Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Styrmedel för att uppnå uppsatta <strong><strong>en</strong>ergi</strong>mål<br />
Regering och riksdag har beslutat om styrmedel och åtgärder för att nå de mål som är<br />
uppsatta inom <strong><strong>en</strong>ergi</strong>- och klimatpolitik<strong>en</strong> skall uppnås. Mål<strong>en</strong> är att minska utsläpp<strong>en</strong><br />
av koldioxid, öka andel<strong>en</strong> förnybar <strong><strong>en</strong>ergi</strong>, öka <strong><strong>en</strong>ergi</strong>effektivitet<strong>en</strong> och minska<br />
<strong><strong>en</strong>ergi</strong>användning<strong>en</strong>. Det mest omfattande styrmedlet är <strong><strong>en</strong>ergi</strong>beskattning<strong>en</strong><br />
innefattande <strong><strong>en</strong>ergi</strong>skatt, koldioxidskatt och svavelskatt. Andra viktiga styrmedel är<br />
elcertifikatsystemet, programmet för <strong><strong>en</strong>ergi</strong>effektivisering, handel med utsläppsrätter<br />
och klimatinvesteringsprogrammet. Forskning och utveckling är ett viktigt medel för<br />
d<strong>en</strong> långsiktiga utveckling<strong>en</strong>.<br />
Stat<strong>en</strong>s intäkter av <strong><strong>en</strong>ergi</strong>- och skatteuttag uppgår till över 10 % av stat<strong>en</strong>s totala<br />
skatteintäkter. Högsta skatt<strong>en</strong> räknat i öre per kWh drabbar kol med svavelhalt 0.5 %<br />
där skatt<strong>en</strong> är 36 öre per kWh, för eldningsolja 1 är skatt<strong>en</strong> 33.4 öre per kWh och för<br />
el i <strong>Sverige</strong> exklusive norra del<strong>en</strong> 24.1 öre per kWh. Dessutom har införts<br />
<strong><strong>en</strong>ergi</strong>punktskatter på industrier, jordbruk, värmeproduktion i kraftvärmeverk,<br />
skogsbruk och vatt<strong>en</strong>bruk från 1. januari 2004 som uppgår till ytterligare 1.8 – 8.3 öre<br />
per kWh bero<strong>en</strong>de på <strong><strong>en</strong>ergi</strong>slag. D<strong>en</strong> 1. maj 2003 infördes ett nytt stödsystem för<br />
förnybar <strong><strong>en</strong>ergi</strong> baserat på elcertifikat för förnybar el. Elcertifikatsystemet<br />
kompletteras under <strong>en</strong> övergångstid med ett riktat stöd till vindkraft med <strong>en</strong><br />
miljöbonus på 12 öre per kWh som succesivt fasas ut t.o.m. år 2009. Från år 2002 till<br />
år 2010 skall mängd<strong>en</strong> förnybar el öka med 10 TWh. Alla som använder el med<br />
undantag av elint<strong>en</strong>siv industri måste köpa elcertifikat motsvarande viss del av<br />
elkonsumtion<strong>en</strong>. Systemet skall sänka produktionskostnaderna och skapa konkurr<strong>en</strong>s<br />
mellan olika typer av förnybar elproduktion. De förnybara <strong><strong>en</strong>ergi</strong>slag<strong>en</strong> som kan få<br />
elcertifikat är vindkraft, sol<strong><strong>en</strong>ergi</strong>, geotermisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong>, biobränsl<strong>en</strong>, våg<strong><strong>en</strong>ergi</strong>,<br />
småskalig vatt<strong>en</strong>kraft och torv<strong><strong>en</strong>ergi</strong> m<strong>en</strong> omfattar <strong>en</strong>dast el som produceras i<br />
<strong>Sverige</strong>. Konsum<strong>en</strong>terna betalde år 2003 2.4 öre per kWh för elcertifikat<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> 1<br />
januari 2005 infördes handel med utsläppsrätter med syfte att minska utsläpp<strong>en</strong> av<br />
växthusgaser <strong>en</strong>ligt åtagande i Kyotoprotokollet. Under år<strong>en</strong> 2005-2007 omfattar<br />
utsläppsrätterna <strong>en</strong>dast koldioxid. Detta har medfört att konsum<strong>en</strong>terna får höjda<br />
<strong><strong>en</strong>ergi</strong>kostnader på el som motsvarar ca 10 öre per kWh medan de större<br />
<strong><strong>en</strong>ergi</strong>företag<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong> kan sälja utsläppsrätter och ytterligare öka sina oerhörda<br />
vinster.<br />
Elpriser<br />
Elpriserna varierar mellan olika kundkategorier. Orsak<strong>en</strong> till detta är varierande<br />
kostnader för överföring på de regionala och lokala nät<strong>en</strong>, skillnader i beskattning,<br />
subv<strong>en</strong>tioner, statliga regleringar samt elmarknad<strong>en</strong>s struktur. Priset på börs<strong>en</strong>,<br />
spotmarknad<strong>en</strong>, är inte detsamma som det slutliga priset som privatkunder får betala.<br />
Energimarknad<strong>en</strong> domineras av tre stora aktörer, det statliga Vatt<strong>en</strong>fall, det finskägda<br />
Fortum och det tyskägda Eon. Det råder alltså ett oligopol som motverkar fri<br />
konkurr<strong>en</strong>s. Detta märks på elpriset som <strong>en</strong>dast varierar med något öre/kWh upp eller<br />
ner mellan dessa bolag. En villaägare med rörligt elpris betalade i februari år 2003 ett<br />
pris på 98.1 öre per kWh varav elpriset var 25 öre/kWh och nätavgift<strong>en</strong> var 38,6<br />
öre/kWh. Elskatt<strong>en</strong> jämte moms, som äv<strong>en</strong> tas ut på elskatt<strong>en</strong> utgjorde 42.97 öre per<br />
kWh.<br />
I februari 2006 betalade samma villaägare 132.12 öre per kWh varav elpriset har stigit<br />
till 44.48 öre per kWh och nätavgift<strong>en</strong> har stigit till 40,4 öre/kWh. Energiskatt<strong>en</strong> har<br />
63
Change language