Depression och utmattning i människovårdande ... - AFA Försäkring

DU-projektet, slutrapport 2012
En så häftig ökning av depressionsdiagnoser som setts i Sverige sedan 1997 var
emellertid ett nytt fenomen, även internationellt. Den epidemiologiska
psykiatriska forskningen talar för att förekomsten (prevalensen) av depression i
befolkningen ligger på omkring 5 % vid varje tidpunkt, och att den siffran är
stabil från år till år, i Sverige och även internationellt. Tanken väcktes att det
kanske rörde sig om något annat tillstånd, som de sjukskrivande läkarna av olika
skäl kallade för depression.
Den första pilotstudien av psykisk ohälsa som orsak till
långtidssjukskrivning
I mitten av 1990-talet etablerade AMF Sjukförsäkring och SPP en samverkan,
som bl a innebar att AMF hjälpte SPP att bygga upp en databas över
långtidssjukskrivna på ett liknande sätt som AMF tidigare byggt sin egen
databas. Inom ramen för detta samarbete påbörjade vi på hösten 1998 en
pilotstudie av långtidssjukskrivna tjänstemän försäkrade i SPP, i syfte att för ta
reda på vad som dolde sig under diagnoserna depression, ångest, stress eller
utbrändhet. “Utbrändhet” var ett begrepp som hade fått ökad uppmärksamhet i
media sedan 1997 (se fig 9) och som börjat användas som sjukskrivningsdiagnos.
120
100
80
60
40
20
0
År 1997 År 1998 År 1999 År 2000
Fig. 9. Antal tidningsartiklar om “utbrändhet” kvartalsvis under 1997-2000. Uppgifter från
Affärsdata.
Pilotstudien omfattade 50 konsekutiva sjukskrivna för någon av de psykiatriska
diagnoserna depression, stress, ångest eller utbrändhet, och visade att
depressionsdiagnosen i flertalet fall var formellt korrekt, såtillvida som de sjuka
vid någon tidpunkt fyllt forskningskriterier för depression. Men vid tiden för
undersökningen var den genomsnittliga depressionsgraden låg, d v s
depressionssymtomen hade gått tillbaka, medan patienterna fortfarande var
arbetsoförmögna. De huvudsakliga kvarstående symtomen var stark trötthet och
kognitiva problem som minnes- och koncentrationssvårigheter. Mer än 80
procent av de sjuka hävdade att arbetssituationen var en väsentlig
bakgrundsfaktor till deras sjukdom, och de använde ofta uttrycket “utbrändhet”.
Insjuknandet var ofta akut, inte sällan med alarmerande kroppsliga symtom som
yrsel, akut svårighet att orientera sig, högt blodtryck, hjärtklappning, tryck över
bröstet – symtom som ofta ledde till akut sjukhusvård på misstanken livshotande
hjärtinfarkt eller stroke. Efter en snabb akututredning konstaterades att patienten
inte var livshotande kroppsligt sjuk, utan led av “stress”, och skickades hem med
24