Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2. Geologiska och geotekniska förutsättningar<br />
2.1. Geologiska förutsättningar<br />
Figur 11. Typiska geotermiska gradi<strong>en</strong>ter och<br />
uppmätta temperaturer ( o C) i bott<strong>en</strong> på borrhål.<br />
I platform opch riftområd<strong>en</strong>a ser man effekt<strong>en</strong> av<br />
ett isolerande sedim<strong>en</strong>tlager som förekommer<br />
överst i jordskorpan.<br />
Sett i ett globalt perspektiv förekommer höga temperaturgradi<strong>en</strong>ter i vulkaniska<br />
områd<strong>en</strong>, där jordskorpan är relativt tunnare och där isolerande sedim<strong>en</strong>tskikt<br />
förekommer. De högsta gradi<strong>en</strong>terna är associerade med vulkanområd<strong>en</strong> som i sin tur<br />
hänger samman med konvektionströmmar i jord<strong>en</strong>s mantel. Dessa strömmar yttrar sig<br />
i litosfät<strong>en</strong> (d<strong>en</strong> allra översta manteln och jordskorpan) som spridningszoner och<br />
varma plymer (där material flyter upp från manteln), respektive subduktionszoner (där<br />
material sjunker ner i manteln). Mellan spridningszonerna och subduktionszonerna<br />
förskjuts litosfär<strong>en</strong> i form av stora sfäriska sjok eller plattor med relativa hastigheter<br />
upp till 10 cm per år. G<strong>en</strong>om att plattornas rörelse sker på ytan av ett <strong>en</strong> sfär med<br />
konstant radie ger d<strong>en</strong> upphov till ytterligare två typer av plattgränser: kollisionszoner<br />
och skjuvzoner som också har geotermisk betydelse. I områd<strong>en</strong> med pågå<strong>en</strong>de<br />
vulkanisk aktivitet inriktas geotermisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong>utvinning framförallt på produktion av<br />
elektrisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong> och bränsle i form av vätgas som kan erhållas g<strong>en</strong>om elektrisk<br />
dissociation av vatt<strong>en</strong>.<br />
I ett Europa perspektiv befinner sig våra närmaste plattgränser i d<strong>en</strong> norra<br />
Mittatlantiska rygg<strong>en</strong> (<strong>en</strong> spridningszon) som går g<strong>en</strong>om Island och dess fortsättning<br />
g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> Arktiska ocean<strong>en</strong> och nordöstra Sibiri<strong>en</strong>, vulkanöbågarna Kurilerna och<br />
de Japanska öarna (subduktionszoner) samt Alperna (kollisionszon) och delar av<br />
Medelhavet (subduktionszoner). Aktiva vulkaniska områd<strong>en</strong> på land finns på Island, i<br />
Itali<strong>en</strong> och Grekland.<br />
Förutom dessa sedan årmiljoner etablerade plattgränser pågår uppkomst<strong>en</strong> av <strong>en</strong> ny<br />
spridningszon som går från d<strong>en</strong> Mittatlantiska rygg<strong>en</strong> under Nordsjön via Rh<strong>en</strong>grab<strong>en</strong><br />
och Rhonegrab<strong>en</strong> till västra Medelhavet. I Rh<strong>en</strong>grab<strong>en</strong> har jordskorpan redan tunnats<br />
ut avsevärt i förhållande till omgivning<strong>en</strong>, vilket gör detta område till ett av<br />
Mellaneuropas viktigaste för geotermisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong>utvinning.<br />
16
Change language