NordISKT TEmA 2009 - Tandläkartidningen

LEDARE 

I väntan på nya riktlinjer 

för antibiotikaanvändning 

»Kan vi säga 

nej till att 

passa snoriga 

barnbarn?« 

roland svensson 

Ordförande 

roland.svensson@ 

tandlakarforbundet.se 

I 

ett debattinlägg om det nya tandvårdsstödet 

i Tandläkartidningen nummer 14 

önskade undertecknarna ett principbeslut 

av förbundet med innebörden att tandvård 

ska jämställas med sjukvård fullt ut. Förbundet 

anser, liksom who och fdi, att hälsa är 

hälsa och sjukdom är sjukdom oavsett var i 

kroppen eller själen problemen sitter. Hur våra 

politiker väljer att subventionera hälso- och 

sjukvård och tandvård är emellertid en annan 

sak; vid ekonomiska prioriteringar ska många 

faktorer vägas in. I den ansvarsfördelning vi 

har mellan tandläkarorganisationerna hanteras 

tandvårdsstödet dock av Privattandläkarna och 

Tjänstetandläkarna, inte av Tandläkarförbundet. 

Utvecklingen av multiresistenta mikroorganismer 

och antibiotikaanvändning diskuteras 

flitigt. På höstens nationella patientsäkerhetskonferens 

beskrev Gunnar Kahlmeter, specialist 

i klinisk bakteriologi, en skrämmande verklighet. 

Meningen med bakteriernas liv är att 

sprida sig och genom sin mästerliga förmåga 

att anpassa sig lyckas de nå sitt mål. Med tanke 

på att bakterier förökas med 100 generationer 

på ett dygn kan man kora dem till evolutionens 

segrare. Redan i dag orsakar de multiresistenta 

bakterierna stort lidande och höga kostnader 

och inga snabba lösningar finns i sikte. 

Utvecklingen av nya antibiotika står stilla. 

Inte ett enda preparat förväntas nå marknaden 

inom de närmaste tio åren. Man kan troligen 

inte heller upphäva resistensen mot antibiotika 

genom att helt avstå från användning under en 

viss tid. Vi måste därför använda andra strategier. 

Slutsatsen av föredraget om förekomsten 

av de multiresistenta bakterierna i Europa och 

på våra egna sjukhus är att den som inte vill 

infekteras av dessa stammar ska stanna hemma 

och tacka nej till sjukhusvård. 

Detta är råd som är svåra att ta till sig eftersom 

det är förenat med viktiga etiska överväganden. 

Kan vi säga nej till att passa snoriga 

barnbarn? Det är svårt att välja att bo hemma 

om tillståndet kräver ett äldreboende. Det är 

inte lättare att på semesterresan söderut undvika 

att byta tarmflora med lokalbefolkningen. 

Om du hamnar på sjukhus ska du inte låta någon 

ta i dig som inte spritat händerna, vilket förutsätter 

att du är vid medvetande och i hyfsad 

form. Råden till vårdpersonal är de gamla 

vanliga: följ basala hygienrutiner, använd korta 

ärmar, inga smycken, klockor eller piercing nedanför 

armbågen och sprita händerna före varje 

patientkontakt. 

Det gäller att vi är restriktiva i förskrivning 

av antibiotika. I ett möte om antibiotikaresistens 

i Sverige framfördes nyligen ett förslag 

om att förskrivning av antibiotika skulle vara 

elektronisk och följa en standardiserad mall för 

bland annat diagnos, dos och duration. Användningen 

kan då följas och åtgärder sättas in om så 

skulle behövas. 

diskussionen om profylaktisk användning 

av antibiotika vid operationer och andra blodiga 

ingrepp pågår inte bara i Sverige utan i hela 

världen. sbu granskar det vetenskapliga underlaget 

innan en eventuell förändring av dagens 

riktlinjer kan ske. Man ska studera vilka preparat, 

behandlingstider och doser som ger bäst 

effekt och i vilken utsträckning medicineringen 

leder till biverkningar och resistensutveckling. 

Mycket pekar på att praxis varierar stort vid val 

av preparat och behandlingstid inom sjukvården. 

Det är också säkert så inom tandvården. 

För att ta reda på vilka rutiner som används 

inom tandvården i eu har ced gjort en enkätundersökning. 

Tjugotre länder svarade och i alla 

utom två hade man i princip samma riktlinjer 

som vi, medan Österrike och England inte 

längre rekommenderar förebyggande antibiotikaanvändning. 

Det blir därför spännande att 

se resultatet i sbu:s utvärdering, även om den 

dröjer ett år. n 

tandläkartidningen årg 101 nr 1 2009 

3

KRÖNIKA 

Institutioner 

värda att vårda 

sveriges tandläkarförbund 

the journal of the sda 

(swedish dental association) 

Årgång 100 Grundad 1909 

Jag ska inte författa hyllningstexter, utbrista i leverop 

eller hurra riktigt än. Men vänta bara! I år är det nämligen 

hundra år sedan det första exemplaret av Tandläkartidningen 

plockades ut ur en tryckpress i Stockholm. Denna händelse 

ska naturligtvis uppmärksammas när själva födelsedagen 

äger rum fram på vårkanten men till dess ägnar jag mig ett tag 

till åt att bara känna efter. Vad betyder det att ha ansvar för en 

hundraåring? Visserligen en mycket pigg och glad åldring med 

gott minne, men kan jag lita på att de hittills avverkade framgångsrika 

åren också garanterar ett fortsatt gott och evigt liv? 

Eller bör jag ta en kurs i defibrillering för att i värsta fall hålla 

liv i åldringen? 

I väntan på födelsedagen njuter jag bara av att ha en institution 

att vårda. 

Det nordiska samarbete som manifesterar sig i två vetenskapliga 

temanummer varje år lever också och har hälsan. Det som 

startade för fjorton år sedan har blivit en 

uppskattad institution. 2005 publicerade 

vi för första gången alla temaartiklarna på 

svenska och i höstas fick vi en liten uppmuntrande 

belöning för denna envishet 

(vid sidan av alla läsartack, förstås) när 

nätverket Språkförsvaret gav oss ett diplom 

med motiveringen: »Med det massiva tryck 

Folk sölar sig för publicering på engelska som råder är det 

igenom akademiska 

studier. beundransvärda insatser som görs i det tysta 

De behövs på med dessa tidskrifter, som håller arenor öppna 

för forskare som vill skriva på sitt bästa 

arbetsmarknaden 

och borde klara 

av pluggandet språk.« 

snabbare. En avgift 

på universi- 

Reportaget i det här numret handlar om 

teten vore en bra Dorlire Kollari, tandläkarstuderande på ki. 

piska, säger långtidsutredningen. 

När vi träffade henne närmade hon sig slutet 

av första terminen samtidigt som tandläkarutbildningen 

fyllde 120 år. Och nästa år fyller 

Den som inser att 

huvudskälet till 

långsam studiegång 

är behovet 

själva Karolinska institutet 200 år. Här kan 

att komplettera man tala om väl bevarade åldringar! 

det magra studiestödet 

med ar- 

Allt som är gammalt är förstås inte per 

betsinkomster 

definition gott. Men det är inte allt nytt heller. 

Fast det är så självklart att jag inte tänker 

häpnar. Med avgift 

på studierna krävs ödsla trycksvärta på saken. Lika självklart är 

ännu mer arbete 

som ytterligare det att vi ska fortsätta att göra vårt bästa för 

förlänger studietiden. 

Förstås. n 

att förena den tradition med den modernitet 

som Tandläkartidningen står för. n 

»Vad betyder 

det att ha ansvar 

för en hundraåring?« 

christina mörk 

Chefredaktör 

Postadress: Box 1217, 111 82 Stockholm 

Besöksadress: Österlånggatan 43 

Telefon: 08-666 15 00 

Fax: 08-666 15 95 

Hemsida: www.tandlakartidningen.se 

E-post: 

redaktionen@tandlakarforbundet.se 

E-post direkt till en person: 

fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.se 

chefredaktör: 

Christina Mörk 08-666 15 06 

Ansvarig utgivare 

redaktion: 

Anita Hagstedt 08-666 15 29 

Korrektur, registrering 

Thomas Jacobsen 08-666 15 00 

Vetenskaplig redaktör 

Mats Karlsson 08-666 15 17 

Reporter 

Björn Klinge 08-666 15 57 


Carina Frohm 08-666 15 16 

Layout, produktionsansvarig 

Lasse Mellquist 08-666 15 28 

Layout 

Janet Suslick 08-666 15 26 

Reporter 

annonser: 

Elisabeth Frisk 08-666 15 13 

Prenumerationer, ej medlemmar 

Radannonser 

Christer Johansson 08-666 15 27 

Produkt- & platsannonser 

Inger Kåberg 0708-44 33 83 

Platsannonser 

platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se 

prenumeration: 

Sverige 1 400 kronor + 6 % moms 

Norden 1 500 kronor + 6 % moms 

övriga länder 1 650 kronor 

TS-kontrollerad upplaga: 9 900 

Medlem av 

Tryck: 

Ljungbergs Tryckeri AB 

264 22 Klippan 

ISSN 0039-6982 

All redaktionell text lagras elektroniskt 

av Tandläkartidningen för att kunna 

publiceras också på internet. Författare 

som inte accepterar detta måste meddela 

förbehåll. I princip publiceras inte artiklar 

med sådant förbehåll. 

4 tandläkartidningen årg 98 nr 8 2006

INNEHÅLL 

foto: urban orzolek 

46 

27 

10 

17 

68 

60 

25 

36 

REPORTAGET 

»När jag är färdig 

vill jag känna mig 

säker – att jag kan 

ta hand om patienter 

och vet vad jag gör.« 

sid 12 

3 ledare I väntan på nya 

riktlinjer för antibiotika. 

Roland Svensson 

6 i korthet Nödvändigt med 

ändrat regelverk. Vanligt med 

nedtappade föremål. 

19 ansvarsärenden 

22 tandvårdsstödets 

regelverk irriterar 

Regelverket är allt för krångligt. 

Det anser vårdgivare som 

Tandläkartidningen frågat om 

tandvårdsstödet. 

VETENSKAP & KLINIK 

33 krönika 6–8 fyllningar om 

dagen? Thomas Jacobsen 

45 böcker 

67 i korthet 

79 fackpress 

EMS adapter 

Korg till DAC 

TANDLÄKARTIDNINGEN NR 1 2009 VETENSKAP & KLINIK TEMA: BILDGIVANDE TEKNIKER, DEL 1 

■ FÖRBUNDSMÖTET 2008 SID 14 ■ KAMRATHJÄLPEN UTÖKAR SID 30 www.tandlakartidningen.se 

VETENSKAP & KLINIK: TEMA 2009, 

del 1: Intraorala receptorer, panoramabilder, 

profilröntgen och historik. 

1 0 0 år 

NR 1 2009 

Årgång 101 

BILDGIVANDE 

TEKNIKER TEMA 

Del 1 

Framtiden ljus för Dorlire sid 10 • Tandvårdsstödets regelverk sid 22 

10 student med 

framtidsvyer 

Jobb utomlands och sedan 

specialist, chef, lärare eller 

forskare. Dorlire, 19, har redan 

stora tankar om yrkeslivet. 

14 förbundsmöte 2008 

Samverkan i stället för konkurrens 

talade Sveriges Tandläkarförbunds 

ordförande om 

i sitt öppningstal på förbundsmötet 

den 5 december. 

OMSLAG: Årets två samnordiska 

temanummer behandlar bildgivande 

tekniker inom odontologin. 

Foto: Science Photo/IBL 

26 vad hände sen? 

27 en strålande gåva 

Om hur det gick till när en 

tysk professor gav bort en 

klumpig men strålande apparat. 

30 student 

Stiftelsen Sveriges Tandläkarförbunds 

Kamrathjälp har 

hjälpt många tandläkare »som 

oförskyllt hamnat i ekonomiskt 

trångmål«. Nya regler 

gör att Kamrathjälpen nu även 

kan hjälpa studenter. 

35 nordiskt tema 2009: 

bildgivande tekniker 

De tio artiklarna i tema 2009 

behandlar de senaste landvinningarna 

inom odontologisk 

bildutrustning och diagnostik 

samt sammanfattar regelverk. 

Temanummer 

80 debatt 

83 platsannonser 

87 radannonser 

90 födelsedagar 

92 viktiga adresser 

94 kalendarium 


5

I KORTHET 

Utlandsstudenter 

söker kontakt 

➤Svenskar som studerar 

till tandläkare utomlands 

vill ha kontakt med Tandläkarförbundets 

studerandeförening. 

Jonny Kasskawo som är 

tandläkarstudent i Rumänien 

har kontaktat Tandläkarförbundet 

för att få 

starta en lokalförening för 

utlandsstudenter. 

Han och hans cirka 30 

kamrater i landet räknar 

med att flytta hem till 

Sverige så småningom och 

kommer därför att behöva 

ta del av den information 

som studenter i Sverige får 

genom sin förening. 

I sitt mejl till förbundskansliet 

nämner Jonny 

Kasskawo att det, förutom 

i Rumänien, finns svenska 

tandläkarstudenter i Polen, 

Tjeckien och Ungern. 

Nyhet! 

Munspegel med ständigt 

ren och klar spegelbild 

INGET MER TORKANDE AV 

SPEGEL! 

UPPTÄCK NÖJET MED ATT 

ALLTID SE VARJE DETALJ! 

ANVÄND TIDEN TILL ATT 

RENGÖRA TÄNDER - INTE 

SPEGLAR! 

Vill du veta mer? 

Kontakta oss! 

W&H Nordic AB 

t 08-445 88 30, 

e office@whnordic.se, wh.com 

Tandläkarförbundet 

ska nu undersöka möjligheterna 

att tillfredsställa 

utlandsstudenternas önskan. 

cm 

Munhälsan 

får egen dag 

➤Den 12 september har 

utsetts till internationell 

munhälsodag av fdi World 

Dental Federation. Meningen 

är att dagen ska ge 

ett tillfälle att med olika 

nationella aktiviteter uppmärksamma 

munhälsan – 

eller hotet mot den. 

Dagen är vald med tanke 

på att den både är fdi:s 

grundare Charles Gordons 

födelsedag och den dag då 

världshälsoorganisationen 

who höll en viktig hälsokonferens 

i Alma Alta 1978. 

 

cm 

Konventionell munspegel 

EverClear munspegel 

EverClear baspaket. 

Spegel inkl 2 st batterier och laddare. 

Nödvändigt med 

ändringar i regelverket 

Det finns förbättringar 

att göra i föreskrifterna 

om ersättningsberättigade 

tandvårdsåtgärder. 

Det anser både Tjänstetandläkarna 

och Privattandläkarna 

i sina remisssvar 

till Tandvårds- och 

läkemedelsförmånsverket, 

tlv. 

Sedan 1 december ansvarar 

tlv för regelverket 

kring ersättningsberättigad 

tandvård. Regelverket 

måste ses över kontinuerligt, 

och därför har man 

begärt in förslag på ändringar. 

Privattandläkarna påpekar 

att det är viktigt att förändringar 

i reglerna görs i god 

tid och i samverkan mellan 

tlv, Försäkringskassan, 

systemleverantörer och 

vårdgivare. Det är bättre 

med få omfattande ändringar 

än flera mindre. 

En ändring man hoppas 

ska kunna införas snabbt 

gäller åtgärderna 831–837. 

Den tidigare skrivningen 

»Åtgärden kan inte debiteras 

mer än en gång per 

patient, dag och mottagning«, 

vill man ändra till: 

»Åtgärden kan inte debiteras 

mer än en gång per 

käke, dag och mottagning.« 

Tjänstetandläkarna efterlyser 

flera ändringar: för 

diagnoskod 4075, 4076 och 

4077 vill man ha ersättningsberättigad 

åtgärd 708. 

Man har påpekat detta tidigare, 

men fått besked att 

tekniska skäl omöjliggjort 

ändringen. 

När det gäller diagnoskod 

4078 anser Tjänstetandläkarna 

att definitionen 

av extremt missfärgade 

tänder leder till stora tolkningsproblem. 

För att undvika 

detta föreslår man att 

missfärgningsregeln 

får en ny lydelse: »Missfärgningen 

skall vara 

mörkare än C4 på en Vitaskala, 

samt att omgivande 

tänder är ljusare än C3, A4 

eller C4 på samma skala.« 

Åtgärd 441 bör kunna 

användas även på premolarer 

och även gälla frakturer. 

 

mats karlsson 

Vanligt med 

nedtappade 

föremål 

➤Nedtappade och nedsvalda 

föremål, extraktion 

av fel tänder samt förväxlingar 

av remisser är de 

vanligaste händelserna 

inom tandvården som rapporteras 

till Socialstyrelsens 

tillsynsenhet. 

Uppgifterna finns i 

Socialstyrelsens verksamhetsberättelse 

för 2007. 

Tillsynsenhetens granskningar 

inom tandvården 

har riktats mot både privatpraktiserande 

tandläkare 

och folktandvårdskliniker. 

Man har noterat 

en viss ökning av händelser 

som handlar om vårdrelaterade 

infektioner och 

händelser där läkemedel 

är inblandade. Antalet anmälningar 

är dock begränsat, 

vilket innebär viss 

osäkerhet om det är en 

trend. 

De vanligaste anmälningarna 

till tillsynsenheten 

gäller liksom tidigare nedtappade 

och nedsvalda 

föremål, att fel tänder dragits 

ut samt förväxlingar 

av remisser. 

mk 

6 

Tandläkartidningen årg 101 nr 1 2009

I KORTHET 

Tjänstetandläkarna 

fick ny vice ordförande 

Hans Göransson, tandläkare 

i Flen valdes till 

ny vice ordförande vid 

Tjänstetandläkarnas årsmöte 

den 28 november. 

Han efterträder 

Benny 

Enbuske, 

som på 

valberedningens 

förslag 

Hans Göransson lämnade 

styrelsen 

för att ge plats åt en kvinna, 

Siv Larsson från Norrbottens 

tt-avdelning. 

Benny Enbuske nominerades 

från golvet till 

valberedningen och efter 

sluten omröstning stod 

det klart att han ersätter 

Vasilios Bitzekis. Gunilla 

Rosén blev omvald till valberedningen. 

Kenth Nilsson valdes 

om som ordförande för 

perioden 2009 till 2011. 

Det blev också omval av de 

övriga styrelseledamöterna: 

John Bratel, Birgitta 

Jälevik och Chaim Zlotnik. 

Tjänstetandläkarnas medlemmar 

»kommer att i 

ökande utsträckning återfinnas 

i annan verksamhet 

än den vanliga folktandvården«, 

står det i tt:s verksamhetsplan 

för 2009. 

»Föreningen kommer 

att behöva engagera sig i 

fler kollektivavtalssystem 

och också vara beredd att 

Siv Larsson, från Norrbottens 

tt-avdelning, är ny i Tjänstetandläkarnas 

styrelse. 

handlägga tvister på områden 

där kollektivavtal inte 

finns.« 

Arbetsmiljöfrågor blir 

viktigare för medlemmarna. 

Det nya tandvårdsstödet 

ställer nya krav, och 

ökar den administrativa 

bördan. 

foto: urban orzolek 

Tandvårdsstödet diskuterades 

länge. Flera ombud 

tyckte att styrelsen bör 

vara mer aktiv för att få till 

ett stöd som bättre speglar 

dagens odontologiska 

vardag. 

Det blev också diskussion 

om överföring av uppgifter 

från tandläkare till 

annan tandvårdspersonal, 

något som enligt flera ombud 

på sina håll är ett stort 

problem, speciellt för yngre 

tandläkare. 

Under året kommer 

styrelsen att se över formerna 

för medlemsinformationen. 

Flera ombud 

efterlyste bättre eller mer 

information via Tjänstetandläkarnas 

nätplats eller 

som e-post. 

Medlemsavgiften för 

2009 höjs för fullbetalande 

medlemmar med 36 kronor 

till 4 308 kronor. 

 

janet suslick 

GUM® PerioBalance® 

- nyttiga bakterier för din mun 

The best thing since fluoride 

www.GUMPerioBalance.se 

Ny stor studie publicerad i Acta Odontologica Scandinavica 

- GUM® PerioBalance® reducerar gingivit med 85% på 2 veckor! 

Bättre effekt än munsköljprodukter? 

GUM® PerioBalance®, som innehåller Lactobacillus reuteri Prodentis, lanserades i början av året. 

Nu bekräftar en ny studie gjord av Professor Svante Twetman på Tandläkarhögskolan i Köpenhamn att tuggummit 

reducerar tandköttsinflammation med 85 procent efter bara två veckors användning. Därmed ger GUM® PerioBalance® 

bättre effekt än många av de munsköljsprodukter som idag finns på marknaden. 

Studien visar också att GUM® PerioBalance® kan reducera volymen vätska i tandfickorna. Samtidigt visar den en 

minskning av de viktiga immunosubstanser, TNF-α och IL-8, som är de vanligaste inflammationsmarkörerna i 

gingivalvätska. Det är första gången en sådan förändring noteras kliniskt för probiotiska munvårdsprodukter. 

Båda minskningarna är statistiskt signifikanta. 

Studien utfördes av professor Svante Twetman och hans forskare på avdelningen för kariologi och endodonti vid 

Köpenhamns universitet. 

GUM® Periobalance® – för en optimal munhälsa 

Finns också på Apoteket 

Konsumentkontakt: Sunstar, Tel 031 - 87 16 10, info.se@sunstar.com 

Sunstar Tandläkartidningen nr 1.indd 1 2008-12-05 08:20:49 

Tandläkartidningen årg 101 nr 1 2009 7

I KORTHET 

Lätt för 

tandtekniker 

att få jobb 

➤Tandtekniker har inte 

alls svårt att få arbete efter 

utbildningen. Det slår en 

studie från Umeå universitet 

fast. Resultatet går emot 

slutsatserna i Högskoleverkets 

tidigare rapport 

för en tid sedan om arbetsmarknadsläget 

för denna 

yrkeskår. 

Enligt studien från Umeå 

universitet baserades Högskoleverkets 

undersökning 

på »historisk statistik« och 

genomfördes när det rådde 

stor osäkerhet om arbetsmarknaden 

för tandtekniker. 

Denna studie kom för 

en tid sedan. 

Undersökningen från 

Umeå universitet visar 

att av de tandtekniker 

som examinerades från 

utbildningen där 2007 och 

2008 är minst 83 procent i 

arbete. 

I Stockholm var 62 procent 

av dem som examinerades 

2005 verksamma 

som tandtekniker 2008, 

och av dem som examinerades 

2008 har i stort sett 

alla erbjudits tandteknikerarbete. 

Från utbildningen i 

Göteborg visar siffror att 

av dem som examinerades 

2007 arbetar cirka 70 

procent som tandtekniker 

eller inom angränsande 

yrken. 

mk 

Prisat 

tandvårdshus 

➤Utmärkelsen Svensk 

Kvalitet 2008 tilldelas 

Tandvårdshuset Älmhult. 

Tandvårdshuset Älmhult 

är ett företag inom Praktikertjänst 

och erbjuder 

tandvård för barn, ungdom 

och vuxna. Enligt prismotiveringen 

har företaget en 

»stark kvalitetsstruktur« 

med engagerade och delaktiga 

medarbetare. Kommunikationsspridningen 

inom 

organisationen är rak och 

omedelbar och ledarskapet 

engagerat. Tandvårdshuset 

är enligt juryn ett föredöme. 

mk 

Norge skärper 

sina reklamregler 

➤Norges tandläkarförbund 

har antagit nya etiska 

regler för medlemmarnas 

deltagande i produktreklam, 

men även för hur de 

marknadsför sin praktik på 

nätet. 

År 2007 sa det norska 

tandläkarförbundet upp 

samtliga reklamavtal. Anledningen 

var att man ville 

undvika faran för oönskade 

bindningar mellan föreningen 

och olika leverantörer, 

samt eliminera risken 

för att mista allmänhetens 

förtroende och integriteten 

i yrket. Reglerna har nu 

utökats till att även gälla 

för enskilda medlemmar. 

Förbundet, eller enskilda 

medlemmar, får enligt reglerna 

inte göra reklam för 

enskilda produkter men 

får förespråka användning 

av en sorts preparat eller 

produkt, till exempel fluortandkräm 

eller eltandborste. 

Tandläkarnas marknadsföring 

får enligt de nya 

etiska reglerna inte vara 

osann eller vilseledande. 

Regeln gäller även hemsidor. 

För länkar på hemsidor 

gäller att tandläkaren 

som är ansvarig för hemsidan 

även står som ansvarig 

för innehållet på den sidan 

man länkar till. 

ek 

BISFIL 2B – kompositen med obegränsat härddjup 

Underhärdade kompositfyllningar är ett välkänt problem. Omsorgsfull ljushärdning 

tar lång tid och ger dessutom oönskad värmeutveckling. 

Lösningen heter BISFIL 2B – den flytande underfyllnadskompositen 

med obegränsat härddjup tack vare kemisk härdning. Den höga fillerhalten 

ger låg krympning (2.9%vol) och hög styrka. Kemisk härdning ger även en 

gynnsammare krympning eftersom den sker mera gradvis. 

Genom att lägga BISFIL 2B i kavitetsbotten och sedan använda valfri ljushärdande 

komposit ocklusalt skapar du posteriora fyllningar både säkrare, snabbare och 

med bättre kvalitet. BISFIL 2B finns nu med blandningspistol och självblandande 

intraorala spetsar. Redo att användas direkt. Kontakta oss för att få veta mer om 

våra erbjudanden med Bisfil 2B. 

Använd ett lämpligt adhesivsystem som t ex One-Step. Välj blandningsspets och injicera Bisfil 2B direkt i kaviteten med pistolen. Krympningen 

fördelas gynnsammare vid härdningen. Den ocklusala portionen görs sedan i ljushärdande komposit. Bisfil 2B ger mycket bra röntgenkontrast. 

HULTÉN & Co ab 

tel 040-15 66 77 fax 040-15 56 00 

www.bisco.se 

8 

Bifil2B½A4.indd 1 2008-04-07 08:56:46 

TandläkarTidningen årg 101 nr 1 2009

I KORTHET 

NSK introducerar: 

Nyhet! 

NSK:s nya serie lågvarvsvinkelstycken har en smidig 

och smal design som ger dig bra sikt i arbetsområdet. 

Materialet är som tidigare titan, helt överlägset i hållbar- 

het och finish, men den nya förbättrade ytbehandlingen 

ger ett ännu mer greppvänligt och tåligt instrument. 

Växelsystemet har utvecklats för att ge vinkelstycken 

med minimal vibration och ännu lägre ljudnivå. 

X-serien lågvarv har två års garanti. 

Clean-head-system och kompakt glasstav är 

standard i nya X-serien lågvarv. 

X 95L har dessutom keramiska kullager och 

fyrportsspray. 

Den nya ytbehandlingen, 

DURACOAT, ger ännu 

bättre grepp. 

Uppväxlad direktväxlade Nedväxlade rak 

X 95L X 20L, X 25L X 10L, X 12L, X 15L X 65L 

TS Dental är svensk representant för märket NSK. 

NSK:s sortiment kan även köpas via Svensk 

Box 37, 911 21 Vännäs, Tel. 0935-131 11, info@tsdental.se, www.tsdental.se 

Dentalservice / www.dentalservice.se 

TandläkarTidningen årg 101 nr 1 2009 9

REPORTAGET 

Student med 

framtidsvyer 

19-åriga Dorlire Kollari stormtrivs som student i 

storstaden. Allt är bra utom trafiken, säger hon om 

sitt nya liv som tandläkarstuderande i Stockholm. 

Dorlire Kollari växte upp i Varberg med 

sin mamma och pappa och fyra yngre 

syskon. Där cyklade hon till skolan 

och allting låg nära. 

Nu åker hon pendeltåg, tunnelbana 

och buss och har ändrat synsätt. Alla resor under 

en timme räknas som korta. 

Dorlire kom till Stockholm för allra första gången 

i våras, för att skriva Karolinska institutets lokala 

antagningsprov till tandläkarutbildningen. 

När hon kom in, sökte hon bostad på Blocket.se. 

De första månaderna var hon inneboende i Alby, 

men nu har hon fått en egen studentlägenhet i 

Huddinge. 

Att flytta hemifrån och börja på universitetet är 

en stor omställning. Hon saknar familjen mycket, 

men är ändå nöjd med utbildningen och chansen 

att få stå på egna ben. 

– Det känns modigt att lämna föräldrarna och 

all trygghet. Jag har haft stort ansvar för mina 

syskon, och saknar den dagliga kontakten. Men 

jag har inte flyttat för att mista dem, utan för att 

uppnå ett mål, säger hon. 

Rätt val 

Efter en termin på tandläkarutbildningen känner 

Dorlire Kollari att hon har valt rätt. 

– Jag har lärt mig väldigt mycket om tänderna 

på ett halvår!, utbrister hon. 

– Jag har alltid haft tanken att jag ska jobba 

med människor. Jag funderade på läkare ett tag, 

men tandläkare har bättre arbetsförhållanden 

och jag vill jobba med händerna, berättar hon. 

Tandläkarutbildningen på ki var förstahandsvalet, 

och hon kom in på den lokala antagningen 

på första försöket. Hon trivs med utbildningen, 

och speciellt med den tidiga patientkontakten. 

– Det är jättebra med de praktiska övningarna, 

för då ser man om man har hittat rätt. 

Studenterna har fått öva kliniskt på varandra 

under första terminen, och den dagen då vi träffas 

får Dorlire och hennes kurskamrater assistera ➤ 

Text: Janet Suslick 

Foto: Urban Orzolek 

Dorlire Kollari tycker att det är bra med praktiska 

övningar från termin 1. 

Klinikpasset är slut och Dorlire klär om för att äta 

lunch på KI i Huddinge. 

10 


REPORTAGET 

Dorlire Kollari har fått assistera en student 

som går termin 7. Den tidiga patientkontakten 

gör att hon känner sig säker på att hon 

har valt rätt utbildning. 


REPORTAGET 

Första terminen ➤ studenter som går sjunde terminen när de träffar 

består mest av vuxna patienter på kliniken på ki i Huddinge. 

teoretiska studier Det är ovant och lite spännande att byta om till 

och det krävs de vita kläderna och verkligen tänka sig in i sin 

självdisciplin för kommande yrkesroll. 

att inte komma De första fyra terminerna består dock undervisningen 

huvudsakligen av teoretiska föreläs- 

efter. 

ningar. Första läsåret är Dorlire Kollari mest på 

ki i Solna. Under höstterminen var det mycket 

kemi samt cell- och molekylärbiologi. Denna termin 

handlar det mest om organsystemen. Studietakten 

är hög och det krävs självdisciplin. 

– Jag brukar läsa igenom mina anteckningar 

varje dag. Då märker jag om det är något jag inte 

förstår och jag slipper stressa inför tentorna. 

Det är svårt, men inte omöjligt, tycker Dorlire 

Kollari, som ändå ser fram emot termin fyra och 

de mer praktiska delarna av utbildningen. 

12 


REPORTAGET 

Det känns ovant 

att plocka ihop 

kläderna till 

klinikpasset. 

Linnea Lindman 

Kronberg och 

Dorlire Kollari är 

kurskamrater. 

Studenterna 

redovisar efter ett 

grupparbete om 

att söka vetenskaplig 

litteratur. 

Dorlire Kollari 

ringer en kurskamrat 

för att ta 

reda på vilket rum 

de har flyttat till. 

»Att arbeta med patienter innebär en ständig utveckling.« 

Vilka förväntningar har hon på studietiden? 

– När jag är färdig vill jag känna mig säker – att 

jag kan ta hand om patienter och vet vad jag gör. 

Mycket hänger på att man själv är engagerad, och 

det är jag absolut, eftersom det är detta jag vill 

hålla på med, säger hon. 

Hon funderar några sekunder och lägger till: 

– Samtidigt lever man medan man går i skolan 

och presterar inte lika bra alla dagar. 

Dorlire har inte haft svårt att hitta nya vänner 

bland de 77 kurskamraterna. 

– Eftersom vi strävar mot samma mål har vi 

mycket gemensamt. 

Dorlire har också blivit aktiv i Sveriges Tandläkarförbunds 

östra studerandeförening. 

– Eftersom jag är ny i stan har jag tid med det, 

och det är intressant att ha kontakt med studenter 

på de andra skolorna och få veta om skillnader 

och likheter mellan utbildningarna, säger hon. 

Framtiden utstakad 

Efter en termin har Dorlire Kollari i stora drag 

klart för sig hur yrkeslivet kommer att se ut ända 

fram till pensionen. 

– Det känns tryggt att veta att efter fem år så 

har jag ett jobb, säger hon. 

När hon är klar med grundutbildningen, tänker 

hon jobba inom folktandvården i ett par år. 

Sedan vill hon arbeta utomlands en tid. 

– Jag vill resa och uppleva något nytt. På skolan 

lär vi oss den svenska tandvården, men jag vill ha 

erfarenhet från andra länder också, säger hon. 

England och usa lockar mest. Dubai verkar 

också spännande. 

Att flytta till födelselandet Kosovo för att arbeta 

som tandläkare är också en möjlighet. Dorlire 

kom till Sverige som tvååring i samband med 

kriget 1992. Hemma hos föräldrarna pratar hon 

albanska, och familjen åker till Kosovo varje år. 

Vill bli käkkirurg 

Efter ett par år i utlandet planerar Dorlire Kollari 

att komma hem till Sverige. 

Hon vill gärna bli specialist, i första hand käkkirurg. 

Hur långt räcker kristallkulan? 

– Jag tror att jag stannar i yrket tills jag blir 

pensionär, säger hon utan att tveka. 

Hon ser många karriärvägar och tror inte att 

det blir monotont. 

– Man kan aldrig förutse vad människor gör. 

Att arbeta med patienter innebär en ständig utveckling. 

Förutom att hon vill bli specialist är hon egentligen 

öppen för allting – chef, lärare, forskare är 

alla möjliga val. Att bli sjukhustandläkare eller ha 

en egen klinik är också tänkbart. 

Dorlire Kollari rekommenderar tandläkaryrket 

till alla som vill jobba med människor och 

händerna och som vill tillämpa teoretiska kunskaper. 

– Tandläkaryrket har många möjligheter. Man 

kan göra nytta på många sätt. Sådana yrken är 

framtidsyrken, tycker hon. n 


FÖRBUNDSMÖTE 2008 

Vad är årets 

viktigaste fråga för 

dig som tandläkare? 

Pär Olemyr, PT Göteborg 

– Relationen till 

Försäkringskassan 

känns viktig. 

Omställningen 

har varit jobbig, 

men nu fungerar 

riktlinjerna 

mycket bättre. 

Det är bra att 

tandvårdsförsäkringen 

är så pass bra för patienterna. 

Att det utbildas tillräckligt många nya 

tandläkare är också en viktig fråga. 

Robert Hällqvist, PT Kalmar 

– Branschutvecklingen 

inom 

tandvården är en 

viktig fråga. Vem 

kommer att överleva 

och vem slås 

ut? Tandvårdsförsäkringen 

är 

också viktig. Det 

blir spännande 

att se vad som kommer till under förbättringsarbetet. 

Kommer pengarna 

att räcka? 

Ingela Waller, PT Västgöta-Dal 

– Att utveckla 

tandvårdsreformen 

för att få 

den att fungera 

är den viktigaste 

frågan. På organisationsnivån 

har 

det hänt mycket 

med Privattandläkarna. 

Det är 

spännande att anställda privattandläkare 

ska in i organisationen. 

Åsa Gadler, PT Älvsborg 

– Den nya tandvårdsförsäkringen 

är fortfarande 

viktigast, även 

om det känns tjatigt. 

Jag är ganska 

positiv till den, 

men har hittills 

trevat mig fram 

med den. Jag ser 

fram emot att jobba med tandvårdsstödet 

med trygghet. 

Roland Svensson vill att tandläkarorganisationerna fortsätter att samverka i stället 

för att konkurrera om verksamhetsområden och medlemmar. 

Samverkan gynnar effektivitet 

Fortsatt samverkan mellan tandläkarorganisationerna 

i stället för 

konkurrens om verksamhetsområden 

och medlemmar. Det talade 

Sveriges Tandläkarförbunds ordförande 

Roland Svensson om i sitt 

öppningstal på förbundsmötet den 

5 december. 

Antalet medlemmar i tandläkarorganisationerna 

minskar i takt med att 

det blir färre tandläkare i Sverige. 

– Därför är det viktigt att arbeta så 

effektivt som möjligt. All form av dubbelarbete 

är slöseri med resurser. Om 

vi inte väljer att samverka, utan tummar 

på de överenskommelser vi har 

och börjar konkurrera om verksamhetsområden 

och medlemmar eller 

olika medlemsgrupper, riskerar vi att 

just dubbelarbete och ineffektivitet i 

det totala arbetet kommer att uppstå 

i ökande utsträckning, sade Roland 

Svensson. 

Han påminde om Krusenbergsöverenskommelsen 

som träffades för 

tio år sedan. Tjänstetandläkarna, Privattandläkarna, 

lärarna, studenterna 

och Tandläkarförbundet skapade då 

strukturen för en sammanhållen tandläkarorganisation 

genom en tydlig 

ansvarsfördelning i verksamheterna 

mellan riksföreningarna och förbundet. 

– Jag hoppas och förutsätter att vi 

kan fortsätta på den inslagna vägen i 

en sammanhållen organisation och att 

vi kan utveckla verksamheterna och 

skapa möjligheter till effektivitetsvinster 

till glädje för våra medlemmar. 

Roland Svensson sammanfattade 

också det gångna året. 

– Ett jubileumsår som detta är det 

svårt att inte blicka tillbaka, sade han. 

Firandet inleddes i mars med jubileumsföreläsningar 

för 600 deltagare. 

På kvällen samma dag var det jubileumsfesten 

i Stockholms stadshus 

med drygt 900 gäster. 

Det blev också en hearing om den 

orala hälsan i olika åldersgrupper och 

en extra jubileumsupplaga av Tandläkartidningen 

som beskrev förbundets 

första hundra år. 

Tandläkarnas världskongress (fdikongressen) 

i Stockholm var en värdig 

avslutning på jubileumsfirandet, 

tyckte Roland Svensson. 

js 

Anders Holmlund och Margaretha Lindqvist 

lämnade förbundsstyrelsen. 

14 



Ny policy för efterutbildning 

Varje tandläkare bör ha en individuell 

plan för efterutbildning. Planen bör 

dateras upp varje år. Det rekommenderar 

Sveriges Tandläkarförbund i sin 

nya policy för efterutbildning, som 

presenterades vid förbundsmötet den 

5 december. 

Timantalet kan variera. Det viktiga 

är att tandläkare utbildar sig kontinuerligt 

och att efterutbildningen har en 

bredd som täcker odontologins alla 

ämnen samt närliggande områden 

Helén Isaksson 

får tandhälsopriset 

Helén Isaksson, 

pedodontist vid 

Odontologiska 

institutionen i 

Jönköping, har 

fått 2008 års 

pris ur Sveriges 

Tandläkarförbunds 

fond för 

tandhälsobefrämjande 

insatser. 


forskar om 


samband mellan oral hälsa och livsstil 

hos barn och ungdomar. Hon studerar 

kariesutveckling i förhållande till 

kroppsmasseindex (bmi) och kartlägger 

tanderosioner. Hon tar också reda 

på hur föräldrarnas utbildningsnivå 

och inställning till tandvård påverkar 

20-åringars orala hälsa. 

Projektet är en uppföljning av 

samma personer som studerades som 

småbarn av Helén Isakssons handledare 

Lill-Kari Wendt och som tonåringar 

av Anita Alm. 

Helén Isaksson får 100 000 kronor 

om året i tre år. 

js 

Förbundet 

kräver bättre 

grundutbildning 

Tandläkarutbildningen bör förstärkas. 

Den kliniska färdighetsträningen 

måste bli bättre, liksom utbildningen 

i oral kirurgi, ortodonti och oral protetik. 

som exempelvis informationsteknik, 

ledarskap och verksamhetsutveckling. 

Det är den enskilde tandläkarens 

skyldighet att skaffa sig god efterutbildning 

och dokumentera genomförda aktiviteter, 

anser förbundet. För anställda 

tandläkare, sker det i samråd med huvudmannen 

eller arbetsgivaren. 

js 

läs mer tandlakarforbundet.se 

Anders Bolin 

fick medalj 

Anders Bolin, 

tidigare ordförande 

i Sveriges 

Odontologiska 

Lärare, fick Gotthard 

Dahlénmedaljen. 

