Geotermisk energi â en vitbok fÃ¶r Sverige - Kungliga Tekniska ...

More documents

Recommendations

Info

I Sverige förekommer tunn jordskorpa med mäktiga sedimentlager i sydvästra Skåne. Geotermianläggningen i Lund utnyttjar ett vattengenomsläppligt sedimentlager på 400 - 2100 m djup. Liknande skikt förekommer även på större djup i Skåne. I dessa har undersökningsborrningar för geotermisk energiändamål gjorts i Lund och i Malmö. Norr om Tornquistzonen är jordskorpan avsevärd tjockare, upp till 50 km, och den består huvudsakligen av kristallin berggrund som bildats tidigt i jordens utveckling. Figur 15. Principskiss för geotermisk energiutvinning i sedimentär berggrund. Vattencirkulation skeri permeabla skikt där temperaturen är tillräckligt hög. Figur 16. Förekomsten av kristallin berggrund, tunna sedimentlager respektive sedimentär plattform i Sverige. De största kända meteoritnedslagskratrarna är markerade. Större sprickzoner förekommer på många platser och har inte markerats särskilt. Det stora avståndet till manteln ger upphov till ett lägre värmeflöde och därför är också den geotermiska gradienten avsevärd lägre, 15 - 20 K km -1 , vilket medför att man måste söka sig till avsevärt större djup i berggrunden för att få hög temperatur. 18
På några ställen är den kristallina berggrunden överlagrad av ett tunt, mindre än 1 km mäktigt, sedimenttäcke (se kartorna figur 16, 57 och 58). Beroende på sedimentens mindre värmeledning kan det medföra en högre temperaturgradient i området. I större delen av Sverige är geotermisk energiutvinning mest lämpad för värmeproduktion. Från djupborrningen i Siljanstrukturen känner man temperaturen ned till 6 km djup, se figur 11 (Balling et al. 1990). Andra exempel på djupa borrningar och temperaturmätningar finns vid Laksemar (Laaksoharju et al. 1995) och vid Höllviksnäs (Gustafsson 1978). Den kristallina berggrunden har låg porositet och den är naturligt vattengenomsläpplig bara i sprickrika områden, förutsatt att sprickorna mellan bergartsfragmenten inte är fyllda med mineral. Sprickfrekvensen är ett mått på mängden sprickor i berggrunden. En hög sprickfrekvens förekommer typiskt i rörelsezoner och i området kring meteoritnedslagsplatser. Figur 17. Sprickzoner och nedslagskratrar är sprickrika områden i berggrunden med en skivformig respektive en halvsfärisk utbredning under marken. I sådana sprickrika områden kan det finnas förutsättningar att skapa värmeväxlingsvolymer för geotermisk energiutvinning. Sprickzoner har ofta en avsevärd förhöjd sprickfrekvens, kanske 10 – 20 gånger större än normal kristallin berggrund. De är av varierande bredd från få meter upp till hundratals meter och de kan ha olika orientering. Flacka sprickzoner breder huvudsakligen ut sig horisontellt medan branta sprickzoner kan sträcka sig flera km ned i berggrunden. De har typiskt en mycket stor längdutsträckning på tiotals kilometer och den potentiellt vattengenomsläppliga volymen kan därför bli betydande. Hur dessa sprickzoner är orienterade och beskaffade i varje enskilt fall måste undersökas genom mätningar och provborrningar. Sprickzonerna kan vara öppna för vattenströmning både uppåt, neråt och i längdriktningen – förhållanden som också måste beaktas i samband med geotermisk energiutvinning. I alla bergborrade brunnar tillförs vattnet genom de flacka sprickzoner som står i förbindelse med borrhålet. Figur 18. Exempel på sprickrik kristallin berggrund (till vänster, area 1 m 2 ) och normal berggrund (till höger, area 9 m 2 ). Från undersökningarna vid Björkö (Henkel et al. 2004). 19
Page 1: Geotermisk energi - en vitbok för
Page 5 and 6: Förord Sedan 1970-talet har Sverig
Page 7 and 8: Sammanfattning och slutsatser I vit
Page 9 and 10: 1. Bakgrund 1.1. Miljö och energis
Page 11 and 12: Figur 4. Användning av Elenergi in
Page 13 and 14: ICCP (International Panel on Climat
Page 15 and 16: Figur 9. Jordens yttemperatur orsak
Page 17 and 18: Geotermisk energi förekommer såle
Page 19: En stor del av Europas jordskorpa s
Page 23 and 24: Grundvattenvärme har en högre och
Page 25 and 26: 2.2. Borrning Direkta undersökning
Page 27 and 28: Kostnaderna för borrningen ökar k
Page 29 and 30: 2.3. Hydraulisk spräckning För at
Page 31 and 32: Vid hydraulisk spräckning och cirk
Page 33 and 34: Undersökningsborrningar för att s
Page 35 and 36: 3. Energitekniska förutsättningar
Page 37 and 38: 3.2. Värmeväxling Värmeväxling
Page 39 and 40: figur 39. De flesta värmeväxlings
Page 41 and 42: elframställning. Processen beteckn
Page 43 and 44: Figur 44. Parallellkoppling av vär
Page 45 and 46: Figur 47. Schematisk framställning
Page 47 and 48: 3.4. Ett vidgat perspektiv för tek
Page 49 and 50: Kall fjärrvärme Tanken bakom denn
Page 51 and 52: 4. Miljöeffekter och produktionsko
Page 53 and 54: 4.2. Produktionskostnader En relati
Page 55 and 56: 5. Möjligheter i Sverige Förutsä
Page 57 and 58: Figur 57.Geotermiska energiresurser
Page 59 and 60: Geotermianläggningen i Lund, som h
Page 61 and 62: 5.2. Sveriges nuvarande energipolit
Page 63 and 64: Kombinationen medför att ca 85 % a
Page 65 and 66: Styrmedel för att uppnå uppsatta
Page 67 and 68: 6. Geotermi i Tyskland och globalt
Page 69: förbundsregeringen och landregerin
Page 72 and 73:
elektrisk ledningsförmåga, eller
Page 74 and 75:
sprickfrekvens - mängden sprickor
Page 76 and 77:
Litteratur ASPO 2005. Association f
Page 78 and 79:
Kostnader för Kärnavfallet , Komm
show all

Geotermisk energi â en vitbok fÃ¶r Sverige - Kungliga Tekniska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Geotermisk energi â en vitbok fÃ¶r Sverige - Kungliga Tekniska ...