitt samordningsansvar. Det framgår av remissvaret på förslag från utredningen ”Patientens rätt”. Skälen är flera. Bland annat går det inte att dela upp samordningsuppdraget i myndighetsutövning och ansvar för själva ”arbetsprocessen” som utredningen har föreslagit. Detta eftersom arbetsprocessen i sig innefattar mycket av myndighetsutövning, till exempel arbetet med att ta partner med egen ingång Arbetsgivare. Tandvård. Sjukvård. Vägverket. Bilanpassningsföretag. Bilhandlare. JO. Arbetsförmedlingen. Kommuner. Kronofogdemyndigheten. Försäkringsbolag. UD. A-kassorna. Överklagandenämnden för studiestöd. Brottoffermyndigheten. CSN. Tjänstepensionsföretag. Skatteverket. Nya partners på väg in under 2009: Kriminalvården/Frivården. Polisen. Migrationsverket. Försvarsmakten/Pliktverket. Däremot har de varit för långa svarstider periodvis under sensommaren och hösten. Det kan vara lite svårt att få rätt bemanning när vi får in nya partner eftersom vi inte exakt vet i vilken omfattning de kommer att behöva hjälp. Men det kommer att räta ut sig under hösten. Catharina Byström catharina.bystrom@forsakringskassan.se Ett önskemål från Försäkringskassan är att det på åklagarkammarna ska finnas särskilt utsedda åklagare i stället för att målen lottas ut bland alla åklagarna. Anders Ljungberg anders.ljungberg@forsakringskassan.se fram planer med insatser och mål. Ett annat skäl är rehabiliteringskedjans tidsgränser som gör att Försäkringskassan, ur ett försäkringsperspektiv, måste avgöra frågor om arbetsbyte och arbetslivsinriktad rehabilitering. betänkandet n ”Bättre samverkan” (SOU 2009:49) är ett delbetänkande från utredningen ”Patientens rätt”. 8 dagens socialförsäkring • Oktober 2009 Eva Lin
Regeringen för optimistisk om ”utförsäkrade” Det är bra att de som inte kan få fler dagar med sjukpenning eller sjukersättning kan få stöd och ersättning via Arbetsförmedlingen. Men många förslag är otydliga och effekterna för optimiskt beräknade. Det anser Försäkringskassan i sitt remissvar. remissvar Så kom då äntligen förslaget om vad som ska hända med de personer som efter nyår inte kan få fler dagar med sjukpenning eller sjukersättning, cirka 54 000 under nästa år. Regeringskansliet har jobbat länge med frågan. Närmare bestämt ända sedan våren 2008 då det stod klart att kritiken blev massiv med anledning av att försörjningsstöd såg ut att bli enda möjligheten för den här gruppen. Departementsskrivelsen kom den 14 september och 5 oktober var sista dagen för remissvar. Propositionen ska lämnas den 23 oktober och riksdagen fatta beslut den 17 december. Två veckor senare ska förändringarna träda i kraft. Försäkringskassan kommer därför få svårt att förbereda förändringarna och informera de försäkrade på det sätt man anser skulle behövas. kort om förslagen (Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen) n För dem vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning tar slut efter nyår ska Arbetsförmedlingen erbjuda ett introduktionsprogram om högst tre månader. Det ska innehålla utredning, kartläggning m m, och utmynna i en individuell handlingsplan. Den som deltar får aktivitetsstöd. Därefter kan personen få del av Arbetsförmedlingens ordinarie insatser. Försäkringskassan tycker det är bra att de som måste lämna sjukförsäkringen kan få stöd och ersättning via Arbetsförmedlingen. Liksom att en del får bättre ekonomiskt skydd. Men därmed är det egentligen slut på de positiva omdömena. Tidigare erfarenhet Till att börja med anser Försäkringskassan att bedömningen att de allra flesta på sikt kommer att kunna lämna sjukförsäkringen är alltför optimistisk. En del kommer inte att kunna påbörja insatser hos Arbetsförmedlingen och många kommer inte att kunna fullfölja dem. En uppfattning som Försäkringskassan bygger på tidigare erfarenhet. Till exempel: Av dem vars ärende togs upp i Pila–projektet juli 2007 – juni 2008 hade 87 procent fortfarande ersättning från sjukförsäkring ett år senare. Detta trots att Försäkringskassan hade bedömt att alla hade förutsättningar att återfå arbetsförmåga. De som vid årsskiftet lämnar sjukförsäkringen har haft sjukpenning i snitt i fem år eller sjukersättning i sju år, och för dem har ingen sådan bedömning gjorts. Många synpunkter handlar om n Alla kommer dock inte att kunna ta del av detta. ”Förlängd sjukpenning i vissa