– Jag tror inte att 

ni hade kunnat 

ge den till någon 

som uppskattar 

den mer, sade 

Anders Bolin, 

som berättade 

Anders Bolin 

att han varit med om tre nära döden 

upplevelser under sju månaders tid på 

sjukhus i samband med sin kamp mot 

cancer. 

Anders Bolin har varit lektor, specialist 

och övertandläkare i röntgen 

på Karolinska institutets tandläkarutbildning. 

Han har varit ordförande i 

Sol, som fram till 2005 hette Sveriges 

Tandläkarförbunds lärarförening och 

var också Sols representant i Sveriges 

Tandläkarförbunds styrelse. 

js 

Det kräver Sveriges Tandläkarförbund 

i sin policy om tandläkarnas 

grundutbildning. Tandläkarförbundet 

anser också att studenterna tidigt bör 

få kontakt med patienter och forskning, 

och att kopplingen mellan utbildning 

och forskning ska vara stark. 

js 

läs mer tandlakarforbundet.se 


under 2008 

Inför förbundsmötet beskriver 

styrelsen i en lägesrapport vad man 

har uträttat mellan januari och 

september 2008. I sammandrag ser 

den ut så här. 

Grundutbildning 

Styrelsen har formulerat en policy om grundutbildningen 

(se notis här intill). 

Efterutbildning 

Styrelsen har formulerat en policy om efterutbildning 

(se notis här intill). 

96 kurser har genomförts i kursnämndernas 

regi. 578 personer har deltagit i Kunskapsträdet. 

Efterutbildningsrådet har satt igång ett arbete 

för att utveckla kurserna. 

Vidareutbildning 

Styrelsen har fortsatt samtalen med de specialistföreningar 

som ännu inte är associerade 

medlemmar i förbundet. 

Forskning 

och forskarutbildning 

Förbundet har tagit initiativ till ett samarbete 

med Sacos övriga vårdförbund för att stärka 

den kliniska forskningen. Samarbetet har 

visat sig i olika aktiviteter för att påverka regeringen 

inför den forskningspolitiska propositionen. 

Förbunden har bland annat uppträtt 

i gemensamma seminarier och uppvaktningar 

på utbildningsdepartementet. 

Tandvårdens personal 

Tandläkarförbundet har som tidigare påverkat 

Socialstyrelsens så kallade nationella 

planeringsstöd som beskriver tillgång och 

efterfrågan på personal inom vårdyrkena. 

Etik, ansvar 

och patientsäkerhet 

Förbundets etiska kommitté har traditionsenligt 

genomfört en etikdag, den nionde i 

ordningen, om så kallade whistleblowers, och 

planerat en ny som äger rum den 16 januari 

i år. 

De som anmälts till hsan har erbjudits stöd 

av förbundets expertgrupp. Medlemmarna 

i gruppen har, liksom förbundets kollegiala 

stödpersoner, fått en utbildningsdag under 

året. 

Förbundet har på olika sätt påverkat patientsäkerhetsutredningen 

och deltagit i en nationell 

patientsäkerhetskonferens. Patientsäkerhet 

var också ämnet för förbundsmötets 

ombudskonferens (referat på sidan 18). 

➤ 


15


Vad är årets viktigaste fråga 

för dig som tandläkare? 

Emily Diep, TT Halland 

– Tandvårdsförsäkringen 

är den 

viktigaste frågan. 

Administrationen 

tar för mycket 

tid från patientbehandlingar. 

Åtgärdskoderna 

är alldeles för 

krångliga och 

svåra att förstå. För att kunna utföra 

en bra vård bör tandvårdsförsäkringen 

vara enklare. 

Magnus Steen, TT Skåne 

– Att få ett itstöd 

som fungerar 

är viktigast. 

Kan vi inte lösa 

it-frågan kan 

vi inte jobba 

som tandläkare. 

Det är en arbetsmiljöfråga. 

Folktandvårdens 

medarbetare i Skåne går på knäna. Vi 

har haft väldigt stora problem. Man 

får till exempel springa runt med bärbara 

datorer mellan undersökningar 

och rensningar för att ta röntgenbilder. 

Peter Hall, TT Värmland 

– De viktigaste 

frågorna är att 

Försäkringskassan 

får ordning 

på den nya försäkringen 

och itstödet, 

samt att vi 

i Värmland får en 

datorjournal värd 

namnet. Årets 

tema på förbundsmötet, patientsäkerheten, 

är också mycket viktig. 

Eva Forsberg, TT Mellersta Norrland 

– Att bli vän med 

tandvårdsförsäkringen 

känns viktigast. 

Jag jobbar 

på fängelse. Det 

innebär att jag 

måste använda 

Försäkringskassans 

portal, och 

det har varit ett 

elände att komma in. 

FS får disponera 

högre belopp ur stödfonden 

Förbundsstyrelsen får disponera ett 

högre belopp ur stödfonden än hittills. 

Antalet revisorer minskas från 

fyra till tre, varav en ska vara auktoriserad. 

Det beslutade förbundsmötet, 

som därmed antog fs:s båda propositioner. 

Enligt ett tidigare beslut vid förbundsmötet 

har fs rätt att disponera 

tio basbelopp, cirka 410 000 kronor, 

ur stödfonden för att täcka kostnader 

för aktiviteter som inte är inräknade 

i budgeten. fs ansåg att beloppet var 

för lågt, något som förbundsmötets 

ombud också ansåg och sade ja till 

höjningen till 15 basbelopp, vilket motsvarar 

610 000 kronor. Detta kommer 

också att innebära större flexibilitet 

Nya privattandläkare i styrelsen 

Per Olof Johansson, Växjö, och Mikael 

Jansson, Västerås har valts till 

ordinarie ledamot respektive suppleant 

på Privattandläkarnas fasta 

mandat i förbundsstyrelsen. 

Här är nya förbundsstyrelsen: 

Roland Svensson, ordförande 

Gunilla Klingberg, vice ordförande 

Louise Ericson, ledamot och ordförande 

i efterutbildningsrådet 

Per Olof Johansson, Privattandläkarna 

Anders Wikander, Privattandläkarna 

Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarna 

Benny Enbuske, Tjänstetandläkarna 

när olika projekt diskuteras i fs. 

Förbundsmötet 2001 beslöt att antalet 

revisorer skulle öka från tre till fyra 

personer. Tre av dessa skulle väljas på 

tre år, den fjärde skulle vara auktoriserad 

och tillsammans med en suppleant 

väljas vid varje förbundsmöte. 

Förbundsstyrelsen föreslog nu i en 

proposition att man ska återgå till tre 

revisorer, varav en ska vara auktoriserad. 

Att minska antalet revisorer är 

gynnsamt ur både kostnads- och effektivitetsskäl 

och bör inte påverka 

kvaliteten i granskningen av förbundets 

verksamhet. Förbundsmötet sade 

ja till förändringen. 

mk 

Valde förbundsmötet före guldklockan 

Nils Andersson, tjänstetandläkare i 

Jönköping, valde förbundsmötet före 

guldklockan. 

Det visade sig att utdelningen av gåvor 

till dem som har jobbat 25 år inom 

landstinget i Jönköpings län inträffade 

samma dag som förbundsmötet. 

– Jag förutsätter att jag får min 25- 

årsgåva ändå, säger han. 

Numera kan man välja mellan guldklocka 

och en rad andra presenter efter 

25 års tjänst. Nils Andersson väljer 

ett presentkort på en resa och tror att 

resan går till en europeisk huvudstad 

till våren. 

js 

Nils Andersson, snart på resa. 

Claes-Göran Emilson, Sveriges odontologiska 

lärare 

Victoria Fröjd, Studerandeföreningen 

Suppleanter: 

Mikael Jansson, Privattandläkarna 

Christina Ternebrink, Privattandläkarna 

Hans Göransson, Tjänstetandläkarna 

Birgitta Jälevik, Tjänstetandläkarna 

Per Tidehag, Sveriges odontologiska 

lärare 

Margaretha Lindqvist, Privattandläkarna 

valdes till ledamot i valberedningen. 

16 



Verksamheten och budgeten godkändes 

Målet för Tandläkarförbundets 

verksamhet 2009 spikades redan 

vid förbundsmötet för två år sedan. 

Då beslutade man vad styrelsen 

skulle uträtta under hela sin treåriga 

mandatperiod. 

För 2009 har en punkt tillkommit under 

rubriken Material, produkter och 

metoder: uppdraget att bevaka Socialstyrelsens 

arbete med nationella riktlinjer 

och kvalitetsindikatorer. Den 

enda förändringen godkändes. 

Riksföreningarnas sammanlagda 

avgift till Tandläkarförbundet blir 12 

miljoner under 2009, oförändrad sedan 

2004. Av intäkterna kommer 40 

procent från medlemsavgifter och 60 

procent från, till största delen, Tand- 

Voteringsanläggningen testades men 

behövde aldrig användas. 

Studenter kan 

få kamrathjälp 

Kamrathjälpens ordförande Anders 

Mohlin rapporterade för förbundsmötet 

att man delat ut 984 000 

kronor till 36 personer under 2007 

och lika mycket till 51 personer fram 

till i början av december 2008. 

De som får hjälp är tandläkare eller 

tandläkares familj som »oförskyllt 

hamnat i ekonomiskt trångmål«. Det 

kan handla om tillfälliga försörjningsproblem 

vid exempelvis sjukdom eller 

arbetslöshet. Hjälpen ska ta vid 

där samhällets insatser inte räcker 

till, vara långsiktig och hanteras på ett 

obyråkratiskt sätt. 

Nu ska även tandläkarstudenter 

kunna söka stöd hos Kamrathjälpen (se 

artikel på sidan 30) och därför krävdes 

en konsekvensändring i förbundets 

föreskrifter för Kamrathjälpen. Den 

godkändes av förbundsmötet. 

cm 

läkartidningens annonser. 

Styrelsen räknar med ett nollresultat 

nästa år. 

Det som hade åstadkommits under 

förra året fram till förbundsmötet 

godkändes. (Se också under rubriken 

Tandläkarförbundet under 2008 här 

intill.) 

Verksamhetsberättelsen och den 

ekonomiska redovisningen för 2007 

godkändes också av förbundsmötet. 

Av den ekonomiska årsredovisningen 

framgår att förbundets medlemsantal 

sjönk med 66 mellan åren 2006 

och 2007. De aktiva hade blivit 434 

färre medan studenter och pensionärer 

ökade med 200. 

cm 

Ny vice ordförande 

i förbundet 

Gunilla Klingberg, specialist i pedodonti, 

är vald till ny vice ordförande 

i Sveriges Tandläkarförbund. 

Valet var ett fyllnadsval eftersom Anders 

Holmlund avgick då ett år återstod 

av mandatperioden. 

Gunilla Klingberg är docent, verksam 

vid Mun-H-Center i Göteborg. 

Gunilla Klingberg blev tandläkare i 

Göteborg 1985 och tio år senare disputerade 

hon på en avhandling med 

titeln »Dental fear and behavior management 

problems in children: a study 

of measurement, prevalence, concomitant 

factors, and clinical effects«. 

Samma år blev hon specialist. 

Gunilla Klingberg är ordförande i 

förbundets etiska kommitté. 

cm 

Pedodontisten Gunilla Klingberg är ny 

vice förbundsordförande. 


under 2008 

Odontologisk kvalitet 

Förbundets skriftserie Kunskap & Kvalitet har 

fått en ny publikation, denna gång om avvikelsehantering. 

Oral hälsa 

Förbundet har arrangerat en hearing om oral 

hälsa. En sammanfattning av föreläsarnas 

presentationer har sänts till alla medlemmar. 

Tobaksprevention är ett nytt område som 

engagerar Tandläkarförbundet. Detta har 

resulterat i en policy på området. En skrift i 

serien Kunskap & Kvalitet planeras. Förbundet 

har också deltagit i ett tobakssymposium 

arrangerat av Läkaresällskapet. 

»Tandläkare mot godis och läsk« har fortsatt 

under året, bland annat har förbundet 

deltagit i debatter och seminarier om barns 

hälsa. En kartläggning av sötade mellanmål i 

förskolan har genomförts och en ny stor nationell 

konferens om barn, kost och hälsa har 

planerats. Den äger rum den 4 februari i år. 

Deltagande i andra 

organisationer 

Tandläkarförbundet har stått som värd för 

den stora internationella fdi-konferensen i 

Stockholm. 

Tandläkarförbundet är genom sin ordförande 

Roland Svensson fortsatt aktivt i den europeiska 

tandläkarorganisationen ced. Roland 

Svensson har bland annat deltagit i en rundabordskonferens 

om gränsöverskridande vård 

i Europa. 

Förbundet deltar regelbundet i Sacos aktiviteter 

för ordförande och kanslichefer. 

Förbundet 100 år 

Tandläkarförbundet har firat sitt 100-årsjubileum 

med en hearing om oral hälsa (se 

ovan), jubileumsföreläsningar på Grand Hotel 

i Stockholm och fest i Stockholms stadshus. 

Förbundet har låtit producera skriften »De 

första hundra åren« om organisationens 

historia. Den har sänts till alla medlemmar 

som bilaga i Tandläkartidningen. 

Stöd till medlemmar 

Kamrathjälpen har fortsatt att ge ekonomiskt 

stöd till tandläkare. En ny broschyr om verksamheten 

har gått ut till alla medlemmar. 

De 14 kollegastödjarna har också varit aktiva 

under året. 

Remissvar 

Förbundet har besvarat 17 remisser, de flesta 

till socialdepartementet och utbildningsdepartementet. 

Där har förbundet uttryckt sin 

uppfattning om allt från forskningsfinansiering 

och läkemedelsfrågor till vårdutbildningar 

och patientsäkerhet. 


17


Bättre 

patientsäkerhet 2010 

Flera grupper av ombud diskuterade patientsäkerhet. Grupp två bestod av Katarina 

Lindhe, Ingrid Frankman, Carina Bergman, Claes Henriksson, Ingela Waller, Gull-Britt 

Fogelberg, Nils Andersson, Philip Mundt och Peter Hall. 

– Allt för många patienter skadas 

i vården. Därför är det nödvändigt 

att förbättra säkerheten, sade Per- 

Anders Sunesson, huvudsekreterare 

i patientsäkerhetsutredningen. 

Vid ombudskonferensen, som låg i 

anslutning till förbundsmötet, tog 

han upp några viktiga förslag. 

De beräkningar som gjorts visar att 

vårdskadorna i Sverige inom hälsooch 

sjukvården leder till cirka 630 000 

onödiga sjukdagar. Med tanke på 

att varje vårddygn inom den slutna 

sjukvården kostar 9 000 kronor handlar 

det om mycket stora belopp. 

– Historiskt sett har vårdgivarna visat 

ett dåligt engagemang när det gäller 

att förbättra patientsäkerheten, men 

under de senaste åren har man börjat 

ta itu med frågorna på allvar, sade Per- 

Anders Sunesson, som förklarade att 

allt för få avvikelser rapporteras in från 

vården. Förslaget i utredningen att ändra 

lex Maria-systemet är en väg att öka 

avvikelserapporteringen; de avvikelser 

som rapporteras in till Socialstyrelsen 

inom sju dygn ska inte föras vidare till 

hsan såvida det inte handlar om mycket 

allvarliga tillbud eller skador. 

Han betonade att säkerhetsarbetet 

inte handlar om att tänka i nya banor; 

i stället handlar det om att arbeta med 

redan kända risker. 

Enligt Per-Anders Sunesson måste 

ribban för att återkalla legitimationen 

sänkas. 

– Det finns tyvärr individer som begått 

ett flertal allvarliga misstag i sin 

yrkesutövning. I dag kan dessa personer 

få flera disciplinpåföljder i hsan 

utan att det leder till skärpt tillsyn. I 

utredningen föreslår vi därför att tillsynen 

ska skärpas. 

Kritik mot EU-regler 

Ytterligare ett sätt att höja patientsäkerheten 

är enligt Per-Anders Sunesson 

att slå fast i en ny lagtext att det är 

vårdgivarens skyldighet att säkerställa 

en hög säkerhet. Vårdgivaren ska vara 

skyldig att göra en analys av de tillbud 

som inträffar och ha en skyldighet att 

åtgärda bristerna. 

Hittills har begreppet verksamhetschef 

inte funnits inom tandvården, 

men utredningen vill ändra på detta. 

– Tandvården har inte ansetts vara 

så komplicerad att det skulle behövas, 

men utredningen har fått propåer 

från många håll om att det bör finnas 

krav på verksamhetschefer inom 

tandvården. Därför föreslår vi det. 

Vid ombudskonferensen arbetade 

ombuden i olika grupper med att diskutera 

patientsäkerhet utifrån egna 

erfarenheter. Det framkom bland annat 

att kunskapsbrist i teamet kan leda 

till risker för tillbud, likaså problemen 

med att delegera uppgifter till medarbetare 

med kompetens. De eu-regler 

som per automatik leder till att tandläkare 

med utbildning i andra eu-länder 

får arbeta i Sverige kan få som följd att 

patienternas säkerhet äventyras. 

Enligt Per-Anders Sunesson går det 

inte att hindra dessa tandläkare att arbeta 

i Sverige eftersom vi är bundna 

till de eu-direktiv som finns. Socialstyrelsen 

kan inte göra en prövning 

av dem som ansöker om svensk legitimation; 

har de tandläkarutbildning i 

ett annat eu-land har Socialstyrelsen 

bara att utfärda svensk legitimation. 

Han förklarade att det ändå finns förbättringar 

att göra för att höja kompetensen 

hos dessa tandläkare, men 

detta är vårdgivarens ansvar, det vill 

säga ägaren till en privatpraktik eller 

den politiska nämnden inom offentlig 

tandvård. Det kan exempelvis handla 

om att se till så att tandläkaren i fråga 

får bättre språkkunskaper. 

I gruppredovisningen framkom också 

att det finns tandläkare som upplever 

att hsan endast letar syndabockar. 

Även om ingen disciplinpåföljd delas 

ut för det tandläkaren anmälts för leder 

ofta granskningen av journalen till 

kritik. Fler tandläkare än vad som är 

fallet – i dag är det två – borde sitta i 

hsan:s nämnd. 

Patientsäkerhetsutredningen skickas 

ut på remiss under våren. Till hösten 

kommer regeringen att lägga fram 

sin proposition, och senast 1 juni 2010 

ska förändringarna träda i kraft. 

Mats Karlsson 

Text från förbundsmötet: 

Mats Karlsson (MK) 

Christina Mörk, (cm) 

Janet Suslick (JS), enkät 

Foto: urban orzolek 

18 


ANSVARSÄRENDEN 

Tvång inte acceptabelt 

trots kaotisk situation 

SAMMANFATTAT Den årliga undersökningen av patienten, som har 

Aspergers syndrom, slutade i kaos. Patienten vägrade att öppna munnen, 

men enligt pappan bände tandläkaren då upp sonens mun och skrek 

»Ligg still pojkjävel!«. Sonen gjorde motstånd och undersökningen fick 

avbrytas. Tandläkaren förnekar att han svurit, men konstaterar att situationen 

var mycket kaotisk. Han anser att pappan borde ha informerat 

honom om att sonen var extra orolig inför besöket. Han hade då i stället 

kunnat skicka en remiss till specialist. 

HSAN kritiserar tandläkaren för tvångsinslaget, men ger ingen disciplinpåföljd. 

Patienten, född 1998, hade besökt 

den anmälde tandläkaren under flera 

år. Det hade varit fråga om kliniska 

undersökningar och förebyggande 

åtgärder. Eftersom patienten lider 

av Aspergers syndrom och adhd och 

ofta är mycket känslig för beröring, 

hade föräldrarna i samråd med tandläkaren 

avvaktat med mer omfattande 

åtgärder som röntgenundersökningar 

och fissurförseglingar. 

Enligt pappan ville sonen först inte 

öppna munnen, men efter övertalning 

från honom kunde tandläkaren 

börja undersöka tänderna med spegel. 

Patienten fick dock kväljningar 

och vägrade sedan att öppna munnen. 

Tandläkaren ska då ha sagt att han 

ämnade skicka en remiss till specialist. 

I nästa ögonblick grabbade enligt 

pappan tandläkaren tag i sonens arm 

och »slängde ned honom i tandläkarstolen«. 

Han bände upp sonens mun 

med våld och skrek: »Ligg still pojkjävel!« 

Sonen skrek att han höll på att 

spy, varpå tandläkaren, enligt pappan, 

skrek: »Det bryr jag mig inte om, vi är 

vuxna och mycket starkare än du.« 

Den anmälde tandläkaren hävdar 

➤ 

få färger • oändliga möjligheter 

Ceram·X är en nanokomposit 

som erbjuder hög estetik med 

minimalt antal färger och finns 

i två system för olika behov. 

Ceram·X mono 

● för universalt bruk 

● 7 färger som täcker 

hela VITA-skalan 

Ceram·X duo 

● för högre estetik 

● 7 färger (4 dentin- och 3 emaljfärger) 

som täcker hela VITA-skalan 

DENTSPLY DeTrey | Box 2024 | SE-128 21 Skarpnäck | Tel 08 685 65 05 | www.dentsply.de 

Ceram_174x120mm.indd 1 

1/5/07 5:10:46 PM 


ANSVARSÄRENDEN 

➤ att han inte har handlat felaktigt. 

I sitt yttrande skriver han att patienten 

var mycket orolig redan då 

han kom till kliniken. Han skrek flera 

gånger: »Jag ska döda dig, döda dig!« 

Han slog omkring sig. Efter lirkande 

och skojande från pappans och tandläkarens 

sida satte sig sonen i stolen, 

men undersökningen måste avbrytas 

på grund av sonens oro. Tandläkaren 

förklarade för pappan att han ämnade 

skicka en remiss till specialist. 

»Då rusar nn plötsligt mot mig, börjar 

sparka och fäktar med armar och ben 

och skriker samtidigt att han ska döda 

mig. Jag hinner med nöd och näppe 

kasta mig undan.« 

Tandläkaren skriver att han i detta 

skede lyfte ner patienten i stolen. Pappan 

tog tag i sonens ben, en uppgift 

som pappan förnekar. Enligt tandläkaren 

skrek patienten att han skulle döda 

honom. Tandläkaren hann endast göra 

en hastig inspektion av munnen innan 

patienten rusade ut ur rummet. 

»Jag blev naturligtvis upprörd av allt 

detta, höjde säkert rösten, men känner 

inte igen att jag svurit åt honom. Allt 

var som taget ur en Lars Norén-pjäs«, 

skriver tandläkaren, som påpekar att 

patienten inte är rädd för tandläkare; 

»han hade bara bestämt sig för att han 

inte ville«. 

Enligt tandläkaren borde föräldrarna 

ha kontaktat honom och meddelat 

att sonen var mycket orolig; han hade 

då omgående kunnat skicka en remiss 

till specialist. 

hsan påpekar att man endast prövar 

frågor som rör bemötande om det 

har direkt betydelse för patientsäkerheten; 

detta fall är inte ett sådant. 

Man konstaterar att tidigare undersökningar 

av patienten gått bra. 

Vid det aktuella besöket var patienten 

uppenbarligen mycket orolig. Remiss 

till pedodontist diskuterades, men det 

är enligt hsan oklart varför tandläkaren 

fortsatte sitt försök att undersöka 

patienten. »För att erhålla ett godtagbart 

underlag för en remiss till specialist 

krävs dock en klinisk inspektion 

av munhålan, speciellt i ett fall som 

detta då röntgenunderlag inte har varit 

möjligt att erhålla. Detta innebär 

emellertid inte att en tandläkare med 

tvång ska tvinga ett barn att delta i undersökning.« 

hsan kritiserar tandläkaren för 

detta tvångsinslag, men friar honom 

i övrigt. 

Mats Karlsson 

KOMMENTAR 

Det aktuella fallet handlar om en 

barnpatient med funktionshinder 

som undersökts mot sin vilja. Tandläkaren, 

patienten och patientens 

föräldrar hade sedan tidigare en god 

kontakt i behandlingssituationen och 

en överenskommelse när det gällde 

patientens tandvård. Vid det aktuella 

undersökningstillfället inträffade någonting 

som inte var förväntat och 

som gjorde att tandläkaren tvingade 

patienten att öppna munnen för att 

kunna genomföra undersökningen, 

vilket är anledningen till att pappan 

anmälde tandläkaren till hsan. 

Det aktuella fallet berör ett etiskt dilemma 

som uppkommer då en konflikt 

uppstår i en vårdsituation. En patient 

som inte kan medverka till undersökning 

och reagerar med aggressivitet 

och en tandläkare som ska genomföra 

en undersökning för att kunna ställa 

diagnos och bedöma patientens vårdbehov. 

I en sådan situation behövs en 

strategi för konfliktlösning. 

hälsovinsten måste överväga 

Det är viktigt att träna sig i och skapa 

rutiner för att känna igen och hantera 

sådana situationer. 

En grundregel är att hälsovinsten 

vid varje behandling ska väga tyngre 

än risken för skada. I detta fall har 

patienten på grund av sitt funktionshinder 

bristande autonomi och tandläkaren 

måste vara säker på vilka 

önskemål föräldern som företräder 

barnet har och sedan skapa förutsättningar 

för att behandlingen kan göras 

utan att barnets integritet kränks. 

Jag delar uppfattningen om att ett 

samråd mellan pappan och tandläkaren 

före besöket om hur undersökningen 

skulle läggas upp hade varit 

nödvändigt för att den uppkomna situationen 

skulle ha kunnat undvikas. 

Målet med ett förberedande samtal är 

en lugn och positivt inställd förälder 

som kommer med sitt barn till kliniken. 

specialistvården bör utnyttjas 

I den beskrivna situationen gör jag 

följande reflektion: Vad blir vinsten 

i detta fall att genomföra undersökningen 

mot pojkens vilja? På kort sikt 

ger det ett underlag för remiss till pedodontist, 

men kan på lång sikt rasera 

det förtroende som byggts upp mellan 

behandlaren, patienten och föräldern 

under flera år. I detta fall är remissanledningen 

tydlig; patienten kan på 

grund av sitt funktionshinder inte 

medverka till undersökning. Patienten 

är i tioårsåldern och en grundlig 

undersökning är motiverad eftersom 

patienter med funktionshinder har en 

ökad risk för problem från munhålan 

och prioriteras därför inom tandvården. 

Helhetssyn och en bedömning av 

det långsiktiga behandlingsresultatet 

för patienten blir vägledande och här 

ska specialisttandvårdens specifika 

barnkompetens och resurser utnyttjas. 

Margaret Grindefjord 

Övertandläkare i pedodonti, Stockholm 

Ledamot i Tandläkarförbundets expertgrupp 

Aspergers syndrom 

Aspergers syndrom är en autismspektrumstörning 

och ingår i samma grupp 

av neuropsykiatriska funktionshinder 

som autism. Barn med Aspergers 

syndrom har sällan begåvningshandikapp 

utan är snarare normal- eller 

överbegåvade. Syndromet kännetecknas 

av uttalade svårigheter med 

socialt samspel, kommunikativ variabilitet 

och flexibilitet. Förändringar 

i den dagliga rutinen kan framkalla 

paniksituationer och aggressivitet. 

Pedagogik med hög grad av struktur 

och kontinuitet har visat sig ha 

en god effekt på autistiska individer. 

Det är vanligt att barn med autism får 

sitt huvudsakliga omhändertagande i 

allmäntandvården och att kontakt tas 

med specialist i pedodonti vid behov. 

I tonåren kan ofta problem uppstå då 

många av dessa barn försämras med 

oro, självdestruktivitet och förlust av 

inlärda kunskaper. 

Det bästa för föräldrar och barn 

med funktionshinder kan vara ett 

nära samarbete med pedodontist så 

att vården kan ges i barnets invanda 

miljö men med stöd av pedodontist. 

Klinikkonsultation av pedodontist i 

allmäntandvården kan vara ett bra 

exempel. 

Margaret Grindefjord 

Ditt nya jobb kan finnas på 

www.tandlakartidningen.se 

20 


HÄR FINNS 

RISK FÖR 

SYRASKADOR 

HJÄLPER TILL 

ATT MOTVERKA 

SYRASKADOR 

Syraskador på tänderna är ett växande problem. Det beror 

vanligtvis på drycker med lågt pH-värde – t.ex. läsk och 

juice – som kan störa balansen i din mun. Under dagen kan 

ett helt vanligt glas vatten motverka syraangrepp. Ja, det 

stämmer faktiskt – vi rekommenderar vatten mot syraskador! 

Det neutraliserar nämligen syran i munnen och så är 

det lätt att använda under dagen. Morgon och kväll har vi 

ännu en rekommendation: Den heter zendium Syraförsvar 

och innehåller, skyddande proteiner, som hjälper till att 

motverka syraskador. 

S TÄRKER MUNNENS EGET FÖRSVAR 

Sveriges Tandhygienistförening stöder 

användning av zendium uortandkräm. 

B B D O

Från storm 

till kuling 

Tandvårdsstödets 

regelverk irriterar 

Det är sex månader sedan 

det nya tandvårdsstödet 

trädde i kraft, men 

fortfarande finns en del 

problem med IT-stödet 

och den elektroniska kommunikationen 

med Försäkringskassan. 

De kontakter 

Tandläkartidningen haft 

visar också att vårdgivarna 

upplever regelverket som 

alltför krångligt. 

Text: Mats Karlsson Foto: Lasse Mellquist 

Vid folktandvården i Sörmland är de 

största svårigheterna överståndna, 

men det finns enligt utvecklingschef 

Christer Stenvinkel en hel del problem 

kvar, vilket tar extra tid och resurser 

från patientarbetet. 

– Vi har fortfarande struligheter 

i vårt system. Ibland fallerar datakommunikationen 

med Försäkringskassan, 

vilket leder till ekonomiska 

fel. Särskilt hanteringen av tandvårdschecken 

ställer tidvis till med 

bekymmer, säger han. 

När det gäller tolkningen av regelverket 

kan man hantera de vanligaste 

behandlingarna ganska bra nu; däremot 

uppstår fortfarande tolkningsproblem 

vid mer ovanliga behandlingar, 

vilket tar tid att reda ut. 

– Det finns förbättringspotential på 

alla områden, säger han. 

I Västernorrland har enligt tandvårdsdirektör 

Bo-Göran Danielsson 

medarbetarna »börjat förstå grundstrukturen« 

i det nya tandvårdsstödet. 

En del smärre justeringar i T4 fick göras 

den första tiden, men därefter har 

it-stödet fungerat relativt bra. 

– Däremot har det varit och är problem 

med Försäkringskassans it-system. 

Det tar lång tid att rätta till felaktigheterna 

och en del kommer inte att 

rättas till förrän senare i år. 

Bo-Göran Danielsson berättar att 

tolkningen av regelverket är det mest 

problematiska för närvarande. Reglerna 

är inte helt tydliga och det är 

svårt att få svar från kassan eller andra 

ansvariga personer om hur exempelvis 

behandlingarna ska debiteras. Oklarheterna 

gäller främst vid tolkningen av 

kron- och broterapier i premolar- och 

molarområdet. 

I Jämtland har regelverket kring 

stödet lett till att tiden för administration 

har ökat på klinikerna. it-kommunikationen 

med Försäkringskassan 

fungerar inte tillfredsställande. 

– Exempelvis får inte patienterna 

rätta karensuppgifter eller så tar det 

för lång tid att få fram uppgifterna. 

Kontentan blir att vi har svårt att ge 

patienterna rätt uppgifter, säger verksamhetsområdeschef 

Kristin Gahnström 

Jonsson, och förklarar att hon 

hade förväntat sig att it-stödet och 

den elektroniska kommunikationen 

med Försäkringskassan skulle ha förberetts 

bättre innan stödet infördes. 

Kostsam reform 

Raimo Pälvärinne, ordförande i Sveriges 

folktandvårdsförening, konstaterar 

att läget har blivit bättre. Fortfarande 

finns problem med mycket 

manuell hantering av olika fel hos 

Försäkringskassan. 

Hittills har reformen blivit kostsam 

för landets folktandvårdsorganisationer. 

22 


Raija Hynynen 

Svensson 

– Vi 

beräknar att 

extrakostnaderna 

för it-införandet, utbildningen 

och minskad produktion under 

perioden juli till september ligger 

på cirka 100 miljoner kronor, säger 

han och tillägger att han kommer att 

ta upp frågan om hur man ska agera 

vid ett möte hos Sveriges Kommuner 

och Landsting. 

– Det blir sedan deras sak att avgöra 

hur de ska gå vidare. 

I Tandläkartidningen 

nummer 9 

2008 berättade den 

Praktikertjänstanställda 

tandläkaren 

Raija Hynynen 

Svensson i Lidköping 

att bristerna 

i den elektroniska 

kommunikationen 

med Försäkringskassan 

och svårigheterna 

att få kontakt med kompetent 

personal på kassan, var mycket påfrestande. 

Stundtals upplevde hon och flera kolleger 

situationen som kaotisk. Då hade 

tandvårdsstödet varit i drift i drygt 

en månad. När Tandläkartidningen 

kontaktar henne fyra månader senare 

fungerar den elektroniska kommunikationen 

med Försäkringskassan för 

det mesta bra, men vid de mer komplicerade 

behandlingarna vållar ofta 

regelverket huvudbry. 

– Det är inte självklart vad som ingår 

eller inte ingår i stödet, och eftersom 

Försäkringskassan inte kan göra förhandsprövningar 

utan endast efterkontroll 

finns det risk för att jag som 

tandläkare tvingas betala för behand- 

lingar som inte visar sig vara 

ersättningsberättigade, säger 

hon och tillägger att stressnivån 

för hennes del är betydligt högre 

än den var före sommaren. 

Tidigare var hon ledig en dag i veckan, 

men nu kräver administrationen 

så mycket merarbete att hon tvingas 

arbeta också denna dag. Hon och hennes 

man har 3 000 patienter. 

– Visserligen kommer vi mer och 

mer in i rutinerna, men det är helt 

klart att regelverket är alltför komplicerat, 

säger hon. 

Christina Törnvall är privattandläkare 

i Nacka utanför Stockholm. Hon 

hade hoppats att det nya tandvårdsstödet 

skulle leda till att hon kunde 

ägna mer tid åt patienterna och mindre 

åt administration; så har det inte 

blivit. 

– Jag ägnar mer tid än någonsin 

åt administration. Reformen kräver 

också att it-stödet uppdateras kontinuerligt 

och att jag håller mig ajour 

med förändringarna i regelverket. 

Administrationstiden har ökat med 

60 procent. 

Hon förklarar att förhandsprövningssystemet 

visserligen var tungt att ➤ 

tandläkartidningen årg 101 nr 1 2009 23

»Jag ägnar mer tid än någonsin åt administration.« 

PLATSANNONSER 

➤ administrera, men det gav åtminstone och det tar nog uppemot ett år att få 

besked E-post: om platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se 

vad som var ersättningsberättigad 

vård innan behandlingen stödet. 

allt att fungera i det nya tandvårds- 

genomfördes. 

– Eftersom reglerna i vissa fall är 

svåra att tolka finns risken för återkrav. 

Hittills har jag klarat mig, men 

fått flera efterkontroller på enkla åtgärder: 

Sådana kontroller är onödiga 

och tar administrativ tid från både 

mig och kassan, säger hon. 

Medlemmar hör dagligen av sig till 

Privattandläkarna med frågor kring 

tandvårdsreformen, berättar pressekreterare 

Dan Nilsson. 

– Medlemmarna har framför allt 

frågor kring regelverket och konstruktiva 

förslag på hur detta kan utvecklas, 

säger han och förklarar att man 

bygger upp kontakter med Försäkringskassan, 

socialdepartementet och 

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 

på både kort och lång sikt. Man 

har också anställt styrelseledamoten 

Anders Wikander 

som odontologisk 

konsult för stöd på 

kontoret och för 

medlemmarna. 

– Det tog två år 

att genomföra tandvårdsutredningen, 

ett år att förbereda 

tandvårdsreformen, 

Per Rehnberg 

foto: Peter JÖNSSoN 

snabba åtgäRdeR 

Per Rehnberg, affärsområdeschef för 

tandvård, hoppas på snabbare förändringar 

i stödet nu när Tandvårds- och 

Läkemedelsförmånsverket, tlv, är 

operativt. 

Han påpekar att tandläkarna inom 

Praktikertjänst är för det nya tandvårdsstödet. 

Det han och de anställda 

vill se är ett förenklat och förtydligat 

regelverk, bland annat att antalet diagnoser 

minskas drastiskt. Administrationen 

bör också minskas genom 

att onödig pappershantering tas bort. 

it-stödet måste förbättras radikalt 

och kommunikationen mellan myndigheter 

och tandvård bli bättre, säger 

han. 

Den internundersökning som Praktikertjänst 

genomfört på sina mottagningar 

visar att den administrativa 

tiden har ökat med fem till tio minuter 

per timme. Variationen beror främst 

på vilka behandlingar som utförs; 

större svårighetsgrad leder till mer 

administrativ tid. 

Per Rehnberg berättar att Praktikertjänst 

investerat cirka 30 miljoner 

kronor i internutbildning kring tandvårdsstödet. 

Stilleståndskostnaderna 

för mottagningarna är inte inräknade. 

– I stort sett har alla anställda gått 

på utbildning i mer än tre dagar före 

eller i samband med att stödet infördes. 

Det gör att jag vågar säga att alla 

är väl pålästa. Trots det finns det fortfarande 

stor osäkerhet kring tolkningen 

av regelverket, säger han. 

Hur upplever då Försäkringskassan 

situationen? 

Enligt projektledare Roger Pettersson 

»rullar det mesta på«. Kassan har 

cirka 200 000 patientbesök i veckan 

och omkring 750 000 patientförfrågningar. 

Antalet samtal till Försäkringskassans 

kundservice har minskat. 

– Vi har några fel i regelverket, men 

jag hoppas att detta kan rättas till 

snabbt, säger han. n 

Senaste nytt 

alltid på 


. 

BÄSTA RESULTAT 

Första gången, varje gång. 

Över 20-års erfarenhet av 

individuellt utformade arbeten. 

Specialitet: 

estetisk tandvård 

Fasader, helkeramiska kronor och 

broar i fältspat och zirkonium. 

Tipsa 

Tandläkartidningen! 

redaktionen@ 


BÄSTA 

RESULTAT 

Första gången, varje gång. 

Över 20-års erfarenhet av 

individuellt utformade arbeten. 

Specialitet: 

estetisk tandvård 

Fasader, helkeramiska kronor och 

broar i fältspat och zirkonium. 

Tandtekniker: 

Maria Lindström 

08-501 501 70 

Box 122 | 642 32 Flen 

070-526 55 58 

Tel: 0157-15630 | Fax: 0157-15633 

E-post: info@aristodent.se djupvik.dalaro@telia.com 

| www.aristodent.se 

Tandtekniker: 

Maria Lindström 

08-501 501 70 

070-526 55 58 

djupvik.dalaro@telia.com 

24 


»Viktigt att läsa förordningen« 

Barbro Hjärpe, tidigare klinikchef 

vid folktandvården i Östergötland, 

men nu anställd på heltid vid Tandvårds- 

och läkemedelsförmånsverket, 

TLV, vill snarare kalla regelverket 

detaljerat än komplicerat. 

– Jag tror att många tandläkare med 

lång erfarenhet tänkte att »det där 

ordnar sig nog, det har det gjort vid 

tidigare förändringar; efter en tid vet 

jag hur det fungerar«. Många trodde 

nog att det skulle falla på plats utan att 

man behövde läsa in och lära sig det 

nya. Men det går inte. Hon förklarar 

att det statliga tandvårdsstödet är något 

helt nytt och med ett helt nytt angreppssätt: 

stödet utgår från diagnos. 

Och har man inte kommit över puckeln 

att tänka utifrån diagnos, ja, då blir 

det mycket komplicerat. 

– Det märker vi på de frågor vi får. 

Och det är samtidigt lika härligt när 

någon man pratar med plötsligt inser 

hur det är och utbrister: Nu förstår 

jag! Vad bra! Så vi måste avprogrammera 

det gamla, läsa och lära in det 

nya och tänka på ett nytt sätt. 

På tlv hade man räknat med att få 

många frågor kring regelverket, men 

endast initialt: 

– Att det fortfarande är så många 

som inte har grundläggande kunskaper 

förvånar mig. Men jag tror att om 

man känner att man inte behärskar 

det nya stödet gör man tyvärr inte det 

man borde: ta sig tid att läsa in förordningen. 

I stället lyssnar man och 

diskuterar med kolleger, och risken 

finns att man blir ännu mer förvirrad. 

De kanske inte heller har läst på. Då 

skapas det egna lösningar i stället, och 

dessa kanske inte stämmer när man 

talar med någon annan. 

Går det då att göra reglerna mer 

lättfattliga? 

