studentarenderapporten_2012-2014

Recommendations

Info

avsevärt under terminens gång, samt att det var svårt att urskilja huruvida antal poäng per kurs kunde anses vara rimlig i förhållande till kursens längd. Detta var också den främsta problematiken i ett annat ärende. I detta ärende läste studenterna en kurs innehållande fyra moment som gick parallellt under terminen. Följden av detta blev att examinationen av alla fyra delmoment låg i slutet av terminen och studenterna hade då en månad ”ledigt” för att, som institutionen meddelade, ge studenterna möjlighet att hinna skriva eventuella omtentor inför nästa termin. Dessa studenter ansåg att kursupplägget som innebar att fyra delkurser lästes parallellt medförde att de inte fick möjlighet att fördjupa sig i något av delmomenten. Dessutom var studenterna starkt kritiska till att inte hela terminen nyttjades för undervisning och studier. Gemensamt för dessa ärenden är att vi, trots att det inte finns någon uttalad reglering vad gäller arbetsbelastning, instämt i studenternas kritik och ansett den vara högst befogad. Detta med anledning av att det har funnits ett specifikt mått i form av högskolepoäng gentemot vilket arbetsbelastningen har kunnat stämmas av och att studentombuden därefter kunnat konstatera att gällande praxis inte efterföljts. Praxis i det här sammanhanget får anses innebära att en vecka ska motsvara 1,5 högskolepoäng, då terminerna vid Stockholms universitet består av 20 veckor och 30 högskolepoäng. I ovan nämnda fall har vi därmed riktat kritik till berörda institutioner som i sin tur tagit till sig av kritiken och genomfört förändringar på kurserna därefter. det uppstod oklarheter kring vilka examinationsregler som skulle vara gällande för en specifik kurs, samt vem som i slutändan hade det slutgiltiga ansvaret för studenten. I ett annat fall upplevde en grupp studenter att de föll mellan stolarna då det dels saknades en röd tråd i utbildningen och framför allt en koppling mellan de kurser studenterna läste på Stockholms universitet i förhållande till det andra lärosätet, samt att de dels inte upplevde sig tillhöra något av de två universiteten utan befann sig i ett ingenmansland mittemellan. Andra studenter förflyttades från Stockholms universitet till annat lärosäte utan förvarning och ansåg att såväl lokalerna och som undervisningen på det nya lärosätet hade stora brister. I alla dessa ärenden torde tydligare kommunikation mellan berörda lärosäten samt tydligare kommunikation till studenterna på programmen ha kunnat undvika en stor del av de problem som uppstått. Som vi beskrivit i avsnittet Administration och information är vår erfarenhet att det krävs extra insatser vad gäller kommunikation när utbildningar genomförs över flera institutioner på Stockholms universitet. Av detta får förstås att när två eller flera lärosäten är inkopplade i en utbildning är kraven på kommunikation än högre. Lärosäten har ofta skiftande lokala regler och rutiner vilket kan medföra problem för såväl studenter som personal om inte kommunikationen fungerar optimalt. Vår rekommendation är att Stockholms universitet stärker sina kommunikationsstrategier vad gäller all utbildning på entreprenad. Utbildning på entreprenad Inom vissa utbildningsprogram köper Stockholms universitet kurser av andra lärosäten. För vissa program avser detta någon enstaka kurs, för andra utbildningar kan det omfatta den större delen av programmet. I en stad med ett flertal andra lärosäten specialiserade inom sina specifika områden är det utvecklande och effektivt att Stockholms universitet kan dra nytta av vad dessa andra lärosäten har att ge. Ett samarbete med ett annat lärosäte kräver dock väl utvecklade kommunikationsstrategier och tydliga avtal. Tyvärr har vi fått se bevis på när detta inte fungerat som sig bör och de konsekvenser detta medfört för studenterna. Mer specifikt har de brister som framkommit exempelvis visat på schemakrockar på grund av skiftande läsårsindelning då terminen på det andra lärosätet startat innan den föregående terminen slutat på Stockholms universitet. En annan student hamnade i kläm då tre lärosäten samverkade i studentens utbildning och 36 www.sus.su.se
