Geotermisk energi – en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...

2.2. Borrning
Direkta undersökningar av berggrunden måste göras med borrningar och mätningar i
borrhålen.
Det finns flera borrmetoder för olika typer av undersökningar. För djupa borrningar i
sedimentberggrund finns mycket kunskap genom alla borrningar efter olja och gas
som har utförts (även i Sverige). Borrhål till flera kilometers djup startar med grova
dimensioner som sedan minskas i flera steg ned till det djup där man vill undersöka
berggrunden. All borrning går ut på att krossa eller mala ner berget helt eller delvis
med roterande verktyg i ett cylindriskt område i berggrunden. Fragmenten spolas till
markytan med luft- eller vattenströmmar. Ett cylindriskt mittparti kan bevaras och tas
upp ur borrhålet som en borrkärna på vilken man kan mäta fysikaliska egenskaper,
hållfasthet mm. i laboratoriet. De olika avsnitten i borrhålet fodras med stålrör när
mätningar har utförts i respektive sektion. Borrhålets läge på djupet i berggrunden
mäts in och med ledning av dessa data kan borrningen också styras i önskad riktning.
Figur 21. Borrkrona och borrtorn för
djupborrning. Borrtornet är ca 30 m
högt. Från Huenges (2004).
För borrning av grova dimensioner till större djup krävs omfattande och tung
utrustning i form av borrtorn för att kunna lyfta och koppla ihop respektive ta isär
borrsträngen. Svaga områden i berggrunden kan kräva förstärkningsåtgärder genom
cementering, något som fördyrar borrningen avsevärt.
Platsen där djupborrningen utförs väljs med hänsyn dels till målområdets belägenhet
och möjligheterna för anslutning till infrastruktur såsom vägar och elnät. Borrning kan
utföras i olika riktningar och från samma borrplats kan flera borrhål utgå. Ett par med
två borrhål till samma måldjup utgör en geotermisk enhet. Den kan utvidgas med flera
nya borrhål till angränsande bergvolymer vid sidan om, över eller under den som först
undersökts. Borrkostnaderna kan förväntas minska med ökad användning för
geotermisk energiändamål.
23