– Ja, det tror jag, säger hon och berättar 

att de mest prioriterade uppgifterna 

för tlv framöver blir att rätta 

till brister och felaktigheter som finns 

samt förtydliga där oklarheter har 

identifierats. Då kommer regelverket 

att bli mer lättfattligt. Bland annat 

saknas ett par diagnoser/tillstånd för 

vissa mycket omfattande rehabiliteringsbehov. 

Och det arbetar vi för 

närvarande intensivt med. 

Mats Karlsson 

– Jag är förvånad över att så många 

saknar grundläggande kunskaper, säger 

Barbro Hjärpe. 

Enkomponents självetsande dental adhesiv 

Xeno V är en självetsande bonding med många fördelar: 

• 

• 

• 

1 flaska (ingen blandning!) 

samma höga bindningsstyrka som Xeno III 

stabil i rumstemperatur – pålitlig till sista droppen 

• 

• 

använd direkt på applikatorspets eller 

från dappenglas (hållbar i 30 minuter) 

halvt genomskinlig flaska för volymkontroll 

For better dentistry 

Dentsply DeTrey | Box 2024 | 128 21 Skarpnäck | Tel. 08-685 65 05 

tandläkartidningen årg 101 nr 1 2009 25

VAD HÄNDE SEN? 

Han jobbar i två världar 

och de övriga uppfinnarkollegerna 

rika. Synd, tycker han – men samtidigt 

tog hans yrkeskarriär en annan bana: 

Han värvades till Nobel Biocare, där 

han blev chef för den kliniska forskningen 

åren 1999–2001, därefter stannade 

han kvar i två år som forskare 

och var bland annat med om att ta 

fram den nya impantatytan TiUnite. 

Faximil: Ur Tandläkartidningen nummer 10 1998. 

Den ena foten på labbet, den andra på kliniken – så beskriver 

forskaren och privattandläkaren Jan Gottlow sin vardag. Han 

önskar att många fler skulle få möjlighet att förena forskning 

och praktiskt kliniskt arbete. 

– Verksamhetsområdena befruktar varandra, säger han. 

Text: Mats Karlsson 

För tio år sedan intervjuade Tandläkartidningen 

Jan Gottlow. Han var 

först ut i en serie artiklar där tandläkare 

som tidigare fått Svenska Tandläkare-Sällskapets 

pris för bästa avhandling 

berättade om vad som hänt 

sedan dess. Själv fick han priset 1987. 

Hans avhandling från året dessförinnan 

hade visat att den vävnad som 

behövs för regeneration av tandfäste 

kommer från rothinnan och från det 

alveolära benet. För att det ska bli en 

bra regeneration måste oönskade celler 

stängas ute, vilket kan ske med 

hjälp av ett membran. Problemet med 

metoden var att de membran som användes 

i forskningen – GoreTex och 

Milliporefilter – inte resorberades, 

utan måste avlägsnas vid ett andra kirurgiskt 

ingrepp. 

För att ta fram ett fungerande resorberbart 

membran bildades det svenska 

företaget Guidor. 

Forskarna i Göteborg lyckades framställa 

ett membran som uppfyllde kraven: 

det fick inte resorberas under de 

sex första veckorna, men vara helt resorberat 

efter ett år. 

Succén verkade given; marknaden 

efterfrågade ett sådant membran. 

Försäljningen av Guidor Matrix Barrier 

gick lysande i både Europa och 

usa. Men snart stod det klart att membranet 

var för dyrt att framställa. Det 

japanska företag som köpt Guidor bestämde 

sig för att lägga ner verksamheten. 

Men de vägrade att sälja patent 

och rättigheter. Tio års hårt arbete begravdes 

»i en byrålåda« i Japan. 

– Jag möter än i dag kolleger världen 

över som säger att Guidormembranet 

var den bästa produkten, säger Jan 

Gottlow när Tandläkartidningen kontaktar 

honom. Han är besviken över 

att hans och de övriga forskarnas produkt 

inte finns ute på klinikerna, men 

samtidigt stolt över att ha utvecklat en 

behandlingsprincip för vävnadsregeneration 

som används i hela världen. 

Produkten kunde ha gjort honom 

onormal bennedbrytning 

Vid denna tid hade han också inlett ett 

samarbete med professorerna Tomas 

Albrektson och Lars Sennerby vid 

avdelningen för biomaterial vid Sahlgrenska 

akademin i Göteborg. Man 

bedrev bland annat forskning kring 

Nobel Direct. När det visade sig att 

företaget inte tog hänsyn till de rapporter 

om onormal bennedbrytning 

som kom fram i multicenterstudien 

av implantatsystemet blev det för 

mycket för Jan Gottlow, som lämnade 

Nobel Biocare. 

2003 fick han en tjänst som övertandläkare 

i implantatkirurgi vid 

Brånemarkklinken i Göteborg, där 

han arbetar kvar på deltid. Nyligen 

startade han och hustrun Lena, som 

också är tandläkare, en egen klinik 

– Amhult Tandläkarna – i Torslanda 

utanför Göteborg. Man bedriver både 

specialist- och allmäntandvård. 

en spännande resa 

Forskning om implantatytor och osseointegrering 

fortsätter han att bedriva 

på avdelningen för biomaterial, 

institutionen för kliniska vetenskaper 

vid Sahlgrenska akademin. 

Vad har han då lärt sig av sin karriärresa? 

– Den har varit spännande och stimulerande. 

Jag har under 20 år haft 

förmånen att arbeta med fri forskning, 

företagsbunden forskning, produktutveckling 

och marknadsföring. De kan 

gå väldigt bra ihop – förutsatt att försäljningsargumenten 

bygger på vetenskapliga 

fakta, säger han, men tillägger 

att det alltid finns en risk för att 

marknadssidan får ett övertag. 

– Det kan vara frestande för företag 

att gå ut för tidigt och lansera produkter 

som inte är tillräckligt vetenskapligt 

utprovade eller att lova lite mer än 

man har bevis för. n 

26 


En 

strålande 

gåva 

På Svenska Tandläkare-Sällskapets 

odontologiska museum 

i Kista i norra 

Stockholm finns många 

rariteter. En av dem är den röntgenapparat 

som professor Wilhelm Dieck 

skänkte till Tandläkareinstitutet 1911. 

Gåvan blev avstampet för användningen 

av röntgen inom svensk tandvård. 

Text: Mats Karlsson Foto: Urban Orzolek 

Sexton år efter att Wilhelm Conrad Röntgen 

tog de första röntgenbilderna besökte den tyske 

professorn Wilhelm Dieck Tandläkareinstitutet 

i Stockholm på inbjudan av Svenska Tandläkare- 

Sällskapet. Där höll han en praktisk kurs i »Röntgenfotografering 

och dess användning i odontologin«. 

Med sig hade han en röntgenapparat från 

tidigt 1900-tal, en pjäs som det krävdes flera 

starka män för att förflytta. 

Kursen blev tydligen en succé och professorn 

på gott humör. Hur det kom sig att röntgenapparaten 

blev kvar i Stockholm är inte helt klarlagt 

och är omtvistat; måhända var det för kostsamt 

att transportera den tillbaka till Tyskland, måhända 

fick entusiasmen hos kursdeltagarna professorn 

på ett givmilt humör, eller kanske var det 

så att den uppsluppna och kanske våta kvällen på 

restaurang Hasselbacken ledde till hugskottet att 

skänka apparaten till institutet. Det finns olika 

spekulationer kring detta. I Dentalbladet, häfte 2 

1911, rapporterades det: »Efter kursens slut överraskade 

professor Dieck med att som gåva till 

Tandläkareinstitutet överlämna hela den medförda 

röntgenutrustningen, en frikostighet, för 

vilken hela vår kår stannar i tacksamhetsskuld 

till honom. En kraftig impuls har han därigenom 

givit den praktiska användningen i vårt land av ➤ 

Röntgenapparaten 

som professor 

Dieck skänkte till 

Tandläkareinstitutet. 

Överst finns 

transformatorn. 

Ledningar från 

transformatorn går 

till ett ställbart 

gnistgap som tydligt 

visade när det 

fanns högspänning 

och undersökningen 

kunde påbörjas. 

Apparaten 

användes under 

ytterligare några år 

vid Tandläkareinstitutet 

på 

Malmskillnadsgatan 

29. 


Efter att röntgenröret riktats in mot det aktuella 

området gällde det att patienten satt stilla; exponeringstiden 

var nämligen 15–20 minuter. Stråldosen 

var mycket hög och var inte begränsad till det aktuella 

området. 

Siemens röntgenkula från 1930-talet. Designmässigt 

har utvecklingen tagit ett jättekliv. Nu var 

exponeringstiden nere i värden som är jämförbara 

med dagens apparater. Strålningen var nu i huvudsak 

begränsad till området för undersökningen. 

➤ denna för oss så viktiga hjälpvetenskap.« I artikeln 

berättar skribenten vidare att kursdeltagarna 

hyllade professorn med en »subskriberad« 

middag på Hasselbacken, där man som minne 

➤ Besök museet överlämnade ett cigarrskrin av silver till honom. 

Professorn reste hem, men röntgenapparaten 

Svenska Tandläkare- gjorde tjänst hos institutet till några år in på 

Sällskapets odontologiska 

museum i dell. 

1920-talet, då den ersattes av en modernare mo- 

Kista i norra Stockholm 

tar gärna emot 

I dag tronar professorns röntgenapparat i sällskapets 

museum. Lika tung som då och kräver 

besökande grupper. 

Hör i så fall av er till lika många starka män som då för att rubbas ur 

Lars Frithiof, sitt läge, visar det sig när Tandläkartidningens 

tel 08-96 42 55, fotograf dirigerar den på plats för fotografering. 

e-post: 

Lars Frithiof, en av entusiasterna på museet, berättar 

att exponeringstiden vid bildtagning lars.frithiof@ki.se 

var 

15–20 minuter. Så det gällde att patienterna satt 

stilla. Stråldosen var mycket hög och inte centrerad 

på samma sätt som senare. När röntgen 

började användas mer flitigt inom odontologin 

drabbades också många tandläkare av skador, så 

kallad röntgennekros, vilket i värsta fall ledde till 

amputation av fingrar eller armar. En som drabbades 

var den engelske tandläkaren C Edmund 

Kells, som var en av pionjärerna inom området. 

1928 amputerades ena armen vid axelleden. 

Hans situation som enarmad tandläkare blev alltför 

svår, och han tog sitt liv 1928. I ett brev skrev 

han: »När jag tänker på de tusentals patienter, 

som var dag har nytta av röntgenstrålarna, kan 

jag inte beklaga mig. Att ett fåtal får lida till förmån 

för millioner, är naturens lag.« n 

28 


Trots den långa exponeringstiden 

hos professorns 

apparat blev bildkvaliteten 

förvånansvärt god. Här röntgenbilder 

av tänder hos fru Selma 

Blom 1913. Diagnos: Nihil det vill säga 

inga sjukliga fynd. Man exponerade 

sannolikt filmen i kassetter. Bara det 

relevanta området sparades i arkivet. 

Med tanke på den långa exponeringstiden 

är det anmärkningsvärt att bilderna 

håller så god kvalitet. 

En bruksanvisning 

vid röntgenbildtagning 

med en 

Ritterapparat från 

1923. 

Genom en fluorescerande betraktningsapparat 

kunde tandläkaren få samma 

bild av det aktuella området som på en 

röntgenfilm. Det innebar dock att tandläkaren 

utsatte sig för en stor stråldos. 

Samtidigt behövde han inte vänta på 

att filmen framkallades. 

Även med den fluorescerande 

munspegeln kunde 

tandläkaren undersöka 

patienten direkt och få 

samma information som via 

röntgenbilden. Denna röntgenundersökning 

krävde att 

rummet var mörkt. 

Röntgenapparaten Ritter-Biber från omkring 1920. 

Nu hade både design och teknik ändrats jämfört med 

Diecks apparat. En viktig förbättring var att exponeringstiden 

nu var nere i 1–3 sekunder tack vare 

känsligare röntgenfilm. 

Apparaten som kom till Sverige 1911 har en rad 

mätare och reglage. Kan någon säga annat än att 

dåtidens tillverkare hade öga för design? 


STUDENT 

Hjälp när det krisar 

Nu kan tandläkarstuderande 

som får allvarliga problem 

med ekonomin få hjälp från 

Stiftelsen Sveriges Tandläkarförbunds 

Kamrathjälp. 

Text: Janet Suslick 

Tandläkare »som oförskyllt hamnat 

i ekonomiskt trångmål« kan söka 

pengar hos Kamrathjälpen. Under 

vissa omständigheter kan familjen till 

tandläkare också få hjälp. Kamrathjälpen 

ger även pengar till tandläkare 

som har varit arbetslösa länge för att 

gå efterutbildning eller skola om sig. 

I november fick Kamrathjälpen ett 

positivt svar på sin ansökan till Kammarkollegiet 

att ändra föreskrifterna 

så att även studerandemedlemmar 

kan få hjälp. 

– Vi tyckte att det var synd att man 

inte kunde hjälpa studenter, och därför 

ändrades reglerna, förklarar Lotten 

Bergström, ansvarig tjänsteman i 

Kamrathjälpens styrelse. 

Det innebär att tandläkarstuderande 

kan söka hjälp om de hamnar i 

ekonomisk kris, exempelvis i samband 

med sjukdom, skilsmässa eller när en 

nära anhörig dör. 

Det görs en individuell bedömning 

varje gång någon söker pengar hos 

Lotten Bergström är ansvarig tjänsteman 

i Kamrathjälpens styrelse. 

foto: Philip Laurell 

Kamrathjälpen. Det är behoven som 

styr. Ibland beviljar Kamrathjälpen 

bidrag, ibland lån med förmånliga 

villkor. 

– Har man pengar, får man inte hjälp. 

Samhället ska också göra sin del, men 

om det inte räcker till, då finns Kamrathjälpen, 

säger Lotten Bergström. 

Studenter som behöver hjälp, eller 

som har kurskamrater som behöver 

hjälp, kan vända sig till Lotten Bergström 

på Tandläkarförbundet. 

2008 delades sammanlagt nästan en 

miljon kronor ut till ett 50-tal tandläkare. 

Kamrathjälpen hade kunnat 

hjälpa fler om det hade funnits fler ansökningar 

från tandläkare utan egna 

resurser med behov av hjälp. 

Hjälp till studier 

Centrala studiestödsnämnden (csn) 

betalar normalt ut studielån i högst 

240 veckor. Det finns vissa möjligheter 

till förlängning, men tandläkare 

som vill skola om sig för att de inte 

längre kan arbeta som tandläkare, har 

ofta redan fått maximalt studiemedel 

från csn. Vissa har då fått hjälp från 

Kamrathjälpen under studietiden. 

Kan studerande få hjälp från Kamrathjälpen 

om de inte får studiestöd 

under hela tandläkarutbildningen på 

grund av att de haft studielån under 

tidigare studier? 

– Det har inte prövats än, så jag kan 

inte svara på det, säger Lotten Bergström. 

Kamrathjälpen är en självständig 

stiftelse. Bidragen som delas ut är 

skattefria för mottagarna. Beslut fattas 

löpande under året. 

Styrelsen består av fem tandläkare 

som väljs av förbundsmötet. Anders 

Mohlin är ordförande i Kamrathjälpen. 

n 

Kursresa till Turkiet 

25 april – 2 maj 2009 

Ring eller maila för ett 

detaljerat prospekt! 

Sista anmälningsdag 10 februari 

0771-98 98 00 info@denzir.com www.denzir.com 

30 


Helkeram, dpgrön 1.595:- 

Helkeram, dpblå 1.195:- 

(inkl. arbete och allt material 

samt procera hätta) 

Ulf Holst och Johan Mårtensson 

– Nu är det dubbelt upp i Malmö 

Tillsammans blir vi starkare ;) 

Det hände då! Förra året tog alla vi på dpnova krafttag 

för att bryta mönster i dentalbranschens förutsättningar. 

I vårt nya erbjudande fokuser vi på att höja vår servicenivå, 

arbeta med totalpriser och fokusera på Keramer. 

Allt detta har gjort “avtryck”. 

Keramer fortsätter att vara ett prioriterat område för oss. 

Det märker du när du tittar i vår prislista där vi t.ex. erbjuder 

en helkeramisk krona inklusive hätta för 1.195:-. Vi 

arbetar med alla marknadsledande CAD/CAM system. 

Just nu skapar vi Nordens enskilt största laboratorium. I 

och med sammanslagningen av vårt Sjöbo och Malmölab 

samlar vi dubbelt så mycket kompetent energi på ett 

och samma ställe. Johan och Ulf kommer tillsammans 

driva produktionen med dubbelt så mycket kraft, det 

kommer du som kund att få glädje av! 

Det kvalitetsarbete som finns inom dpnovakoncernen är 

unikt. Vi är det enda svenska dentallaboratoriet som är 

certifierat enligt både ISO 9001 och ISO 13485. Det kan 

vara skönt att veta att vi har all information när du behöver 

den. 

Du kommer att höra av oss fler gånger framöver eftersom 

vi bestämt oss för att inte bara vara störst utan också för 

att vara den bästa leverantören av dentala laboratorietjänster 

i Norden. Det är en vision som vi fått att förvalta 

av dpnovas grundare. 

I dag är dpnova Nordens ledande dentallab med 270 

anställda på 5 orter. 

Ladda ner vår prislista på www.dpnova.se 

Tandläkartidningen årg 101 nr 1 2009 

dpnova Malmö/Sjöbo dpnova Göteborg dpnova Stockholm dpnova Jönköping 

31 

Tel: 040-17 40 00 

Tel: 031-772 04 70 

Tel: 08-783 05 50 

Tel: 036-71 95 25

Övervikt 

fortsatt 

knäckfråga 

Bättre samverkan ger 

friskare barn! 

Andra nationella konferensen om våra barns kost och hälsa 

Tid: 4 februari 2009 Plats: Norra Latin, Stockholm 

Konferencier och debattledare: Lennart Ekdal 

Räcker regeringens insatser för att motverka att barnen blir överviktiga? Hur lär vi barnen 

äta rätt? Vilken roll har livsmedelsindustrin? Det är några av frågorna vi kommer att ta upp. 

Arrangörer är Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund och Sveriges Tandläkarförbund i 

samverkan. Konferensen stöds av Dietisternas Riksförbund, Föräldraalliansen, Gymnastikförbundet, 

Konsumentföreningen Stockholm, Korpen Stockholms län, Legitimerade 

Sjukgymnasters Riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund - Idrottslärarna, il, 

Sveriges Tandhygienistförening, Överviktigas riksförbund. 

Priset är 2 200 kr. Mervärdesskatt tillkommer. Anmäl dig redan nu för att vara säker på en 

plats. Läs programmet i sin helhet och anmäl dig på www.tandlakarforbundet.se. 

Sista anmälningsdag 27 januari!


6–8 fyllningar om dagen? 

»I vilket paket vill 

man ha sina riktlinjer 

inslagna?« 

thomas jacobsen 


Det är lätt att riktlinjer och rekommendationer 

tolkas som pekpinnar med bristande 

verklighetsförankring och att vi 

därför inte tar till oss budskapet. Riskerar 

vi denna reaktion när de nationella riktlinjerna 

för tandvård börjar publiceras 

2009? 

Sannolikt har Socialstyrelsen aldrig 

samlat så mycket resurser kring tandvårdsfrågor 

som under det pågående 

arbetet med de nationella riktlinjerna. 

Ambitionsnivån är hög. Bästa tillgängliga 

kunskap skärskådas för att kunna ge tandvården 

stöd i det dagliga arbetet. Vi kommer 

att få svar på frågor som exempelvis; 

vilken fluorbehandling är mest effektiv 

för en patient med kariesrisk? Är laser lika 

effektiv som borr vid kariesexkavering? 

Kan vi lämna karies kvar under fyllningen? 

Arbetet är närmast heltäckande. Inte 

bara kariologi utan även endodonti, ortodonti, 

parodontologi och protetik kommer 

att behandlas. 

I den kliniska vardagen ställs vi dagligen 

inför ett antal valmöjligheter. Rätt formulerade 

kommer riktlinjerna att vara ett 

utmärkt stöd. Ett uppslagsverk att ta till 

när behandlingsalternativet inte är uppenbart. 

Men då krävs att de paketeras och 

införs på ett attraktivt sätt så att kunskapen 

efterfrågas. 

I en nyligen publicerad avhandling 

(Bahtsevani C. In search of evidencebased 

practice, Malmö universitet 2008) 

skriver författaren: »Spridning och kännedom 

om evidensbaserad litteratur främjar 

inte på egen hand en evidensbaserad vård. 

Det verkar krävas någon form av mottagarsystem 

i klinisk verksamhet som kan ta 

emot och omforma denna information till 

lättillgängliga rekommendationer att användas 

i det dagliga vårdarbetet.« 

Det räcker alltså inte att enbart ta fram 

korrekta fakta. Vi måste lära oss att anpassa 

budskapet till mottagaren. Detta är 

sannolikt en av de mest kritiska frågorna 

i hela projektet. Vad får en allmäntandläkare 

med lång erfarenhet och tidboken 

fylld av patienter att ta sig tid att söka efter 

ny kunskap? Rimligen underlättas kommunikationen 

om dokumentet svarar på 

frågor som ställs i den kliniska vardagen. 

Innehållet måste upplevas som relevant. 

Rimligen påverkas även acceptansen av 

hur lättillgänglig kunskapen är. Måste 

vetenskap spridas i tjocka böcker? Finns 

det inte nya mer förenklade och kundanpassade 

metoder? 

Budskap måste alltid kommuniceras 

med mottagarna på deras egna villkor. 

Det vore synd om detta arbete inte får den 

uppmärksamhet det är värt. Kanske det 

skulle prövas nya, mer otrampade stigar 

när kunskapen ska förankras? Varför inte 

involvera läsarna på ett tidigt stadium? 

I vilket paket vill man ha sina riktlinjer 

inslagna? Bästa kommunikatörer och informatörer 

– bollen ligger fri. 

INNEHÅLL 

45 böcker 

67 i korthet 

79 fackpress 

35 tema 2009: 

bildgivande tekniker 

De tio artiklarna i tema 

2009 behandlar de senaste 

landvinningarna inom 

odontologisk bildutrustning 

och diagnostik samt 

sammanfattar regelverk. 

Odontologiska radiologer 

och en specialtandläkare i 

ortodonti från de nordiska 

länderna har bidragit. 


35 

BILDGIVANDE TEKNIKER beskrivs i årets två samnordiska temanummer 

som rymmer artiklar om allt från historik till diagnostik. 

33

One Source — One Solution 

Osynlig, okrossbar, metallfri, monomerfri, flexibel 

Fördelar 

• Inga metallklamrar. 

• Mer resistent mot missfärgningar än akryl. 

• Flexibel. 

• Tänder kan tillsättas. 

• Kan rebaseras. 

• Deformeras inte eller blir skör. 

• Komfortabel, hållbar och stark. 

Sunfl ex 

1599 

SEK 

Fullt färdig 

Sunfl ex + Cr.Cobalt* 

1999 

SEK 

Fullt färdig 

Sunfl ex + Nobilstar* 

2199 

SEK 

Fullt färdig 

Indikationer 

• Estetiskt överlägsen med full funktion 

och komfort. 

• Idealisk för patienter som inte vill ha 

metallklamrar. 

• Perfekt för patienter som är allergiska 

mot monomer. 

• Går utmärkt att använda i väntan på 

implantat. Kan göras i mindre sektioner. 

• Syns inte i munnen. 

• Kan användas i kombination med 

metall skelett. 

Crystal Light Pink Pink Md Meharry 

Dk Meharry 

* Tänder ingår i dessa priser. 

MK KRONOR 

50% 

rabatt* 

På din 

första enhet! 

Färgskala för gingiva finns att tillgå. 

ZIRCONIA 

BIOKOMPATIBEL 

CAD/CAM HELKERAM 

1399 

SEK 

Per led 

Non-Precious 

699 

SEK 

Per led 

Metall ingår 

i priset. 

*Gäller under 2009. 

Vegagatan 8 

Box 6249 

102 34 Stockholm, Sverige 

FÖR MER INFORMATION, RING: +46 8 457 81 90 

ISO-certifi erat laboratorium. 

www.sunflexpartials.com | www.suntechdental.com | www.sundentallabs.com


TEMA BILDGIVANDE TEKNIKER 

nordiskt tema 2009 

Bildgivande tekniker 

➤Välkommen till den första 

delen av 2009 års samnordiska 

temanummer 

som behandlar olika bildgivande 

tekniker. De tio 

översiktsartiklar som 

temat består av behandlar 

de senaste landvinningarna 


bildutrustning och diagnostik 

samt en sammanfattning 

av regelverk för 

hur dessa får användas. 

Odontologiska radiologer 

och en specialtandläkare 

i ortodonti från de fyra 

nordiska länderna har bidragit till denna bukett 

av olika diagnostiska metoder, som inte alla baseras 

på joniserande strålning. Vi kan redan nu 

förutse att odontologiska röntgenavdelningar 

om inte allt för många år omvandlas till avdelningar 

för diagnostisk bild och att bildåtergivning 

kommer att baseras på digitala receptorer. 

De första artiklarna beskriver röntgentekniker 

och undersökningar som används i allmänpraxis, 

intraorala tekniker och panoramaröntgen, 

samt profilröntgen inom ortodontin. 

Projektionsprincipen är välkänd vid dessa typer 

av röntgenundersökningar men däremot sker 

det en konstant teknisk utveckling. 

Andra artiklar beskriver mer avancerade 

röntgentekniker, ct-skanning, videoradiografisk 

undersökning av tal- och sväljfunktionen 

och undersökning av spottkörtlar. De två sistnämnda 

utförs i specialpraktiker eller på större 

institutioner där till exempel kontrastmedel 

tillsammans med ct-skanning används för 

tumördiagnostik. Digital volymtomografi är 

däremot en metod som redan tycks vara verklighet 

hos många allmäntandläkare. 

Det är inte tillåtet att utföra röntgenundersökningar 

av en patient och tolka röntgenbilder 

utan att ha genomgått träning och utbildning i 

bildtolkning. Man kan därför fråga sig om allmäntandläkaren 

har tillräckligt på fötterna för 

att kunna använda en så relativt komplicerad 

diagnostisk teknik? 

I Sverige, Finland och Norge är radiologi en 

egen specialitet och därför har det inte varit 

svårt att specificera vem som får ha ansvar för 

en ct-skanning och tolka bilderna. I Danmark 

saknas specialister inom 

området och där har man 

också haft problem med 

att fastställa vilka regler 

som ska gälla. 

En av artiklarna i temanumren 

beskriver de riktlinjer 

som finns i de nordiska 

länderna vad gäller 

röntgenundersökningar. 

En annan beskriver specialisering 


radiologi. Sedan texten om 

specialisering i de nordiska 

länderna godkändes för 

publicering har det skett 

en del förändringar i Danmark. Den danska 

strålskyddsmyndigheten, Statens Institut for 

Strålebeskyttelse, har kommit med en viktig 

uppstramning av de danska riktlinjerna. 

De två sista artiklarna beskriver metoder som 

inte använder joniserande strålning för bildåtergivning; 

magnetresonanstomografi (mr), som i 

första hand används för utredningar av tillstånd 

i käklederna, och ultraljudsundersökningar 

för diagnostik av olika tillstånd i spottkörtlar. 

mr-tomografi används i stor utsträckning av 

specialister inom klinisk oral fysiologi, medan 

ultraljud fortfarande befinner sig på det experimentella 

planet för diagnostik av tillstånd 

i tänder och käkar. 

En värdefull diagnostisk undersökning är den 

där resultatet, oavsett om det är positivt eller 

negativt, ändrar eller ger ytterligare säkerhet till 

klinikerns diagnostiska behandlingsplan. 

God läslupplevelse 

ann wenzel 

Professor i oral radiologi 

Tandläkarskolan i Århus 

Danmark 

nils-erik fiehn 

Tandlaegebladet 

Danmark 

päivi hölttä 

Finlands 

tandläkartidning 

gudrun sangnes 

Den norske tannlegeforenings 

Tidende, Norge 

christina mörk 

Tandläkartidningen 

Sverige 

foto: ibl/science photo 


35


Wenzel & Møystad 

Film, bildplatta och sensorer 

Så fungerar 

intraorala receptorer 

Ann Wenzel 

professor, lic et dr 

odont, avdelningen 

för oral radiologi, Tandläkarskolan 

i Århus, 

Hälsovetenskapliga 

fakulteten, 

Århus universitet 

E-post: awenzel@ 

odont.au.dk 

Anne Møystad 

förste amanuens, dr 

odont, specialist i käkoch 

ansiktsradiologi, 

avdelningen för käkoch 

ansiktsradiologi, 

Institutet för klinisk 

odontologi, 

Universitetet i Oslo 

E-post: amoystad@ 

odont.uio.no 

sammanfattat I dag använder 

tandläkare tre typer av receptorer 

vid intraorala röntgenundersökningar, 

den konventionella dentalfilmen, 

ett system med bildplatta 

eller en sensor med eller utan sladd. 

Här beskrivs receptorernas olika 

egenskaper, vilka fel som kan uppstå 

under bildframställning och 

problem vid undersökningen. 

Iartikeln diskuteras vad man bör tänka på när 

man granskar den digitala bilden på skärmen 

samt nya diagnostiska metoder där digitala receptorer 

använts för diagnostik av karieslesioner, 

marginalt och apikalt ben samt rotfrakturer i 

samband med endodontisk behandling och för att 

skilja på olika dentala material. Bildbehandlingen 

är ett viktigt element i digital bildframställning 

som artikeln diskuterar och författarna pekar 

även på framtida möjligheter för diagnosspecifik 

bildbehandling. Slutligen diskuteras vilka hänsyn 

som bör tas när man lagrar den digitala bilden och 

när man skickar den via internet. 

teknik och bildframställning 

Intraoral röntgenundersökning är, trots att det 

utvecklats nya avancerade metoder, fortfarande 

den oftast använda röntgentekniken i tandläkarpraktiken. 

Valet av bildframställande teknik 

står mellan konventionell dental film och digitala 

receptorer med eller utan skanning efteråt. 

Film och framkallning 

En röntgenfilm är uppbyggd av två komponenter: 

en bas av ett plastmaterial och en emulsion, 

oftast på bägge sidor av basen. Emulsionen består 

av silverhalidkristaller, oftast silverbromid. 

Vid exponering med röntgenstrålning bildas en 

latent bild i emulsionen. Filmen framkallas i en 

kemisk lösning efter exponering, de bestrålade 

silverbromidkristallerna reduceras till metalliskt 

silver under framkallningen, och ickebestrålade 

silverbromidkristaller sköljs under fixeringen [1]. 

Tidigare användes en basisk framkallningskemi 

som innehöll hydrokinon och glutaraldehyd, 

som är giftigt, och därför ska det finnas utsugning 

över en framkallningsmaskin. Nu finns en 

askorbinsyrebaserad framkallningsvätska som är 

mindre giftig och inte luktar, som man bör andvända. 

Vätska som använts ska destrueras på ett 

miljömässigt försvarbart sätt. 

Ju snabbare (känsligare) en röntgenfilm är, desto 

mindre strålning krävs för att få nödvändig 

svärta. Hastigheten (speed) på dental film anges 

med beteckningarna d, e, och f och definieras 

som det reciproka värdet av den bestrålning 

(mätt i r) som krävs för att få en svärta på 1,0 d 

utöver grundslöja (inklusive bas). e-speedfilm 

kräver endast cirka 50 procent av den strålning 

som är nödvändig för att under i övrigt identiska 

villkor svärta en d-speedfilm. Det finns film som 

med optimal framkallning är cirka 20 procent 

känsligare än e-speedfilm och som under dessa 

förhållanden är en f-speedfilm. Man har inte 

funnit diagnostiska skillnader mellan e-speedfilmen 

och den under optimala förhållanden snabbare 

f-speedfilmen [2). 

Utvecklingen av en snabbare film innebär ofta 

att de enskilda kristallerna i filmen ska vara större. 

När kristallstorleken ökas, kan det gå ut över 

detaljskärpan i bilden. För bedömning av den 

spatiella upplösningen i en röntgenbild används 

ofta ett »streck-test« som består av att man röntgar 

en testfantom som innehåller 50 µm tjocka 

blylameller inlagda i plast med olika inbördes 

avstånd. Genom att bedöma hur många tättstående 

lameller man kan urskilja med ögonen får 

man ett uttryck för den spatiella upplösningen 

i »linjepar/mm« (lp/mm, där ett linjepar är en 

blylamell+luften mellan två lameller). Intraoral 

film har en upplösning på 12–16 lp/mm. Kontrasten 

i filmen definieras som filmens förmåga 

att visa svärteskillnader mellan objekt med olika 

tjocklek, täthet och atomnummer. 

Om den oframkallade filmen utsätts för ljus, 

får man en oavsiktlig svärta som kan reducera eller 

förstöra bildkvaliteten. Detta kan inträffa om 

mörkrummet inte är tillräckligt ljustätt, till exempel 

om ljus tränger in genom nyckelhål, otäta 

dörrar och liknande. Om man använder framkallningsmaskiner 

med dagsljustillsats är det viktigt 

att mans chetterna är täta. All röntgenfilm har en 

grundslöja som visar sig genom en viss svärtning 

36 

tandläkartidningen årg 101 nr 1 2009



efter framkallning av en oexponerad film, och 

denna grundslöja minskar kontrasten i bilden. 

Grundslöjan tilltar under lagring [3]. 

Digitala receptorer 

Intraoral röntgenundersökning med digitala receptorer 

har fått stor utbredning bland tandläkare 

i Norden. 2001 arbetade till exempel 17 procent av 

de norska tandläkarna med en digital receptor [4], 

och antalet stiger i alla nordiska länder. Tandläkaren 

kan välja mel lan tre typer av receptorer för 

digital bildupptagning; den ccd-baserade sensorn 

(charge-coupled device), den cmos-baserade 

sensorn (complementary metal oxide silicon) 

och den stimulerbara bildplattan. 

ccd-sensorer består av chips i ett integrerat 

kretslopp uppbyggt av silikonplattor där elektriska 

pixlar ligger i en matris av kolumner och 

rader. En framförliggande kri stall omvandlar 

absorberade röntgenstrålar till ljus. Ljusintensiteten 

motsvarar mängden absorberade röntgenstrålar. 

När ljuset träffar ccd:n friges elektroner 

från silikonen proportionellt med ljusintensiteten 

och elektronerna skapar en latent bild. Bilden 

flyttas en hel kolumn eller rad åt gången (därav 

namnet charge-coupled) till en plats i ccd:n där 

den integreras, behandlas och digitaliseras. ccdsystemen 

har en kabel som för binder sensorn 

med datorn och bilden visas nästan direkt på datorskärmen 

efter exponeringen [1]. 

cmos-sensorer är uppbyggda på i stort sett 

samma sätt som ccd-sensorer. I motsats till ccd 

avläses varje pixel i cmos individuellt. De flesta 

cmos-sensorer har en kabel, men det finns sladdlösa 

versioner. Informationen som är lagrad i 

sensorerna utan kabel, omvandlas till radiovågor 

som skickas till en stationär radiomottagare 

kopplad till en dator. Avståndet mellan sensorn 

i patientens mun och radiomottagaren får vara 

upp till 3,5 meter (5). 

ccd- och cmos-sensorer för intraoral användning 

finns i flera storlekar. Den största motsvarar 

i ytterdimensionerna en 3x4 centimeter vuxenfilm, 

men det strålkänsliga området är 2–3 millimeter 

mindre på både höjden och bredden. Sensorernas 

tjocklek varierar; den tunnaste är cirka 

3 millimeter och den tjockaste cirka 7 millimeter 

(tjockare vid sladdfästet). Det finns hållare framtagna 

till sensorer men alla är inte lika flexibla. 

Den fotostimulerbara bildplattan har en yta av 

ämnen som joniseras när plattan utsätts för röntgenstrålning, 

och det bildas en latent bild som 

består av elektriska laddningar. Bild läses av med 

hjälp av en röd laserstråle i en skanner. Laserljuset 

stimulerar de »fångade« elektronerna varvid 

energi friges i form av ljus. Detta registreras av 

en fotomultiplikator som omvandlar ljuset till en 

elektrisk signal som digitaliseras [6]. Skanningen 

tar från åtta sekunder upp till flera minuter, allt 

efter skannertyp och val av upplösning i bilden. 

Bildplattorna finns i olika storlekar (från storlek 

»Valet av bildframställande teknik 

står mellan konventionell 

dental film och digitala receptorer 

med eller utan skanning efteråt.« 

0 till storlek 4 i en del system) och kan användas 

med samma hållare som för film. Plattorna levereras 

i de flesta system i samma storlekar som 

film och är flexibla till en viss grad, men det går 

inte att bocka ett hörn som man kan med film. 

Bildupplösning 

Upplösningen (lp/mm) är lägre i många digitala 

röntgensystem än i den kon ventionella dentalfilmen 

och varierar mellan 6 och 20 lp/mm. Den 

spatiella upplösningen i digitala bilder kan också 

ut tryckas som antal pi xlar per ytenhet. Bildplattor 

genererar generellt bilder med lägre spatiell 

upplösning än sensorer, beroende på fabrikat och 

avläsningsfunktionen i skannern. 

Kontrastupplös ningen eller bitdjupet (antal 

möjliga gråtoner en pixel kan anta) i digitala 

intraorala bilder ligger mellan 8 (256 

gråtoner) och 16 (65 536 gråtoner), där bildfilstorleken 

(hur mycket plats bilden tar i minnet) växer 

proportionellt med upplösningen. För bildplattesystem 

är skanningstiden dessutom proportionell 

med upplösningen i bilden. Man bör 

därför tänka på om man behöver hög upplösning 

i intraorala bilder? En tidigare undersökning har 

visat att det inte var någon skillnad i den diagnostiska 

säkerheten mellan digitaliserade bilder 

med 6 och 8 bitars djup [7]. Två nyligen gjorda 

undersökningar av kariesdiagnostik visade att 

förmågan att upptäcka en lesion endast i liten 


37



Figur 1 a, b. a) 

Svart-vita »fläckar« 

i en digital 

bild av underkäksfronten. 

b) Fläckarna 

har orsakats 

av en permanent 

skada i sensorn 

som resultat av 

bett. Man har 

försökt, men inte 

lyckats, kalibrera 

om sensorn. 

a 

grad påverkades av en hög spatiell upplösning i 

bilden [8, 9] eller i en ökning av bitdjupet från 8 

till 12 alternativt 16 bitar inom olika röntgensystem 

[9]. En undersökning av möjligheten att rätt 

bedöma placeringen av en endodontisk fil fann 

däremot att 12-bitarsbilder gav mer korrekt information 

än 8-bitarsbilder (10). 

Dynamik i receptorn 

Intraorala röntgenreceptorer har varierande 

dynamisk bredd, det vill säga hur stor variation 

i bestrålningen receptorn tillåter för att det ska 

bildas en användbar bild [11–15]. Om bilden är användbar 

beror också på receptorns signal/brusförhållande 

[13, 15, 16], eftersom några receptorer 

ger en kornig, brusig bild (för liten signal/brusratio) 

vid låga exponeringar. Bildplattesystem 

har tidigare visat sig ha bredare dynamisk bredd 

än ccd-sensorer [12, 14]. 

Försök med olika intraorala receptorers dynamiska 

bredd för att återge ett lågkontrastobjekt 

visade att film, bildplattor och enstaka sensorer 

hade en stor dyna misk bredd medan cmos-sensorer 

hade smalare dynamisk bredd och en ny sensor 

på marknaden hade den smalaste dynamiska 

bredden av alla [17]. Bildplattorna presterade bäst 

vid en hög exponering (70 kV) medan de flesta 

sensorer presterade bäst vid 65 kV, och några 

till och med vid 60 kV. Sensorerna är därför mer 

strålkänsliga än film och bildplattor. 

fel under bildframställningen 

Film 

Vid hårdhänt hantering av film kan det uppstå repor 

i emulsionen som uppträder som vita streck i 

den färdiga bilden. Spilld vätska på filmen innan 

framkallningen kan ge upphov till svarta eller 

vita fläckar på den framkallade filmen [1]. 

b 

Den största orsaken till en dålig filmbild är 

framkallningen. Om framkallningsvätskan är 

gammal blir bilden kontrastlös, om fixeringsvätskan 

är gammal, eller tiden i den för kort, får 

bilden med tiden en gul-brun färg som förstör 

dess diagnostiska egenskaper. Om filmen överexponeras 

eller överframkallas ökar densiteten 

och den kan bli helt svart. Det finns tydliga och 

noggranna riktlinjer för kvalitetskontroll av filmframkallning 

som alla tandläkare ska följa [18]. 