fall” kan betalas till den – som vårdas på sjukhus eller får vård för svår sjukdom på annat sätt. – som till följd av svår sjukdom har förlorat mycket av sin verklighetsuppfattning (till exempel vid psykossjukdomar eller vissa hjärnskador). – som riskerar att allvarligt försämra sin hälsa genom att arbeta eller delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program. att reglerna blir svåra att tillämpa eftersom de innehåller många kriterier med nya och diffusa begrepp. Vad skiljer till exempel svår sjukdom från mycket allvarlig sjukdom? Vad menas med allvarlig försämring av den försäkrades hälsa? Hur ska hälsa här tolkas jämfört med sjukdom? Risken för rättsosäkerhet är stor, och Försäkringskassan behöver förtydliganden av en rad begrepp. För den enskilde blir det inte minst svårt att förstå skillnaden mellan förlängd sjukpenning, förlängd sjukpenning i vissa fall och fortsatt sjukpenning. Redan nu är regelverket svårt att förstå. De nya undantagen innebär också att det blir svårt att hävda att det i praktiken finns tidsgränser för sjukpenning. Därmed riskerar den avsedda effekten med tidsgränser att gå om intet. Utan ersättning Försäkringskassan påpekar också att vissa försäkrade kan bli utan ersättning. Det gäller vissa med tidsbegränsad sjukersättning och de som har aktivitetsersättning. De har ingen SGI att aktivera och kan därför inte få sjukpenning om de inte kan delta i Arbetsförmedlingens insatser Försäkringskassankommer med flera egna förslag för att underlätta förändringarna. Bland annat att prövningen mot varaktig sjukersättning ska ske enligt de äldre och något mildare reglerna. De som redan var sjuka när rehabkedjan infördes har inte haft samma möjligheter som de som insjuknade senare. Dessutom skulle risken minska för att synen på hela sjukförsäkringen påverkas av de aktuella undantagen. Försäkringskassan vill också att de som inte längre kan få aktivitetsersättning ska erbjudas introduktionsprogrammet. Eva Lindén eva.linden@forsakringskassan.se vad tycker . . . . . . Arbetsförmedlingen och SKL (Sveriges kommuner och landsting) om förslaget? – Det är bra att man ger nya förutsättningar för människor att komma tillbaka till arbete. Vi ska göra vårt yttersta för att människor ska känna sig välkomna och få ett bra mottagande. Samtidigt är vi väl medvetna om att det är ett komplext uppdrag, det rör personer som varit sjukfrånvarande mycket länge. – När det gäller förslagen om arbetslöshetsförsäkringen finns en del som kan bli svårt för enskilda att tillgodogöra sig. Henrietta Stein Arbetsförmedlingen Lena Emanuelsson, SKL – Vi tycker att det är bra att underlätta för människor att komma tillbaka till arbetslivet efter lång frånvaro. Även de som efter 180 dagar i rehabiliteringskedjan har arbetsförmåga, men inte i sitt eget arbete, borde omfattas av de här insatserna. – Det är en brist att man inte tagit hänsyn till att många har kvar sin anställning. Det kräver bra samverkan även med arbetsgivarna. – Vi ser allvarligt på att re missoch genomförandetiden är så kort. två regeringsuppdrag Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fått två uppdrag som gäller personer vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning tar slut. 1. Senast 13.11 vill regeringen veta hur man tänker sig övergången från sjukförsäkringen till insatser hos Arbetsförmedlingen 2. Rutiner ska tas fram för prövning, kontroll och uppföljning av sjukfrånvaro i insatserna. dén dagens socialförsäkring • Oktober 2009 9
Page 1 and 2: DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #7 oktobe
Page 3 and 4: SIDAN 3 Välkommen kundnytta|adopti
Page 5 and 6: kontorsutvecklingen det. Här ska f
Page 7: Omprövningarna ökar Antalet ompr
Page 11 and 12: snart i graven Det var då. De för
Page 13 and 14: FOTO: SVEN-ERIK JOHANSSON Cirkeln s
Page 15 and 16: Handläggaren fick gå till en term
Page 17 and 18: Kompetensutvecklingen handlar om at
Page 19 and 20: för Christer Förrehabilitering fi
Page 21 and 22: li hög Vinner man medarbetarnas f
Page 23 and 24: Susanne Levinson arbetade inom För
Page 25 and 26: NYA RÖN ganisationernas analyser
Page 27 and 28: ÅSIKTER & DEBATT Förvånansvärt
Page 29 and 30: NYFIKEN PÅ ... ... Mariann Wennber
Page 31 and 32: För 50 år sedan var det en själv

DS (pdf 2 780 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?