Geotermisk energi – en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...

5. Möjligheter i Sverige
Förutsättningarna för geotermisk energiutvinning varierar i Sverige beroende på
berggrundens beskaffenhet. I sedimenttäckta områden kan man förvänta sig en högre
geotermisk gradient på grund av sedimentlagrens värmeisolerande egenskaper. På
Gotland har man temperaturer på 35 o C på 500 m djup under kalkstenslager. I
Sydvästligaste Skåne förekommer flera vattengenomsläppliga sandstenslager och
temperaturer i dessa är på 1.5 km djup ca 45 o C och på 2 km djup 63 o C.
Tabell 6. Förekomst av sedimentär berggrund i vilken den geotermiska gradienten kan vara
högre än i områden med kristallin berggrund.
område berggrund areal
km 2
sedimentmäktighet
km
temperaturgradient
K km -1
SV Skåne krita, sandsten 1 250 2.5 28
NO Skåne krita, sandsten 800 1
Västergötland sandsten+kalksten 625 0.5
Östergötland sandsten+kalksten 500 0.5
Närke sandsten+kalksten 2 000 0.2
Gävle sandsten 200 1
Dalarna sandsten 4 800 1
Dalarna sandsten+kalksten 500 0.5 30-50
Jämtland Kalksten 5 500 0.5
Öland Kalksten+sandsten 600 0.3
Gotland Kalksten+sandsten 1 800 0.8 - 1 30
I den kristallina berggrunden kan förekomsten av ökad sprickighet i större sprickzoner
eller i nedslagskratrar vara den faktor som är relativt mera gynnsam för geotermisk
energiutvinning. Det finns för närvarande ingen kunskap om var större sprickzoner
förekommer och hur de är beskaffade på djupet. Vid enstaka djupa borrningar och i
samband med tunnelbyggande har man påträffat sprickrik berggrund. Då är den en
negativ faktor som ofta kräver dyra förstärkningsåtgärder. Tunneln genom
Hallandsåsen i Skåne är ett exempel på svårigheterna att bygga i sprickrik berggrund,
men också ett exempel på förekomsten av vattengenomsläppligt berg. I de
undersökningar av berggrunden som görs för framtida förvar av avfall från
kärnkraftproduktion undviker man sprickzoner och koncentrerar undersökningarna på
så sprickfattigt berg som möjligt.
Det finns flera större nedslagskratrar i Sverige där man kan förvänta sig förekomst av
stora volymer sprickrik kristallin berggrund. Genom den energi som utlöses vid
nedslaget sönderdelas berggrunden i ett stort område, men energitillförseln leder
också till att hydrotermala processer lakar ut, transporterar och åter fäller ut olika
mineralbeståndsdelar i de spricksystem som bildats. I det följande karakteriseras de
kända stora nedslagskratrarna i Sverige som ligger nära befolkade områden helt kort
ur geotermisk energiaspekt.
53