Geotermisk energi – en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...

5.1. Geotermisk energiproduktion i Sverige
Flera hundratusen småhusägare har under den senaste tiden gått över från fossil eller
eluppvärmning till bland annat bergvärme. Övergången stöds med statliga medel, 1.95
miljarder kr för en femårsperiod från 2006 till 2010.
Figur 59. Antalet bergborrade
brunnar för energiutvinning
enligt SGU:s sammanställning
(Larsson 2005).
Producerande anläggningar finns framförallt som bergvärme för småhus med grunda
borrhål (< 200 m) för värmesonder och värmepump. Värmesonder i berggrunden är
oberoende av årtidsväxlingen i utomhustemperaturen. Vanligen används ett
temperatursteg på 5 o C och den genomsnittliga effekten är ca 8 kW. Investeringar i
sådana anläggningar subventioneras som ett led i minskningen av
fossilbränsleberoendet. och för att minska användningen av el för uppvärmning, som
tidigare uppmuntrades för att ta hand om överproduktionen från kärnkraften.
Geotermiprojekt i Sverige
Tidigare experiment har utnyttjat grunda borrhål (< 1 km djupa) och har inriktat sig
framförallt på 3 aspekter:
Varma graniter – dvs graniter med hög andel radioaktiva isotoper och därmed en
relativt större värmeproduktion jämfört med vanlig kristallin berggrund. Den ökade
värmeproduktionen är dock liten i jämförelse med den i berggrunden lagrade värmen.
Borrning i sprickzoner – dvs områden i berggrunden med relativt högre
vattengenomsläpplighet. Det visade sig vara svårt att kartlägga sprickzonerna
tillräckligt bra för att styra borrningen på ett optimalt sätt. Det är svårt att kontrollera
vattenflöden och därmed temperaturen i sprickzoner eftersom inflöde kan ske
uppifrån, från sidorna och nerifrån.
Konstgjord spräckning av berggrunden för att skapa flödesförbindelse mellan två
borrhål har gjorts med framgång i granit. Det är svårt att skapa ett tillräckligt
finmaskigt spricksystem så att uppehållstiden för vattnet i berggrunden blir stor.
I Sverige finns 13 större geotermiska energianläggningar, där man utnyttjar de översta
200 m i berggrunden som värme och kylalager, och nya planeras. Gemensamt är en
kraftig minskning av mängden köpt energi i form av el eller olja och stora besparingar
i driftkostnaderna.
56