studentarenderapporten_2012-2014

Recommendations

Info

Studentärenderapporten 2012—2014 Utbildningens innehåll och form Bakgrund Under denna kategori samlar vi ärenden som på ett eller annat sätt har att göra med utbildningens innehåll och form. En gemensam faktor för denna typ av ärenden är att det ofta inte finns någon reglering som styr det problem som beskrivs, alternativt att befintlig reglering är alltför övergripande eller allmänt hållen. Information och stöd Vad gäller kategorin Utbildningens innehåll och form har den största mängden frågor som inkommit under åren 2012-2014 sorterats in som studentkontakter där vi erbjudit information och stöd. Anledningen till att de flesta frågor kategoriseras som information och stöd är att regleringar på de områden studenter kontaktar oss om ofta saknas. Vi har i många fall inte kunna ifrågasätta universitetets agerande då uteblivna regleringar ger universitetets institutioner ett stort utrymme för egen tolkning av hur en viss fråga ska hanteras. Arbetsbelastning En av de mest frekvent återkommande frågorna vi får under denna kategori avser arbetsbelastning. Många studenter anser att arbetsbelastningen på deras kurs är orimligt hög. Mer specifikt hänvisar studenterna till det antal examinationer de har under en kurs och i samband med det de antal sidor text de förväntas producera. De antal sidor kurslitteratur studenterna själva förväntas läsa har de många gånger också synpunkter på. Frågor har även berört de antal dagar studenter har på sig att skriva en hemtenta eller förbereda sig inför ett seminarium. I de ovan beskrivna fallen får vi hänvisa berörda studenter till det faktum att det saknas vägledande rekommendationer vad gäller frågor om arbetsbelastning. Det är upp till varje enskild kursansvarig lärare att planera upplägget av sin kurs och i detta ingår exempelvis planering av litteraturmängd. Det väsentliga är att valet av litteratur korrelerar till studiemålen och att mängden litteratur är balanserad i förhållande till kursens omfattning. En tumregel vi brukar ge studenterna är att heltidsstudier i normalfallet inte ska omfatta mer än omkring fyrtio timmar per vecka. I detta mått inkluderas, förutom föreläsningar och seminarier, mängden litteratur att läsa, den tid olika examinationsuppgifter tar i anspråk samt de antal dagar studenterna får för olika examinationsuppgifter och seminarieförberedelser. Tumregeln är dock ett svårhanterligt mått med tanke på att studenter har olika förutsättningar och studietekniker. I och med denna typ av frågor har vi emellertid uppmärksammats på att det finns lokala riktlinjer vid vissa institutioner för hur många sidor kurslitteratur en kurs bör omfatta. Exempelvis har det framkommit att Kriminologiska institutionen har ett mått som anger att en kurs om 7,5 högskolepoäng bör omfatta 1000-1200 sidor. Utan kännedom om hur vanligt förekommande lokala riktlinjer av detta slag är på universitetet överlag är det något vi vill uppmuntra fler institutioner att överväga. Utbildningskvalitet Andra typer av studentkontakter där vi erbjudit information och stöd har avsett studenter som av olika anledningar haft kritik mot kvaliteten på en hel kurs eller ibland hela det utbildningsprogram de studerar vid. Kritiken kan vara allvarlig och studenten kan till och med anse att det mesta i deras utbildning brister. De problem studenterna lyfter har exempelvis rört studenternas upplevelse av kvaliteten på föreläsningar överlag. Studenter har vidare upplevt att enskilda lärare haft en undermålig tillämpning av kursmaterial exempelvis vad gäller upplägg på seminarier och liknande. Extra allvarligt är när kritik gällande samma utbildningsprogram återkommer år efter år. I dessa situationer ser vi, med tanke på den återkommande kritiken, att det föreligger en risk för att det existerar övergripande strukturella problem i dessa program. Anledningen till att de flesta av dessa kontakter sorteras in som information och stöd, trots att vi ser allvarligt på den kritik studenterna framför och många gånger själva ser ett fog för att ifrågasätta utbildningens kvalitet, är att problemen är så pass stora och mångfacetterade att studenterna ofta inte orkar driva ärendet vidare. Skulle en förändring ske skulle det troligtvis vara en långsam och utdragen process vilket skulle innebära att inte heller 34 www.sus.su.se
