Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
Geotermisk energi â en vitbok för Sverige - Kungliga Tekniska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Geotermisk</strong> <strong><strong>en</strong>ergi</strong> förekommer således överallt på jord<strong>en</strong>. Dess kvalitet och<br />
åtkomstmöjligheterna beror på de lokala geologiska förutsättningarna. Eftersom<br />
<strong>Sverige</strong> saknar pågå<strong>en</strong>de eller rec<strong>en</strong>t (de s<strong>en</strong>aste 1 miljon år<strong>en</strong>) vulkanisk aktivitet så<br />
är de geotermiska gradi<strong>en</strong>terna relativt låga. Därmed blir omvandling av geotermisk<br />
<strong><strong>en</strong>ergi</strong> till elektrisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong> eller bränsl<strong>en</strong> ineffektiv med nu känd teknik. På grund av<br />
vårt klimat är emellertid behovet av uppvärmning <strong>en</strong> dominerande faktor i vår<br />
<strong><strong>en</strong>ergi</strong>användning. För detta ändamål passar geotermisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong> på ett utmärkt sätt,<br />
något som bevisas av d<strong>en</strong> stora omfattning som småskalig bergvärme har fått i<br />
<strong>Sverige</strong> (mest per invånare globalt sett).<br />
<strong>Geotermisk</strong> <strong><strong>en</strong>ergi</strong> är <strong>en</strong> inhemsk och lokal <strong><strong>en</strong>ergi</strong>resurs. Dess produktion orsakar<br />
ytterst lit<strong>en</strong> miljöpåverkan g<strong>en</strong>om att ett slutet vatt<strong>en</strong>kretslopp används för<br />
<strong><strong>en</strong>ergi</strong>transport<strong>en</strong> från berggrund<strong>en</strong> till markytan. Om värmepumpteknik används för<br />
att höja d<strong>en</strong> naturliga temperatur<strong>en</strong> så beror miljöeffekterna av d<strong>en</strong> driv<strong><strong>en</strong>ergi</strong> som<br />
värmepump<strong>en</strong> behöver. Detta diskuteras ytterligare i ett av de följande kapitl<strong>en</strong>.<br />
G<strong>en</strong>om att <strong><strong>en</strong>ergi</strong>produktion<strong>en</strong> sker i berggrund<strong>en</strong> krävs inga stora anläggningar på<br />
markytan. Tillgänglighet<strong>en</strong> är konstant, obero<strong>en</strong>de av väder och vind. Därför är<br />
geotermisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong> särskilt lämplig som baslast för uppvärmning tillsammans med<br />
andra förnybara <strong><strong>en</strong>ergi</strong>slag.<br />
Uttag av geotermisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong> förutsätter tekniska lösningar för värmeväxling mellan<br />
jordlager eller berggrund. Till dessa lösningar hör borrhål från mark<strong>en</strong> och ner till de<br />
djup där man tar ut geotermisk <strong><strong>en</strong>ergi</strong>n. <strong>Geotermisk</strong> <strong><strong>en</strong>ergi</strong>produktion<strong>en</strong>s största<br />
kostnad är borrning till de för <strong><strong>en</strong>ergi</strong>utvinning<strong>en</strong> lämpliga volymerna i berggrund<strong>en</strong>,<br />
särskild om borrning<strong>en</strong> skall ske till stora djup. På grund av d<strong>en</strong>na aspekt kan<br />
geotermisk värmeutvinning delas in i tre typiska skalområd<strong>en</strong>: grunda borrhål för<br />
småhus, djupa borrhål för större byggnadsvolymer (i båda fall<strong>en</strong> med värmeväxling i<br />
borrhålet) och två eller flera djupa borrhål med värmeväxling i berggrund<strong>en</strong>. För de<br />
första två skalområd<strong>en</strong>a finns också de nära besläktade alternativ<strong>en</strong> jordvärme och<br />
sjövärme. På grund av de geologiska formationernas termiska tröghet (låg<br />
värmeledningsförmåga) kan berggrund<strong>en</strong> också användas för säsongslagring av både<br />
värme och kyla.<br />
15
Change language