Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
På några ställ<strong>en</strong> är d<strong>en</strong> kristallina berggrund<strong>en</strong> överlagrad av ett tunt, mindre än 1 km<br />
mäktigt, sedim<strong>en</strong>ttäcke (se kartorna figur 16, 57 och 58). Bero<strong>en</strong>de på sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong>s<br />
mindre värmeledning kan det medföra <strong>en</strong> högre temperaturgradi<strong>en</strong>t i området. I större<br />
del<strong>en</strong> av <strong>Sverige</strong> är geotermisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong>utvinning mest lämpad för värmeproduktion.<br />
Från djupborrning<strong>en</strong> i Siljanstruktur<strong>en</strong> känner man temperatur<strong>en</strong> ned till 6 km djup, se<br />
figur 11 (Balling et al. 1990). Andra exempel på djupa borrningar och<br />
temperaturmätningar finns vid Laksemar (Laaksoharju et al. 1995) och vid<br />
Höllviksnäs (Gustafsson 1978).<br />
D<strong>en</strong> kristallina berggrund<strong>en</strong> har låg porositet och d<strong>en</strong> är naturligt vatt<strong>en</strong>g<strong>en</strong>omsläpplig<br />
bara i sprickrika områd<strong>en</strong>, förutsatt att sprickorna mellan bergartsfragm<strong>en</strong>t<strong>en</strong> inte är<br />
fyllda med mineral. Sprickfrekv<strong>en</strong>s<strong>en</strong> är ett mått på mängd<strong>en</strong> sprickor i berggrund<strong>en</strong>.<br />
En hög sprickfrekv<strong>en</strong>s förekommer typiskt i rörelsezoner och i området kring<br />
meteoritnedslagsplatser.<br />
Figur 17. Sprickzoner och<br />
nedslagskratrar är sprickrika<br />
områd<strong>en</strong> i berggrund<strong>en</strong><br />
med <strong>en</strong> skivformig respektive<br />
<strong>en</strong> halvsfärisk utbredning<br />
under mark<strong>en</strong>. I sådana<br />
sprickrika områd<strong>en</strong> kan det<br />
finnas förutsättningar att<br />
skapa värmeväxlingsvolymer<br />
för geotermisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong>utvinning.<br />
Sprickzoner har ofta <strong>en</strong> avsevärd förhöjd sprickfrekv<strong>en</strong>s, kanske 10 – 20 gånger<br />
större än normal kristallin berggrund. De är av varierande bredd från få meter upp till<br />
hundratals meter och de kan ha olika ori<strong>en</strong>tering. Flacka sprickzoner breder<br />
huvudsaklig<strong>en</strong> ut sig horisontellt medan branta sprickzoner kan sträcka sig flera km<br />
ned i berggrund<strong>en</strong>. De har typiskt <strong>en</strong> mycket stor längdutsträckning på tiotals<br />
kilometer och d<strong>en</strong> pot<strong>en</strong>tiellt vatt<strong>en</strong>g<strong>en</strong>omsläppliga volym<strong>en</strong> kan därför bli betydande.<br />
Hur dessa sprickzoner är ori<strong>en</strong>terade och beskaffade i varje <strong>en</strong>skilt fall måste<br />
undersökas g<strong>en</strong>om mätningar och provborrningar. Sprickzonerna kan vara öppna för<br />
vatt<strong>en</strong>strömning både uppåt, neråt och i längdriktning<strong>en</strong> – förhålland<strong>en</strong> som också<br />
måste beaktas i samband med geotermisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong>utvinning. I alla bergborrade brunnar<br />
tillförs vattnet g<strong>en</strong>om de flacka sprickzoner som står i förbindelse med borrhålet.<br />
Figur 18. Exempel på sprickrik kristallin berggrund (till vänster, area 1 m 2 ) och normal<br />
berggrund (till höger, area 9 m 2 ). Från undersökningarna vid Björkö (H<strong>en</strong>kel et al. 2004).<br />
19
Change language