Om mörkrummet/framkallningsmaskinen släpper 

in ljus ger det en diffus svärta i filmen med 

sämre kontrast som följd. 

Bildplattor 

Bildplattor får relativt lätt defekter i ytlagret 

som efter skanningen ses som vita fläckar/streck 

i bilden. Om en platta har fått en repa syns den 

naturligtvis på samtliga bilder som tas med den 

här plattan (figur 1). En undersökning har visat 

att en äldre typ av plattor fick synliga repor 

vid en belastning med 20 g medan nya typer av 

plattor får repor vid belastning med 50–100 g 

[19]. En bildplattas motståndskraft mot mekanisk 

påverkan påverkar plattans livslängd i tandläkarpraktiken. 

En tidigare undersökning visade 

att äldre typer av plattor bedömdes som ickediagnostiska 

efter att ha använts cirka 50 gånger 

[20]. En ny undersökning visade att man kan öka 

plattornas livslängd genom att packa in dem i 

påsen med ett pappersinlägg [21]. Man bör inte 

använda pincett när man för in plattan i skannern 

eftersom det ökar risken för att repa plattan. 

Olika skannrar för intraorala bildplattor visar 

bilden olika [19]. Några behöver information 

före skanningen om vilken plattstorlek som ska 

skannas (till exempel Digora fmx). Bilden visas i 

denna storlek, oavsett om det är vita områden eller 

inte (exempelvis bländaravskärning) i bilden. 

Andra är mer »intelligenta« och läser endast av 

det område av plattan som har fått strålning, och 

anpassar sedan bildens storlek efter det exponerade 

området (till exempel Digora Optime och 

Vista). I dessa skannrar går det inte att se om man 

har använt en liten plattstorlek eller om det blivit 

en bländaravskärning under exponeringen. 

Bildplattan tål påverkan med synligt ljus i ett 

kort ögonblick under uppackningen. Skannern 

kan därför stå i normal rumsbelysning. Flera undersökningar 

har dock visat att ju högre ljusintensitet 

och ju längre den varade, desto större blev 

informationsförlusten i plattan [22–24]. Även om 

plattan ligger kvar i sin förpackning efter exponeringen 

blir det en objektiv effekt på pixelintensiteten 

efter några timmar, om den ligger i dagsljus 

[25, 26]. Om plattan placerades i fullständigt mörker 

innan skanningen kunde man inte konstatera 

någon förändring i den subjektiva uppfattningen 

av bildkvaliteten efter sju dagar [25]. 

En del skannrar har en inbyggd ljuskälla som 

ser till att plattan rensas fullständigt från infor- 

38 




mation innan den kommer ut igen från skannern. 

Andra kräver att man efter skanningen belyser 

plattan med en stark ljuskälla för att få plattan 

ren till nästa exponering. En undersökning har 

visat att det inte var någon skillnad på kvaliteten 

i nästa bild efter att en platta (i DenOptix) hade 

belysts i 5 respektive 98 sekunder [27]. 

En undersökning slog fast att arbetstiden för 

en helstatusundersökning med bildplattor tog 

27– 31 minuter, och att det inte var någon skillnad 

på olika bildplattesystem [22]. 

Sensorer 

Det så kallade »Blooming-fenomenet« uppträder 

hos en del sensorer i samband med överexponering 

av sensorn. Det betyder att pixlar i ett område 

»bränner ut« och framträder helt svarta/döda 

i bilden. En förklaring är att det sker ett överflöde 

av energi i några av pixlarna. Detta beror 

på att gränsen för senso rns dyna mik överskrids 

och att pixlar i vissa områden övermättas. Det 

här försämrar bildkvaliteten och kan försvåra 

tolkningen i cervikalområdet, där det först uppträder. 

Dessutom kan den marginala benkanten 

försvinna i bilden, vilket kan feltolkas som benförlust. 

Fenomenet sågs för några ccd-sensorer, 

medan blooming inte uppträdde vid exponering 

på cmos-sensorerna [19]. 

Skador kan även uppstå i sensorerna om de 

tappas på golvet eller om en patient biter hårt på 

sensorn (figur 2). 

patientundersökning 

Enkätundersökningar till tandläkare som arbetar 

med digitala röntgensystem har visat att det är 

den enklare efterbehandlingen av bilden (snabb 

bildåtergivning, ingen framkallning, möjlighet 

att förbättra bilden) som anses vara den största 

fördelen med ett digitalt system [4, 28]. De flesta 

tandläkare anger dock att de haft problem med 

sitt digitala system och många använder film som 

ett komplement [29, 30]. 

Sensorerna är mycket tjockare än film och de 

flesta är förbundna med datorn via en kabel som 

kan vara styv och svår att få plats med. Några bildplattor 

packas in i en plastpåse som har skarpa 

kanter, och det går inte att böja hörnen på plattorna. 

De digitala receptorerna kan därför skapa 

problem för patienten och operatören under en 

intraoral undersökning. 

a 

Figur 2 a, b. a) Repor i en bildplatta ses som vita streck projicerade 

över 36. b) Samma bildplatta råkade användas till samma region hos 

samma patient efter en tid (frambrott av 34). Det har kommit en ny repa 

i plattan horisontellt över 26, 27. 

Obehagskänsla 

I en tidigare undersökning jämfördes en ccdsensor 

(yttermått 32x45x7,5 mm) och en bildplatta 

(yttermått 35x45x2 mm) genom att patienten 

registrerade sin känsla av obehag i samband 

med en bitewingundersökning [31]. Pa tienterna 

registrerade större obehag med sensorer än med 

bildplattor [31, 32]. En motsvarande undersökning 

jämförde obehaget vid användning av tre 

sensorer, två bildplattor och film för undersökning 

av visdomständer i underkäken. Alla digitala 

receptorer kändes obehagligare än film [33]. 

Bildplattor var mindre obehagliga än sensorer 

och tjocka sensorer med sladd var som förväntat 

obehagligare än tunnare sensorer respektive 

sensorn utan sladd. I 12 av 220 visdomstandsregioner 

i underkäken kunde patienten inte acceptera 

att få en sensor placerad i regionen, medan 

två patienter inte accepterade filmen [33]. I en 

annan undersökning fann man inte någon skillnad 

på käslan av obehag mellan undersökningar 

med en sensor med kabel och samma sensortyp 

utan kabel [5]. 

Fel och omtagningar 

Om patienten känner obehag av att ha receptorn i 

munnen kommer detta förmodligen att re sultera 

i fler bilder med positioneringsfel. En undersökning 

av bilder som skickats till ett försäkringsbolag 

visade att det var väsentligt fler positioneringsfel 

i de digitala bilderna än i filmbaserade [34]. 

I en tidig undersökning fann man att omkring 

en fjärdedel av undersökningarna med marknadens 

första ccd-sensor (motsvarar en storlek 

0-film) måste göras om eftersom det aktuella 

området inte var med på bilden [35]. Det uppstod 

fler positioneringsfel när en bitewingundersökning 

gjordes med den största ccd-sensorstorleken 

jämfört med en bildplatta. Bägge receptorerna 

var av nå gorlunda samma höjd och bredd 

som filmen [31] men sensorn väsentligt tjockare 

än plattan. 

En annan undersökning har visat att det gjordes 

fler omtagningar vid periapikala röntgenundersökningar 

med en ccd-sensor jämfört med 

film [36]. Sex procent av filmerna togs om mot 

28 procent av sensorbilderna. I samband med 

röntgenundersökning av visdomständer i underkäken 

togs dubbelt så många bilder om när man 

använde sensorer som när man använde bildplattor 

[33]. 

När positioneringsfel leder till omtagningar 

ökar naturligtvis tidsåtgången och stråldosen till 

patienten. Det behövs mer information om de 

uppenbara svårigheter som finns när en sensor 

ska placeras och hållas i position under exponeringen 

vid intraorala röntgenundersökningar. 

b 


39



Figur 3. Digital bitewingbild 

som uppvisar vita fläckar 

i det övre högra hörnet, 

sannolikt från sprit eller 

annan vätska som skadat 

bildplattan. 

Stråldos till patienten 

Med e-speedfilm är det cirka 20 procent reduktion 

i absorberad dos jämfört med d-speedfilm, 

och med äldre sensorer och bildplattesystem kan 

man få en acceptabel bildkvalitet med omkring 

30–60 procents strålreduktion för varje exponering 

jämfört med e-speedfilm [14, 37, 38]. 

Skillnaden mellan den dos som krävs för en diagnostiskt 

optimal bild till en dentalfilm och en 

digital receptor har dock minskat. Detta beror 

på att filmen de senaste 20 åren ökat i känslighet 

från d-speed till e-speed och från e-speed+ till 

f-speedfilm (till exempel Kodak Insight, när den 

maskinframkallas). Samtidigt har skanningstiden 

reducerats till cirka åtta sekunder för ett nyare 

bildplattesystem (Digora Optime), vilket gör 

att plattorna måste mättas ytterligare med strålning 

före skanning. För att få en bra bildkvalitet är 

det för närvarande ingen väsentlig strålbesparing 

med nyare bildplattesystem jämfört med film, 

medan det fortfarande är en besparing för enskilda 

exponeringar med de flesta sensorer [39, 40]. 

En sensor har emellertid ett aktivt bildfält som 

är mindre än för film och bildplattor vilket kan 

medföra att man för att täcka samma område med 

en sensor som med film (exempelvis en bitewingundersökning 

av premolarer och molarer) måste 

göra två exponeringar med sensorn. Man har visat 

att även med den största sensorstorleken återges 

i genomsnitt två tandytor färre i en bitewingundersökning 

gjord med en sensor jämfört med 

samma undersökning med film eller bildplatta 

[31]. Eftersom strålfältets storlek (danska regler: 

högst 6 cm i diameter för ett runt riktmedel och 

4x5 cm för ett rektangulärt riktmedel) endast sällan 

anpassas till den mindre sensorytan i form av 

ytterligare inbländning, betyder två exponeringar 

i stället för en dubbel stråldos till patienten. För 

att minska strålbelastningen bör tandläkare som 

arbetar med sensorer anpassa strålfältets storlek 

till receptorns aktiva yta. 

En del sensorer har en smalare dynamisk bredd 

och skapar inga bilder vid för höga eller för låga 

stråldoser. Om exponeringen inte är anpassad till 

sensorns dynamiska område får man ingen bild, 

och patienten har fått stråldosen i onödan. För 

några av sensorerna är det dessutom ett relativt 

litet bildaktiverande område (»trigger zone«) 

som ska träffas av strålning för att det ska skapas 

en bild – skjuter man förbi detta område (bländaravskärning) 

skapas ingen bild [19]. 

Enkätundersökningar till allmänpraktiserande 

tandläkare har visat att tandläkare med digitala 

receptorer tar fler bilder och gör fler omtagningar 

än tandläkare som arbetar med film [29, 41]. 

När man jämför omtagningsfrekvens, antal 

bilder som krävs för att täcka det område man 

vill återge och stråldos för varje exponering, är 

det osannolikt att man uppnår en dosminskning 

genom att använda sensorer jämfört med att använda 

film eller bildplattor. 

allmän hygien mellan undersökningarna 

I motsats till film återanvänds receptorn i digitala 

system många gånger, vilket betyder att problemet 

med korskontaminering är större. Bildplattan 

ska transporteras från munnen till skannern 

och har därför potentiellt större kontamineringspotential 

än sensorn. Dessutom tål inte ytlagret 

avtorkning med tvål eller sprit. Påsen bör dock 

snabbt torkas av med tvål eller en spritservett 

när den kommer ut ur munnen, innan den klipps 

upp och läggs i skannern. Figur 3 visar en bild där 

bildplattan har fått en skada, sannolikt orsakad 

av sprit eller annan vätska. 

En undersökning utvärderade en ccd-sensor 

och en bildplatta i avsikt att bedöma en enkel 

procedur för infektionskontroll. På slumpmässigt 

utvalda dagar togs prover från sensorn och 

plattan före och efter patientundersökning samt 

från alla instrument och skannern. Korskontaminering 

visades vara ett mycket litet problem med 

de digitala teknikerna eftersom man inte kunde 

odla munhålebakterier från någon av receptorerna 

[32]. En annan undersökning av infektionskontroll 

i samband med röntgenundersökningar 

med bildplattor visade också att receptorn blev 

minimalt kontaminerad när den var inpackad i 

plastpåse under undersökningen [42]. 

diagnostik med film och digitala bilder 

Film 

Röntgenfilm ska avläsas på ett ljusskåp eller en 

filmbetraktare som har en tillräckligt hög (>1 700 

cd/m2) och gärna variabel luminans. En effektiv 

metod att eliminera bländning och för att utestänga 

störande rumsbelysning [3] består i att 

använda en betraktningskikare som samtidigt 

förstorar bilden 1½–2 gånger. 

Den digitala bilden 

Den digitala bilden ska granskas på en bildskärm 

(figur 4). Skärmar finns i många utföranden och 

de varierar i utseende och pris. Tidigare var flatskärmar 

(lcd) dyra jämfört med vanliga så kallade 

crt-skärmar, men i dag kan man få relativt 

prisvänliga flatskärmar och skärmen på bärbara 

datorer har förbättrats i kvalitet. 

Det har tidigare visats att kariesdiagnostik var 

lika korrekt när bilden granskades på en lcd- 

40 




skärm som på en crt-skärm [43]. Senare undersökningar 

har bedömt nya skärmtyper och funnit 

att typen hade liten effekt på den diagnostiska 

möjligheten att upptäcka karieslesioner i digitala 

röntgenbilder. Lågprismonitorer försämrade inte 

den diagnostiska kvaliteten, och dyra monitorer 

(cirka 25 000 danska kronor) med hög upplösning 

och digital signal (så kallade medicinska skärmar) 

ökade inte kvaliteten [44, 45]. Det är dock viktigt 

att ljus- och kontrastförhållandena för skärmen 

är optimalt inställda. En ny svensk undersökning 

visade att många tandläkare, som arbetade med 

digital röntgenutrustning granskade bilderna på 

en skärm med dålig upplösning och där ljus och 

kontrast inte var optimalt inställda [46]. Förhållandena 

dokumenterades vara av stor betydelse 

för korrekt kariesdiagnostik [47]. 

En annan viktig faktor vid bedömning av en 

digital bild är ljusförhållandena i rummet. Belysningen 

bör inte vara starkare än 50 lux vid 

granskning av digitala röntgenbilder för att man 

ska få bästa diagnostiska utbyte [47]. Man har visat 

att kliniker var sämre på att upptäcka karieslesioner 

i starkt klinikljus på en bärbar dator, än 

om de skärmade av datorn med en duk [48]. Figur 

4 visar ett förslag till avskärmning av bildskärmen 

på kliniken. Digitala bilder kan naturligtvis skrivas 

ut på papper eller foliefilm [49]. Detta innebär 

dock en kvalitetsförlust och alla digitala bilder 

bör i första hand granskas på en bildskärm. 

Bildens diagno stiska värde 

Sedan den digitala eran startade har det publicerats 

ett stort antal översiktsartiklar om det diagnostiska 

värdet av digitala röntgenbilder Bilder 

har jämförts inbördes eller med konventionell 

film. Receptorerna utvecklas dock och en undersökning 

av en specifik digital receptor är bara 

relevant så länge den finns på marknaden. I vår 

genomgång av den intraorala bildens diagnostiska 

värde har vi endast tagit med resultat från 

undersökningar som är högst fem år gamla. 

Den 1 juli 2008 gjorde vi en systematisk sökning 

i PubMed på sökkriterierna: »dental and digital 

and radiograph*«, som gav 563 resultat, och 

därefter en sökning på »intraoral and digital and 

radiograph*«, som gav 77 resultat. Vi hade satt en 

femårsgräns på publikationsåret. Resultaten sorterades 

därefter för hand och endast undersökningar 

som innehöll en diagnostisk bedömning av 

ett intraoralt digitalt system, eventuellt jämfört 

med film, togs med. Undersökningar som uteslutande 

bedömde den subjektiva uppfattningen av 

bildkvaliteten och undersökningar av aluminiumtestfantomer 

och liknande utelämnades. 

Karieslesioner 

2006 publicerades en stor översiktsartikel om intraorala 

digitala receptorer för diagnostik av karieslesioner 

[58]. Konklusionen var att det endast i 

mycket få fall kunde påvisas en väsentlig skillnad 

mellan de digitala receptorsystemen och den konventionella 

filmen. Sedan dess har det publicerats 

ytterligare undersökningar med f-speedfilm (Kodak 

Insight), och en ny undersökning har visat att 

det inte var någon skillnad på e- och f-speedfilm 

och ett sensorsystem [62]. 

Sedan översiktsartikeln publicerades har det 

skett uppdateringar av några av de digitala systemen 

och nya versioner av både bildplattesystem 

och ccd-/cmos-sensorer har kommit ut på marknaden. 

En undersökning fann att det inte var någon 

skillnad på den nya och den gamla versionen 

av ett bildplattesystem (Digora fmx och Optime) 

eller ett cmos-sensorsystem (Schick med sladd 

och sladdlös) [39]. Man fann heller ingen skillnad 

mellan e-speedfilm och cmos-sensorn med 

sladd [63]. 

En studie utvärderade sju sensorsystem och 

fann att en sensor (rvg-Kodak) skiljde sig från 

de andra systemen genom att sensitiviteten var 

högre men specificiteten lägre, och dessutom 

var det större variation mellan observatörerna 

[64]. Risken för falska positiva observationer 

var lägre för två digitala system (Dixi och Digora 

fmx) än för film och högre för ett av systemen 

(Digora Optime). Observatörer utan erfarenhet 

av digitala bilder hade en sex gånger så 

hög risk för att göra ett falskt positivt fel som 

observatörer med erfarenhet [65]. En senare 

studie har dock funnit att bildplattesystemet 

(Digora Optime) hade en högre diagnostisk säkerhet 

än både ett sensorsystem och film vid 

ocklusalkariesdiagnostik och var mer oberoende 

av kilovolttalet [66]. Tomografisnitt, konventionella 

eller från dental datortomografiskanning, 

har inte visats förbättra diagnostiken av karieslesioner 

jämfört med digitala intraorala undersökningar 

[67, 68]. 

Klinikern vill veta hur djup en röntgenologiskt 

synlig demineralisering är i verkligheten och om 

det finns en kavitet i en approximalyta som inte 

är tillgänglig för klinisk inspektion. Ännu har 

inget röntgensystem visat sig pålitligt för att skil- 

Figur 4. I en 

klinik som har 

kraftigt ljus från 

lampor och fönster 

rekommenderas 

att skärmen är väl 

avskärmad och 

att ljus- och kontrastförhållanden 

på skärmen är 

optimalt inställda 

för att man ska få 

korrekt resultat 

vid diagnostik av 

karieslesioner. 

foto: jan unneberg,uio 


41



ja mellan en demineralisering med och utan kavitet 

i en approximalyta, men framtidens lågdosdatortomografiapparater 

skulle kunna ha denna 

möjlighet. Detta kräver ytterligare studier. 

Endodontibehandling 

Ögonblicklig bildåtergivning, vilket man nästan 

får med ccd-sensorerna, underlättar vid endodontiska 

behandlingar, och undersökningar har 

gjorts med syfte att bedöma riktigheten i rotfilsmått. 

En undersökning fann ingen skillnad i rotlängdsmått 

mellan två filmer och två digitala sensorer 

med och utan bildbehandling av bilderna 

med en rotfil storlek 015 i kanalen [69]. 

En annan studie fann att bildbehandling resulterade 

i mindre mätfel när en sensor användes 

i stället för film (Kodak rvg 6000-sensor) [70]. 

Samma sensor var också bättre på att visualisera 

den extra mesiobuckala kanalen i överkäksmolarer 

jämfört med ett bildplattesystem (DenOptix) 

och film (Insight Kodak) [71]. För att undersöka 

om rotfyllningar var otäta var ett sensorsystem 

inte bättre än film, oavsett om man använde bildbehandling 

[72]. 

Marginalt och apikalt ben 

Den marginala bennivån kunde mätas lika reproducerbart 

i röntgenbilder tagna med ett digitalt 

sensorsystem som med film [73]. En annan 

undersökning fann att man med det digitala 

systemet bedömde benförlust i fler regioner än 

med film [74], medan en tredje bedömde att de 

digitala bilderna var bättre än film för att påvisa 

vertikala bendefekter [75]. Olika digitala receptorer 

skiljde sig inte från film när observatörerna 

skulle bedöma periimplantära bendefekter eller 

periapikala lesioner [76–78]. 

Med tillgången till digitala receptorer har det 

blivit enklare att göra rönt genundersökningar 

före, under och efter insättning av implantat, eftersom 

programvaran till de in traorala digitala 

röntgensystemen gör det möjligt att kalibrera för 

längdmått och bedöma täthetsförändringar i benet. 

Rotfraktur 

En undersökning fann att en ccd-sensor var bättre 

än ett bildplattesystem på att lokalisera horisontella 

rotfrakturer [79], medan en annan undersökning 

inte fann några skillnader mellan en 

ccd-receptor och film för att diagnostisera vertikala 

rotfrakturer i rotbehandlade tänder [80]. 

Dentala material 

Det kan vara av intresse att kunna skilja röntgenologiskt 

mellan olika dentala material, till 

exempel i samband med rättsodontologiska undersökningar. 

Två undersökningar visade att 

densitetsmått i den konventionella filmen var 

bättre på att skilja mellan dentala cement och 

hartsbaserade material än ett digitalt system [81, 

82], medan en annan undersökning fann att receptorerna 

var lika bra på att skilja mellan olika 

materials radioopacitet [83]. 

Bildbehandling efter exponeringen 

I motsats till film, som är färdigbehandlad när 

den kommer ut ur framkallningsmaskinen, är en 

digital bild inte statisk. En digital receptor installeras 

tillsammans med tillverkarens programvara. 

Programvaran används för att visa bilden 

efter exponeringen, för bildbehand ling och för 

lagring av bilden. Tillverkaren kan ha förbehandlat 

bilden innan den visas på skärmen. Syftet med 

dessa automatiska filter är att optimera bilden, 

ofta skärpan, innan den visas för användaren, och 

filtreringen sker utan användarens kännedom eller 

möjlighet att påverka. Förbehandlingen kan 

ge anledning till varierande grad av brus i ett 

icke-exponerat område av plattan [19]. 

Eftersom programvaran oftast är avsedd för 

en bestämd digital receptortyp är det viktigt att 

veta om en bild som är upptagen i en specifik programvara 

har lika högt diagnostiskt värde om den 

granskas i en annan programvara. Parodontala 

defekter kunde mätas lika noggrant i en allmän 

programvara som i den specifika [84], det samma 

gällde för rotlängd [85], och det var heller ingen 

skillnad i resultaten vid kariesdiagnostik [86, 87]. 

Detta underlättar utbyte av bilder mellan tandläkare 

som inte har samma programvara. 

Programvaran innehåller olika möjligheter 

för bildbehandling: zoomning, densitetsändring, 

kontraständring, förstärkningsfilter, invertering 

av gråtonsskalan (vitt till svart och vice versa), 

konvertering av gråtoner till pseudofärger och 

dessutom mätmetoder med möjlighet att få mått 

i absoluta, korrekta millimeter efter kalibrering 

av bilden mot ett objekt med känd storlek. Det 

går att efterbehandla bilden i programvaran till 

alla röntgensystem, men programmen varierar 

i utseende och användarvänlighet. Med bildbehandling 

kan man använda en bild för diagnostik 

av både den marginala bennivån och karieslesioner, 

där bilden bör vara mörkare. Man får dock 

bäst resultat genom att exponera med optimal 

svärta och kontrast från början eftersom bildbehandling, 

innebär ökat brus i bilden. 

Både studerande och tandläkare tycks använda 

sig av bildbehandling, dock mest ändring av 

svärta, kontrastförstärkning och ändring av gammafunktionen 

[88, 89]. I en enkätundersökning 

om vilka faktorer man tyckte var viktiga för en 

digital receptor prioriterade tandläkarna kontrastupplösningen 

som det viktigaste [90]. Om 

röntgenexponeringen anpassats till receptorn, 

så att bilden har tillräcklig svärta, har i stort sett 

alla undersökningar visat att bildbehandling inte 

ökar den diagnostiska indikationen för kariesdiagnostik 

[91–94). Konvertering av gråtonsbilden 

till färg ökade inte heller möjligheten att 

mäta den marginala bennivån [95]. Det är endast 

42 




för att mäta längden på små rotfilar vid endodontisk 

behandling som skärpefilter har ökat den diagnostiska 

möjligheten [96, 97]. 

De senaste åren har både tillverkare och forskare 

arbetat med att utveckla diagnosspecifika 

bildbehandlingsalgoritmer, som tänks resultera 

i att en enda knapptryckning skulle kunna optimera 

bilden för en given diagnostisk uppgift, till 

exempel kariesdiagnostik. Man har funnit små 

men lovande skillnader i exakthet vid kariesdiagnostik 

när man använt sådana filter [98–100]. 

Sista ordet är inte sagt när det gäller denna diagnostiska 

möjlighet. 

Automatisk bildanalys 

Man har undersökt datorstödd bildana lys inom 

åtskilliga diagnostiska områden [101], men hittills 

finns det endast mycket få program på 

marknaden. Ett program för automatisk kariesdiagnostik, 

Logiconâ, medför inte någon ökad 

diagnostisk exakthet jämfört med observatörens 

egen bedömning [102, 103]. Det finns alltså för 

närvarande inga fungerande program för automatisk 

analys tillgängliga som kan stödja eller 

överta tandläkarens funktion när det gäller röntgendiagnostik 

av tandbilder. 

arkivera och skicka film och digitala bilder 

Intraoral film finns som enkel- eller dubbelfilm. 

De flesta tandläkare använder enkelfilm och kan 

inte kopiera röntgenfilm. Det krävs mycket för 

att arkivera filmen korrekt tillsammans med patientens 

andra journaldata, och det är känsligt att 

skicka sin originalfilm till utomstående. Det är 

inte ovanligt att en undersökning måste göras om 

på grund av en bortkommen film. 

Den digitala bilden lagras elektroniskt och varje 

tandvårdsklinik bör ha en automatisk backupfunktion 

av elektroniska data, till exempel en 

gång/dygn, så att dataförlusterna blir minimala 

om tekniken skulle svikta. En elektronisk bild 

kan naturligtvis kopieras i obegränsad omfattning 

utan kvalitetsförlust. 

Digitala bilder kan skickas via internet. Bilden 

ska exporteras från bilddatabasen till ett känt 

bildformat (till exempel tif- eller bmp-filformat). 

Bilden kan manipuleras innan exporten, och i 

stort sett alla digitala system har en funktion som 

gör att bilden sparas i den manipulerade versionen 

efter export. Bildfilen bör krypteras innan 

den skickas till exempelvis en annan tandläkare, 

eftersom patientbilder tillhör journalen. Mottagaren 

behöver bara en dator med rätt programvara 

för att kunna granska en digital bild, men 

kan inte alltid själv efterbehandla bilden, om 

programvaran inte tillåter det. 

Digitala bilder kan ändras permanent, utan att 

klinikern kan upptäcka det, vilket ökar möjligheten 

att förfalska informationen i en digital bild 

jämfört med konventionell film [104, 105]. 

Komprimering av en bildfil kan minska behovet 

av arkivplats, oavsett om den är reversi bel eller 

irreversibel. Den irreversibla bildkompressionsalgoritmen, 

jpeg, ändrar pixelvärdena oåterkalleligt 

och innebär en destruktion av ursprungsbilden 

[106]. En undersökning har bedömt effekten 

av olika nivåer av jpeg-komprimering. Komprimeringen 

resulterade i att bilden fyllde 20, 8, 5 

respektive 3 procent av det ursprungliga värdet 

[107]. Vid kariesdiagnostik på ocklusalytor fanns 

det inget samband mellan den diagno stiska kvaliteten 

och bildkomprimeringen, medan man 

fann ett kontinuerligt försämrat resultat för approximalytor 

ju högre komprimering. Andra har 

funnit att medelhög komprimering inte medförde 

någon försämrad diagnostik av periapikala 

lesioner [108], och en översiktsartikel har konkluderat 

att medelhög komprimering kan användas 

i den kliniska vardagen [109]. Vilka detaljer 

som går förlorade i en komprimerad bild beror 

på den ursprungliga bildinformationen [110]. 

I till exempel Tyskland är det förbjudet enligt 

lag att använda irreversibel komprimering som 

primär lagring, eftersom alla ursprungliga bilddata 

ska sparas. En generell rekommendation till 

nordiska tandläkare måste därför vara att bildkomprimering 

inte ska användas i den primära 

lagringen av digitala bilder. 

english summary 

Film and digital radiographic receptors 

Ann Wenzel, Anne Møystad 

Tandläkartidningen 2009; 101 (1): 36–44 

X-ray film emulsion consists mainly of silver 

halide grains, which after exposure are reduced 

to metallic silver in the basic – or more 

recently ascorbic acid-based – developmental 

process. Ascorbic acid-based chemicals are less 

toxic and do not smell and should be preferred 

in dental practice. The dentists can choose 

between the film and three well established 

digital receptors for intraoral radiography, the 

ccd-based sensor, the cmos-based sensor and 

the photostimulable phosphor plate (psp). Film 

technology implies that the emulsion can be 

damaged, and image quality is highly dependent 

on the developmental chemicals and procedure. 

Patients feelings of unpleasantness during an 

intraoral radiographic examination is higher 

with digital receptors than with film. psp plates 

are less unpleasant than sensors, and thicker 

sensors are more unpleasant than thinner sensors 

and a wireless sensor. Even though the 

digital receptors are re-used for exposure of 

many consecutive patients, cross-contamination 

seems not be a problem since bacteria from the 

oral cavity could not be cultured from psp plates 

when these were packed in envelopes during 

exposure. The sensors can be wiped with alcohol 

tissue while the plates do not tolerate 

wiping. 


43



Film should be read on a light box with a 

reasonable luminance (>1700 cd/m2), and digital 

images are read on the computer monitor. 

Recent high-cost ldc monitors do not increase 

caries diagnostic accuracy, and older low-cost 

monitors do not impair accuracy. 

One of the advantages of digital imaging 

compared with film is the ability to change the 

image after capture. The development of »taskspecific« 

enhancement algorithms may in the 

future be an aid for the dentist as well as automatic 

computer-assisted image analysis. Film 

radiographs are often mislaid, and few dentists 

use double film or make film copies. A digital 

image can be »copied« infinitely to third parties, 

but the file of a patient should be encrypted 

before sent over the Internet. When exported 

from its original software, the digital image 

may be fraudulently changed, undetectable to 

the observer. Irreversible image compression, 

like jpeg changes the pixel values and implies 

a destruction of the original image. Generally, 

compression should be avoided in the primary 

storage of digital images. 

Den fullständiga referenslistan 

kan rekvireras 

från huvudförfattaren. 

Artikeln är översatt 

från danska av Nordisk 

Oversættergruppe, 

Köpenhamn. 

1. White SC, Pharoah MJ. Oral 

Radiology. Principles and 

interpretation. Mosby, 5th 

Edition, 2004. 

2. Syriopoulos K, Velders XL, 

Sanderink GC, van der Stelt 

PF. Sensitometric and 

clinical evaluation of a new 

F-speed dental X-ray film. 

Dentomaxillofac Radiol 

2001; 30: 40–4. 

3. Wenzel A, Sewerin I. Stråledoser, 

stråleskader, strålehygiejne. 

Munksgaard, 2. 

udgave, 2005. 

4. Wenzel A, Møystad A. Decision 

criteria and characteristics 

of Norwegian general 

dental practitioners selecting 

digital radiography. 


2001; 30: 197–202. 

5. Tsuchida R, Araki K, Endo A, 

Funahashi I, Okano T. Physical 

properties and ease of 

operation of a wireless 

intraoral x-ray sensor. Oral 

Surg Oral Med Oral Pathol 

Oral Ra diol Endod 2005; 

100: 603–8. 

6. Gröndahl HG, Wenzel A, 

Borg E, Tammisalo E. An 

image plate system for 

digital in traoral radiography 

– The Digora. Dent 

Update 1996; 23: 334–7. 

7. Wenzel A. Effect of varying 

gray-scale resolution on 

detectability of bone lesions 

in in traoral radiographs 

digitized for teletransmission. 

Scand J Dent Res 1987; 

95: 483–92. 

8. Berkhout WE, Verheij JG, 

Syriopoulos K, Li G, Sanderink 

GC, van der Stelt PF. 

Detection of proximal caries 

with high-resolution and 

standard resolution digital 

radiographic systems. 


2007; 36: 204–10. 

9. Wenzel A, Haiter-Neto F, 

Gotfredsen E. Influence of 

spatial resolution and bit 

depth on detection of small 

caries lesions with digital 

receptors. Oral Surg Oral 

Med Oral Pathol Oral Radiol 

Endod 2007; 103: 418–22. 

10. Heo MS, Han DH, An BM, 

Huh KN, Yi WJ, Lee SS et al. 

Effect of ambient light and 

bit depth of digital radiographs 

on observer performance 

in determination of 

endodontic file position. 

Oral Surg Oral Med Oral 

Pathol Oral Radiol Endod 

2008; 105: 239–44. 

11. Wakoh M, Farman AG, Scarfe 

WC, Kelly MS, Kuroyanagi K. 

Perceptibility of defects in 

an aluminum test object: a 

comparison of the RVG-S 

and first generation VIXA 

systems with and without 

added niobium filtration. 


1995; 24: 211–4. 

12. Borg E, Gröndahl HG. On the 

dynamic range of different x 

ray photon detectors in 

intra-oral radiography. A 

comparison of image quality 

in film, charge-coupled 

device and storage 

phosphor systems. Dentomaxillofac 

Radiol 1996; 

25: 82–8. 

13. Borg E, Attaelmanan AG, 

Gröndahl HG. Image plate 

systems differ in physical 

perform ance. Oral Surg Oral 

Med Oral Pathol Oral Radiol 

Endod 2000; 89: 118–24. 

14. Berkhout WE, Beuger DA, 

Sanderink GC, van der Stelt 

PF. The dynamic range of 

digital radiographic systems: 

dose reduction or risk 

of overexposure? Dentomaxillofac 

Radiol 2004; 33: 1–5. 

15. Farman AG, Farman TT. A 

comparison of 18 different 

x-ray detectors currently 

used in dentistry. Oral Surg 

Oral Med Oral Pathol Oral 

Radiol Endod 2005; 99: 

485–9. 

16. Attaelmanan AG, Borg E, 

Gröndahl HG. Signal-tonoise 

ratios of 6 intraoral 

digital sensors. Oral Surg 



611–5. 

17. Wenzel A, Søbye I, Andersen 

M, Erlendsson T. Intraorale 

digitale receptorers dynamikområde 

og evne til at 

fremstille et lavkontrastobjekt. 

Tandlægebladet 2007; 

14: 1080–6. 

18. Skov SJ, Sewerin I. Konstanskontrol 

af fremkaldeprocessen 

ved brug af 

dentalrøntgenanlæg med 

spændinger til og med 70 

kV. Tandlægebladet 2000; 

104: 250–4. 

19. Borch V, Østergaard M, 

Gotfredsen E, Wenzel A. 

Identifikation af billedfejl, 

der er særlige for røntgenoptagelse 

med digitale 

intrao rale receptorer. 

Tandlægebladet 2008, 

112: 720–31. 

20. Bedard A, Davies TD, 

Angelopoulos C. Storage 

phosphor plates: how durable 

are they as a digital 

radiographic system? J 

Comtemp Dent Pract 2004; 

5: 57–69. 

21. Molander B, Gröndahl H-G. 

Durability of storage 

phosphor plates. Abstract 

44, Con gress of Dentomaxillofacial 

Radiology, Beijing, 

China 2007. 

22. Ramamurthy R, Canning CF, 

Scheetz JP, Farman AG. Time 

and motion study: a comparison 

of two photostimulable 

phosphor imaging 

systems used in dentistry. 


2006; 35: 315–8. 

23. Aknediz BG, Gröndahl HG, 

Kose T. Effect of delayed 

scanning of storage 

phosphor plates. Oral Surg 



603–7. 

24. Aknediz BG, Gröndahl HG. 

Degradation of storage 

phosphor images due to 

scanning delay. Dentomaxillofac 

Radiol 2006; 35: 

74–7. 

25. Ang DB, Angelopoulos C, 

Katz JO. How does signal 

fade on photo-stimulable 

storage phosphor imaging 

plates when scanned with a 

delay and what is the ef fect 

on image quality? Oral Surg 



673–9. 

26. Martins MG, Whaites EJ, 

Ambrosano GM, Haiter-Neto 

F. What happens if you delay 

scanning Digora phosphor 

storage plates (PSPs) for up 

4 hours? Dentomaxillofac 

Radiol 2006; 35: 143–6. 

27. Lopes SL, Cruz AD, Ferreira 

RI, Bóscolo FN, Almeida SM. 

Image quality in partially 

erased DenOptix® storage 

phosphor plates. Braz Oral 

Res 2008; 22: 78–83. 

28. Berkhout WE, Sanderink GC, 

van der Stelt PF. A comparison 

of digital and film 

radiography in Dutch dental 

practices assessed by questionnaire. 

Dentomaxillofac 

Radiol 2002; 31: 93–9. 

29. Wenzel A, Møystad A. Experience 

of Norwegian general 

dental practitioners with 

solid state and storage 

phosphor detectors. Dentomaxillofac 

Radiol 2001; 

30: 203–8. 

30. Hellén-Halme K, Rohlin M, 

Petersson A. Dental digital 

radiography: a survey of 

quality aspects. Swed Dent J 

2005; 29: 81–7. 


44 


VETENSKAP & KLINIK BÖCKER 

Inte optimalt 

om volymtomografi 

cone-beam volumetric 

imaging in dental, oral 

and maxillofacial medicine 

Zöller JE, Neugebauer J 

Förlag: Quintessence, 2008 

Antal sidor: 228 

Pris: 118 £ 

isbn: 978-3-938947-46-3 

Konventionell datortomografi, 

ct, är en typ av skiktröntgen 

som har varit en 

viktig undersökningsmetod 

sedan mitten av 1970-talet. 

Av kostnadsmässiga skäl 

har datortomograferna 

ursprungligen funnits på 

medicinska röntgenavdelningar 

där även odontologiska 

undersökningar 

utförts. Tack vare ny teknik 

är numera volymtomografi 

(cone beam tomography, 

cbct) tillgängligt på marknaden. 

En del cbct-utrustningar 

är även designade 

för undersökningar i det 

dentomaxillofaciala området, 

till lägre kostnad och 

stråldos. Dessutom är vissa 

av dessa apparater en integrerad 

del i panoramaröntgenmaskiner. 

I Sverige får dessa apparater 

användas av specialister 

i odontologisk 

radiologi som även har det 

diagnostiska ansvaret för 

undersökningarna, eller i 

samarbete med en radiolog. 

Tekniken är överlägsen 

konventionell tomografi 

och kommer att kunna förbättra 

diagnostiken nämnvärt. 

Således finns ett stort 

behov av ökad kunskap om 

denna nya teknik. 

Inledningskapitlet beskriver 

tekniken och berör 

faktorer som påverkar bildkvaliteten 

jämte artefakter. 

I följande kapitel beskrivs 

olika patologiska tillstånd i 

tänder och alveolarutskotten 

och i käkarna. Speciella 

kapitel har även tillägnats 

ortodontiska utredningar, 

och implantatutredningar 

har också fått egna kapitel. 

I korthet har även en del 

specialundersökningar som 

exempelvis av spottkörtlar, 

käkleder, paranasala sinus 

och traumatiska tillstånd i 

ansikte och käkar berörts. 

Tyvärr är boken något undermålig 

både när det gäller 

beskrivning av tekniken 

och patologiska tillstånd. 

Fallbeskrivningsbilderna är 

svåra att tyda, små och inte 

heller demonstrativa. Man 

har inte heller satsat på ett 

kapitel om skiktröntgenanatomi 

som är avgörande 

för det diagnostiska arbetet. 

Man har utgått från panoramarekonstruktioner, 

vilket inte känns optimalt 

när det gäller 3-d-bildteknik. 

cbct-tekniken bedöms 

numera inte helt tillfredsställande 

för diagnostik av 

komplicerade ansiktsfrakturer, 

spottkörtlar eller 

sinusutredningar och bitvis 

ger boken inte helt korrekt 

utredningsgång vad gäller 

odontologiska utredningar. 

Dessutom lyfts inte, enligt 

min mening, fördelarna 

med denna revolutionerande 

teknik fram på ett 

optimalt sätt. 

babak falahat 

Nyhet! 