de studenter som kontaktat oss skulle dra fördel av eventuella förbättringar. När det kommer till utbildningskvalitet överlag försöker vi så långt som möjligt uppmuntra berörda studenter att utöver de insatser de eventuellt gör i samarbete med oss, även framföra sina synpunkter i kursvärderingar. Studenter som inte följer ordinarie studiegång Studenter kan av olika anledningar avvika från den ordinarie studiegången. Den vanligaste orsaken till detta är att en student inte klarar en kurs och därför måste omtentera denna. Detta kan bli extra problematiskt när en kurs innehållit löpande examination eller om en lärarstudent behöver göra om sin verksamhetsförlagda utbildning. I dessa fall kan det bli omöjligt att följa ordinarie studiegång och studentens individuella studieplan måste ses över. Vår erfarenhet är att det ofta går att byta plats på ett flertal kurser under en utbildning och att det därigenom är möjligt att sätta samman en fungerande individuell studieplan för studenter som av olika anledningar inte kan följa ordinarie studiegång. Att ha den individuella studieplanen i ett skriftligt dokument medför att det nya upplägget är tydligt, inte minst för studenten men även för alla berörda vid universitetet. Studenter som av olika anledningar haft uppehåll i sina studier kan också stöta på problem när de ska återgå till sina studier. Kurser och utbildningsprogram revideras ständigt vid universitetet och om den kurs studenten ifråga ska läsa vid återupptagandet av studierna har reviderats kan det bli problematiskt. Sedan november 2013 finns generella övergångsregler vid universitetet som bör kunna hjälpa studenterna, såtillvida de inte varit frånvarande en längre tid. Denna handläggningsordning anger att: Ett beslut om upphävande av kursplan innebär att kursplanen upphör att gälla minst tre terminer (och högst två år) efter beslutsdatum. Tiden mellan beslut och faktiskt upphörande benämns avvecklingsperiod. Under denna period är den (upphävda) kursplanen fortfarande en juridiskt bindande föreskrift och den registrerade studenten har rätt att examineras på kursen. Därefter upphör denna rätt, liksom universitetets åtagande enligt kursplanen. 109 Vi ser positivt på att detta dokument tagits fram då vi upplever att det tidigare rått en del förvirring kring huruvida övergångsbestämmelser som regel bör finnas i en kursplan eller ej. Exkursioner Vissa program och kurser vid Stockholms universitet innehåller exkursioner. Vi tycker oss kunna se en viss återkommande problematik vad gäller dessa exkursioner. Det vi har uppmärksammat har dels att göra med bristande information om exkursionerna i det övergripande kursmaterialet som studenterna kan ta del av innan och i början av sina studier, dels otydligheter kring finansieringen. Utöver det har vi även observerat förekomst av oklar information i kursplan eller liknande huruvida exkursionerna är obligatoriska eller inte. Då exkursionerna allt som oftast kräver lite mer utöver det vanliga av studenterna både vad gäller tidsinsats och ekonomiska resurser anser vi det vara extra viktigt att information om exkursionerna ges studenterna i god tid samt att informationen tydligt beskriver detaljer vad gäller kostnader och tidsåtgång, om exempelvis övernattning kommer vara nödvändig. För studenter med barn är det av största vikt att i god tid få reda på om de ska sova borta, om så bara för en natt, då det kan kräva planering med barnpassning. Vad gäller obligatorium anser vi att det alltid bör finnas alternativ på studieorten för de studenter som på grund av ekonomiska skäl eller med tanke på deras föräldraansvar inte kan medfölja på en exkursion. Vad gäller den ekonomiska aspekten stödjer vi vår synpunkt i detta på regleringen i högskolelagen som anger att högre utbildning ska vara avgiftsfri, särskilt om exkursionen innebär mer omfattande kostnader. 110 Studentärenden Vissa frågor som inkommit rörande utbildningens innehåll och form anser vi visat på så pass stora brister att vi haft anledning att rikta kritik mot berörda institutioner. Arbetsbelastning Detta avser exempelvis vissa av de studenter som inkommit med frågor under temat arbetsbelastning. I ett ärende riktade en student kritik mot att examinationerna upplevdes godtyckliga och orimligt utformade. Examinationen för en kurs om 7,5 högskolepoäng var i detta avseende mindre omfattande än examinationen för en kurs om 2,5 högskolepoäng. Detta ärende kom att handla om ett flertal delkursers diskrepans gällande omfattning och arbetsbörda i förhållande till antal högskolepoäng samt antal veckor avsatta för varje enskild kurs. En annan del av problematiken i detta ärende rörde det faktum att flera kurser lästes parallellt under terminen vilket medförde att arbetsbelastningen skiftade 109. Stockholms universitet, Handläggningsordning för upphävande av fastställda kurs- och utbildningsplaner, Beslut 2013-11-14, Dnr SU FV-1.1.2-1345- 13, s. 2. 110. Högskolelag (1992:1434), 4 kap. 4 §. www.sus.su.se 35
Page 1 and 2: Studentärenderapporten 2012—2014
Page 7 and 8: vi att placera det aktuella ärende
Page 13 and 14: Högskolan ska se till att den som
Page 15 and 16: studentombud blir vi ibland kontakt
Page 17 and 18: haft sitt ursprung i en brist vid u
Page 23 and 24: Frågorna har dock diskuterats unde
Page 27 and 28: estämmelserna i högskoleförordni
Page 33: institutioner det berör. Vi först
Page 39 and 40: de studenter som genomgår en VFU-p
Page 41 and 42: • Fortsatt översyn av kursplaner
Page 43 and 44: www.sus.su.se 43
Page 46: Studentärenderapporten Studentäre

studentarenderapporten_2012-2014

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?