Studentärenderapporten 2012—2014 Verksamhetsförlagd utbildning och praktik Bakgrund Vid studier på något av lärarutbildningsprogrammen på Stockholms universitet ingår alltid perioder av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Denna del av utbildningen knyter ihop teori med praktik och avser låta studenter prova på sitt framtida yrke och sätta i verket sina från föreläsningar och seminarier förvärvade kunskaper. Ett av det främsta syftena med den verksamhetsförlagda utbildningen är emellertid att ha ett praktiskt examinerande moment under utbildningen. Examination av verksamhetsförlagd utbildning skiljer sig dock markant från examination av mer teoretiska kurser. Till skillnad från teoretiska kurser, där studenter har minst fem examinationstillfällen, kan examinationen av verksamhetsförlagd utbildning eller praktik enligt lag begränsas till enbart två tillfällen. 111 Efter två underkända VFU-perioder i en och samma kurs måste studenten i värsta fall avbryta sin utbildning och kan därmed inte ta ut examen inom det program hen är antagen till. I vår Studentärenderapport 2011-2012 förmedlade vi att vi under vårterminen 2012 blev inbjudna att delta i utvecklandet av de dokument och handlingar som universitetet använder vid hantering och bedömning av VFU-ärenden. 112 De områden som då särskilt diskuterades var trepartssamtal och rutiner vid risk för underkännande. Trepartssamtal är en form av utvecklingssamtal som berörd student genomför under sin VFU-period tillsammans med sin handledare och VFU-kurslärare från universitetet. 113 I ovan nämnda dialog med ansvariga på universitetet fick vi ta del av information angående nya rutiner avseende antal examinationstillfällen. Studenter som blivit underkända två gånger på en verksamhetsförlagd utbildning ska enligt de nya rutinerna, i vissa kurser och om det föreligger särskilda skäl, kunna beviljas ett tredje examinationstillfälle. Detta regleras dock enskilt i varje separat kursplan. 114 Vi ser positivt på denna öppning för lärarstudenter och har också sett bevis på hur denna möjlighet har erbjudits studenter där tveksamheter kring de två föregående VFU-perioderna av någon anledning förelegat. Vid en jämförelse med tidigare år kan vi se att antalet inkomna ärenden till studentombudsenheten gällande verksamhetsförlagd utbildning har minskat. Vi vill gärna tro att detta beror på att rutiner och hantering av studenters VFU-perioder har utvecklats och förbättrats. Att så är fallet har vi dock inga konkreta belägg för. Då VFU-perioderna är en så pass avgörande del av studenternas utbildning vill vi därmed fortsatt uppmana alla som är involverade i arbetet med dessa att verka för att samordning av verksamhetsförlagd utbildning utvecklas än mer. Information och stöd Underkänd verksamhetsförlagd utbildning Vårt nya arbetssätt vad gäller kategorisering har medfört att ett flertal ärenden som tidigare skulle ha klassificerats som studentärenden i denna rapport blivit införda under kategorin Information och stöd. Underkänd verksamhetsförlagd utbildning är ett typiskt sådant ärende. Vi har konstaterat att det i de flesta av dessa fall inte går att kritisera eller ens ifrågasätta agerandet från universitetets sida. Studenternas stödbehov är dock uttalat och tydligt, särskilt om de blivit underkända för andra gången. I dessa fall får vi ofta fungera som en stödperson vid möten med institutionerna. Vi hjälper också studenten att se till att allt sköts korrekt vad gäller de mer praktiska detaljerna kring själva underkännandet. Vi har emellertid dragit vissa lärdomar av att ha varit inkopplade i dessa ärenden som vi skulle vilja gå in på lite närmare i den följande texten. Åtgärdsplaner Vi anser exempelvis att strukturerade åtgärdsplaner med konkreta stödåtgärder som tagits fram efter underkänd verksamhetsförlagd utbildning visat sig vara en mycket lyckad strategi. Vi har kunnat se att studenten, i de fall denna strategi följts, varit välinformerad om vad hen ska fokusera på inför sin om- VFU vilket vi tror skapar bättre förutsättningar för att kunna genomföra en om-VFU med bättre resultat. Vi har ingen vetskap om hur vanligt det är att institutioner arbetar med åtgärdsplaner på detta sätt men skulle starkt rekommendera alla ansvariga 111. Högskoleförordning (1993:100) 6 kap. 21 §. 112. Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2011/2012, s. 35. 113. Stockholms universitet, Trepartssamtal, http://www.su.se/ lararutbildningar/vfu/studentinformation/2.17398/trepartssamtal-1.109179 (2014-09-17). 114. Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2011/2012, s. 35, Stockholms universitet, A till Ö om VFU – underkänd VFU, http://www.su.se/ lararutbildningar/vfu/a-%C3%B6-om-vfu (2014-10-07). www.sus.su.se 37
Page 1 and 2: Studentärenderapporten 2012—2014
Page 7 and 8: vi att placera det aktuella ärende
Page 13 and 14: Högskolan ska se till att den som
Page 15 and 16: studentombud blir vi ibland kontakt
Page 17 and 18: haft sitt ursprung i en brist vid u
Page 23 and 24: Frågorna har dock diskuterats unde
Page 27 and 28: estämmelserna i högskoleförordni
Page 33 and 34: institutioner det berör. Vi först
Page 35: de studenter som kontaktat oss skul
Page 39 and 40: de studenter som genomgår en VFU-p
Page 41 and 42: • Fortsatt översyn av kursplaner
Page 43 and 44: www.sus.su.se 43
Page 46: Studentärenderapporten Studentäre

studentarenderapporten_2012-2014

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?