Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1.2. Vad är geotermisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong><br />
<strong>Geotermisk</strong> <strong><strong>en</strong>ergi</strong> är d<strong>en</strong> värme som finns lagrad i berggrund<strong>en</strong> på grund av<br />
geologiska processer i jord<strong>en</strong>s mantel. D<strong>en</strong> finns således överallt och d<strong>en</strong> är<br />
konstant tillgänglig obero<strong>en</strong>de av variationer i väder och vind. Anläggningarna tar<br />
lit<strong>en</strong> plats, kan installeras överallt samt ger säker och miljövänlig<br />
<strong><strong>en</strong>ergi</strong>försörjning. <strong>Geotermisk</strong> <strong><strong>en</strong>ergi</strong>användning minskar behovet av transporter<br />
och effekter av internationella konflikter om <strong><strong>en</strong>ergi</strong>resurser.<br />
<strong>Geotermisk</strong> <strong><strong>en</strong>ergi</strong> är d<strong>en</strong> temperatur som uppkommer i berggrund<strong>en</strong> på grund av<br />
värmeproduktion<strong>en</strong> i jord<strong>en</strong>s mantel och skorpa i samspel med berggrund<strong>en</strong>s<br />
värmeledningsförmåga.<br />
Värmeproduktion<strong>en</strong> orsakas av radioaktivt sönderfall av naturligt förekommande<br />
radioaktiva isotoper (huvudsaklig<strong>en</strong> 238uran 238, uran 235, thorium 232 och kalium<br />
40). Dessa isotoper har så lång halveringstid att de fortfarande förekommer i<br />
berggrund<strong>en</strong>. Värmeproduktion<strong>en</strong> sker huvudsaklig<strong>en</strong> i d<strong>en</strong> <strong>en</strong>orma volym som<br />
jord<strong>en</strong>s mantel utgör och i mindre utsträckning i jord<strong>en</strong>s kristallina, i jämförelse med<br />
manteln mycket tunna skorpa (äv<strong>en</strong> om mängd<strong>en</strong> av de radioaktiva isotoperna är<br />
större i jordskorpan – dess massa är dock lit<strong>en</strong> jämfört med mantelns).<br />
Figur 8. G<strong>en</strong>erellt sett finns tre typer av jordskorpa med olika värmeeg<strong>en</strong>skaper. Hos oss före<br />
kommer mest kristallint urberg och skorpans mäktighet är stor.<br />
Värmeledningsförmågan är högre i mantelns bergarter, lägre i d<strong>en</strong> kristallina<br />
jordskorpans nedre delar och allra lägst i jordskorpans sedim<strong>en</strong>tlager. I dessa<br />
sedim<strong>en</strong>tlager är d<strong>en</strong> starkt kopplad till vatt<strong>en</strong>innehållet. Därmed fungerar<br />
jordskorpan som <strong>en</strong> i vissa delar värmeproducerande isolering. Detta förhållande har<br />
lett till att jord<strong>en</strong>s kärna till stor del är smält och temperatur<strong>en</strong> är närmare 6000 °C.<br />
Värm<strong>en</strong> från jord<strong>en</strong>s inre sprids utåt g<strong>en</strong>om strålning, värmeledning och konvektion.<br />
Av dessa är konvektion d<strong>en</strong> ojämförligt mest effektiva process<strong>en</strong> för att flytta värme<br />
från jord<strong>en</strong>s inre till jord<strong>en</strong>s yta.<br />
12
Change language