Munspegel med ständigt 

ren och klar spegelbild 

INGET MER TORKANDE AV 

SPEGEL! 

Konventionell munspegel 

UPPTÄCK NÖJET MED ATT 

ALLTID SE VARJE DETALJ! 

ANVÄND TIDEN TILL ATT 

RENGÖRA TÄNDER - INTE 

SPEGLAR! 

EverClear munspegel 

Vill du veta mer? 

Kontakta oss! 

W&H Nordic AB 

t 08-445 88 30, 

e office@whnordic.se, wh.com 

EverClear baspaket. 

Spegel inkl 2 st batterier och laddare. 


45


Hintze & Wiese 

Det här kan du 

se i panoramabilden 

sammanfattat Panoramaradiografi har funnits de senaste 50 åren. 

I dag är panoramaundersökningar mycket vanliga och används för ett 

brett diagnostiskt spektrum. I den här artikeln går vi igenom det mest 

basala i panoramatekniken och redogör för vad man kan se i en panoramabild. 

Artikeln går även igenom de vanligaste indikationerna för 

undersökning, konsekvenser av stråldoser och krav på bildkvalitet. 

Hanne Hintze 

tandläkare, lektor, phd, 

dr odont, avdelningen 

för oral radiologi, 

Århus tandläkarskola 

E-post: hhintze@odont. 

au.dk 

Mie Wiese 

tandläkare, phd, 

avdelningen för radiologi, 

Köpenhamns 

tandläkarskola 

Panoramaradiografi är en röntgenteknik 

baserad på tomografi (skiktröntgen) som 

resulterar i en bild av en patients nedre 

ansiktshalva. Bilden kallas panoramaröntgenbild 

och ska i en standardversion återge patientens 

käkar i sin helhet, det vill säga återgivning 

av alla anatomiska strukturer från öra till öra 

i horisontell riktning och från hakspetsen till botten 

av ögonhålorna i vertikal riktning (figur 1). 

I början av 1900-talet utvecklades den radiografiska 

tomografitekniken som använde en rörlig 

röntgenkälla tillsammans med en rörlig film 

under exponering. Med denna teknik kunde man 

på detta tidiga stadium framställa röntgenbilder 

av utvalda vävnadssnitt av plana kroppsdelar. 

Tekniken användes företrädesvis för att lokalisera 

främmande kroppar, mestadels projektiler. 

Forskaren som år 1922 fick det första patentet på 

denna teknik sade redan vid den här tiden att tekniken 

kunde förfinas så att också böjda vävnadsstrukturer 

som käkarna skulle kunna undersökas. 

Det skulle emellertid gå cirka 30 år innan de första 

apparaterna för tomografiska undersökningar 

av käkarna blev kommersiellt tillgängliga. 

De första röntgenapparaterna för tomografiska 

avbildningar av käkarna utvecklades efter 

två olika koncept. Det ena utnyttjade en intraoral 

röntgenkälla och en extraoralt placerad film, 

svept om antingen över- eller underkäken, och 

resulterade i en sammanhängande bild av den 

käke som exponerades (1). Sådana röntgenapparater 

kallades »panograph panoramic units« och 

började säljas på 1950-talet. Undersökningar med 

apparaten resulterade emellertid i bilder med 

mycket kraftig geometrisk förvrängning (distorsion) 

och medförde en mycket hög stråldos till 

de orala vävnaderna, särskilt tungan. Det senare 

utgjorde dock inte något särskilt stort bekymmer 

förrän på 1980-talet, när engelska myndigheter 

rekommenderade att apparaterna skulle tas bort 

från tandläkarklinikerna. 

Det andra konceptet för de tidiga tomografiska 

avbildningarna av käkarna använde en extraoral 

röntgenkälla och en intraoral film som låg skyddad 

i vattentätt emballage med bly på baksidan 

[1]. Under exponeringen fördes röntgenkällan 

manuellt kring patientens huvud och tog en bild 

av antingen över- eller underkäken. Om detta 

koncept kom till praktisk användning vet man 

inte, men det förfinades och 1946 presenterade 

dr Paatero från Finland den första prototypen 

för en extraoralt roterande panoramaröntgenapparat. 

Apparaten var i motsats till tidigare 

utrustningar försedd med en stationär extraoral 

röntgenkälla men användes fortfarande tillsammans 

med en intraoral film. Under exponeringen 

roterades den sittande patienten manuellt förbi 

röntgenkällan. År 1949 lyckades Paatero byta ut 

den obekväma intraorala filmen mot en extraoralt 

placerad film i en böjd kassett. Därmed blev 

det möjligt att också röra filmen under exponeringen. 

Patienten satt i en stol som, med hjälp av 

en elektrisk motor kopplad till ett hjul på stolen, 

drogs förbi den stationära röntgenkällan medan 

filmen (placerad mitt emot röntgenkällan) rördes 

i motsatt riktning mot patienten. Genom att 

placera filmen extraoralt kunde den göras större, 

så att den täckte bägge käkarna. 

Tekniken utvecklades och under 1950-talet 

kunde man köpa panoramaröntgenapparater 

som utnyttjade en rörlig röntgenkälla framför en 

rörlig patient. I takt med att röntgenkällans rörelsemönster 

förbättrades uppnåddes stora förbättringar 

i bildkvaliteten, eftersom projektionen 

blev mer och mer ortoradiell. Det innebar att 

förekomsten och utsträckningen av approximala 

överlappningar av intilliggande tänder reducerades. 

Den finske uppfinnaren var heller inte sen 

46 




Figur 1. Standardpanoramabild. Horisontella pilar markerar örat, vertikala vita pilar markerar underkäkens 

nedre begränsning och vertikala svarta pilar markerar botten på ögonhålorna. 

att kalla sina förbättringar av panoramaröntgentekniken 

för »orthoradial jaw pantomography«, 

ofta förkortat »orthopantomography«. 

Vidareutvecklingen av panoramaröntgenapparater 

har fortsatt. Vi har bland annat fått apparater 

där röntgenkällan har ett förbättrat rörelsemönster, 

generatorer med konstant spänningspotential, 

fokusskikt som harmonierar bättre med 

patienternas käkformer och markeringsljus för 

korrekt patientpositionering. Dessutom är många 

senare panoramaröntgenapparater försedda med 

program för andra projektioner än panorama; till 

exempel tvärsnittstomografi, stereoscanografi 

samt käkleds- och käkhåleprojektioner. Det senaste 

inom panoramaradiografi är digitala apparater. 

I de digitala apparaterna används antingen 

ett sensor- eller ett fosforplattesystem för bildframställning. 

Vetenskapliga undersökningar har 

visat att den diagnostiska kvaliteten i digitala panoramaröntgenbilder 

inte avviker från kvaliteten 

i konventionella filmbaserade bilder [2]. 

teknik 

Panoramaradiografi bygger som sagt på tomografiprincipen, 

där endast objekt/strukturer som 

befinner sig i fokus (rotationsområdet mellan 

röntgenkällan och bildreceptorn) avbildas skarpt 

och identifierbart. Objekt/strukturer som befinner 

sig utanför fokus avbildas oskarpa och förvrängda 

(med distorsion). De flesta panoramaapparater 

har ett fokusskikt som är hästskoformat 

med ett mycket smalt (cirka 10 mm) frontområde 

och ett något bredare (cirka 25 mm) 

sidoområde. Positioneringen av patienten i apparatens 

fokusskikt är avgörande för hur tänder 

och käkar återges i den färdiga bilden och radiografens 

förståelse för panoramaröntgentekniken 

är ofta avgörande för att man ska få bra panoramaröntgenbilder. 

Förståelse för panoramaröntgentekniken 

är också en förutsättning för att fel 

ska kunna identifieras och korrigeras. 

De vanligaste patientpositioneringsfelen framgår 

av figur 2. Dessa fel, tillsammans med panoramaröntgenbildens 

generella begränsningar i 

upplösning (en konventionell panoramafilm har 

en upplösning på 5–6 linjepar per mm medan en 

intraoral film har en upplösning på cirka 20 linjepar 

per mm), stor förstoringsgrad (cirka 15–70 %, 

som kan variera inom samma bild), ofta förekommande 

approximala tandöverlappningar i premolar-/molarområdena 

samt överprojektion av 

mjukvävnad, luft och »spökskuggor« på viktiga 

käk-/tandområden, ska tas med i beräkningen 

innan man väljer panoramaundersökning framför 

alternativa undersökningar för radiologisk 

utredning av ett konkret problem. 

bildtolkning 

För att kunna tolka en panoramaröntgenbild korrekt 

är det viktigt att ha kunskap om vilka anatomiska 

strukturer som ses i bilden, hur dessa 

strukturer avbildas samt känna till normalvariationer 

och förändringar som kan uppstå över tid. 

De anatomiska strukturer som uppträder i en 

panoramaröntgenbild är talrika och kan delas in 

i undergrupperna hårdvävnad, mjukvävnad, luft 

och »spökskuggor«: 

Hårdvävnad – hela underkäken inklusive 

käklederna samt anteriora delen av överkäken, 

käkhålor, näs- och kindben. Det gör det möjligt 

att se bland annat tänder, marginalt ben, hårda 

gommen, botten samt fram- och bakväggen på 

käkhålorna, nässkiljeväggen, anteriora delen av 

nedre näsmusslan samt okbågen. 

Mjukvävnad – framträder mjölkvit och syns 

tydligast intill ett mörkt (radiolucent) område. 

Vanligtvis lokaliseras ytteröra, mjuka gommen, 

tungrygg, nästipp och eventuellt läppar. 


47



a 

e 

b 

f 

c 

g 

d 

h 

Luft – avbildas som radiolucenta områden och 

ses på var sida av skiljeväggen i näsan, över rotspetsarna 

på överkäksincisiverna på grund av leden 

mellan de två översta halskotorna, över och 

under hårda gommen samt tvärs över höger och 

vänster ramus mandibulae på grund av luften i 

naso-, oro- och hypofarynx (figur 3). 

Luftavbildningen under hårda gommen på 

grund av luften i orofarynx kan elimineras om 

patienten pressar tungryggen upp mot hårda 

gommen under exponeringen. Detta brukar vara 

en förutsättning för att rotspetsarna på tänderna 

i överkäken ska kunna ses i den färdiga bilden. 

»Spökskuggor« (ghost shadows) – uppstår när 

täta (radiopaka) objekt som befinner sig utanför 

eller i ytterkanten av fokusskiktet avbildas på 

andra ställen i panoramaröntgenbilden än där 

de reellt är placerade. Typiska spökskuggor är 

halskotpelaren, som avbildas i mitten av panoramaröntgenbilden 

(figur 2a), motsatt sidas underkäksvinkel 

som avbildas i motsatt sidoparti av 

panoramaröntgenbilden (figur 3) samt örhängen 

som kastar skuggor på motsatt sida av bilden än 

där de sitter (figur 4). 

48 




Figur 2 a–h. De vanligaste 

positioneringsfelen: 

a) En icke utsträckt halskotepelare resulterar 

i en kompakt, radiopak skugga över hakpartiet 

(pilar) så att underkäkens front (inklusive 

incisiver) döljs/överprojiceras. 

b) Anterior placering av patientens incisiver 

i förhållande till apparatens skärpezon resulterar 

i oskarpa och för smala incisiver. 

Dessutom kommer patientens halskotor att 

dominera bildens sidopartier och överprojicera 

högra och vänstra ramus mandibulae. 

c) Posterior placering av patientens incisiver 

i förhållande till apparatens skärpezon resulterar 

i oskarpa och för breda incisiver. 

d) Sänkt haka resulterar i ett förhållandevis 

stort hakparti och en positiv ocklusionskurva. 

En sådan bild karakteriseras vanligtvis av 

oskarpa underkäksincisiver och eventuellt 

brist på återgivning av käkledskondylerna 

som lokaliseras superiort om bildarealen. 

e) Lyft haka ger en bild som präglas av negativ 

ocklusionskurva. På en sådan bild avtecknas 

överkäksincisiverna oskarpt och bakkanterna på 

rami mandibulare saknas ofta i bildarealen. 

f) Om patientens käkposition roteras resulterar 

det i en storleksvariation mellan högra och 

vänstra sidans tänder och käkar. Den sida som 

patienten roterar näsan mot (här den högra 

sidan), återges större i horisontell riktning (vita 

streck) än motsatt sida, som i sin tur återges 

förminskad i horisontell riktning (svarta streck). 

g, h) Om patienten rör sig under exponeringen 

uppstår oskärpa och överlappning. 

g) Rörelse i vertikal riktning kan medföra konturhopp 

i basis mandibulae (dubbel pil) och en 

vågformad teckning av alla strukturer ovanför 

(smala pilar). 

h) Rörelse i horisontell riktning medför oskärpa 

och eventuell dubbelteckning av tänder (pil). 

När en panoramaröntgenbild granskas för diagnostiska 

ändamål måste granskaren alltid ta 

med patientuppgifter som kön, ålder, symtom 

et cetera, men även eventuella resultat av tidigare 

undersökningar som anamnes, klinisk undersökning, 

tidigare röntgenundersökningar och 

liknande, i sina överväganden. Man måste även 

tänka på panoramaröntgenbildens begränsningar 

och vara öppen för att kompletterande röntgenundersökningar 

kan vara nödvändiga för att 

en fullständig radiologisk bedömning av patienten 

ska kunna göras. 

Figur 3.Panoramabild med tydlig avbildning av luft i farynx (tjocka pilar), 

och mellan tungrygg och hårda gommen (tunna pilar). Den streckade linjen 

markerar spökskugga från vänstra underkäksvinkeln. 

Figur 4. »Spökskuggor« från smycken. H=halskedja, T=tungpiercing, 

N=näsring, Ø=örhängen, VØ=spökskugga från det vänstra örhänget. 

avvikelser blir bra belysta 

med panoramaröntgen 

Avvikelser i tanduppsättningen 

Antal: Över- eller undertaliga tänder kan vanligtvis 

bedömas korrekt i en panoramaröntgenbild. 

Ett undantag kan vara små övertaliga tänder i 

överkäksfronten (mesiodens), som på grund av 

spökskuggor från halskotorna kan vara svåra att 

se (figur 5 a, b). 

Retinerade tänder: Retinerade tänder och deras 

läge framträder vanligtvis tydligt i en panoramaröntgenbild. 

Den retinerade tandens mesiodistala 

utsträckning kan ofta användas för att bedöma 

tandens orofociala placering i förhållande 

till intilliggande tänder. Under förutsättning att 

panoramaröntgenbilden är utan höger-/vänstersidig 

asymmetri kommer en retinerad tand som 

framträder bred och oskarp jämfört med motsvarande 

tand på den andra sidan av mittlinjen att 

ligga oralt (figur 6), medan en retinerad tand som 

framträder smal och oskarp ligga facialt. Regeln 

ska emellertid användas varsamt på tandtyper 

som har tendens att variera i storlek. 

På grund av platsbrist bryter visdomständer 

i underkäken ofta inte fram eller endast delvis 

fram. Panoramaundersökning är den vanligaste 

metoden för radiologisk bedömning av 


49



a 

Figur 5 a, b. a) Beskuren panoramabild där det är svårt att med säkerhet diagnostisera mesiodens 

regio 21. b) Intraoral, periapikal röntgenbild regio 21 (samma patient som 6 a) visar tydligt närvaro 

av mesiodens (pilar.) 

b 

karies, rotresorptioner, apikal parodontit/radikulär 

cysta, förlust av marginalt ben, follikulära 

cystor och liknande (figur 8). När det gäller patologiska 

förändringar som karies, marginal benförlust 

och apikal parodontit är panoramaröntgenbilden 

inte lika tillförlitlig som intraorala 

röntgenbilder. Den kan i stället användas som en 

översiktsbild från vilken man väljer riskbenägna 

eller misstänkta tänder för en mer detaljerad undersökning 

(till exempel intraorala bilder). Principen 

kan bland annat användas på patienter som 

ska fokussaneras, eller som ska bedömas både generellt 

och specifikt i samband med större och 

omfattande behandlingsplaner. 

Figur 6. Beskuren panoramabild av barn med retinerad 

23. Det breddade utseendet på 23 i förhållande 

till 13 indikerar palatinalt liggande 23. 

dessa tänder eftersom den återger tanden i sin 

helhet, oavsett placering (figur 7). Förutom att 

återge visdomstanden i underkäken i sin helhet 

kan panoramaröntgenbilden återge tandens 

utvecklingsstadium, antal rötter, läge (vertikal, 

mesioangulerad, distoangulerad, horisontell, 

transversal), utsträckningen av ett eventuellt 

koronalt bentäcke, rötternas vertikala relation 

till mandibularkanalen samt eventuella patologiska 

tillstånd som karies, follikulär cysta, utvidgat 

perikoronarrum och extern resorption på 

intilliggande tand. Panoramabilden ger dock inte 

information om visdomstandens orofaciala läge i 

förhållande till intilliggande tand och mandibularkanalen. 

En sådan utredning kräver kompletterande 

röntgenundersökning. 

Generellt status: Utifrån panoramaröntgenbilden 

kan man snabbt bilda sig en uppfattning om 

tanduppsättningens utvecklingsstadium (kron-/ 

rotbildning), restaurationsgrad (kron-/brorestaurationer, 

rotfyllningar), förändringar/avvikelser 

och närvaro av patologiska tillstånd som 

Förändringar i själva käkbenet 

I en panoramaröntgenbild bör käkbenets morfologi 

och struktur bedömas systematiskt och en 

direkt jämförelse mellan patientens högra och 

vänstra sida ska göras. Höjden på det marginala 

benet i tandlösa områden kan vanligtvis bedömas 

i panoramaröntgenbilden, när man tar hänsyn 

till bildens förstoringsgrad. Detta görs bäst efter 

en indexerad metallmarkör med känd dimension 

som är placerad i aktuella områden (figur 

9). Detta tillvägagångssätt är särskilt relevant i 

samband med planering av implantatbehandling. 

Panoramabilden kan inte användas för att 

bedöma käkbenets orofaciala utsträckning, men 

kan ge information om eventuella intilliggande 

tänders lutning i horisontalplanet och därmed ge 

en indikation för den horisontella vinklingen av 

planerade implantat. 

Radiolucenta förändringar i käkarna utan direkt 

koppling till tänder kan förekomma vid 

patologiska förändringar som residuala cystor, 

tumörer, periapikal cementdysplasi, osteomyelit 

och frakturer eller vid anatomiska variationer 

som exempelvis fovea mandibularis och statisk 

bencysta (Stafnes cysta). Radiopaka förändringar 

i käkarna utan direkt koppling till tänder 

kan förekomma vid patologiska förändringar 

50 




som tumörer, förkalkningar i spottkörtlar (primärt 

i glandula submandibularis), tonsiller och 

lymfknutor, anatomiska variationer som exostoser 

(primärt torus mandibularis) och enostoser 

(vanligast posteriort i underkäken) samt förekomst 

av främmande kroppar (kvarblivet amalgam, 

rotfyllningsmaterial eller liknande). 

Käkhålor 

Inte sällan ses hel eller delvis slöjning/förtätning 

i käkhålorna orsakat av inflammation eller 

en mukös retentionscysta. Inflammation medför 

vanligtvis diffus slöjning och har ofta samband 

med symtom, medan en mukös retentionscysta 

ses som en väl avgränsad, kupolformad förtätning, 

ofta över käkhålans botten. Den här förändringen 

är ofta tillfällig och medför inga symtom. 

En mukös retentionscysta kräver inte behandling 

och försvinner ofta spontant. 

Käkled 

I en standardpanoramaröntgenbild kan man 

vanligtvis, trots distorsion, se hela processus 

condylaris mandibulae medan fossa mandibularis 

och tuberculum articulare ofta bara kan ses 

delvis på grund av överprojektion av skallbasen 

och okbågen [3]. Moderata till manifesta morfologiska 

förändringar i processus condylaris 

framträder vanligtvis i en panoramaröntgenbild. 

Artros (gikt/kronisk degenerativ förändring 

utan primär inflammation) kan exempelvis ses 

som tillplattning, subkondral cystbildning, yterosion 

och/eller ökad sklerotisering, medan artrit 

(primär inflammatorisk sjukdom) ses som en 

oregelbunden ytbegränsning, eventuellt yterosion, 

formförändring och i svåra fall fullständig 

destruktion av processus condylaris mandibulae 

samt tillplattning av de temporala ledkomponenterna, 

om de är synliga i panoramaröntgenbilden. 

indikation för panoramaundersökning 

Röntgenundersökning är ofta nödvändig som 

komplement till en klinisk undersökning för att 

man ska få en fullständig diagnostisk utredning 

av ett eller flera konkreta problem. Innan man 

bestämmer sig för vilken röntgenundersökning 

man ska göra bör de alternativa undersökningsmetodernas 

begränsningar vägas mot varandra. 

Man bör välja den undersökning som rent teoretiskt 

ger det mest korrekta resultatet. En undersöknings 

relevans uttrycks ofta med hjälp av sensitivitet 

och specificitet, där sensitiviteten anger 

undersökningens förmåga att identifiera sjuka 

bland faktiskt sjuka, medan specificiteten anger 

undersökningens förmåga att identifiera friska 

bland faktiskt friska. Den perfekta undersökningsmetoden 

har en sensitivitet på 1,00 och en 

specificitet på 1,00 som uttryck för att den identifierar 

alla individer korrekt. Värden under 1,00 

är däremot uttryck för att det sker feldiagnostik 

Figur 7. Standardpanoramabild av patient med en övertalig tand i samtliga 

fyra visdomstandsregioner. 

Figur 8. Beskuren panoramabild av äldre patient med multipla rotrester, 

periapikala uppklarningar samt karies och marginal benförlust. 

Figur 9. Beskuren panoramabild med metallindikatorer inlagda i samtliga 

käkkvadranter, (5 mm kulor) för bedöming av bildens förstoringsgrad. 

En uppmätt kuldiameter på 6 millimeter indikerar en förstoringsfaktor 

på 1,2 (20 %). Benmåttet som markerats med svart pil ska korrigeras för 

denna förstoringsfaktor. 

i form av att sjuka bedöms som friska, och friska 

bedöms som sjuka. I stort sett alla odontologiska 

undersökningar är behäftade med fel; alltså sensitivitets- 

och specificitetsvärden under 1,00. 

Panoramabilden är underlägsen intraorala undersökningar 

vid diagnostik av karies, marginal 

benförlust och periapikala förändringar och bör 


51



a 

b 

c d 

Figur 10 a–d. a–d) Avgränsat fält av den tandbärande delen av käkarna. b) Fält av endast underkäken. c) Fält av över- och underkäkens 

molarområden. d) Avgränsat fält som endast visar patientens högra sida. 

därför inte ersätta dessa [1]. Panoramabilder är 

däremot oöverträffade för diagnostisk bedömning 

av visdomständer i underkäken före ett 

kirurgiskt avlägsnande, frakturer i mandibelns 

mellersta och posteriora del, större patologiska 

förändringar som cystor och tumörer som inte 

kan avbildas i sin helhet med hjälp av intraorala 

bilder, för att verifiera utvecklingsanomalier (till 

exempel ektopiskt placerade tänder) och förändringar 

utanför de områden som kan avbildas med 

hjälp av intraoral film. 

Dessutom kan panoramaundersökningen vara 

ett bra val som alternativ till intraorala undersökningar 

hos patienter som inte kan öppna munnen 

tillräckligt för att en intraoral bildreceptor ska 

kunna placeras, när uttalade kväljningsreflexer 

gör intraorala undersökningar svåra eller då panoramaröntgenbilden 

har samma diagnostiska 

riktighet som alternativa bilder, som resulterar i 

en högre effektiv stråldos. Panoramabilden kan 

också användas som screen-ingbild, varifrån 

man kan välja ut områden för en mer detaljerad 

undersökning. 

rutinmässiga panoramaundersökningar 

På en del håll tycks det vara kutym med rutinmässiga 

panoramaundersökningar. De kan gälla [4–6] 

nya vuxna patienter (hos exempelvis allmänpraktiker, 

militärkliniker och tandläkarskolor), tandlösa 

patienter före protesbehandling, patienter 

som ska genomgå ortodontibehandling och patienter 

som ska behandlas med implantat. 

Resultatet av rutinmässiga panoramaundersökningar 

(screening) hos de två första patientgrupperna 

har visat att det görs många oväntade 

fynd – men också att merparten av dessa fynd 

inte är behandlingskrävande, särskilt inte akut 

behandlingskrävande [7, 8]. Därmed bedöms patientnyttan 

av panoramascreeningen som liten 

och står inte i relation till den ekonomiska kostnaden 

och den strålbelastning som är de negativa 

konsekvenserna av screeningen. Konklusionen 

är att panoramascreening inte är acceptabelt. 

I samband med ortodontibehandling är det 

mycket vanligt att man gör en panoramascreening 

som ett led i den generella diagnostiken och 

den konkreta behandlingsplaneringen, även om 

vetenskapliga undersökningar visat att behandlarens 

diagnostiska slutresultat endast vid få tillfällen 

ändras genom att man har panoramaröntgenbilden 

till sitt förfogande. Dessutom är det 

utomordentligt få behandlingsplaner som initialt 

baserats på klinisk undersökning kompletterad 

med studiemodell som ändras genom att man tar 

med en screeningpanoramaröntgenbild [9–13]. 

Resultaten i studierna kan inte användas för 

att konkludera att panoramaröntgenbilder inte 

behövs vid ortodontibehandling, men man kan 

undra varför de inte har fått specialisttandläkare 

i ortodonti att utarbeta riktlinjer för vilka patienter 

som skulle ha diagnostisk och behandlingsmässig 

nytta av en panoramaröntgenbild så att 

masscreening kan undvikas? 

Före implantatbehandling kan panoramaröntgenbilden 

användas för att bedöma de lämpligaste 

implantatställena eftersom benhöjd (korrigerat 

för bildens förstoringsgrad) och benkvalitet 

kan bedömas. Om det bara gäller att sätta in några 

få implantat är det vanligtvis mer rationellt med 

intraorala undersökningar. 

För efterkontroll av implantatets osseointegration 

är panoramaundersökningar inte lämpliga 

på grund av teknikens brist på fullständig ortoradialitet. 

52 




konsekvenser av panoramaröntgen 

Den effektiva stråldosen vid en panoramaundersökning 

har i senare litteratur angetts till att variera 

från cirka 4 µSv till 30 µSv [14]. Den stora variationen 

beror på apparatens fabrikat och ålder. 

Ju äldre apparat desto högre effektiv dos. Digitala 

panoramaundersökningar medför i stort sett 

samma effektiva dos som konventionella panoramaundersökningar. 

Som jämförelse kan nämnas 

att den effektiva stråldosen vid en intraoral bild 

(periapikal eller bitewing) varierar från 1 till 8 

µSv [14]. Det vill säga att under de ur stråldossynpunkt 

mest gynnsamma omständigheterna kan 

en panoramaröntgenbild exponeras med en dos 

som motsvarar fyra intraorala bilder. 

Med många moderna panoramaröntgenapparater 

kan den effektiva dosen reduceras genom 

vertikal och horisontell inbländning av det standardmässigt 

bestrålade området, så att endast 

det relevanta området exponeras. Inbländning 

kan resultera i bildåtergivning av enbart den 

tandbärande delen av käkarna, enbart över- eller 

underkäken, enbart käkarnas molarområden, 

enbart höger och/eller vänster käkledsregion 

och så vidare (figur 10 a–d). Inbländning medför 

en stor reduktion av den effektiva stråldosen och 

kan resultera i effektivare bildtolkning, eftersom 

tandläkaren ska ta ställning till mer specifik region 

av patienten. 

Till i oktober 2007 fanns det i Danmark krav 

på att som minimum skydda barn med blyskydd i 

samband med panoramaundersökning men i dag 

finns inte längre krav om att använda blyskydd på 

utsatta patientgrupper vid odontologiska extraeller 

intraorala röntgenundersökningar (15, 16). 

kvalitetssäkring av röntgenbilder 

I Danmark lyder nästan alla panoramaröntgenapparater 

under Sundhedsstyrelsens »Bekendtgørelse 

om større dentalrøntgenanlæg« [15]. 

Enligt detta ska röntgenapparaten och de bilder 

som produceras med jämna mellanrum kvalitetssäkras. 

Apparatens strålfält och upplösning 

ska i princip kontrolleras varje månad. Bildernas 

kvalitet ska bedömas indirekt – om man använder 

konventionell film – genom att man dagligen 

eller varje vecka bedömer framkallningsprocessen 

och varje månad ser till att filmkassetter och 

förstärkningsskärmar rengörs optimalt samt att 

man en gång i halvåret kontrollerar kassetternas 

kompression. 


Panoramic radiography 

Hanne Hintze and Mie Wiese 


Panoramic radiography has been commonly 

available for more than 50 years and is nowadays 

extensively useful in dentistry for several 

diagnostic tasks. To use all information in a 

panoramic radiograph the dentist must understand 

the basic concepts of the panoramic 

technique and image formation and be able to 

recognize the main anatomical structures in 

such a radiograph. Subsequently, the panoramic 

radiograph can be used as a diagnostic tool for 

the detection of different anomalies and pathologies. 

However, the panoramic radiograph 

should only be requested when it is highly relevant 

as regards quality, diagnostic accuracy and 

radiation dose. 

referenser 

1. Rushton VE, Rout J. Panoramic 

radiology. Quintessence 

Publishing, London 2006. 

2. Benediktsdóttir IS, Hintze 

H, Petersen JK, Wenzel A. 

Accuracy of digital and film 

panoramic radiographs for 

assessment of position and 

morphology of mandibular 

third molars and prevalence 

of dental anomalies and 

pathologies. Dentomaxillofac 

Radiol 2003; 32: 

109–15. 

3. Hintze H, Wiese M, Wenzel 

A. Comparison of three 

radiographic methods for 

detection of morphological 

TMJ changes: panoramic, 

scanographic and tomographic 

examination. Dentomaxillofac 

Radiol 2008. In 

press. 

4. Rushton VE, Horner K, 

Worthington HV. Factors 

influencing the selection of 

panoramic radiography in 

general dental practice. J 

Dent 1999; 27: 565–71. 


Worthington HV. Aspects of 

panoramic radiography in 

general dental practice. Br 

Dent J 1999; 186: 342–4. 

6. Masood F, Robinson W, 

Beavers KS, Haney KL. 

Findings from panoramic 

radiographs of the edentulous 

population and review 

of the literature. Quintessence 

Int 2007; 38: 

298–305. 


Worthington HV. Screening 

panoramic radiography of 

adults in general dental 

practice: radiological findings. 

Br Dent J 2001; 190: 

495–501. 


Worthington HV. Routine 

panoramic radiography of 

new adult patients in general 

dental practice: relevance 

of diagnostic yield to 

treatment and identification 

of radiographic selection 

criteria. Oral Surg Oral Med 

Oral Pathol Oral Radiol 

Endod 2002: 93: 488–95. 

9. Hintze H, Wenzel A, Williams 

S. Diagnostic value of clinical 

examination for the 

identification of children in 

need of orthodontic treatment 

compared with clinical 

examination and screening 

pantomography. Eur J 

Orthod 1990; 12: 385–8. 

10. Atchinson KA, Luke LS, 

White SC. Contribution of 

pre-treatment radiographs 

to orthodontists’ decision 

making. Oral Surg Oral Med 

Oral Pathol 1991; 71: 

238–45. 

11. Han UK, Vig KW, Weintraud 

JA, Vig PS, Kowalski CJ. 

Consistency of orthodontic 

treatment decisions relative 

to diagnostic records. Am J 

Orthod Dentofacial Orthop 

1991; 100: 212–9. 

12. Atchinson KA, Luke LS, 

White SC. An algorithm for 

ordering pre-treatment 

orthodontic radiographs. 

Am J Orthod Dentofacial 

Orthop 1992; 102: 29–44. 

13. Bruks A, Enberg K, Nordqvist 

I, Hansson AS, Jansson 

L, Svenson B. Radiographic 

examinations as an aid to 

orthodontic diagnosis and 

treatment planning. Swed 

Dent J 1999; 23: 77–85. 

14. European Commission. 

European guidelines on 

radiation protection in 

dental radiology. RP136, 

Luxembourg 2004. 

15. Sundhedsstyrelsens bekendtgørelse 

nr. 663 af 16. 

august 1999 om større 

dentalrøntgenanlæg med 

ændring i bekendtgørelse 

nr. 1092 af 3. september 

2007 (www.retsinformation. 

dk). 

16. Sundhedsstyrelsens bekendtgørelse 

nr. 209 af 6. 

april 1999 om dentalrøntgenanlæg 

til intraorale 

optagelser med spændinger 

til og med 70 kV med ændring 

i bekendtgørelse nr. 

1091 af 3. september 2007 

(www.retsinformation.dk). 




Köpenhamn. 


53


Sven Kreiborg 

Profilröntgen 

inom ortodonti En översikt 

sammanfattat I dag används profilröntgen rutinmässigt av ortodontister 

över hela världen för diagnostik, behandlingsplanering och uppföljning. 

Trots att det utvecklats tredimensionella tekniker för mätning av 

ansiktets mjukdelar, käkskelett och tänder kommer den tvådimensionella 

profilröntgenbilden att vara ett viktigt hjälpmedel inom den kliniska ortodontin 

under åtskilliga år framöver. 

Sven Kreiborg 

professor, odont dr, 

fil dr, Odontologiska 

institutionen, Hälsovetenskapliga 

fakulteten, 

Köpenhamns universitet 

E-post: sven.kreiborg@ 

odont.ku.dk 

Inom ortodontin används profilröntgenbilder 

i lateral projektion och panoramaröntgenbilder 

rutinmässigt i samband med diagnostik, 

behandlingsplanering och uppföljning 

[1]. På senare år har det dessutom utvecklats 

en tredimensionell digitaliseringsteknik [2] och 

tredimensionell ytskanning [3] samt skanningsmetoder 

som volymtomografi (cone beam tomography, 

cbct) [4,5]. Dessa tekniker har dock ännu 

inte fått någon större utbredning [2, 6, 7], och den 

kliniska ortodontin kommer att använda sig av 

profilröntgen åtskilliga år framöver. Artikeln fokuserar 

på profilröntgen, medan cbct-skanning 

beskrivs i en annan artikel i tema 2009. 

Profilröntgen uppstod 1931 ur kraniometrin 

och antropometrin. Kraniometrin användes för 

exakt mätning av kranier, medan antropometrin 

använder standardiserade mätningar på levande 

individer. Inom den kliniska ortodontin fanns det 

ett behov av en objektiv, kvantitativ och reproducerbar 

metod för analys av dentitionens förhållande 

till käkarna och käkarnas förhållande till 

kraniet över tid, för bedömning av förändringar 

på grund av tillväxt eller behandling. 

1931 utvecklade Hofrath i Tyskland [8] och amerikanen 

Broadbent [9] »apparatur för röntgenbaserad 

kefalometri« som delvis gjorde detta möjligt. 

Hofraths [8] apparatur hade bara ett röntgenrör 

och kunde endast exponera i lateral projektion, 

medan Broadbents [9] utrustning hade två röntgenkällor 

och kunde exponera i både lateral och 

frontal projektion. Principen för profilröntgen är 

att det ska gå att ta standardiserade röntgenbilder 

av kraniet med minimal distorsion och känd för- 

TABELL 1. Signifikanta steg i utvecklingen av profilröntgen. 

Referens 

Hofrath 8 

Broadbent 9 

Margolis 12 

Ortiz & Brodie 13 

Björk 14 

Cartright & Harvold 15 

Pruzansky & Lis 16 

Pruzansky 17 

Björk 18 

Björk 18 

Björk 19 

Kreiborg et al 20 

Jackson et al 21 

Solow & Kreiborg 22 

Näslund et al 23 

Utveckling 

Lateral projektion 

Lateral och frontal projektion 

Snedlateral projektion 

Profilröntgen på spädbarn; lateral projektion 

Axial projektion; fast avstånd från mittsagittalplanet och planet genom öronpinnarna till filmen; 

fast förstoring 

Högkilovoltteknik 

Profilröntgen på spädbarn; lateral och frontal projektion; sederingsmetoder 

Profilröntgen på spädbarn; axial projektion 

Förinställd huvudinställning med genomlysning, TV-monitor och ljuskors 

projicerat på ansiktet 

Profilröntgenenhet i vertikal riktning för bilder vid stående ställning 

Snedfrontal projektion 

Profilröntgen på spädbarn; högkilovoltteknik, fast avstånd från mittsagittalplanet och planet 

genom öronpinnarna till filmen; fast förstoring; förbättrad huvudinställning med ljuskors 

projicerat på ansiktet vid axial projektion; simultanupptagning av lateral och frontal projektion 

Digital profilröntgen 

Förinställd huvudinställning med genomlysning, TV-monitor och sex laserstrålar 

projicerat på ansikte och huvud 

Digital profilröntgen med låg stråldos 

54 




TABELL 2. Signifikanta steg i utvecklingen av kefalometriröntgen. 

Referens 

Utveckling 

Brodie 35 

Björk 36 

Björk 37 

Moorrees & Kean 38 

Solow & Tallgren 39 

Björk 40 

Brown et al 41 

Solow 42 

Harris et al 43 

Walker 44 

Solow 45 

44, 46 

Walker 

Ricketts 47 

Kreiborg 48 

Hermann et al 24 

Justering för förstoring; tillväxtanalys med sella-nasion som referens 

Fast förstoring; direkt tillväxtanalys med sella-nasion som referens 

Metallimplantat i käkarna för att skilja mellan displacering och ytförändring av käkarna 

Profilröntgenbilder vid naturlig huvudhållning 

Tillväxtanalys med överläggning på anatomiska strukturer i fossa cranii ant 

Multivariat statistik applicerad på profilröntgendata 

Bildbehandling av profilröntgenfilm 

Datoriserad profilröntgen; digitalisering av film i lateral, frontal och axial projektion; 

datamodeller; med mera 

Hollender et al 49 

Rune et al 50 

Stereoskopisk profilröntgen med metallimplantat 

Walker & Kowalski 51 

Ricketts et al 52 

Baumrind et al 53 

Cohen et al 54 

Grayson et al 55 

Brown & Abbott 56 Referenspunkter med tre koordinater (x, y, z) 

www.tiops.com 57 

Donatsky et al 58 

Power et al 59 

Datoriserad tillväxt- och behandlingssimulering 

Stereometrisk profilröntgen utan användning av metallimplantat 

Automatisk identifikation av referenspunkter 

Direkt tillväxtanalys av digitala bilder; prediktion och simulering av tillväxt och behandlingseffekt 

(ortodonti och käkkirurgi) 

storing i en exakt och reproducerbar huvudställning 

[10, 11]. En profilröntgenutrustning består 

därför av ett bildgivande system med känd geometri 

och ett system för exakt och reproducerbar 

positionering av patientens huvud (kefalostat) 

under exponeringen. Nästan alla utrustningar arbetar 

med ett stort avstånd från röntgenfokus till 

kefalostatens centrum och ett kort avstånd från 

kefalostatens centrum till filmplanet för att reducera 

såväl bildens distorsion som förstoringsgrad 

så mycket som möjligt. 

teknisk utveckling 

Sedan profilröntgen introducerades för mer än 

75 år sedan har det tagits fram många olika utrustningar 

med varierande krav på bildkvalitet, 

bildgeometri, typer av möjliga projektioner, noggrannhet 

i huvudinställning, platsbehov och ekonomi. 

Tabell 1 visar några av de viktigaste framstegen 

i den tekniska utvecklingen. 

n Fler projektioner (lateral, frontal, snedlateral, 

snedfrontal och axial projektion) (figur 1 a–f ). 

n Förbättrad huvudinställning med användning 

av ljuskors eller laserkors projicerade på ansikte 

och huvud, och genomlysningssystem för exakt 

och reproducerbar huvudinställning. 

n Fast förstoringsgrad möjliggör direkt tillväxtoch 

behandlingsanalys vid överläggning av longitudinella 

serier av bilder exponerade över tid. 

n Förbättrad bildkvalitet. 

n Digital teknik minskar stråldosen till patienten. 

projektioner och huvudinställning 

Olika projektioner kan användas vid röntgenbaserad 

kefalometri (exempelvis lateral, frontal 

och axial), vilket i princip möjliggör en tredimensionell 

analys av det kraniofaciala området. 

Problemet är att nästan ingen kefalometrisk röntgenutrustning 

kan åstadkomma en exakt och reproducerbar 

inställning av patientens huvud vid 

frontal och axial projektion. Den idealiska huvudinställningen 

framgår av figur 6. Fel huvudinställning, 

fram–tillbakalutning, lateral lutning 

eller rotation (figur 6), ger fel i röntgenprojektionerna 

(tabell 3). 

