Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Undersökningsborrningar för att samla in uppgifter om berggrund<strong>en</strong>s eg<strong>en</strong>skaper görs<br />
till mindre djup än det påtänkta målområdet i berggrund<strong>en</strong>. I dessa borrhål kan man<br />
mäta temperatur, elektrisk ledningsförmåga, grundvattnets salthalt, förekomst<strong>en</strong> av<br />
radioaktiva isotoper och vatt<strong>en</strong>flöde. G<strong>en</strong>om att ta upp <strong>en</strong> utborrad kärna av<br />
berggrund<strong>en</strong> kan man mäta petrofysiska eg<strong>en</strong>skaper som d<strong>en</strong>sitet, porositet, elektrisk<br />
ledningsförmåga, seismisk våghastighet, hållfasthet mm. Det är dock skillnad mellan<br />
bergformation<strong>en</strong>s eg<strong>en</strong>skaper i sitt naturliga tillstånd (såsom d<strong>en</strong> kan mätas i borrhålet<br />
eller från ytan) och borrkärneprovets eg<strong>en</strong>skaper. I det s<strong>en</strong>are fallet får man t.ex. inte<br />
kunskap om effekt<strong>en</strong> av spricksystemet på eg<strong>en</strong>skaperna eftersom borrkärneprovet<br />
t<strong>en</strong>derar att falla sönder utmed just sprickytorna (dvs. kärnproverna repres<strong>en</strong>terar<br />
snarare det intakta berget). Laboratoriemätningar på borrkärneprover sker dessutom<br />
vid andra temperatur- och tryckförhålland<strong>en</strong> än de som råder i berggrund<strong>en</strong>.<br />
De modeller av berggrund<strong>en</strong> som man beräknar med hjälp av geofysiska mätningar<br />
från markytan i borrhål och på borrkärnor måste sedan bekräftas med borrningar ned<br />
till målområdet. De undersökningar som behövs för geotermisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong>prospektering<br />
blir därför rätt omfattande och kostsamma. Vissa grunddata finns ofta från andra<br />
undersökningar och i de databaser som tillhandahålls av <strong>Sverige</strong>s Geologiska<br />
Undersökning över tyngdkraft<strong>en</strong>, magnetfältet och elektromagnetiska fält.<br />
Figur 34. Relativ andel av olika typiska kostnadsslag för <strong><strong>en</strong>ergi</strong>prospektering. En total<br />
budget på 3 till 10 miljoner kr behövs, bero<strong>en</strong>de på hur stor berggrundsvolym som skall<br />
undersökas och hur många undersökningsborrhål som ingår. Björköprojektet (H<strong>en</strong>kel et al.<br />
2004).<br />
I de följande figurerna ges några exempel på geologiska strukturer som har betydelse<br />
för geotermisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong>utvinning och -prospektering och de geofysiska signaler som de<br />
kan ge upphov till. Mätningarna görs från markytan eller med flygplan från luft<strong>en</strong>. En<br />
kombination av metoder används vanlig<strong>en</strong> och det krävs borrningar för att kunna<br />
kalibrera de mätningar som görs fån markytan.<br />
31
Change language