Geotermisk energi â en vitbok fÃ¶r Sverige - Kungliga Tekniska ...

More documents

Recommendations

Info

Man bör observera att kostnaderna för kärnkraft är subventionerad genom att det inte krävs försäkringar mot stora haverier, något som inget försäkringsbolag så vitt känt är beredd att erbjuda. Kostnaderna för ett stort haveri belastar därmed skattebetalarna och inte elkonsumenterna. Det rimliga vore att man belastar kärnkraftsel med en avgift till en riskfond för haverier. 52
5. Möjligheter i Sverige Förutsättningarna för geotermisk energiutvinning varierar i Sverige beroende på berggrundens beskaffenhet. I sedimenttäckta områden kan man förvänta sig en högre geotermisk gradient på grund av sedimentlagrens värmeisolerande egenskaper. På Gotland har man temperaturer på 35 o C på 500 m djup under kalkstenslager. I Sydvästligaste Skåne förekommer flera vattengenomsläppliga sandstenslager och temperaturer i dessa är på 1.5 km djup ca 45 o C och på 2 km djup 63 o C. Tabell 6. Förekomst av sedimentär berggrund i vilken den geotermiska gradienten kan vara högre än i områden med kristallin berggrund. område berggrund areal km 2 sedimentmäktighet km temperaturgradient K km -1 SV Skåne krita, sandsten 1 250 2.5 28 NO Skåne krita, sandsten 800 1 Västergötland sandsten+kalksten 625 0.5 Östergötland sandsten+kalksten 500 0.5 Närke sandsten+kalksten 2 000 0.2 Gävle sandsten 200 1 Dalarna sandsten 4 800 1 Dalarna sandsten+kalksten 500 0.5 30-50 Jämtland Kalksten 5 500 0.5 Öland Kalksten+sandsten 600 0.3 Gotland Kalksten+sandsten 1 800 0.8 - 1 30 I den kristallina berggrunden kan förekomsten av ökad sprickighet i större sprickzoner eller i nedslagskratrar vara den faktor som är relativt mera gynnsam för geotermisk energiutvinning. Det finns för närvarande ingen kunskap om var större sprickzoner förekommer och hur de är beskaffade på djupet. Vid enstaka djupa borrningar och i samband med tunnelbyggande har man påträffat sprickrik berggrund. Då är den en negativ faktor som ofta kräver dyra förstärkningsåtgärder. Tunneln genom Hallandsåsen i Skåne är ett exempel på svårigheterna att bygga i sprickrik berggrund, men också ett exempel på förekomsten av vattengenomsläppligt berg. I de undersökningar av berggrunden som görs för framtida förvar av avfall från kärnkraftproduktion undviker man sprickzoner och koncentrerar undersökningarna på så sprickfattigt berg som möjligt. Det finns flera större nedslagskratrar i Sverige där man kan förvänta sig förekomst av stora volymer sprickrik kristallin berggrund. Genom den energi som utlöses vid nedslaget sönderdelas berggrunden i ett stort område, men energitillförseln leder också till att hydrotermala processer lakar ut, transporterar och åter fäller ut olika mineralbeståndsdelar i de spricksystem som bildats. I det följande karakteriseras de kända stora nedslagskratrarna i Sverige som ligger nära befolkade områden helt kort ur geotermisk energiaspekt. 53
Page 1:
Geotermisk energi - en vitbok för
Page 5 and 6: Förord Sedan 1970-talet har Sverig
Page 7 and 8: Sammanfattning och slutsatser I vit
Page 9 and 10: 1. Bakgrund 1.1. Miljö och energis
Page 11 and 12: Figur 4. Användning av Elenergi in
Page 13 and 14: ICCP (International Panel on Climat
Page 15 and 16: Figur 9. Jordens yttemperatur orsak
Page 17 and 18: Geotermisk energi förekommer såle
Page 19 and 20: En stor del av Europas jordskorpa s
Page 21 and 22: På några ställen är den kristal
Page 23 and 24: Grundvattenvärme har en högre och
Page 25 and 26: 2.2. Borrning Direkta undersökning
Page 27 and 28: Kostnaderna för borrningen ökar k
Page 29 and 30: 2.3. Hydraulisk spräckning För at
Page 31 and 32: Vid hydraulisk spräckning och cirk
Page 33 and 34: Undersökningsborrningar för att s
Page 35 and 36: 3. Energitekniska förutsättningar
Page 37 and 38: 3.2. Värmeväxling Värmeväxling
Page 39 and 40: figur 39. De flesta värmeväxlings
Page 41 and 42: elframställning. Processen beteckn
Page 43 and 44: Figur 44. Parallellkoppling av vär
Page 45 and 46: Figur 47. Schematisk framställning
Page 47 and 48: 3.4. Ett vidgat perspektiv för tek
Page 49 and 50: Kall fjärrvärme Tanken bakom denn
Page 51 and 52: 4. Miljöeffekter och produktionsko
Page 53: 4.2. Produktionskostnader En relati
Page 57 and 58: Figur 57.Geotermiska energiresurser
Page 59 and 60: Geotermianläggningen i Lund, som h
Page 61 and 62: 5.2. Sveriges nuvarande energipolit
Page 63 and 64: Kombinationen medför att ca 85 % a
Page 65 and 66: Styrmedel för att uppnå uppsatta
Page 67 and 68: 6. Geotermi i Tyskland och globalt
Page 69: förbundsregeringen och landregerin
Page 72 and 73: elektrisk ledningsförmåga, eller
Page 74 and 75: sprickfrekvens - mängden sprickor
Page 76 and 77: Litteratur ASPO 2005. Association f
Page 78 and 79: Kostnader för Kärnavfallet , Komm
show all

Geotermisk energi â en vitbok fÃ¶r Sverige - Kungliga Tekniska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Geotermisk energi â en vitbok fÃ¶r Sverige - Kungliga Tekniska ...