Broadbents [9] utrustning hade två röntgenkällor 

för att ge en simultan exponering i lateral och 

frontal projektion. Kefalostaten hade öronpinnar 

och nässtöd. Huvudet orienterades i kefalostaten 

så att Fankfurthorisontalen var parallell med 

golvet och med bästa möjliga visuella kontroll av 

huvudets inställning för att undvika fram–tillbakalutning, 

rotation och lateral lutning. 

Björk [18] utvecklade ett mer avancerat system 

för inställning av huvudet; förutom öronpinnar 

och nässtöd använde han ett ljuskors projicerat 

på ansiktet och ett genomlysningssystem. Metoden 

ledde till en i stort sett perfekt inställning 

av huvudet vid exponeringar i lateral projektion. 

Men eftersom Björks kefalometriska röntgenutrustning 

bara hade ett röntgenrör måste patienten 

tas ut ur kefalostaten, som sedan fick vridas 

90 grader, och därefter fick man göra en ny 

inställning av huvudet innan man kunde expo- 


55


Sven Kreiborg 

10 cm 180 cm 

15 cm 180 cm 

Film 

Mittsagittalplanet 

a) LATERAL PROJEKTION 

Film 

Plan genom öronpinnar 

b) FRONTAL PROJEKTION 

15 cm 180 cm 

15 cm 180 cm 


Plan genom öronpinnar 

Film 

Rotationspunkt 

c) SNED FRONTAL PROJEKTION 

Film 

Plan genom 

öronpinnar 

d) SNED FRONTAL PROJEKTION 

15 cm 180 cm 


Film Plan genom öronpinnar 

e) AXIAL PROJEKTION 

Figur 1 a–e. a) Lateral projektion enligt Björk [14] med fast avstånd från 

röntgenfokus till huvudets mittsagittalplan och från mittsagittalplan till 

filmplan. Förstoringen i mittsagittalplan: 5,6 procent. b) Frontal projektion 

enligt Björk [14] med fast avstånd från röntgenfokus till planet genom öronpinnarna 

och därifrån till filmplanet. Förstoringen i planet genom öronpinnarna: 

8,3 procent. c) Snedlateral projektion enligt Margolis [12]. d) Snedfrontal 

projektion enligt Björk [19]. Fast avstånd från röntgenfokus till planet genom 

referenspunkterna condylion och prognation, och från detta plan till filmplanet. 

Förstoringen genom condylion och prognation: 8,3 procent. e) Axial projektion 

enligt Björk [13]. Fast avstånd från röntgenfokus till planet genom öronpinnarna 

och därifrån till filmen. Förstoringen genom öronpinnarna: 8,3 procent. 

TABELL 3. Projektionsfel orsakade av fel i positioneringen 

av huvudet: + = projektionsfel och – = inget projektionsfel. 

Projektion 

Projektionsfel 

A-P vridning Lateral vridning Rotation 

Lateral – + + 

Frontal + – + 

Axial + + – 

nera den frontala projektionen (det samma gällde 

axial projektion). Huvudinställningen kunde 

bara kontrolleras med hjälp av öronpinnarna och 

visuell inspektion, vilket ledde till fel och därmed 

dålig reproducerbarhet. 

För konventionell kefalometrisk röntgenutrustning 

med endast en röntgenkälla gäller generellt 

att frontal och axial projektion kräver en 

oacceptabelt hög kontroll av huvudinställningen, 

medan lateral projektion är acceptabel om man 

använder öronpinnar och ett ljuskors projicerat 

på ansiktet (tabell 4). Detta är nog den största 

anledningen till att drygt 95 procent av alla kefalometriska 

röntgenbilder är tagna i lateral projektion. 

Kreiborg et al [20] och Solow & Kreiborg 

[22] har utvecklat profilröntgenutrustningar 

med två röntgenkällor och avancerade system 

för exakt huvudinställning vid såväl lateral som 

frontal och axial projektion, som ger möjlighet 

till en form för tredimensionell analys av det 

kraniofaciala området [24, 25]. Båda utrustningarna 

är dock än så länge dyra och platskrävande 

prototyper som inte används rutinmässigt inom 

klinisk ortodonti. 

förstoringsproblem 

Broadbents [9] utrustning använde ett fast avstånd 

på 5 fot [152,4 cm] från röntgenfokus till kefalostatens 

centrum. Kassetterna sköts så tätt in 

på ansiktet som möjligt för att minska distorsion 

och förstoring i bilden. Avståndet från kassetten 

till kefalostatens centrum avlästes på inbyggda 

mätpinnar vid varje undersökningstillfälle. Förstoringen 

av huvudets mittsagittalplan och planet 

genom öronpinnarna beräknades för varje bild. 

56 




Senare och enklare kefalometriska röntgenutrustningar 

som baseras på Broadbents teknik 

använder av utrymmesskäl endast en röntgenkälla 

kombinerat med en vridbar kefalostat. Här 

bedöms förstoringen i bilden genom att man placerar 

en 10 cm lång aluminiumlinjal i kefalostaten 

motsvarande mittsagittalplanet och planet 

genom öronpinnarna; linjalen syns på filmen vilket 

innebär att man vid analysen kan korrigera för 

variationer i förstoringsgrad. 

Björk [14] valde en annan lösning, nämligen 

fasta avstånd från kefalostatens centrum till filmen, 

kombinerat med ett större avstånd från 

fokus till kefalostatens centrum (figur 1a och b). 

Förstoringen i mittsagittalplanet vid lateral projektion 

blir alltid 5,6 procent (190 cm x 100/180 

cm) (figur 1). För planet genom öronpinnarna vid 

frontal projektion blir förstoringen alltid 8,3 procent 

(195 cm x 100/180 cm) (figur 1b). 

Metoden möjliggör i princip direkt tillväxt- och 

behandlingsanalys vid överläggning av två eller 

fler exponeringar i lateral och frontal projektion, 

tagna över tid. Detta är dock endast möjligt vid 

lateral projektion på grund av problemen med att 

uppnå en exakt och reproducerbar huvudinställning 

vid frontal projektion. 

Ett annat problem med en direkt överläggning 

av longitudinella kefalometriska röntgenundersökningar 

i frontal projektion av barn är att förstoringen 

av de maxillära strukturerna minskas 

när maxillan under tillväxten kommer närmare 

filmplanet i förhållande till skallbasen (figur 7). 

digital teknik 

Digital teknik för profilröntgen har funnits sedan 

1985 [21]. Åtskilliga undersökningar har visat att 

den digitala tekniken, oavsett om man använder 

en så kallad ccd-sensor (ccd = charge-coupled 

device) eller bildplatta, ger bilder av tillräckligt 

god kvalitet [26–33]. Tekniken ger en rad nya 

möjligheter, till exempel elektronisk bildbehandling 

och reducerad stråldos (23). Slutligen 

öppnar tekniken för direkt analys av bilderna på 

datorskärmen. 

analyser av profilröntgen 

Det har genom åren utvecklats en lång rad analyser 

för profilröntgen (Björk, Down, McNamara, 

Rickett, Steiner och Tweed) [11, 34]. Analyserna 

grundar sig generellt på att mäta upp av avstånd 

och vinklar baserade på väldefinierade referenspunkter. 

Utvecklingen har gått från manuella 

mätningar på röntgenbilder eller teckningar av 

röntgenbilder, till digitalisering av punkter på 

en film eller en teckning, till att bedömningen 

sker direkt på datorskärmen (tabell 2). Programvarupaketet 

tiops (Tactical Interface Operational 

Procedure) [57] ger dessutom möjlighet för 

direkt tillväxtanalys av digitala bilder (Björks 

analys) och ger möjlighet för prediktion och simulering 

av käktillväxt samt ortodontisk och ortodontisk/käkkirurgisk 

behandlingseffekt. 

Under senare år har det gjorts en rad försök 

med olika system för automatisk identifikation 

av referenspunkter för profilröntgen i syfte att 

TABELL 4. Möjlighet att kontrollera huvudets positionering vid konventionell 

kefalometriröntgen. 

Projektion 

Kontroll av huvudets positionering 

A-P vridning Lateral vridning Rotation 

Lateral Utan betydelse Acceptabel Acceptabel 

Frontal Acceptabel Utan betydelse Icke acceptabel 

Axial Acceptabel Icke acceptabel Utan betydelse 

FILM 

a b c 

Figur 6 a–d. Övre figurerna visar möjliga fel i huvudpositionen i kefalostaten: 

a) fram-tillbakalutning, b) rotation och c) lateral lutning. 

Nedre figurerna 

d) visar rätt 

huvudposition. 

d 

Figur 7. Maxillans strukturer förminskas i frontal 

projektion i samband med tillväxten framåt 

i förhållande till planet genom öronpinnarna. 

I exemplet minskas bredden med 1 procent 

(från 5,0 till 4,0 %) från 4- till 20-årsåldern. 


57


Sven Kreiborg 

»Profilröntgenbilden är i dag ett oumbärligt hjälpmedel 

för de flesta ortodontister i samband med 

diagnostik, behandlingsplanering och uppföljning.« 

skapa en automatisk morfologisk analys [27, 54, 

60–64]. Trots en aktiv forskningsinsats på området 

under cirka 25 år finns det fortfarande inga 

lämpliga datorprogram för automatisk analys av 

käk- och ansiktsmorfologi och tillväxt, eller analys 

av behandlingseffekter. 

status och rekommendationer 

Profilröntgen introducerades för drygt 75 år 

sedan och har varit ett enormt framsteg. Profilröntgenbilden 

är i dag ett oumbärligt hjälpmedel 

för de flesta ortodontister i samband med diagnostik, 

behandlingsplanering och uppföljning. 

Metoden används i alla världsdelar och det har 

under årens lopp publicerats normativa data för 

käk- och ansiktsmorfologi samt tillväxt för ett 

stort antal etniska grupper. I nästan alla länder i 

Europa har det publicerats nationella normativa 

data för barn och vuxna. Ett stort antal analysmetoder 

har också utvecklats och prövats. 

Metoden har fått stor användning inom ortodontisk 

forskning och vid studier av kongenitala 

kraniofaciala missbildningar [65]. Enligt databasen 

PubMed [66] publicerades första halvåret 

2008 mer än 100 internationella vetenskapliga 

artiklar där metoden har använts. I Danmark 

har metod- och analysutvecklingen inom profilröntgen 

dominerats av professor Arne Björk vid 

tandläkarskolan i Köpenhamn. Björk [14, 18] utvecklade 

en avancerad profilröntgenutrustning 

med hög bildkvalitet och exakt reproducerbar 

inställning av huvudet vid lateral projektion 

samt fast, känd förstoring. Detta möjliggjorde 

hans banbrytande analyser baserade på små metallindikatorer 

i käkarna [18, 36, 37, 67–69], vilket 

haft ett signifikant inflytande på utvecklingen av 

den kliniska ortodontin, ortodontisk forskning 

och forskning inom käk- och ansiktsområdet, 

nationellt och internationellt. 

Profilröntgenteknikens stora utbredning och 

användning beror sannolikt på att industrin har 

utvecklat billiga, enkla utrustningar som kräver 

relativt lite plats, ofta kombinerade med möjlighet 

att ta panoramaröntgenbilder för rutinmässigt, 

kliniskt ortodontiskt bruk. Utvecklingen har 

också lett till att det i princip endast är möjligt att 

få lateral projektion med acceptabel reproducerbarhet 

över tid. Det har gjorts många försök att 

få med den tredje dimensionen i ortodontisk tillväxt- 

och behandlingsanalys med projektioner 

för att fastställa referenspunkter med tre koordinater 

(x, y och z), eller med stereometriska exponeringar 

(med eller utan metallindikatorer). Försöken 

har emellertid inte resulterat i fungerande 

tredimensionella analysmetoder för rutinmässig 

ortodontisk användning. 

2005 skrev professor Thomas Graber på insidan 

av omslaget till den senaste upplagan av en 

av de internationellt sett mest använda läroböckerna 

i ortodonti, »Orthodontics: Current Principles 

and Techniques« [70]: 

»The cover is an artistic 

interpretation of serial 

frontal (PA) and lateral 

(sagittal) cephalometric 

tracings depicting the Bolton 

Standard face from Case 

Western Reserve University. 

These tracings call attention 

to the three-dimensional 

developmental growth and the 

dentofacial orthopedic challenge at successive 

ages for each patient. For too long, the PA film 

has not received adequate consideration by 

the clinician. We are not only a ›generation 

of profiles‹, as Sam Weinstein sagely observed 

many years ago.« 

Citatet speglar ett känt behov av tredimensionell 

analys av det kraniofaciala området. Utvecklingen 

inom röntgenkefalometrin har dock inte 

lett till att vi kan få en frontal projektion med exakt 

och reproducerbar huvudinställning över tid. 

Med de flesta utrustningar kan man exponera i 

frontal och snedfrontal projektion, och bilderna 

kan analyseras för förekomst av käk- och ansiktsasymmetri 

(frontal projektion) samt mandibulär 

asymmetri (snedfrontal projektion). I framtiden 

är det dock troligt att ortodontisk tillväxt- och 

behandlingsanalys av patienter med käk- och ansiktsasymmetri 

och/eller mandibulär asymmetri 

kommer att göras med cbct-skanning [3, 4]. 

Dagens profilröntgenutrustningar har en del 

tekniska begränsningar som trots allt måste accepteras. 

Följande tekniska aspekter bör beaktas 

innan man skaffar ny utrustning: 

n Avståndet från röntgenfokus till filmen ska vara 

så stort som möjligt (minst 150 cm). 

n Avståndet från kefalostatens centrum till filmen 

ska vara fast, för att man ska få en fast, känd 

förstoring. 

n Kefalostaten ska, utöver öronpinnar, ha ett ljuskors/laserkors 

projicerat på ansiktet för exakt 

huvudinställning i lateral projektion. 

n Röntgenbildernas kvalitet ska vara hög när det 

gäller kontrast och skärpa. 

Kombinationen av fast förstoring, exakt och 

reproducerbar huvudinställning med minimal 

distorsion i bilderna och hög bildkvalitet krävs 

för Björks metod för analys av käk- och ansiktstillväxt 

och behandlingsförändringar med direkt 

överläggning av bilderna på stabila anatomiska 

strukturer i skallbas, maxilla och mandibel [68, 

69)]. Med digital bildteknik går det att reducera 

stråldosen och elektroniskt efterbehandla bil- 

58 




derna för att förbättra bildkvaliteten. Den digitala 

tekniken har dessutom den fördelen att man 

kan göra analyser direkt på datorskärmen med 

något av de många programvarupaket som finns 

på marknaden. För specialisttandläkare i ortodonti 

som använder Björks [68, 69] analysmetod 

är tiops [57] ett givet val. 


Craniofacial imaging in orthodontics 

Sven Kreiborg 


The roentgencephalometric technique was developed 

more than 75 years ago by researchers 

looking for a method for objective, quantitative 

and reproducible analysis of the relation between 

the dentition and the jaws and the relation 

between the jaws and the cranium – over 

time. Today, cephalometric radiographs in the 

lateral projection are routinely used worldwide 

by orthodontists for diagnostics, treatment 

planning and follow-up. Several other cephalometric 

projections have been suggested to 

include the third dimension, but with limited 

success. However, although the technique, in 

principle, is limited to two dimensions, it must 

be anticipated that it will still be in routine use 

for several years to come. This review deals 

with the development of the technique since its 

introduction and the development of cephalometric 

analyses. Furthermore, the article summarizes 

the current application of the technique 

within clinical orthodontics, recognizing its 

limitations. Finally, some recommendations are 

given related to the purchase of new equipment 

and software for cephalometric analysis. 

referenser 

1. Sarver DM, Proffit WR. 

Special considerations in 

diagnosis and treatment 

planning. In: Graber TM, 

Vanarsdall RL, Vig KWL, 

editors. Orthodontics: 

current priciples and techniques. 

St. Louis: Elsevier 

Mosby; 2005. p. 24. 

2. Tsang KHS, Cooke MS. 

Comparison of cephalometric 

analysis using a nonradiographic 

sonic digitizer 

(DigiGraph Workstation) 

with conventional radiography. 

Eur J Orthod 1999; 

21: 1–13. 

3. Weinberg SM, Naidoo S, 

Govier DP, Martin RA, Kane 

AA, Marazita ML. Anthropometric 

precision and accuracy 

of digital three-dimensional 

photogrammetry: 

comparing the Genex and 

3dMD imaging systems with 

one another and with direct 

anthropometry. J Craniofac 

Surg 2006; 17: 477–83. 

4. Mah JK, Hatcher D. Craniofacial 

imaging in orthodontics. 

In: Graber TM, Vanarsdall 

RL, Vig KWL, editors. 

Orthodontics: current 

principles and techniques. 

St. Louis: Elsevier Mosby; 

2005. p. 71–100. 

5. Swennen GRJ, Schutyser F, 

Hausamen J-E. Threedimensional 

cephalometry. 

A color atlas and manual. 

Berlin Heidelberg New York: 

Springer Verlag; 2006. 

6. Chan HJ, Woods M, Stella D. 

Three dimensional computed 

craniofacial tomography 

(3D-CT): potential uses and 

limitations. Aust Orthod J 

2007; 23: 55–64. 

7. Silva MA, Wolf U, Heinicke F, 

Bumann A, Visser H, Hirsch 

E. Cone-beam computed 

tomography for routine 

orthodontic treatment 

planning: a radiation dose 

evaluation. Am J Orthod 

Dentofacial Orthop 2008; 

133: 640.e1–5. 

8. Hofrath H. Die Bedeutung 

der Röntgenfern- und 

Abstandaufnahme für die 

Diagnostik der Kieferanomalien. 

Fortschr Orthod 

1931; 1: 232–58. 

9. Broadbent BH. A new X-ray 

technique and its application 

to orthodontia. Angle 

Orthod 1931; 1: 45–66. 

10. Broadbent BH Sr, Broadbent 

BH Jr, Golden WH. Bolton 

standards of dentofacial 

developmental growth. St. 

Louis: The C.V. Mosby Company, 

1975. 

11. Jacobson A, Jacobson RL, 

editors. Radiographic cephalometry. 

From basics to 

3-D imaging. 2nd edition. 

Chicago: Quintessence; 

2006. 

12. Margolis HI. Standardized 

x-ray cephalographics. Am J 

Orthod Oral Surg 1940; 26: 

725–40. 

13. Ortiz MH, Brodie AG. On the 

growth of the human head 

from birth to the third 

month of life. Anat Rec 

1949; 103: 311–33. 

14. Björk A. Some biological 

aspects of prognathism and 

occlusion of the teeth. 

Angle Orthod 1951; 21: 

3–27. 

15. Cartright LJ, Harvold EP. 

Improved radiographic 

results in cephalometry 

through the use of high 

kilovoltage. Can Dent Assoc 

J 1954; 20: 260–3. 

16. Pruzansky S, Lis EF. Cephalometric 

roentgenography 

of infants: sedation instrumentation, 

and research. 

Am J Orthod 1954; 51: 

159–86. 

17. Pruzansky S. Is roentgencephalometry 

being fully 

exploited as an instrument 

for clinical investigation? 

Dent Clin North America. 

Philadelphia: WB Saunders 

Company; 1966. p. 211–7. 

18. Björk A. The use of metallic 

implants in the study of 

facial growth in children. 

Am J Phys Anthropol 1968; 

29: 243–54. 

19. Björk A. Kæbernes relationer 

til det øvrige kranium. 

In: Lundström A, editor. 

Nordisk lärobok i ortodonti. 

Stockholm: Sveriges Tandläkarforbunds 

Förlagsförening; 

1971. p. 163. 

20. Kreiborg S, Dahl E, Prydsø 

U. A unit for infant roentgencephalometry. 

Dentomaxillofac 

Radiol 1977; 

6: 29–33. 

21. Jackson PH, Dickson GC, 

Birnie DJ. Digital image 

processing of cephalometric 

radiographs: a preliminary 

report. Br J Orthod 1985; 

12: 122–32. 

22. Solow B, Kreiborg S. A 

cephalometric unit for 

research and hospital environments. 

Eur J Orthod 

1988; 10: 346–52. 

23. Näslund EB, Møystad A, 

Larheim TA, Øgaard B, 

Kruger M. Cephalometric 

analysis with digital storage 

phosphor images: extreme 

low-exposure images with 

and without postprocessing 

noise reduction. Am J 

Orthod Dentofacial Orthop 

2003; 124: 190–7. 

24. Hermann NV, Jensen BL, 

Dahl E, Darvann TA, Kreiborg 

S. A method for three 

projection infant cephalometry. 

Cleft Palate Craniofac 

J 2001; 38: 299–316. 

25. Kreiborg S, Hermann NV, 

Darvann TA. Characteristics 

of facial morphology and 

growth in infants with 

clefts. In: Berkowitz S, 

editor. Cleft lip and palate. 

Diagnosis, and management. 

2nd ed. Berlin Heidelberg: 

Springer-Verlag; 

2006. p. 225–35. 

26. Scutellari PN, Orzincolo C, 

Verna C, Vincenzi E, Licci R, 

Vita F. Cephalometry and 

digital radiography. Technical 

note. Radiol Med 1993; 

86: 899–903. 

27. Forsyth DB, Davies DN. 

Assessment of an automated 

cephalometric analysis 

system. Eur J Orthod 1996; 

18: 471–8. 

28. Forsyth DB, Shaw WC, Richmond 

S, Roberts CT. Digital 

imaging of cephalometric 

radiographs, part 2: image 

quality. Angle Orthod 1996; 

66: 43–50. 

29. Gotfredsen E, Kragskov J, 

Wenzel A. Development of a 

system for craniofacial 

analysis from monitordisplayed 

digital images. 


1999; 28: 123–6. 

30. Moore WS. Dental digital 

radiography. Tex Dent J 

2002; 11: 404–12. 

Den fullständiga referenslistan 

kan rekvireras 

från författaren. 




Köpenhamn. 


59


Peltola et al 

Odontologisk 

radiologi 

Historik, myndigheter och regelverk 

sammanfattat Strålning började 

användas som metod för medicinsk 

undersökning och terapi strax efter 

det att Wilhelm Conrad Röntgen 

upptäckt röntgenstrålarna i november 

1895. Bieffekter av den nya 

metoden upptäcktes dock ganska 

snart dels på personalens händer 

samt på hud och ögon hos patienter. 

Så tidigt som 1896 publicerades 

varningar om strålskador. Ett ökat 

intresse för strålskydd väcktes när 

det kom rapporter om cancer på 

grund av strålning [1]. 

Bertha Röntgens 

hand, en av de första 

röntgenbilderna. 

Jaakko S Peltola 

DDS, PhD, chef för 

avdelningen för röntgendiagnostik, 

Institutionen 

för odontologi, 

Helsingfors universitet 

E-post: jaakko.peltola@ 

helsinki.fi 

Arne Petersson 

DDS, odont dr, professor, 

avdelningen för 

odontologisk röntgendiagnostik, 

Odontologiska 

fakulteten, 

Malmö högskola 

Dagfinn Svanaes, DDS, 

avdelningen för 

maxillofacial radiologi, 

Universitetet i Oslo 

Ann Wenzel 

DDS, lic et dr odont, 

professor, avdelningen 

för oral radiologi, 

Tandläkarhögskolan, 

Århus Universitet 

De första nationella rekommendationerna 

för strålskydd gavs ut av det brittiska 

röntgensällskapet, The British Roentgen 

Society, 1915 samt av dess amerikanska 

motsvarighet, The American Roentgen Society, 

1922. De genetiska bieffekterna av strålning upptäcktes 

också vid den tiden. Den första internationella 

kongressen om radiologi hölls år 1925. De 

två huvudfrågor som diskuterades var strålskydd 

och standardvärden för strålning. Det största problemet 

ansågs vara uppmätta standardvärden, 

frågan väckte mer intresse än strålskydd [2]. 

Vid nästa internationella kongress som hölls i 

Stockholm 1928 bildade man två internationella 

kommissioner; icru, the International Commission 

on Radiological Units samt icrp, the International 

Commission on Radiological Protection. 

Bakom båda dessa organisationers grundande 

stod professionen genom The International Association 

of Radiology [2]. icrps uppgift var att 

ge ut rekommendationer för säker användning 

av röntgenstrålar och radium. Från början gällde 

dock rekommendationerna endast för dem som 

arbetade med apparaturen. 

Grunden till det moderna strålskyddet lades i 

de rekommendationer som gavs ut av icrp 1977 

(icrp 26). Rekommendationerna uppdaterades 

1990 i icrp 60 och den senaste uppdateringen 

kom 2007. Grundtanken är att människan ska 

skyddas men att den praktiska applikationen av 

strålning måste accepteras. I och med icrp 60 

slogs följande principer fast: berättigande, optimering 

och skydd för individen. Den högsta 

stråldosen för anställda sattes till 20 mSv/år som 

ett medelvärde över fem år. Högsta tillåtna dos 

under ett individuellt år inom femårsperioden är 

50 mSv och högsta tillåtna stråldos för hela populationen 

är 1 mSv/år [2]. 

tidig utveckling i de nordiska länderna 

Finland 

De första röntgenapparaterna köptes in av sjukhus 

i början av 1900-talet [2]. Intresset för den 

nya uppfinningen var stort över hela världen och 

gav upphov till vissa förvecklingar. Ett sjukhus i 

Finland skaffade en »Röntgen unit« år 1902, problemet 

var att sjukhuset fick elektricitet indragen 

först ett år senare [3]. Redan i februari 1896 

kunde man i Finland läsa om röntgenstrålarna i 

tidningen »Hälsovård«. Den som först informerade 

tandläkare om röntgenstrålarnas medicinska 

användningsområde var privatpraktikern Arthur 

60 




Clopatt. Vid Tandläkarhögskolan i Helsingfors 

gjordes de första experimentella undersökningarna 

av tänder 1914 [4]. Från början fanns kunskapen 

om strålskydd främst hos enskilda användare 

men 1924 grundades The Finnish Radiology 

Society som visserligen inte var ett strålskyddsinstitut 

men dess betydelse som forum för utbyte 

av information och spridande av kunskap om 

farorna med strålning har varit betydande [3]. 

Sverige 

Hedin har beskrivit den orala radiologins utveckling 

i Sverige [5]. Den första svenska röntgenapparaten 

köptes in av en tandläkare i Göteborg 

så tidigt som 1896. Vid tandläkarhögskolan 

i Stockholm startades utbildning i oral radiologi 

1912 och Gustaf Herulf blev landets förste professor 

i ämnet 1948. Den första specialisten tillsattes 

1969 och 1982 blev oral radiologi en egen specialitet 

i Sverige. 

Professor 

Rolf Sievert, 

1896–1966. 

Oljemålning från 

1965 av Erik Kinell. 

Sievert – pionjär som blev historisk 

Från 1920-talet och framåt ledde Rolf Sievert 

ett laboratorium vid »Radiumhemmet«. Strålskydd 

hade hög prioritet och Sievert knöts till 

den nationella myndigheten för strålskydd. År 

1965 bildades Svenska strålskyddsinstitutet (ssi) 

som årligen ger ut föreskrifter för strålskydd baserade 

på den svenska strålskyddsförordningen 

(1988:293). Rolf Sievert har blivit historisk eftersom 

han fått ge namn åt enheten för effektiv 

stråldos (Sievert, Sv). 

Norge 

Den första röntgenbilden i Norge togs på en hand 

i februari 1896 och en månad senare publicerades 

bilden i ett tekniskt magasin [6]. År 1897 köpte 

»Diakonisseanstaltens sygehus« i Oslo in den 

första röntgenapparaten i Norge. När »Rikshospitalet« 

i Oslo köpte en röntgenenhet 1898 startades 

Norges första avdelning för radiologi, även 

om mörkrum, torkrum och förvaring av röntgenplåtarna 

var spridda på flera håll i byggnaden. 

Doktor Severin Andreas Høyerdahl blev biträdande 

chef för verksamheten 1899 och år 1900 

lyckades han samla all verksamhet på ett ställe. 

Høyerdahl ledde verksamheten vid Rikshospitalets 

røntgeninstitut från 1899 till 1932 och blev 

Norges förste heltidsanställde radiolog [7]. 

I början av 1903 kom den första rektorn för den 

norska tandläkarhögskolan dr Immanuel Ottesen 

hem från en resa till usa där han lyssnat på 

en föreläsning om röntgenstrålar som hölls av dr 

Price, en av de tidiga pionjärerna på området. Väl 

hemma i Norge igen gjorde han fruktlösa försök 

att organisera ett konsortium av tandläkare i avsikt 

att köpa in en röntgenapparat [8]. Först någon 

gång runt 1912 lyckades han komma över en 

tidig röntgenapparat som tillverkats av Reiniger, 

Gebbert & Scall i Wien (senare Siemens ga) [9]. 

Apparaten finns i dag på det norska dentalmuseet 

i Oslo. Där finns fortfarande en hel del röntgenapparater 

av typen Ritter d2 från tandläkarpraktiker 

verksamma på 1920-talet. 

Norges första lärobok som enbart tog upp 

dental radiografi skrevs av T Dybing och gavs ut 

1927 [10]. Trots att den var förvånansvärt aktuell 

nämns inte strålskydd förutom frågor om avskärmning 

från första till andra röntgenstrålar. 

Ett tidstypiskt yttrande är: »Risk för brännskador 

från dental radiografi är nu liten.« 

strålskydd 

Finland 

Sedan 1957 har det krävts särskild licens för att få 

använda röntgenstrålning och användandet har 

styrts av internationella överenskommelser, rekommendationer 

och standarder. Särskilda föreskrifter 

kom först 1957, mycket senare än i många 

andra länder. Lagen utarbetades grundligt under 

sex år. Viss övervakning fanns innan den särskilda 

strålskyddslagen trädde ikraft. Till exempel 

tillämpades Giftlagen för radioaktiva substanser 

även om den inte direkt gällde dessa substanser. 

Tekniska krav för röntgenenheter underställdes 

1945 års Elektricitetslag [3]. 

Strålskyddslagen (174/1957), som gav en gemensam 

grund för kontroll av utrustning och 

radioaktiva substanser, är fortfarande i bruk men 

har kompletterats några gånger sedan 1957. I slutet 

av 1990-talet gick Finland med i eu och samtidigt 

omarbetades lagar och förordningar (Strålskyddslagen 

592/1991, Strålskyddsförordningen 

1512/1991) för att stämma överens med eu:s lagstiftning. 

I Finland övervakas och styrs användningen 

av röntgenstrålning av Finska Strålsäkerhetscentralen 

(stuk) utifrån Strålskyddslagen 

[2]. I dag är också patientsäkerheten reglerad i 

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om 

medicinsk användning av strålning (423/2000). 

stuk startade som ett litet forskningsinstitut 

1958. I dag är det en myndighet för strålningsoch 

kärnkraftssäkerhet samt även ett forskningsinstitut 

och expertforum med omfattande 

internationella kontakter [2]. Under 1960-talet 

inleddes doskontroll av personer som arbetade 

med strålning. På 1970-talet utvecklade stuk 

testmetoder för att testa funktionsförhållanden 


61


Peltola et al 

och precision. Under 1980-talet ledde utvecklingen 

till förbättringar av den tekniska kvalitetskontrollen 

av röntgenanläggningar, senare 

införlivades även kravet på obligatorisk kvalitetskontroll 

i lagen. Användarnas ansvar betonades 

och numera inkluderar kvalitetskontrollen 

självevaluering samt revisioner [2]. 

Användningen av strålning i Finland är ganska 

omfattande. I början av 2003 fanns 1 820 säkerhetstillstånd 

i stuk:s register. Antalet registrerade 

strålningsutrustningar var 14 120 varav 6 800 

inom vårdområdet. Antalet radiografisk utrustning 

inom vården per capita är det femte största 

i världen [2]. 

Sverige 

Svenska Strålskyddsinstitutet (ssi) är en central 

myndighet som arbetar för att skydda människor 

och miljö från skadlig påverkan av strålning. 

Uppdraget omfattar gränssättning för strålningsdoser 

för både privatpersoner och yrkesverksamma. 

ssi ger ut rekommendationer och föreskrifter 

om allmänna krav för tandläkarpraktiker 

som använder joniserande strålning. 

Norge 

Strålskyddet i Norge styrs av Statens Strålevern 

eller The Norwegian Radiation Protection Authority 

(nrpa). Myndighetens har som ansvarsområde 

strålningsskydd och atomsäkerhet samt administrativ 

kontroll över medicinsk användning 

av joniserande strålning inom diagnos och behandling 

[11]. Strålskyddet regleras i Lagen om 

strålskydd och användning av strålning [12] som 

ersatte en lag från 18 juni 1938. nrpa har gett ut 

två rekommendationer, en 1973 [13] och en 1988 

[14], gällande användningen av röntgen i tandläkarpraktiker. 

De allmänna rekommendationerna 

stämde överens med dem från icrp med vissa modifieringar 

för de nordiska länderna [15]. 

Eftersom Norge inte är medlem i eu implementerades 

inte Euratoms direktiv (från 13 maj 

1996 och 30 juni 1997) i den nya norska lagen 

om strålskydd och användningen av strålning. 

1961 fastställde Norge ilo:s konvention 115 om 

strålskydd för arbetare. Strålskydd och kvalitetsutvärderingar 

regleras även i lagar som rör företagshälsovård, 

patienträtt, specialistvård och 

patientskador. 

»Helse, Miljø og Sikkerhet«, är samlingsnamn 

för en rad grundläggande begrepp som relaterar 

till arbetsmiljö, säkerhet och yttre miljö som också 

innefattar strålskydd. Krav angående godkännande 

eller anmälan av radiologisk utrustning 

(Lagen om strålskydd och användningen av strålning, 

sektion 5) listar alla typer av installationer 

som kräver godkännande. I Norge är inte dentala 

röntgeninstallationer lika hårt reglerade som 

i Sverige och Danmark, men användarna måste 

ändå hålla de grundläggande reglerna för strålskydd 

i minnet; det vill säga att en bedömning ska 

göras om användandet av strålning är berättigat 

med hänsyn till den enskilde patienten och att 

användandet av strålning är optimalt för fallet 

[16]. 

Danmark 

Den danska strålskyddsmyndigheten »Statens 

Institut for Strålebeskyttelse« (sis) har som uppdrag 

att främja effektivt strålskydd för människor 

och miljö. sis sätter gränserna för stråldoser för 

allmänheten och yrkesverksamma och ger ut rekommendationer 

och föreskrifter angående generella 

krav för tandläkarpraktiker som använder 

joniserande strålning. 

krav på tandläkare 

Finland 

Tandläkarutbildningen i Finland tar fem år och 

leder fram till kompetens att använda dental radiografisk 

utrustning. Finska strålskydds- och 

atomsäkerhetsmyndigheten har fört över ansvaret 

att ge tillstånd för att använda tandröntgenutrustning 

till tandläkarskolorna. I Helsingfors 

finns en särskild strålskyddsexamination innan 

studenterna kan godkännas i den slutgiltiga examinationen 

av oral radiologi. 

Kursen i oral radiologi omfattar bland annat 

radiografiska tekniker, utrustning, strålningsbiologi 

och strålskydd, men även diagnos av orala 

sjukdomar, avvikelser, cystor och tumörer. Efter 

examen har tandläkaren rätt att tolka alla sorter 

av orala röntgenbilder [17, 18]. 

Sverige 

Tandläkarutbildningen i Sverige är på fem år och 

leder till kompetensen att använda intraoral radiografi. 

Enligt föreskriften ssi fs 2000:2 gäller 

att den radiologiska ledningsfunktionen innehas 

av legitimerad tandläkare för verksamhet med 

odontologisk röntgendiagnostik med användning 

av apparater med en högsta rörspänning som inte 

överstiger 75 kV, och som är avsedda för intraoralt 

placerade bildmottagare. Radiologiska undersökningar 

måste baseras på individuella urvalskriterier 

och screening får inte förekomma [19]. 

Norge 

Tandläkarutbildningen i Norge är på fem år och 

leder till kompetens att använda intraoral röntgen 

och panoramaröntgen. nrpas föreskrifter, 

avdelning 33: Kraven vad gäller kompetens och 

utbildning säger att: för röntgendiagnostik gällande 

under godkännandekrav enligt avdelning 

5, krävs specialistkompetens i medicinsk radiologi 

eller en tandläkare med specialistkompetens 

i maxillofacial radiologi. Detta gäller till exempel 

alla typer av tomografisk utrustning som stöds av 

datorer som datortomografiutrustning, inklusive 

cone beam tomografi. För andra röntgendiagnoser 

krävs en medicinsk utövare eller tandläkare 

tränad i strålningsskydd som är relevant för ap- 

62 




paraturen i fråga. Tandröntgen (med en högsta 

rörspänning som inte överstiger 75 kV) kan göras 

av en tandläkare eller tandsköterska (tandhygienist) 

och för särskilda undersökningar krävs en 

tandläkare med relevant kompetens. 

Danmark 

Tandläkarutbildningen i Danmark är på fem år 

och leder till kompetensen att undersöka tänder, 

käkar och skallben med joniserande röntgen, till 

exempel oral radiografi. En tandläkare kan ansvara 

för tandröntgenutrustning samt extraorala 

apparater som används för dentomaxillofacial 

undersökning samt har rätt att utföra alla typer 

av undersökningar med dessa apparater. Radiologiska 

undersökningar ska baseras på individuella 

urvalskriteria och screening får inte förekomma. 

Två huvudsakliga publikationer reglerar maxillofaciala 

radiografiska undersökningar, den ena 

gäller för tandröntgenenheter för intraoral undersökning 

som använder en spänning upp till 

70 kV [22] och den andra gäller större tandröntgenutrustning 

[23]. För närvarande undantas 

volymtomografer (cone beam tomografer, cbct) 

som kategoriseras under medicinska föreskrifter 

för datortomografer [24], vilket betyder att särskild 

utbildning behövs för att få kontrollera den 

typen av utrustning, och att en strålningsfysiker 

måste kallas in. Särskilda föreskrifter för cbct 

kommer inom kort. Dessa kommer troligen att 

kräva att tandläkaren går kurser och examineras 

innan han eller hon kan arbeta med cbct, medan 

utrustning troligen kommer att klassificeras under 

mindre strikta krav. 

krav på tandsköterskor, tandhygienister 

och radiologer vid oral röntgen 

Finland 

Radiologerna har sin egen skola och utbildningen 

tar 3,5 år varefter de kan utföra röntgen efter 

remiss från läkare. Utbildningen för tandsköterskor 

och tandhygienister tar tre år och omfattar 

oral radiologi som får utföras under överinseende 

av tandläkare. Alla röntgenfilmer måste bedömas 

av tandläkare. 

Sverige 

Socialstyrelsens regler innebär att en tandhygienist 

i Sverige har kompetens att diagnostisera karies 

och parodontala sjukdomar. Tandhygienistutbildningen 

är på två år och radiologi är en del 

av utbildningen. Det radiologiska ansvaret ligger 

dock på en legitimerad tandläkare och röntgenbilder 

måste bedömas av en tandläkare för diagnostik 

av andra tillstånd än karies och parodontala 

sjukdomar. 

Norge 

Tandhygienistutbildningen i Norge är treårig och 

inkluderar radiologisk utbildning som fokuserar 

på strålskydd. nrpa [11] har bestämt att en norsk 

tandhygienist får äga tandröntgenutrustning 

samt inneha den radiologiska ledningsfunktionen 

för praktiken vad gäller karies och parodontala 

sjukdomar. Detta innebär att de också måste 

ha kompetens att remittera en patient till ytterligare 

undersökningar. 

Den norska tandassistentutbildningen är ettårig 

och inkluderar radiologi. Tandassistenter 

har kompetens att utföra intraoral röntgen. Alla 

bilder måste dock visas för en tandläkare för diagnos. 

Liksom i Danmark får övrig tandvårdspersonal 

ta röntgenbilder och utföra andra arbetsuppgifter 

under överinseende av tandläkare [25]. 

Danmark 

En tandhygienist i Danmark kan bli godkänd av 

sis som ansvarig för en röntgenenhet och har befogenhet 

att remittera patienter till radiologisk 

undersökning. Utbildningen är på 2,5 år och radiologi 

ingår i utbildningen. 

En tandassistent har en tvåårig utbildning och 

får ta röntgenbilder och utföra andra arbetsmoment 

under överinseende av en tandläkare. 

obligatorisk vidareutbildning 

I Finland anger regeringens föreskrift 423/2000 

och stuk-direktiv st 1.7 att alla tandläkare och 

tandassistenter som tar röntgenbilder måste delta 

i vidareutbildning vart femte år. I Sverige, Norge 

och Danmark finns för närvarande inga krav på 

vidareutbildning. Den norska tandläkarföreningen 

arrangerar en rekommenderad, systematisk 

kompletterande utbildning för sina medlemmar. 

