Geotermisk energi – en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...

5.2. Sveriges nuvarande energipolitik
Den 16 februari 2005 trädde Kyotoprotokollet i kraft. 141 länder inklusive Sverige
ingår i avtalet som har till syfte att hejda den ökande globala uppvärmningen.
Industriländerna förbinder sig ( protokollet är juridiskt bindande ) att minska sina
koldioxidutsläpp med 5,2 % till år 2012.
I Sverige råder idag politisk enighet om att större hänsyn måste tas till miljö och
klimat när olika energikällor utnyttjas.
Oljeberoende och kärnkraft
När det gäller kärnkraften är regeringen tillsammans med vänstern, miljöpartiet och
centern överens om att denna skall avvecklas. Första steget är taget när stängningen
av Barsebäck skedde, reaktor 1 stängdes år 1999 och reaktor 2 stängdes år 2005.
Regeringen har inrättat en oljekommission som leds av statsminister Göran Persson.
Oljekommissionen startade sitt arbete hösten 2005 och avsikten är att samordna
insatser och driva pilotprojekt för att så långt det är möjligt avveckla Sveriges
oljeberoende fram till år 2020.
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin anser att frågan inte är om vi skall avveckla
oljan utan hur. Hon anser att avvecklingen av fossilbränsle till bostäder och industrin
kommer att bli ganska lätt. Regeringen har infört ett konverteringsbidrag för att
villaägare skall kunna byta ut sina oljepannor. Ekonomiska styrmedel är nödvändiga
om det skall bli ett lyckat resultat. Därför är biobränslen skattebefriade och kommer
att vara det så länge det går att överblicka. Genom en kombination av biobränslen,
solenergi, våg- och vindkraft skall oljan på sikt kunna ersättas framhåller
samhällsbyggnadsministern.
Avvecklingen av landets kärnkraft och av oljeberoendet möter protester från industrin
och är ej heller förankrat hos huvuddelen av allmänheten. Det framhålls att det ännu
ej finns alternativa energikällor som till rimliga kostnader kan ersätta dessa
energikällor. Konsekvenserna blir ännu högre energipriser och att Sverige tvingas
importera dyr el som i många fall är producerad av kärnkraft, gas eller olja. På andra
håll i världen byggs kärnkraften ut, bland annat i vårt grannland Finland.
Oljekonsumtionen i Sverige idag är hälften av vad den var år 1970. Det gäller i första
hand tjockolja och eldningsolja medan flytande bränslen för bilar och flyg ökar
ständigt Flera utredningar har på sista tiden visat att oljeepoken har nått sin höjdpunkt
och att nuvarande oljereserver blir allt dyrare att utvinna. Globalt kan det uppstå brist
på olja av framför allt av politiska och ekonomiska skäl. Invändningar kan göras mot
att elda upp den unika oljan som kan användas till många andra mer betydelsefulla
områden exempelvis för tillverkning av plaster.
Även om Sverige skulle kunna avveckla oljeberoendet helt så påverkar det knappast
inställningen i de länder som är de stora oljeförbrukarna såsom USA, Kina, Ryssland
m.fl. Varken biobränsle, solenergi, våg- eller vindkraft kan ta över efter kärnkraft och
olja på kort eller medellång sikt. I många länder som USA, Kina, Ryssland, Tyskland
och Indien kommer dessa energikällor att ersättas med gas eller kol. Risken är då stor
att utsläppen av växthusgaser ökar. För dessa länder utom Tyskland gäller ej
Kyotoavtalets regler på minskningar av koldioxidutsläppen. Regeringens uttalade
avsikter att avveckla kärnkraften och olja medför att de stora energiproducenterna i
59