»Tannlegenes systematiske etterutdanning« 

(tse) innefattar teoretiska och praktiska kurser 

i oral och maxillofacial radiologi (tillsammans 

med oral kirurgi och oral medicin). tse:s kurser 

är delvis nätbaserade. I Danmark införs en årlig 

obligatorisk uppdatering under 2009. 

krav på utrustning och 

användare av intraoral radiologi 

Finland 

stuk har gett ut krav för funktionsförhållande 

för intraorala röntgenenheter. Dessa inkluderar 

till exempel bredden på röntgenstrålen vid 

konens spets, tjockleken på aluminiumfiltret, 

tidsspannet, kV och mA under successiv exponering, 

med mera. 

Enheterna behöver inte säkerhetslicens om de 

är tillverkade efter 1 januari 1984, men de måste 

registreras i stuk:s register med den information 

som behövs för att myndigheterna ska kunna avgöra 

om de kan användas säkert. 

Enheter som är tillverkade efter 14 juni 1998 

måste ha en ce-märkning (93/42/ety) och avskärmningen 

av rummet måste vara i enlighet 

med stuk:s direktiv st 3.1. Den radiologiska ledningsfunktionen 

ska alltid innehas av en legitimerad 

tandläkare eller läkare. 


63


Peltola et al 

Sverige 

I Sverige finns en ny föreskrift gällande odontologisk 

röntgendiagnostik [21]. Kraven på röntgenutrustningen 

ges i detalj och utrustningen måste 

vara ce-märkt (98/34/eg) [22]. Målet är att minska 

de strålningsdoser som patienterna utsätts för så 

mycket som möjligt. Exempel från bestämmelsen 

är krav på individuella indikationer, användning 

av sköldkörtelskydd (0,25 mm Pb), film med hög 

känslighet eller digitala mottagare, användning 

av receptorhållare och rektangulärt riktmedel. 

Rummets avskärmning regleras i ssi fs 2005:6 

[26]. Den radiologiska ledningsfunktionen ska 

alltid innehas av en legitimerad tandläkare. 

Norge 

Enligt nrpa:s föreskrift »Krav på apparatur« [13] 

ska radiologisk utrustning vara tillverkad i enlighet 

med gällande standard från International 

Electro-technical Committee (iec) och International 

Organization for Standardization (ios). 

Ingen ce-märkning krävs i Norge. »Lag om strålskydd 

och användning av strålning« listar alla typer 

av installationer som behöver godkännande. 

Vissa andra strålningskällor som tandröntgenapparatur 

behöver endast anmälas till nrpa. 

nrpa:s bestämmelse för användare av radiologiska 

enheter säger att för tandröntgen med en 

rörspänning som inte överskrider 75 kV krävs en 

tandläkare eller tandsköterska/-hygienist medan 

det för specialundersökningar krävs en tandläkare 

med relevant kompetens. 

Danmark 

En särskild publikation reglerar tandröntgen för 

intraoral undersökning vid eller under 70 kV 

[22]. Dental film med en känslighet motsvarande 

åtminstone e-speed eller digitala receptorer 

måste användas. Senare publikationer reglerar 

kvalitetskontrollen vid arbete med digitala bildplåtar 

[28] eller sensorsystem [29]. Den dentala 

enheten får inte användas för att undersöka skallbenet 

däremot får den användas för vissa undersökningsbilder 

av tmj (inte transcranial) samt 

för hand- och handledsradiogram. Om i medeltal 

färre än 25 exponeringar utförs på kliniken 

per dag får personal som utför undersökningen 

vistas oskyddad i rummet under exponeringen 

om avståndet till det primära strålningsfältet är 

minst 2 meter. Om fler än 25 exponeringar utförs 

dagligen måste personalen skyddas med hjälp av 

en avskärmning. Avskärmningen av rummet regleras 

i detalj. 

extraoral röntgenutrustning 

Finland 

Vanlig panoramaröntgenutrustning och utrustning 

för cefalometrisk skallröntgen behöver inte 

säkerhetslicenser men måste uppfylla de krav för 

funktionsförhållanden som stuk gett ut angående 

intraorala röntgenenheter. 

Panoramautrustning med transversal tomografi 

och andra bildenheter liksom cbct-utrustning 

kräver licens och får inte användas innan 

medgivande har erhållits från stuk (www.stuk. 

fi). Användaren ska vara tandläkare eller radiolog 

om kliniken tar röntgenbilder på patienter 

med remiss. Tandsköterskor får ta röntgenbilder 

under överinseende av en tandläkare. 

Sverige 

I Sverige reglerar ssi fs 2000:2 [19] användandet 

av extraoral röntgen. Den radiologiska ledningsfunktionen 

vid panoramaundersökningar 

ska innehas av en legitimerad tandläkare med 

särskild utbildning i panoramaundersökningar. 

Utbildningen i panoramaröntgen innefattar inte 

användning av tomografi. För att kunna använda 

de tomografiska funktionerna och tolka tomografiska 

bilder måste tandläkaren samarbeta med en 

specialist i oral radiologi. Vid specialiserade undersökningar 

i röntgendiagnostik (till exempel 

cbct) ska den radiologiska ledningsfunktionen 

innehas av en legitimerad tandläkare med specialistkompetens 

i oral radiologi. 

Norge 

Användandet av extraoral röntgen som inte kräver 

godkännande, till exempel panoramautrustning 

samt cefalografiska enheter, får utföras av 

tandläkare utbildad i strålskydd relevant för den 

aktuella utrustningen och som innehar relevant 

kunskap för att utföra specialundersökningar. 

Avancerad bildbehandlingsutrustning som 

måste godkännas av nrpa får endast användas 

av tandläkare med specialistkompetens inom 

maxillofacial radiologi (eller av en medicinsk 

radiolog). Detta omfattar till exempel alla typer 

av ct-utrustning, även ansvaret för att ställa diagnos 

vid cbct-undersökningar. Det medicinska 

reglementet gällande ct-scanrar säger att dessa 

ska skötas av medicinska radiologer samt att en 

sjukhusfysiker måste vara närvarande. 

Danmark 

I en särskild skrift regleras användandet av större 

radiologisk utrustning som panoramaröntgen, 

annan tomografi, skallröntgen och dental 

utrustning med kV över 70 [23]. All extraoral 

undersökning måste utföras med film i en kassett 

med intensifierande skärm alternativt med 

digitala receptorer. Det finns inga särskilda utbildningskrav 

för tandläkare som arbetar med 

extraoral utrustning. Avskärmningen av rummet 

är reglerad. Kravet på avskärmning är mindre för 

panoramaenheter där den primära strålningen 

absorberas av kassetthållaren. Den som utför undersökningen 

måste skyddas under exponeringen, 

vanligtvis genom att stå utanför rummet. Nya 

bestämmelser ska snart ges ut vad gäller cbctutrustning 

som används av tandläkare. 

2007 utarbetades bestämmelser gällande pa- 

64 




tientskydd i samband med maxillofacial röntgen 

[29, 30] som säger att patientskydd för denna typ 

av undersökning inte är obligatorisk, vare sig för 

barn eller vuxna. 

kvalitetssäkring 

Finland 

Kvalitetssäkring av intraoral röntgen inbegriper 

exponeringstidens precision (strålningens uteffekt), 

mätning av strålens bredd (


Peltola et al 

radiology is required in Sweden and Norway. 

Dental assistants and hygienists can perform intraoral 

radiography under the responsibility of 

a dentist. In Sweden and Norway dental hygienists 

can also record caries and periodontal diseases, 

although in Sweden all radiographs must 

be shown to the dentist. In Denmark and Norway 

the dental hygienists may be responsible 

for a dental x-ray unit, and they can refer the 

patient for a radiographic examination. Updat- 

ing education is mandatory only in Finland 

according to eu guidelines. The demands for 

dental radiographic units are very similar in all 

countries. Quality assurance programs are regulated 

by law in Finland, Sweden and Denmark. 

The programs comprise daily, monthly or yearly 

checks of radiographic procedures. Regulations 

for digital dental radiography are still under 

construction, though some are available in 

Denmark. 


från engelska av 

Ewa Knutsson, Tandläkartidningen. 

referenser 

1. Pukkila Olavi. Säteilyn 

käyttö. Säteily – ja ydinturvallisuus. 

Karisto Oy:n 

kirjapaino, Hämeenlinna 

2004. 

2. SRY. Suomen radiologiyhdistys. 

Radiologia Suomessa. 

Historiikki vuoteen 

2005. Helsinki, WSOY, 2006. 

3. Toivonen H, Rytömaa T, 

Vuorinen A. Säteily ja Turvallisuus. 

Säteilyturvakeskus, 

Valtion Painatuskeskus, 

Helsinki, 1988. 

4. Rosberg J. Hammaslääketieteellinen 

Radiologia. 

Toinen uudistettu painos, 

Oulun Yliopistopaino 2001. 

5. Hedin M. Röntgendebuten 

inom svensk tandvård. 

En historisk tillbakablick. 

Tandläkartidningen 2004; 

96: 52–5. 

6. http://www.kunst.no/alias/ 

HJEMMESIDE/ntm/medisinskmuseum/sunn_sjel/ 

radiologi.htm http://www. 

museumsnett.no 

7. Aakhus T, Poppe E. Trekk ved 

utviklingen i Norge (kapittel 

3). In: Medisinsk radiologi 

i Norge. Festskrift ved 

100-årsjubileet for oppdagelsen 

av røntgenstrålene 

(Aakhus T, Poppe E, eds). 

Joh. Nordahls Trykkeri, 

Oslo, 1995. 

8. Norsk Dental Depot. En 

historisk kavalkade 

1903–2003. 

9. Personal communication: 

Dr. Jarle Bragelien (2008). 

10. Dybing T. Lærebog i røntgenografi 

for tannlæger. 

Centraltrykkeriet Oslo 1927. 

11. The Norwegian Radiation 

Protection Authority (NRPA) 

P. O. Box 55 N-1332 Østerås 

Norway. 

12. Act on radiation protection 

and use of radiation (No. 36 

of 12 May 2000). 

13. SIS: De viktigste bestemmelser 

for dentale røntgendiagnostikkanlegg. 

Oslo 

1993. 

14. SIS: Generell strålehygiene 

og sikkerhetaspekter ved 

dentalrøntgen (Issued by 

The Norwegian Directorate 

of Health Oslo 1988). 

15. The radiation protection 

institutes in Denmark, 

Finland, Iceland, Norway 

and Sweden: Report on the 

applicability of international 

radiation protection 

recommendations in the 

nordic countries. Stockholm 

1969, pp 177–215. 

16. Sosial og helsedepartementet. 

Forslag til ny lov om 

strålevern og bruk av stråling. 

Høringsnotat 1998. 

17. Curriculum of the Department 

of Oral Radiology, 

Institute of Dentistry, 2007. 

18. http://www.stuk.fi/julkaisut_maaraykset/en_GB/ 

19. SSI FS 2000:2 Statens 

strålskyddsinstituts föreskrifter 

om röntgendiagnostik. 



om allmänna skyldigheter 

vid medicinsk och 

odontologisk verksamhet 

med joniserande strålning. 

21. SSI FS 2007:1 Statens strålskyddsinstituts 

föreskrifter 

och allmänna råd om tillstånd 

att inneha och använda 

viss röntgenutrustning 

för odontologiskt bruk. 

22. Sundhedsstyrelsen. 

Bekendtgørelse om dentalrøntgenanlæg 



til og med 70 kV. Bekendtgørelse 

nr. 209 af 6. april 

1999. 


Bekendtgørelse om større 

dentalrøntgenanlæg. 

Bekendtgørelse nr. 663 

af 16. august 1999. 


Bekendtgørelse om medicinske 

røntgenanlæg til undersøgelse 

af patienter. 


af 16. dec. 1998. 

25. The Norwegian Health 

Personnel Act Section 5. 

Sundhedsministeriet. Lov 

om autorisation af sundhedspersoner 

og om sundhedsfaglig 

virksomhed. Lov 

nr. 451 af 22. maj 2006. 



och allmänna råd 

om strålskärmning av lokaler 

för diagnostik eller 

terapi med joniserande 

strålning. 

27. Sundhedsstyrelsen. Tillæg 

til Bekendtgørelse nr. 209: 

Kvalitetsstyring af dentalrøntgenanlæg 


optagelser (max. 70 kV), 

hvor der benyttes digital 

billed-reception. 

28. Sundhedsstyrelsen. Tillæg 

til Bekendtgørelse nr. 209: 

Modtage- og konstanskontrol 

af digitale dentalrøntgenanlæg 

(max. 70 kV), 

hvor der benyttes DRsensor. 


Bekendtgørelse om ændring 

af bekendtgørelse om dentalrøntgenanlæg 



til og med 70 kV. 

Bekendtgørelse nr. 1091 af 

3. september 2007. 


Bekendtgørelse om ændring 

af bekendtgørelse om større 

dentalrøntgenanlæg. 


af 3. september 2007. 

Odontologisk vetenskap 

fritt på nätet 


66 


VETENSKAP & KLINIK I KORTHET 

Avhandling avslöjar nya bakterier i munhålan 

Munhålan innehåller 

betydligt fler bakteriearter 

än vad som hittills är 

känt, enligt en avhandling 

av Eleni Kanasi vid Umeå 

universitet. 

Ett av skälen till att man 

inte hittat fler bakterier 

är att inte alla bakterier 

i munhålan kan odlas. Numera 

kan bakteriernas DNA 

ge svar på frågeställningen 

som gäller de arter som 

inte kan odlas. Just dessa 

DNA-baserade metoder 

används i Eleni Kanasis avhandling 

för identifiering 

av otillräckligt beskrivna 

och svårodlade bakterier 

men även för att hitta associationer 

med karies hos 

275 barn och parodontit 

hos vuxna. Man har även 

A. actinomycetemcomitans 

studerat Aggregatibacter 

actinomycetemcomitans 

som leder till aggressiv 

parodontit hos barn. 

Anledningen att man 

studerat dessa stammar 

är att vissa av dem gömmer 

ett antigen som normalt 

sitter på utsidan. För 

studien har man använt 

omfattande molekylärbiologiska, 

kliniska och statistiska 

metoder. 

Eleni Kanasi har funnit 

att vid karies hos barn är 

mångfalden av bakterier 

stor, man har hittat drygt 

100 arter, varav en stor del 

inte tidigare identifierats. 

Även några bakterier 

som används som probiotika 

har kopplats till 

munhälsan. Man hittade 

bland annat A. actinomycetemcomitans 

som finns vid 

kronisk parodontit, denna 

bakterie visar inte antigen 

på sin yta och kan därför 

möjligen undgå kroppens 

immunförsvar. 

De fynd som gjorts i studien 

när det gäller användning 

av DNA-molekylen har 

möjliggjort nya associationer 

mellan bakterier och 

orala sjukdomar. Genom 

att kunna beskriva den 

kompletta bakteriesammansättningen 

i munnen 

kan man få bättre hjälp att 

diagnostisera och riskbedöma 

dentala sjukdomar. 

Eleni Kanasi försvarade 

sin avhandling den 28 november 

i år vid institutionen 

för oral mikrobiologi 

i Göteborg. Opponent var 

Gunnar Dahlén. Avhandlingen 

är ett samarbete 

mellan Umeå universitets 

odontologiska institution 

och Forsyth Institute. 

AMANDA QUENSEL 

AMANDA QUENSEL (AQ) 

medicinjournalist, sammanfattar 

vetenskapliga nyheter för 

Tandläkartidningens läsare. 

dpnova kunskap 

presenterar: 

Marcus Dagnelid 

Som föreläser om nya 

tekniska grepp från 3i 

Tandläkare och 

ST-tdl i oral protetik, 

Odontologiska Fakulteten 

vid Malmö Universitet. Har 

sedan 2003 arbetat på 

Team Dagnelid i Göteborg. 

SEMINARIUM: Temporära lösningar, kirurginavigation och 

avtryck på läkdistans – snabbt, enkelt och med precision! 

En exposé av nya tekniska grepp för att 

underlätta arbetet på kliniken. 

Marcus Dagnelid från Team Dagnelid berättar 

i en föreläsning om nya tekniska grepp 

från 3i som är framtagna för att underlätta 

och öka precisionen på klinikerna. Marcus 

kommer att berätta om framförallt tre huvudområden 

ur ett kliniskt perspektiv och visa 

hur detta används praktiskt på kliniken. 

Temporära lösningar 

Med QuickBridge® och PreFormance® får 

patienten en snygg och hållbar långtidstemporär 

krona/bro på plats i direkt samband 

med implantatoperationen. 

Encode Complete 

Är det verkligen möjligt att ta avtryck för en 

krona på en läkdistans? Utan att behöva 

använda avtryckstopp? 

Med Encode Complete från Biomet 3i kan du 

ta ett rejält kliv in i framtiden och påverka ditt 

planeringsarbete och klinikens ekonomi. 

Navigator 

Marcus talar om Biomet 3i’s version av CTguidad 

kirurgi för fallplanering, framställning 

av kirurgisk guideskena, temporär bro på 

laboratoriet och för det kirurgiska ingreppet. 

OBS! Seminariet är 

kostnadsfritt. Anmälan 

senast 20 januari på vår 

hemsida: www.dpnova.se eller 

till: kurs@dpnova.se 

Antalet platser är begränsat! 

Företräde för dpnovas kunder. 

dpnova Stockholm 

Torsdag 22 januari 

kl. 18.00 

Rättarvägen 3, Solna 

dpnova Malmö 

Torsdag 29 januari 

kl. 18.00 

Borrgatan 4, Malmö 

dpnova Göteborg 

Onsdag 4 februari 

kl. 18.00 

Karl Gustavsgatan 32, Göteborg 

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 101 NR 1 2009 

67


Eva Levring Jäghagen 

Svalgfunktionen 

Videoradiografisk undersökning 

under sväljning och tal 

sammanfattat Ett svårförståeligt tal är ett socialt handikapp som kan 

misstolkas som att individen har en intellektuell funktionsnedsättning. 

Sväljningssvårigheter kan vara livshotande om maten hamnar i luftstrupen, 

de kan påverka individen fysiskt med viktnedgång och socialt i 

umgänget kring måltider. Ett dysfunktionellt svalg kan förutom tal- och 

sväljningssvårigheter orsaka snarkning, sömnapné och i värsta fall kvävning. 

Videoradiografisk undersökning är en viktig del vid bedömning av 

avvikelser i svalget och som underlag för behandlingsval. 


universitetslektor, 

övertandläkare, oral 

diagnostisk radiologi, 

institutionen för odontologi, 

Medicinska 

fakulteten, Umeå 

universitet 

E-post: Eva.Levring. 

Jaghagen@ 

odont.umu.se 

Svalget, farynx, utgör förbindelsen mellan 

näshåla och munhåla till struphuvudet, 

larynx och matstrupen, esofagus. Svalget 

är därmed delaktigt i de livsuppehållande 

funktionerna andning och sväljning. Luft 

och föda måste turas om att passera genom svalget 

för att luften inte ska hamna i magen och ännu 

viktigare, att födan inte ska hamna i luftvägen. 

Svalget är aktivt under tal, hostning, kräkning 

och kväljning. Dess funktion är komplex och 

kräver koordination av en mängd muskler och 

nerver. Svalget består av mjukvävnad; innerst 

finns slemhinna, utanför den en muskelhinna 

och ytterst finns ett bindvävsskikt. Man delar in 

farynx i nasofarynx (även kallat epifarynx) orofarynx 

och hypofarynx (även kallat laryngofarynx) 

(figur 1). 

Farynx 

NK Näskaviteten 

NP Nasofarynx 

OP Orofarynx 

HP Hypofarynx 

L Larynx 

Tr Trakea 

T Tunga 

TB Tungbas 

} 

Velum, 

mjuka gommen 

Uvula, 

gomspenen 

farynxdysfunktion 

Farynxdysfunktion innebär att man har en störd 

eller avvikande funktion i svalget som kan bero 

på exempelvis nervskador efter stroke och skalltrauma, 

störd muskelfunktion, morfologiska avvikelser 

i samband med gomspalt och andra kraniofaciala 

defekter, patologisk tillväxt vid oral 

och faryngeal cancer, samt som komplikation 

efter tumörbehandling på grund av operationsdefekter 

och strålbehandling. 

Om vävnaderna i svalget helt eller delvis kollapsar 

under sömn kan det leda till andningshinder 

som kan orsaka andningsuppehåll eller snarkning. 

Farynxdysfunktion kan också leda till att 

födan hamnar i luftvägen i stället för i matstrupen 

Epiglottis 

Glottis 

och stämband 

Figur 1. Schematisk bild som illustrerar svalget, 

struphuvudet och angränsande strukturer 

i sagittalplanet. 

Övre 

esofagussfinktern 

Esofagus, 

matstrupe 

när man sväljer. Även talfunktionen kan påverkas 

vilket kan leda till klangavvikelser och svårförståeligt 

tal. Farynxdysfunktion som ger symtom kan 

med andra ord vara mycket besvärande, ofta handikappande 

och i värsta fall livshotande. 

68 




a 

b 

a 

b 

a 

b 

Figur 2. Videoradiografisk undersökning i lateral 

projektion av patient med normal talfunktion. (A) 

Velum i vilande läge. (B) God velofaryngeal slutning 

under tal. Velum sluter med bred kontakt mot 

den bakre svalgväggen. Radiopakt material som ben 

och kontrast tecknar sig mörkt i genomlysning. 

a 

b 

Figur 3. Videoradiografisk undersökning i frontal 

projektion. Normal funktion hos tandlös patient. (A) 

Farynx sidoväggar i vilande läge. (NS) Nässkiljevägg, 

(NG) näsgolv. (B) Farynx sidoväggar deltar i slutningen 

av velofarynxsfinktern under tal. Väggarna 

har rört sig medialt för att möta ett höjt velum. 

talfunktionen 

Vi producerar tal med hjälp av utandningsluften 

som modifieras av stämbanden och talröret. Talröret 

består av strukturerna ovanför stämbanden: 

larynx, farynx, munhåla och näskaviteten. 

Klangen och resonansen i talet förändras när 

artikulatorerna (det vill säga läppar, underkäke, 

tunga, mjuka gommen (velum), svalget och struphuvudet) 

är i rörelse. Det är dessa strukturer och 

deras rörelse man vill följa i en undersökning av 

talfunktionen. 

Velofarynxsfinktern ligger i nivå med palatinalplanet 

och består av mjuka gommen samt 

svalgets bakvägg och sidoväggar. Vid normal 

funktion lyfter mjuka gommen (velum), bakåt 

och uppåt mot nasofarynx. Samtidigt rör sig 

svalgets sidoväggar in mot medellinjen och velum 

medan bakväggen oftast rör sig framåt och 

möter velum [1] (figur 2, 3 och 4). 

velofarynxinsufficiens 

Vid velofarynxinsufficiens läcker luft upp genom 

velofarynxsfinktern som normalt ska täta till upp 

mot näsan när vi uttalar orala ljud; det vill säga 

ljud där allt tryck ska komma ur munnen. I det 

svenska språket är de flesta ljud orala, utom /m/ 

/n/ och /ng/ som är nasala. Velofarynxinsufficiens 

beror vanligen på anatomiska och strukturella 

avvikelser, nervskador eller störd muskelfunktion 

[2]. 

En annan orsak till nasalt luftläckage är att individen 

har en öppning i gommen mellan mun- 

och näshåla (oronasal fistel) på grund av en 

gomspalt som inte slutits eller en läkningsdefekt 

efter slutning av en gomspalt [3]. 

videoradiografisk undersökning 

Videoradiografisk undersökning av velofarynxfunktionen 

under tal introducerades av Skolnick 

1969 [1]. Att göra en fullständig klinisk undersökning 

av velofarynxfunktionen är inte möjligt. En 

röntgenundersökning är ett nödvändigt komplement 

[4]. Optimalt är att undersökningen görs i 

samarbete mellan radiolog och logoped [5, 6]. 

Den videoradiografiska undersökningen innebär 

att man i röntgengenomlysning följer rörelserna 

i munhåla och svalg under funktion (figur 

5). Undersökningen spelas in på videofilm. Patienten 

sitter upprätt med stöd för huvudet. För 

S 

FB 

MG 

S 

Figur 4. Bild från fiberskopisk 

undersökning av velofarynxsfinkterns 

funktion. Patient 

med normal talfunktion och 

sluten velofarynxsfinkter. Mjuka 

gommen (MG) har höjt sig 

med en tydlig musculus uvulae 

och når fram till farynx bakvägg 

(FB), farynx sidoväggar (S) har 

rört sig medialt och sluter mot 

velum bilateralt. 


69



FAKTA 1. LJUD OCH FRASER 

Vid en videoradiografisk undersökning av talfunktionen 

får patienten uttala standardiserade ljud och 

fraser, exempelvis: 

n Orala ljud som kräver att luftflödet stoppas i munnen: 

exempelvis /p, t, k/ 

n Ljud som kräver att luftflödet passerar genom munnen 

med friktion: exempelvis /f, s, c/ 

n Ljud som produceras långt fram i munnen: 

exempelvis /p/ 

n Ljud som produceras långt bak i munnen: 

exempelvis /k/ 

n Exempel på ljud och fraser: /ma:ma:ma//pi:pi:pi// 

ka:ka:ka//mamma och mimmi// en kopp kaffe//i dag är 

det tisdag//pippi åker polisbil/ 

att göra det möjligt att avbilda mjukvävnaderna i 

munhåla och svalg tillförs flytande bariumsulfatkontrastmedel 

via näsan med bollspruta (figur 6) 

Kontrasten fäster väl och kan därmed uttapetsera 

mjukvävnaderna som ska undersökas. 

Resultatet av den videoradiografiska undersökningen 

ska kunna användas som underlag för 

fortsatt behandling. För att man ska kunna göra 

en korrekt bedömning av talfunktionen vid den 

videoradiografiska undersökningen är det viktigt 

att patienten kan använda sin optimala förmåga 

att uttala ord och ljud. Vid undersökningen får 

patienten uttala standardiserade ljud och fraser 

(faktaruta 1). 

Ibland har patienten utvecklat kompensatoriska 

strategier i talet som helt eller delvis satt sfinktern 

ur funktion. Då måste man välja individuellt 

anpassade ljud och fraser under undersökningen 

för att kunna göra en korrekt bedömning av den 

optimala sfinkterfunktionen [7]. Att ha en logoped 

närvarande vid undersökningen och kunna 

utnyttja hans eller hennes kompetens är av avgörande 

betydelse för en god diagnostik. 

Projektioner 

För att få en fullständig bild av velofarynxsfinkterns 

funktion undersöks patienten i olika projektioner. 

Vilka olika projektioner som krävs 

och vilket antal som behövs vid en utredning 

av talfunktionen har beskrivits och diskuterats 

[8–10]. En internationell forskargrupp har tagit 

fram rekommendationer för en standardiserad 

utvärdering av velofarynx [11]. Forskarna rekommenderar 

nasofiberskopi och videoradiografisk 

undersökning i minst två projektioner; frontaloch 

sidoprojektion. 

Patienterna kommer vanligen på remiss från 

foniater, logoped eller öron-, näs- och halsläkare. 

Vid postoperativa kontroller remitterar även 

plastikkirurg. I Sverige utförs undersökningen 

vid en handfull sjukhus. Till avdelningen för oral 

diagnostisk radiologi vid Norrlands universitetssjukhus 

i Umeå remitteras patienter från hela 

Norrlandsregionen. 

De flesta patienter är barn i förskoleåldern. 

Många tillhör redan den organiserade sjukvården 

på grund av att de har ett syndrom eller gomspalt. 

Om de inte redan finns inom sjukvården är det 

oftast föräldrarna eller distriktssköterskan på 

barnavårdscentralen (bvc) som uppmärksammar 

en klangavvikelse. I sådana fall remitteras barnet 

till logoped eller öron-, näs- och halsmottagning. 

Barn i skolåldern remitteras från skolhälsovården 

eller vårdcentralen. 

Allmäntandläkare som möter patienter som 

besväras av, men inte blivit utredda för ett svårförståeligt 

tal, bör rekommendera familjen att 

uppsöka bvc eller skolhälsovården för remiss 

RR 

BM 

a 

b 

Figur 5 a, b (till vänster). Den videoradiografiska utrustningen inställd för undersökning i 

a) sidoprojektion och b) frontalprojektion. Röntgenrör (RR). Bildmottagare (BM). Bilden är arrangerad. 

Figur 6 (till höger). I burken finns smaksatt bariumsulfatpulver som man löser i vatten vid tillblandning 

av kontrastsuspension. Bollsprutan används när kontrasten droppas via näskaviteten för uttapetsering av 

mjukvävnaderna i farynx för att underlätta bedömning av strukturernas rörelser. Sked med flytande kontrast 

används vid undersökning av sväljningsfunktion av flytande bolus. Hårt bröd med kontrast simulerar 

fast föda vid undersökning av tugg- och sväljningsfunktion. 

70 




Figur 7. Videoradiografisk undersökning av talfunktion i 

sidoprojektion. Mindre velofarynxinsufficiens. Velum når 

inte ända fram till den bakre svalgväggen sedan patienten 

genomgått Le Fort I-osteotomi med framflyttning av maxillan 

för att förbättra käkrelationerna. Följden har blivit 

hypernasalt tal. 

Figur 8. Videoradiografisk undersökning av talfunktionen i sidoprojektion. 

Patienten har en stor adenoid (ad) i nasofarynx 

och en mycket kort mjuk gom i förhållande till svalgdjupet. Om 

adenoiden avlägsnas eller tillbakabildas med åldern kan det 

leda till förvärrat hypernasalt tal. 

Figur 9. Videoradiografisk undersökning av talfunktion 

i frontal projektion. Patienten har stora 

tonsiller a) som möts i medellinjen under tal och 

b) hindrar optimal funktion av farynx sidoväggar 

i velofarynxsfinkterplanet. Här kan tonsillektomi 

bota ett hypernasalt tal. 

Figur 10. Videoradiografisk undersökning av talfunktionen 

i sidoprojektion. Patienten med velofarynxinsufficiens som behandlats 

med velofarynxlambå. En mjukvävnadsbrygga har fällts upp från farynx 

bakvägg och fästs in i velum. Luft kan passera bilateralt om lambån för 

näsandning. För optimal velofarynxfunktion ska farynx sidoväggar sluta 

an mot lambån under tal. 

till logoped eller öron-, näs- och halsmottagning. 

Även vuxna kan drabbas av velofarynxinsufficiens 

till exempel i samband med neurologiska 

skador som stroke, eller på grund av vävnadsdefekter 

efter exempelvis en tumöroperation. 

Interdisciplinär bedömning 

Vid en utredning av talfunktionen görs en interdisciplinär, 

gemensam bedömning av den odontologiska 

radiologen, logoped samt foniater. 

Utredningen består av videoradiografisk samt 

nasofiberskopisk undersökning. 

Bedömningen görs gemensamt. Man diskuterar 

fynd och tidigare behandling samt olika behandlingsalternativ. 

Beslutet kan bli att skicka 

remiss till plastikkirurg för ställningstagande om 

behandling med talkorrigerande operation eller 

till logoped för talträning. Många patienter som 

remitteras har redan genomgått talträning som 

inte gett önskat resultat, oftast på grund av att 

det saknas morfologiska eller neurologiska förutsättningar 

för normal velofarynxfunktion. 

Bedömning av talfunktion 

och fynd vid röntgenundersökning 

I en sidoprojektion kan man följa mjuka gommens 

rörelse och anatomi i förhållande till svalgets 

anatomi och rörelse (figur 2). Man gör en 

bedömning av mjuka gommens förmåga att höja 

sig och om den är tillräckligt lång för att kunna 

nå och sluta an mot svalgets bakre vägg. I den här 

projektionen kan storleken på en eventuell insufficiens 

bedömas (figur 7 och 8). Om patienten har 

en oronasal fistel i gommen bör den täckas över 

för att luft inte ska läcka ut genom näsan den vägen 

och för att man ska kunna bedöma den optimala 

velofarynxsfinkterfunktionen. 

Om patienten saknar musculus uvulae eller 

om den är bristfällig anatomiskt eller funktionellt 

kan mjuka gommen teckna sig med två 

konturer i sidoprojektion. Vid undersökningen 

bedöms storleken på adenoiden, det vill säga körteln 

bakom näsan, samt tonsillernas inverkan på 

sfinkterfunktionen i sagittalplanet. Visar det sig 

att adenoiden bidrar till slutning eller minskar in- 


71



FAKTA 2. RÖNTGENFYND 1 

Exempel på röntgenfynd vid velofarynxinsufficiens. 

n Kort gom i förhållande till svalgdjupet. 

n Dålig rörlighet i gommen, gommen lyfter otillräckligt 

och sluter inte an mot svalgets bakvägg. 

n Dålig sidoväggsaktivitet i velofarynxsfinkterplanet, 

sidoväggarna når inte fram till mjuka gommen. 

n Förstorade tonsiller som hindrar gommen från att nå 

bakväggen eller sidoväggarnas rörelse medialt. 

n Dubbla konturer i mjuka gommen som tecken på bristfällig 

eller avsaknad av musculus uvulae. 

n Mjuka gommen lyfter mot en ojämn adenoid med 

läckage som följd. 

n Kontrastbubblor upp mot näskaviteten under tal. 

Tecken på luftläckage. 

Figur 11. 

Schematisk bild 

av fiberskopets läge 

i näsan vid undersökning 

av velofarynxfunktionen. 

sufficiensen (figur 8) kan ett öppet nasalt tal förvärras 

om adenoiden tas bort eller om den med 

åldern tillbakabildas. Mellan mjuka gommen och 

svalgets bakväg kan det ligga stora tonsiller som 

hindrar slutning av sfinktern. Även läpparnas och 

tungans rörelse under tal kan bedömas med sidoprojektion. 

I frontal projektion bedöms svalgets funktion, 

symmetri och nivå för den maximala rörligheten 

i sidoväggarna i förhållande till sfinkterplanet 

(figur 3). Stora tonsiller som möts i medellinjen 

vid rörelse och som påverkar sidoväggarnas möjlighet 

att nå fram till velum i horisontalplanet kan 

diagnostiseras med frontal projektion (figur 9) 

[12]. Informationen om sidoväggarnas funktion 

har betydelse för behandlingsplanering och prognosen 

för en eventuell plastikkirurgisk korrigering 

av velofarynxsfinktern. Förutsättningen för att få 

ett bra resultat på talklangen med en velofarynxlambå 

(figur 10) ökar ju bättre sidoväggsaktiviteten 

i svalget är. Bredden på lambån kan anpassad 

efter sidoväggsaktiviteten. Vid en postoperativ 

undersökning bedömer man om sidoväggarna 

når fram till lambån i frontal projektion. 

Nasofiberskopi 

De videoradiografiska undersökningarna i frontal 

och sidoprojektion bör kompletteras med en 

undersökning av sfinktern uppifrån. I litteraturen 

beskrivs olika sätt att göra en sådan avbildning 

med videoradiografi [8]. I dag görs vanligen 

en nasofiberoptisk undersökning av en foniater 

som är specialist på röst-, tal- och språkstörningar 

samt sväljstörningar. 

Efter ytanestesi förs ett fiberskop in i näskaviteten 

i den mellersta näsgången, ovanför den nedersta 

näsmusslan (figur 11). På så sätt kan man 

uppifrån studera anatomi och sfinkterfunktion 

under tal (figur 12). Fynden kan vara insufficiens 

med luftläckage på grund av att mjuka gommen 

fungerar dåligt eller är för kort. Det kan också 

vara dålig sidoväggsaktivitet, vävnadsdefekter 

eller en ojämn och buktande adenoid som mjuka 

gommen inte kan sluta an till fullständig. Vid 

avsaknad av, eller bristfällig musculus uvulae har 

man en försämrad funktion i mjuka gommen; 

och man kan se en fåra centralt i mjuka gommen 

(figur 12 a) i stället för en buktande muskel. I anslutning 

till fåran får man ofta en dålig slutning 

med luftläckage i velofarynxsfinktern under tal 

(figur 12 b). De vanligaste röntgenfynden vid velofarynxinsufficiens 

presenteras i faktaruta 2. 

Indikationer för undersökning 

För att kunna genomföra undersökningarna 

måste patienten kunna tala, säga efter samt sitta 

still. Bortsett från kontrasten som ges via näsan 

är den videoradiografiska undersökningen inte 

invasiv. Vid nasofiberskopi måste nässlemhinnan 

bedövas och fiberskopet föras in i näsan. Den 

proceduren är mer krävande för patienten och 

därför görs den undersökningen oftast sist. 

Den vanligaste indikationen för videoradiografi 

av talfunktionen är att patienten lider av 

hypernasalt/öppet nasalt tal; det vill säga, det 

läcker ut luft genom näsan under tal på grund av 

velofarynxinsufficiens. Nasalt tal kan också förekomma 

dialektalt men denna form har en annan 

karaktär än hypernasalitet. 

Hypernasalt tal kan diagnostiseras genom 

att man lyssnar, undersöker munhåla och svalg 

under tal samt genom att hålla en spegel under 

näsan när patienten uttalar orala ljud, då bildas 

imma på spegeln. Motsatsen till hypernasalt tal 

är hyponasalt tal. Vid hyponasalt tal hindras luftpassagen 

genom näsan helt eller delvis och det 

låter som om patienten är täppt i näsan. 

En stor del av de patienter som undersöks har 

någon form av gomspalt, med eller utan spalt i 

läpp och käke. Bland barn med olika former av 

läpp-, käk- och gomdefekter har 30–50 procent 

talavvikelser som till stor del beror på velofarynxsinsufficiens 

[2]. Gomspalten kan sitta i 

hårda och mjuka gommen men kan också vara 

begränsad till mjuka gommen. Vid submukös 

gomspalt ser man ibland endast en delad uvula 

och en slemhinnetäckt spalt i mjuka gommens 

medellinje där det saknas muskulatur (figur 13). 

I dessa fall kan man som regel palpera ett hak i 

hårda gommen. 

72 




Ett tillstånd som är svårt att diagnostisera är så 

kallad ockult gomspalt. Vid ockult gomspalt är 

uvulan hel, det finns inte någon tydlig spalt under 

slemhinnan i mjuka gommen utan endast brister 

i muskulaturen. Gomfunktionen kan vara påverkad 

och resultatet kan bli velofarynxinsufficiens. 

Den här typen av gomspalt upptäcks ofta först när 

man gör en nasofiberskopisk undersökning. En 

annan indikation för undersökning är postoperativ 

kontroll efter talkorrigerande kirurgi. 

Kirurgisk behandling och postoperativ kontroll 

Innan man utför talkorrigerande kirurgi bör man 

kontrollera att tonsillerna inte är förstorade så att 

de stör sfinkterns funktion. I så fall bör man först 

ta bort tonsillerna. Bristande slutning av velofarynxsfinktern 

kan korrigeras genom muskelplastik 

med gomförlängning. Vid gomplastik förlängs 

mjuka gommen för att den ska räcka längre bak 

i svalget och bättre kunna delta i slutningen av 

velofarynxsfinktern. Ett annat alternativ på behandling 

är att en vävnadsbrygga, en lambå, fälls 

upp i medellinjen i den bakre svalgväggen och 

fästs i mjuka gommen (figur 10). 

Efter operation ska luft kunna passera bilateralt 

om lambån vid näsandning. Vid postoperativ 

undersökning kan man fiberoptiskt kontrollera 

att luften har fri passage. Om passagen är trång 

kan patienten drabbas av hyponasalitet och 

snarkbesvär. Man kan också bedöma lambåns 

läge i förhållande till sfinktern både fiberoptiskt 

och videoradiografiskt. Vid undersökningen kan 

man även se om svalgets sidoväggar når fram till 

lambån under tal samt om lambån hindrar mjuka 

gommens höjning, vilket kan inträffa om den fäster 

lågt i svalgets bakre vägg. Ett annat mindre 

vanligt ingrepp är utbyggnad av svalgets bakvägg. 

Ingreppet går till så att teflon, silikon eller brosk 

appliceras under slemhinnan i sfinkternivå. Avsikten 

är att förbättra mjuka gommens möjlighet 

att nå ända bak till svalgets bakvägg. 

Övriga behandlingsmetoder 

Om undersökningen visar att det finns morfologiska 

och funktionella förutsättningar för normalt 

tal och patienten inte fått eller kunnat medverka 

vid talträning tidigare remitteras patienten 

till logoped för talträning. 

Patienter som saknar muskelaktivitet på 

grund av en neuromuskulär sjukdom eller som 

har vävnadsdefekter efter en tumöroperation 

kan behandlas med gomplatta. Gomplattan kan 

byggas ut bakåt samt uppåt mot mjuka gommen 

och svalget och fungera som en obturator för att 

sluta större vävnadsdefekter. Den kan också ha 

en gomlyftande funktion det vill säga, den kan 

lyfta mjuka gommen och underlätta slutning av 

velofarynxsfinktern. 

Man kan också få en viss effekt av så kallad biofeedback. 

Behandlingen går till så att patienten 

får se hur sfinktern fungerar när de talar med 

hjälp av ett fiberskop. Patienten frambringar 

olika ljud och kan då hitta ett sätt att utnyttja sin 

funktion optimalt. 

Stråldoser 

De flesta talundersökningar görs på barn. Barn 

är känsligare för röntgenstrålning än vuxna och 

därför är det viktigt att begränsa dosen. Som 

jämförelse motsvarar stråldosen vid en genom- 

a 

b 

H 

FB 

V T f 

V 

S 

c 

S 

Adenoid 

V 

S 

Figur 12 a. Fiberskopisk undersökning 

av velofarynxsfinktern. a och b) 

Patient med velofarynxinsufficiens. 

a) Vilande; farynx bakvägg (FB), 

velum (v) med fåra (f) på grund 

av bristfällig musculus uvulae som 

skulle ha fyllt fåran, farynx sidovägg 

(S), högra tonsillen (T). b) Under 

talaktivitet med bristfällig slutning 

centralt i sfinktern i anslutning till 

fåran. c) Patient med adenoid vävnad 

i svalgets bakvägg. 

Figur 13. Oral inspektion med nasofiberskopi. 

Patient med submukös gomspalt. Muskulatur 

saknas i medellinjen på mjuka gommen. 

Uvulan är delad, bifid, pilar markerar de 

två spetsarna. Ett hak (H) kan palperas 

i hårda gommen. 


73



Figur 14. Normal faryngeal 

sväljning. 

a) När bolus passerar in i 

svalget utlöses sväljningsreflexen, 

tuggning och 

andning upphör, mjuka 

gommen höjer sig och 

hindrar bolus att läcka upp 

i näsan. 

b) Propagationsvågen, 

peristaltiken, för bolus ner 

genom farynx. Epiglottis 

fäller sig och hindrar bolus 

från att läcka in i larynx. 

c) Bolus fortsätter genom 

farynx. Epiglottis är fälld 

som skydd. Den övre esofagussfinktern 

är öppen 

och bolus kan fortsätta ner 

genom esofagus. 

d) När bolus har passerat 

farynx sänker sig mjuka 

gommen och epiglottis höjer 

sig till ursprungsläget. 

e) Övre esofagussfinktern 

är sluten och andningsvägen 

är öppen igen. 

(Publiceras med tillstånd av 

Acta Otolaryngologica [24].) 

snittlig videoradiografisk undersökning den 

bakgrundsstrålning vi normalt utsätts för under 

knappt ett dygn [13]. 

Den videoradiografiska undersökningen motiveras 

av att diagnostiken i de flesta fall leder till 

en åtgärd som förbättrar patientens talklang och 

förmåga att kommunicera. Undersökningen görs 

ofta på patienter med gomspalt eller andra medfödda 

kraniofaciala defekter. Det är patienter 

som utsätts för många röntgenundersökningar 

tidigt i livet och därför bör man kritiskt värdera 

motiven för varje undersökning. 

sväljningsfunktionen 

Sväljningsfunktionen kan delas in i tre faser: den 

orala, den faryngeala och den esofageala [14]. 

Förkortningar i bilden: (MG) Mjuka gommen, 

(B) Bolus, (E) Epiglottis, (L) Larynx, (ÖES) 

Övre esofagussfinktern. 

a 

b 

c 

d 

e 

1. Den orala fasen 

Den orala fasen är viljestyrd. Bolus (tuggan, biten 

eller om det handlar om flytande föda, klunken) 

prepareras genom att den bearbetas och tillförs 

saliv. Den formas och förs bakåt i munnen till 

svalget. Sväljningsreflexen utlöses då, normalt i 

nivå med de främre gombågarna. När sväljningsreflexen 

utlösts är funktionen inte längre viljestyrd. 

Var sväljningsreflexen utlöses beror på vilket 

område bolus berör: de främre gombågarna, 

mjuka gommen eller olika områden i svalget och 

struphuvudet (larynx). Att reflexen kan utlösas 

på andra ställen än när den passerar in i svalget 

från munhålan är för att vi till exempel ska kunna 

svälja ner föda, saliv, maginnehåll och nässekret 

som kommit in i svalget utan att passera gombågarna 

eller om bolus passerat utan att reflexen 

utlösts. 

2. Den faryngeala fasen ( figur 14) 

När sväljningsreflexen utlöses upphör tuggning 

och andning, det senare för att bolus ska kunna 

passera svalget utan att mat och dryck följer med 

luften ner i luftstrupen (aspiration), mjuka gommen 

höjer sig och velofarynxsfinktern sluts för 

att undvika att bolus åker upp i näsan. Samtidigt 

utlöses en perialistisk våg, det vill säga en rad 

muskelsammandragningar som pressar födan 

nedåt i svalget. Struphuvudet höjs samtidigt som 

struplocket sänker sig och skyddar ingången till 

svalget så att bolus inte ska kunna tränga in i luftvägen. 

Luftvägens viktigaste skydd är stämbanden 

som sluts medan födan passerar. När bolus 

når den övre sfinktern i matstrupen (övre esofagussfinktern) 

öppnar den sig så att bolus kan 

passera ner i matstrupen. 

Den preparerade födan passerar genom svalget 

på 0,5–1,5 sekunder. 

3. Den esofageala fasen 

I den esofageala fasen förs bolus vidare genom 

matstrupen till magsäcken med en långsammare 

peristalisk våg än i den faryngeala fasen. 

undersökning av oral och faryngeal sväljning 

Inte långt efter att röntgenstrålningen upptäckts 

år 1895 togs de första stillbilderna av sväljningsfunktionen. 

Bilderna togs på djur år 1898 medan 

de första bilderna på sväljningsfunktionen hos 

människa kunde tas 1927 [14]. På 1950-talet fick 

cineradiografin stor spridning. I dag används 

dock huvudsakligen videoradiografi som ger upp 

till 70 gånger lägre strålningsdos [15]. 

Inom odontologisk radiologi undersöks den 

orala och faryngeala fasen av sväljningsfunktionen 

samt den övre esofagussfinktern. Vid dysfagi 

där man inte kan utesluta att symtomen kommer 

från esofagus krävs medicinsk kompetens och 

undersökningen ska inkludera den esofageala 

fasen av sväljningen. 

Man kan använda andra avbildningsmetoder 

74 




för att undersöka sväljningsfunktionen till exempel 

datortomografi, ultraljud, magnetresonansundersökningar 

och nukleära medicinska 

metoder. 

Patienter som genomgår en videoradiografisk 

undersökning av sväljningsfunktionen får normalt 

börja med att svälja en mindre mängd flytande 

kontrast (3–10 ml) under genomlysning. 

I regel används både en lateral och en frontal 

projektion. Patienten får sitta upprätt i en position 

som känns bra vid sväljning. Man använder 

samma utrustning och inställningar som vid 

talundersökningar (figur 5), strålfältet är dock 

något större. Den kontrastvätska, barium, som 

patienten sväljer har förmåga att fästa vid mjukvävnaden 

i munhåla och svalg vilket underlättar 

identifieringen av olika mjukvävnadsstrukturer 

i området. Kontrastens konsistens, mer eller 

mindre trögflytande, är beroende av frågeställningen. 

Undersökningarna spelas in och granskas 

i efterhand. På grund av att bolus passerar 

så snabbt genom svalget (0,5–1,5 sek), granskas 

filmen i slow motion för att man ska hinna se alla 

eventuella avvikelser i funktion. 

Undersökningen går till så att patienten först 

får hålla kvar kontrasten (som är något tjockare 

än mjölk och normalt ges med sked) i munnen 

för att man ska kunna bedöma förmågan att kontrollera 

tuggan/bolus. Patienten uppmanas sen 

att svälja för att förmågan att initiera sväljning 

ska kunna bedömas. Vid den här undersökningen 

kan man se om eventuella operationsdefekter 

fylls av kontrast och om bolus läcker in i svalget 

utan att sväljningsreflexen utlöses. Beroende på 

frågeställning och fynd testas sedan andra mängder 

och konsistenser på bolus. 

Vad är det som undersöks? 

Diagnostiken inkluderar bedömning av patientens 

förmåga att kontrollerat hålla bolus i munnen, 

tuggfunktion, förmåga att initiera sväljning, 

var sväljningsfunktionen utlöses, hur många 

sväljningar som krävs för att svälja ner en normalstor 

tugga eller klunk, velofarynxsfinkterns 

slutning, epiglottis fällning, den tid det tar för 

födan att passera genom svalget, struphuvudets 

och tungbenets höjning, övre esofagussfinkterns 

öppning och timing. Man studerar även koordinationen 

i sväljningsförloppet, eventuellt residual 

i munhåla och svalg när sväljningen avslutats, 

om bolus tränger in i struphuvudet samt om bolus 

tränger ner i luftstrupen, det vill säga aspiration 

av bolus nedanför stämbanden. 

Patienten kan ha lätta till kraftiga symtom. Hos 

patienter med kraftiga besvär vill man diagnostisera 

typ och grad av dysfunktion men också 

försöka hitta det bästa sättet för patienten att 

svälja utan att till exempel få mat i felstrupen. 

Hos patienter med lättare funktionsstörningar 

där besvären bara uppträder ibland vill man hitta 

orsaken och därmed få patienten att svälja sin 

»sämsta sväljning« [16]. Det senare är inte lätt att 

uppnå vid undersökningstillfället eftersom patienter 

med lättare besvär ofta koncentrerar sig så 

att sväljningen sker utan till exempel aspiration. 

Om man undersöker patienter med kraftiga 

besvär och man med hjälp av röntgenundersökningen 

vill hitta strategier för att hjälpa patienterna 

att svälja symtomfritt bör undersökningen 

ske i samarbete med logoped [16]. 

Indikationer för undersökning 

Den vanligaste indikationen för undersökning är 

att patienten har symtom vid sväljning (dysfagi). 

Patienten kan också sakna tydliga sväljningssymtom 

men besväras av upprepade lunginflammationer, 

hosta vid måltid och viktminskning. Faryngeala 

sväljningsbesvär kan till exempel bestå 

av felsväljning/aspiration, det vill säga att födan 

hamnar i luftstrupen och utlöser en hostreflex. 

Hos patienter med neurologiska skador kan bolus 

läcka ner i luftstrupen utan att hostreflexen 

löses ut (så kallad tyst aspiration). Aspiration kan 

orsaka upprepade lunginflammationer och ärrbildning 

i lungorna. 

När en patient har tydliga kliniska aspirationssymtom 

krävs ingen röntgenundersökning för 

att konstatera det men röntgenundersökningen 

kan vara en hjälp för att utforma en lämplig behandlingsstrategi 

[17]. 

Aspiration kan uppstå på grund av ett orofaryngealt 

känselbortfall. Orsaken kan vara medfödda 

skador, neurogena skador efter till exempel 

stroke och skallskada samt neurologisk sjukdom 

som fortskrider långsamt [18]. Skador kan också 

uppstå som komplikationer efter operationer i 

munhåla och svalg eller efter strålbehandling 

[19–22]. Att strålbehandling kan leda till känselbortfall 

med risk för sväljningsbesvär är en relativt 

ny kunskap [21, 23]. 

Man har funnit neurogena skador i gommen 

hos patienter med sömnapnésyndrom [24] och i 

studier av sväljningsfunktionen har vi funnit att 

sömnapné och snarkning är korrelerat till avvikande 

sväljningsfunktion oavsett om patienten 

har sväljningsbesvär eller inte [25, 26]. Sannolikt 

är det de vibrationer och dragningar som uppstår 

i vävnaderna i gommen vid snarkning och 

sömnapné som orsakat nervskadorna som i sin 

tur kan leda till sväljningsdysfunktion. 

Neurogena skador kan även orsaka klumpkänsla 

i halsen, globuskänsla, som ibland bara är en 

sensation, det vill säga det finns ingenting vare 

sig i svalget eller i avgränsande område. Residual, 

vätska eller matrester som finns kvar i svalget när 

sväljningen avslutats, kan också ge globuskänsla 

(figur 15). Hos patienter med neurogena skador i 

svalget kan det finnas kvar vätska eller matrester 

i svalget utan att patienten känner det. Eftersom 

patienten inte känner av resterna av bolus upprepar 

han eller hon inte sväljningen och försöker 

inte heller skölja bort matrester med dryck som 


75



en person med normal sensibilitet skulle göra. 

Risken för aspiration ökar när matrester finns 

kvar i svalget efter avslutad sväljning och andningen 

åter kommer igång. Då kan rester av mat 

följa med inandningsluften ner i luftstrupen. 

Zenkers divertikel är en patologisk fickbildning 

som kan uppstå i anslutning till den övre esofa- 

Figur 15. Videoradiografisk undersökning av sväljningsfunktion 

i sidoprojektion. Residual, kvarstående bolus, i vallekulae och på 

epiglottis (E) sedan sväljningen avslutats. Mjuka gommen (MG) 

och velofarynxsfinktern sluter inte längre mot nasofarynx. Larynx 

(L) och därmed luftvägen, är öppen med risk för aspiration 

om patienten andas in häftigt. 

(Publiceras med tillstånd av Acta Otolaryngologica [24].) 

Figur 16. Videoradiografisk undersökning av sväljningsfunktion 

i sidoprojektion. (a) Läckage av bolus in i farynx ner till epiglottisnivå 

(E) utan att sväljningsreflexen utlöses. Luftvägen är 

fortfarande öppen. (b) En liten mängd bolus (B) hinner läcka in i 

larynx (L) innan sväljningsreflexen utlöses. Bolus passerar tillbaka 

in i struphuvudet när det höjs, och det sker ingen aspiration 

nedanför stämbanden. Mjuka gommen (MG). 

(Publiceras med tillstånd av Acta Otolaryngologica [24]. 

gussfinktern. I den här fickan kan bolus stanna 

kvar. Om sfinktern sluter för tidigt eller om bolus 

rinner ner i svalget utan att sväljningsreflexen löses 

ut kan matrester och vätska också retineras i 

sinus piriformis, fördjupningarna intill den övre 

esofagussfinktern. Bolus kan också stanna kvar 

i vallekulae, fickorna som ligger bilateralt om 

epiglottis, eller på själva epiglottis om det höjer 

sig för tidigt och drar med sig delar av bolus som 

inte hunnit passera. Residual kan också förekomma 

i operationsdefekter i munhåla och svalg, till 

exempel efter en canceroperation. 

Hos patienter med funktionsstörningar på 

grund av känselbortfall eller vävnadsdefekter 

i mjuka gommen, gombågar eller munhåla kan 

bolus rinna ner i svalget utan att sväljningsreflexen 

löses ut. Därmed finns en uppenbar risk 

för aspiration eftersom andningen inte avstannar 

samtidigt som epiglottis inte fäller sig och sluter 

ingången till struphuvudet, som därmed står öppet 

när bolus passerar in i svalget (figur 16, 17). 

Aspirationsrisk finns också om residual finns 

kvar i svalget när sväljningen avslutats (figur 15). 

När patienten börjar andas igen kan bolus följa 

med ner i luftstrupen. 

Brister i velofarynxsfinktern kan leda till att 

mat eller dryck läcker upp i näsan, så kallad nasal 

reguritation. Patienter med hypernasalitet har 

dock inte alltid sådana sväljningssymtom. Det 

beror på att tal- och sväljningsfunktionerna inte 

styrs på samma sätt centralt, samt att de muskelgrupper 

som aktiveras delvis skiljer sig åt. Det 

finns en rad vanliga röntgenfynd vid oral och faryngeal 

sväljningsdysfunktion [27] (faktaruta 3). 

Behandling och instruktioner 

Förmågan att kontrollera bolus och initiera sväljningsreflexen 

samt risken för residual eller aspiration 

varierar hos olika patienter beroende på 

vilken konsistens, mängd eller temperatur det 

som ska sväljas ner har. Vid en undersökning bör 

man därför testa både flytande bolus och tuggor 

med olika konsistens. Även mängden kan varieras 

om undersökningen har terapeutiskt syfte. 

För att öka stimuli samt underlätta att sväljningen 

kommer igång kan man ge bolus med en sked 

som tydligt trycks mot tungan [17]. 

I det dagliga livet kan man på olika sätt få 

rätt konsistens på födan. Man kan till exempel 

blanda ner gelatin i dryck eller dela fast föda till 

pure. Hos patienter som drabbats av stroke har 

man prövat taktil stimulering av olika områden 

i munhåla och svalg för att förbättra sensibilitet 

och funktion. Patienter som har upprepade 

residual av föda i svalget bör få rådet att dricka 

vatten innan de talar eller avslutar måltider för 

att tömma svalget. På så sätt minskar risken för 

aspiration av kvarvarande matrester. 

Beroende på typ av dysfunktion kan man i terapeutiskt 

syfte för att få symtomfri sväljning instruera 

patienten i hur han eller hon kan använda 

76 




FAKTA 2. RÖNTGENFYND 2 

Vanliga röntgenfynd vid oral och faryngeal sväljningsdysfunktion. 

n Svårigheter att initiera sväljning när bolus förs bakåt 

i munhålan. 

n Dålig tungfunktion vid tuggning och sväljning. 

n Dålig boluskontroll i munhålan, kontrasten rinner 

okontrollerat in i svalget. 

n Prematurt läckage, bolus passerar ner i svalget utan 

att utlösa sväljningsreflex. 

n Nasal regurgitation, bolus läcker upp i näsan vid sväljning. 

n Penetration, bolus läcker in i larynx men passerar inte 

nedanför stämbanden. 

n Aspiration, bolus läcker in i larynx, passerar stämbanden 

och vidare ner i trakea. 

n Stämbanden sluter inte. 

n Dyskoordination, de olika stegen i sväljningen koordinerar 

inte; velum höjer sig inte eller höjer sig för sent, 

epiglottis fäller sig inte, endast delvis eller för sent, 

larynx höjer sig inte korrekt, den övre esofagussfinktern 

öppnar sig inte i tid när bolus når sfinktern alternativt 

sluter innan hela bolus passerat in i esofagus. 

olika individuellt anpassade huvudpositioner. 

Andra sätt att minska symtomen är att lära patienten 

olika sväljningsmanövrar för att bättre kunna 

sluta stämbanden och luftvägen innan sväljningen 

utlöses, eller för att få mer kraft och effektivitet 

i sväljningen och kunna tömma valleculae. 

Man kan även använda Mendelsohns manöver, 

som syftar till att ge ökad och längre höjning av 

larynx och därmed ökad och förlängd öppning av 

m. cricofaryngeus så att hela tuggan hinner passera 

ner i matstrupen under sväljning [17]. 

Patienterna kan få sina instruktioner efter 

röntgenundersökningen men ger man dem under 

själva undersökningen kan man lättare kontrollera 

hur effektiva de är. Kan man göra undersökningen 

tillsammans med en logoped underlättas 

därför möjligheterna att hitta optimala positioner, 

manövrar och konsistens på bolus. 

Vid grava sväljningssvårigheter, där patienten 

inte kan få i sig tillräckligt med mat eller aspirationsrisken 

är stor, kan behandling med nasogastrisk 

sond, som läggs in via näsan genom svalg 

och matstrupe till matsäcken, vara en temporär 

lösning. Med perkutan endoskopisk gastrostomi 

(peg) avses en sond som mer permanent läggs in 

i magsäcken via bukväggen för matning. 

Kirurgisk behandling 

Kirurgisk behandling av sväljningsdysfunktion 

förekommer vid Zenkers divertikel, spasmer och 

strikturer samt om sväljningsfunktionen påverkas 

av tonsiller (palatina) eller tungtonsill. 

Stråldos 

Videoradiografiska undersökningar av oral och 

faryngeal sväljningsdysfunktion utförs till största 

del på vuxna och stråldosen varierar beroende 

på hur många sväljningar man behöver testa för 

n Långsam propagation genom farynx. 

n Asymmetri i sidoväggsfunktionen. 

n Enkelsidig lateralisering av bolus vid passage 

förbi larynx. 

n Bristande öppning av musculus cricofaryngeus 

i esofagussfinktern. 

n Strikturer. 

n Residual, det vill säga rester av bolus i munhåla och 

svalg, på slemhinnor, i munbotten, valleculae, sinus 

piriformis, på epiglottis eller i operationsdefekter efter 

att sväljningen avslutats. Residual kan ses på en eller 

båda sidor i farynx. 

n Zenker divertikel (ficka i anslutning till den övre 

esofagussfinktern). 

n Återflöde av bolus från esofagus. 

n Osteofyter, patologiska benutskott på ryggraden som 

buktar in i farynx och stör sväljningsfunktion eller ger 

dysfagisymtom. 

n Tonsillvävnad kan utgöra ett hinder för boluspassage 

genom farynx. 

Figur 17. Videoradiografisk undersökning av sväljningsfunktion i sidoprojektion. 

Läckage av bolus från munhålan in i svalget (vita pilar) och 

larynx utan att sväljningsreflexen utlöses. Aspiration ses med kontrast 

(svarta pilar) i larynx (struphuvud) och trakea (luftstrupe) nedanför 

stämbandsnivå. Vidare ses residual i valleculae (V) och sinus piriformis 

(R) som följd av dyskoordinerad sväljning. Luftvägen är öppen eftersom 

sväljningsreflexen inte utlösts. 

att kunna göra en optimal bedömning. Dosen varierar 

från motsvarande ett knappt dygns till ett 

par dygns genomsnittlig bakgrundsstrålning. 

Kontrastmedel 

Bariumsulfat är den vanligaste typen kontrast 

vid sväljningsundersökningar. Medlet har en 

god vidhäftningsförmåga som utnyttjas för att 

uttapetsera och visualisera mjukvävnader vid 

videoradiografisk undersökning av tal och sväljning. 

Smaken och lukten är acceptabel men konsistensen 

är »sandig« och man kan känna en viss 

torrhet i slemhinnan. 

Jämfört med jodhaltig kontrast ger bariumsulfat 

bättre röntgenkontrast. Vid misstanke om 

till exempel perforationer, fistlar eller stenoser i 

mag-tarmkanalen används dock vattenlösliga resorberbara 

jodhaltiga kontrastmedel medan valet 


77



av kontrast varierar vid misstanke om aspiration. 

Bariumsulfatsuspension är atoxisk och anses 

mer skonsam för bronker och alveoler i lungorna 

jämfört med de gamla vattenlösliga jodkontrastmedlen 

[16, 28]. Bariumsulfat är dock inte resorberbar 

och fungerar som en främmande kropp. 

Därför är det viktigt att patienten kan hosta upp 

kontrast som eventuellt hamnar i luftvägen. 


Videoradiographic examination of pharyngeal 

function during speech and swallowing 



Unintelligible speech makes communication 

difficult. It can be a social handicap and the 

patient may be judged as being retarded. 

Dysphagia, e.g. aspiration with coughing and 

choking, can be a social and physical handicap 

since eating plays an important role for 

nutrition as well as in social life. In worst case, 

it can be life-threatening. Pharynx connects 

the oral and nasal cavity with larynx and 

oesophagus and is part of the vital functions; 

respiration and deglutition. The pharynx is 

also active during e.g. speech and coughing. 

Pharyngeal dysfunction can lead to unintelligible 

speech, dysphagia, snoring, sleep apnoea, 

and choking. Videoradiography is a valuable aid 

for evaluating function in patients with deviant 

speech or swallowing and can also serve to 

determine treatment strategies. Barium sulphate 

based contrast media is used to visualize the 

soft tissue to facilitate interpretation of function 

during speech and swallowing. Further, it 

serves as bolus when function during chewing 

and swallowing is examined. 

referenser 

1. Skolnick ML. Video velopharyngography 

in patients 

with nasal speech, with 

emphasis on lateral pharyngeal 

motion in velopharyngeal 

closure. Radiology 

1969; 93: 747–55. 

2. Lohmander A, Persson C, 

Henningsson G. Talstörningar 

av anatomiskt/ 

strukturella orsaker hos 

barn och ungdomar. In: 

Hartelius L, Nettelbladt U, 

Hammarberg B, editors. 

Logopedi. Studentlitteratur; 

2008. p. 387–99. 

3. Henningsson G, Isberg A. 

Oronasal fistulas and speech 

production. In: Bardach J, 

Morris H, editors. Multidisciplinary 

management of 

cleft lip and palate. Philadelphia: 

WB Saunders; 

1990. p. 787–92. 

4. Eisenbach CR 2nd, Williams 

WN. Comparing the unaided 

visual exam to lateral cinefluororadiography 

in estimating 

several parameters 

of velopharyngeal function. 

J Speech and Hearing 

Disord 1984; 49: 136–9. 

5. Skolnick ML. A plea of an 

interdisciplinary approach 

to radiological study of the 

velopharyngeal portal. Cleft 

Palate J 1977; 14: 329–30. 

6. Isberg AM, Williams WN. 

Radiographic examination 

of velopharyngeal function. 

In: DelBalso AM, editor. 

Maxillofacial imaging. Philadelphia: 

Saunders; 1990. p. 

721–33. 

7. Henningsson G, Isberg AM. 

Velopharyngeal movement 

patterns in patients alternating 

between oral and 

glottal articulation: a clinical 

and cineradiographic 

study. Cleft Palate J 1986; 

23: 1–9. 

8. Kummer AW. Videofluoroscopy 

and other forms of 

radiography. In: Kummer 

AW, editor. Cleft palate and 

craniofacial anomalies. 

Effect on speech and resonance. 

2nd ed. Clifton Park, 

New York: Thomson Delmar 

Learning; 2008. p. 446–66. 

9. Havstam C, Lohmander A, 

Persson C, Dotevall H, Lith 

A, Lilja J. Evaluation of 

VPI-assessment with videofluoroscopy 

and nasoendoscopy. 

Br J Plastic Surgery 

2005; 58: 922–31. 


Comparison between multiview 

videofluoroscopy and 

nasendoscopy of velopharyngeal 

movements. Cleft 

Palate J 1991; 28: 413–7. 

11. Golding-Kushner KJ, Argamaso 

RV, Cotton RT, Cotton 

RT, Grames LM, Henningsson 

G et al. Standardization 

for reporting of nasopharyngoscopy 

and multiview 

videofluoroscopy: a report 

from an International 

Working Group. Cleft Palate 

J 1990; 27: 337–47. 


Influence of tonsils on 

velopharyngeal movement 

in children with craniofacial 

anomalies and hypernasality. 

Am J Orthod Dentofacial 

Orthop 1988; 94: 

253–61. 

13. Isberg A, Julin P, Kraepelien 

T, Henrikson CO. Absorbed 

doses and energy imparted 

from radiographic examination 

of velopharyngeal 

function during speech. 

Cleft Palate J 1989; 26: 

105–9. 

14. Svensson P. Ät- och sväljningsfunktion 

hos vuxna. 

In: Hartelius L, Nettelbladt 

U, Hammarberg B, editors. 

Logopedi. Studentlitteratur; 

2008. p. 105–12. 

15. Perlman AL, Lu C, Jones B. 

Radiographic contrast 

examination of mouth, 

pharynx, and esophagus. 

In: Perlman AL, Schulze- 

Delrieu KS, editors. Deglutition 

and its disorders. 

Anatomy, physiology, clinical 

diagnosis and management. 

San Diego: Singular 

Publishing Group Inc. 1998. 

p. 153–99. 

16. Ekberg O. Radiologic evaluation 

of swallowing. In: 

Groher ME, editor. Dysphagia. 

Diagnosis and management. 

Boston: Butterworth- 

Heinemann; 1992. p. 

163–96. 

17. Logemann JA. Evaluation of 

swallowing disorders. In: 

Logemann JA, editor. Evaluation 

and treatment of 

swallowing disorders. 

Austin, Texas: Pro ed; 1998. 

p. 135–90. 

18. Logemann JA. Swallowing 

disorders caused by neurologic 

impairments. In: 

Logemann JA, editor. Evaluation 

and treatment of 

swallowing disorders. 

Austin, Texas: Pro ed; 1998. 

p. 303–43. 

19. Pauloski BR, Logemann JA. 

Impact of tongue base and 

posterior pharyngeal wall 

biomechanics on pharyngeal 

clearance in irradiated 

postsurgical oral and oropharyngeal 

cancer patients. 

Head Neck 2000; 22: 

120–31. 

20. Laurell G, Kraepelien T, 

Mavroidis P, Lind BK, Fernberg 

JO, Beckman M et al. 

Stricture of proximal esophagus 

in head and neck 

carcionoma patients after 

radiotherapy. Cancer 2003; 

97: 1693–700. 

21. Bodin I, Levring Jäghagen 

E, Isberg A. Intraoral sensation 

before and after radiotherapy 

and surgery for 

oral and pharyngeal cancer. 

Head Neck 2004; 26: 923–9. 

22. Levring Jäghagen E, Berggren 

D, Dahlqvist Å, Isberg 

A. Prediction and risk of 

dysphagia after uvulopalatopharyngoplasty 

and 

uvulopalatoplasty. Acta 

Otolaryngol 2004; 124: 

1197–203. 

23. Levring Jäghagen E, Bodin 

I, Isberg A. Swallowing 

disorders after treatment 

for oral and pharyngeal 

cancer. Head Neck 2008; 

30: 1344–51. 

24. Friberg D, Gazelius B, Hökfelt 

T, Nordlander B. Abnormal 

afferent nerve endings 

in the soft palate mucosa of 

sleep apnoic and habitual 

snorers. Regul Pept 1997; 

71: 29–36. 

25. Levring Jäghagen E, Berggren 

D, Isberg A. Swallowing 

dysfunction related to 

snoring. A videoradiographic 

study. Acta Otolaryngol 

2000; 120: 438–43. 

26. Levring Jäghagen E, Franklin 

KA, Isberg A. Snoring, 

sleep apnea and swallowing 

dysfunction: a videoradiographic 

study. Dentomaxillofac 

Radiol 2003; 32: 

311–6. 

27. Logemann JA. Disorders of 

deglutition. In: Logemann 

JA, editor. Evaluation and 

treatment of swallowing 

disorders. Austin, Texas: Pro 

ed; 1998. p 71–133. 

28. Fork F-T. Kontrastmedelseffekter 

på magtarmkanalen 

och bukorgan. In Kontrastmedelseffekter. 

Kliniska 

aspekter. Nycomeds faktaserie. 

1992. p. 49–60. 

78 


VETENSKAP & KLINIK FACKPRESS 

Samverkande 

bakterier ökar 

parodontitrisk 

journal of clinical 

microbiology 

➤Närvaron av flera olika 

arter av parodontitbakterier 

i saliven, snarare än 

närvaron av en viss art, har 

samband med den kliniska 

förekomsten av parodontit, 

enligt finska forskare. 

Det finns många studier 

av bakteriemängden subgingivalt 

vid olika stadier 

av parodontit liksom i 

friskt parodontium. Däremot 

är det nästan okänt 

hur många bakterier som 

finns naturligt i saliv. I en 

studie från 2007 visade 

forskargruppen att olika 

parodontitbakterier har 

varierande bärarprofiler 

beroende på patientens 

ålder, utbildningsnivå och 

parodontalt status. Av sex 

undersökta bakterier fanns 

minst en hos 88 procent av 

de studerade personerna. 

Syftet var att utröna om 

saliv kan användas i diagnostiken 

av parodontit. 

Salivprover från 1 198 personer 

undersöktes och i 

dessa fastställdes mängden 

av sex olika bakterier, 

A. actinomycetemcomitans, 

P. gingivalis, P. intermedia, 

T. forsythia, C. rectus och 

T. denticola. 

Forskarna anser att det är 

enklare att samla in saliv än 

att ta plackprov från tandköttsfickor. 

De anser att det 

tydliga sambandet mellan 

fickdjup och bakterieförekomsten 

i saliv tyder på att 

metoden kan vara en prediktiv 

markör för parodontit 

och ger anledning till 

fortsatta studier. 

Källa: Paju S, Pussinen PJ, 

Suominen-Taipale L et al. 

Detection of multiple pathogenic 

species in saliva associates 

with periodontal infection in 

adults. J Clin Microbiol online 

081119. doi:10.1128/ 

JCM.01824-08. 

Odlade celler 

ger ny gingiva 

journal of periodontology 

➤En metod att med odlade 

keratinocyter och fibroblaster 

i två lager behandla 

otillräcklig gingiva har gett 

lovande resultat. Patienterna 

var mer nöjda än efter 

gingivatransplantat. 

Tjugofyra personer med 

minst två tänder i kontralaterala 

kvadranter som behövde 

transplantat av 

mjukvävnad ingick. Den 

ena tanden lottades till traditionell 

behandling med 

gingivatransplantat (fgg) 

och den andra till försöksbehandlingen 

(bct=bilayered 

cell therapy). 

fgg gav 4,5 millimeter ny 

keratiniserad vävnad mot 

2,4 millimeter för bct, en 

statistiskt signifikant skillnad. 

Däremot noterades 

ingen skillnad i recession 

eller klinisk fästenivå mellan 

behandlingarna. Inte 

heller fanns vid något tillfälle 

under studien skillnad 

i blödningsbenägenhet 

eller inflammation. 

Efter bct noterades signifikant 

bättre färg och 

strukturmatchning med 

omgivande vävnad och 

patienterna uppgav mindre 

smärta och bättre känsel. 

Pilotstudien visar att 

principen med att överföra 

två cellager fungerar. bct 

har ett par unika egenskaper, 

dels att producera ett 

antal tillväxtfaktorer för 

blodkärl och dels en inbyggd 

antibakteriell effekt. 

Källa: McGuire MK, Scheyer ET, 

Nunn ME, Lavin PT. A pilot study 

to evaluate a tissue-engineered 

bilayerd cell therapy as an 

alternative to tissue from the 

palate. J Periodontol 2008; 79: 

1847–56. 

Mellanrumsborste 

bäst mot fickdjup 

journal of dental research 

➤Anledningen till att interdentalborste 

ger större effekt 

på fickdjup än tandtråd 

är att den avlägsnar 

plack mer effektivt, enligt 

en amerikansk studie. 

Forskarna konstaterar att 

randomiserade kontrollerade 

studier inom odontologin 

ofta studerar interventioners 

effekt på olika 

variabler; i parodontologiska 

studier kan det vara 

fickdjup, fästeförlust, plackindex 

och blödningsbenägenhet. 

Oftst används univariat 

analys, men för att 

förstå sambanden mellan 

olika variabler krävs sofistikerade 

statistiska metoder 

med multivariat analys. 

I en sådan analys användes 

data från en tidigare 

studie där slutsatsen blev 

att interdental borstning 

mer effektivt än tandtråd 

avlägsnade plack och minskade 

fickdjup. Men den 

ursprungliga analysen kunde 

inte klarlägga om förbättringen 

låg bakom det 

minskade fickdjupet eller 

om förklaringen var att 

borsten tryckte ner den 

interdentala papillen. I 

analysen använde forskarna 

så kallad latent growth 

curve modeling (lgcm). 

Resultatet – att interdentalborsten 

gav större 

minskning av fickdjupet 

och minskad blödningsbenägenhet 

till följd av minskad 

inflammation – stämmer 

väl både med biologisk 

kunskap och klinisk erfarenhet. 

Forskningen med 

hjälp av lgcm fortsätter. 

Källa: Tu YK, Jackson M, Kellett 

M, Clerehugh V. Direct and 

indirect effects of interdental 

hygiene in a clinical trial. J Dent 

Res 2008; 87: 1037–42. 

Lägre allergirisk 

vid parodontit 

journal of clinical 

periodontology 

➤Patienter med diabetes 

typ 1 som har parodontit 

har kraftigt minskad risk 

för luftvägsallergier, enligt 

en tysk studie. Forskarna 

har tidigare visat att risken 

för höfeber och allergi mot 

husdammskvalster är lägre 

hos parodontitpatienter. 

I den nya studien ingick 

170 personer med diabetes 

typ 1 i åldrarna 17–80 år, 22 

av dem hade diagnostiserad 

allergi. Deltagarna intervjuades 

och undersöktes av 

tandläkare som bland annat 

mätte fästeförlust. 

Analysen visade att risken 

för allergier hos dem 

med svårast parodontit var 

6 procent och hos dem 

med måttlig parodontit 14 

procent jämfört med risken 

för de parodontalt friska 

deltagarna. Riskminskningen 

är klart större än 

för personer utan diabetes 

men med parodontit. I den 

gruppen är motsvarande 

procentsatser 56 respektive 

85 procent. 

Resultaten ger stöd för 

hygienhypotesen som säger 

att ett immunsystem 

som inte utsätts för bakterier 

och andra smittämnen 

blir felprogrammerat, vilket 

kan resultera i allergier. 

Forksarna anser att det 

behövs fortsatta studier av 

sambandet mellan allergier 

och parodontit. 

Källa: Friedrich N, Kocher T, 

Wallaschofski H et al. Inverse 

association between parodontitis 

and respiratory allergies in 

patients with type 1 diabetes 

mellitus. J Clin Periodontol 

2008; 35: 305–10. 

lennart edqvist, medicinjournalist, 

sammanfattar artiklar 

i medicinska och odontologiska 

tidskrifter för Tandläkartidningens 

läsare. 

E-post: lennart.edqvist@telia.com 


79

DEBATT 

En vanlig dag i en protetikers 

liv efter »Den Stora Reformen« 

➤Klockan är 07.33 torsdag morgon. Jag 

sitter i mitt lilla kontor på protetikkliniken 

i Karlstad och försöker tolka de 

nya regeländringarna. (Som en upplysning 

kan jag nämna att en ny tandvårdsförsäkring 

trädde i kraft första 

juli i år, om det gått någon förbi.) För 

att se vilka åtgärder det gäller plockar 

jag fram taxan på 19 sidor och häftet 

med diagnoser och koder på 20 sidor. 

Förordningens 38 sidor lagtext hittar 

jag bakom dataskärmen, den ramlade 

tydligen ner där i går när jag var nödgad 

att avbryta taxestuderandet och ta 

ett så kallat patientbesök. 

Då ska vi se, behöver jag något mer 

dokument innan jag börjar detta produktiva 

arbete? Just det: »förordningen 

om ändringarna i förordningen«. 

Var la jag nu den? Är den kvar på muggen 

hemma? Där hade jag tänkt begå 

våld på mig själv och läsa den i stället 

för DN denna heliga stund. Nåväl, jag 

får printa ut en ny på 15 sidor. Då så, då 

är det bara att sätta igång läsningen. 

Nu gäller det att ha koll på procenten. 

Jag tittar först i nya förordningen 

efter förändringar. Där var det en. 

När jag har hittat motsvarande diagnoskod 

bör jag kanske skriva till den 

i den ursprungliga förordningen. 

Mmm, det börjar ju rätt hyfsat ändå. 

Men vänta, sidorna är olika i »förordningen 

om ändring i förordningen« 

och i ursprunget. Synd. I annat fall 

kunde jag ju bara ta bort de gamla och 

häfta in de nya. Det hade ju varit enkelt, 

men varför ska livet vara enkelt? 

Nej, utmaningar är vad man behöver! 

Vad är klockan? Oj, dags 

för förmiddagsfika. Klockan 

är 11.06 torsdag förmiddag. 

Hoppas bara inte någon patient 

ringer och stör detta viktiga inläsningsarbete. 

Om olyckan ändå är 

framme: Bara inte vederbörande ber 

om ett kostnadsförslag på omfattande 

protetik. 

Här är en förändring, som sagt var. 

E11 står det. Det låter som ett emulgeringsmedel 

i Ahlgrens bilar. I vilket 

dokument hittar jag den? Den är 

ny, alltså hittar jag den inte, men jag 

finner E10 på sidan 21 i ursprungsförordningen: 

E.11 Befintligt implantat 

Vid fastställande av diagnos/tillstånd 

5005, 5011–5016, 5031 eller 5033– 5037 

ska redan befintligt implantat eller befintlig 

implantatstödd krona likställas 

med tandlöshet. 

Vad betyder det? Är implantat = icketand? 

Det här börjar likna avancerad 

teoretisk filosofi. Kanske måste man 

NYHET 

Flyter bättre och ger bättre avtrycksresultat. 

På bara 2 minuter... 

Affinis Precious Light och Regular Body klarar fukt, saliv 

och blod som inget annat A-silikon eller polyeter gjort 

tidigare. Garanterat bättre avtryck med mindre risk för 

blåsor och kontraktioner. 

Affinis Precious är dessutom thermo-reaktivt, vilket 

ger lång arbetstid och kortare stelningstid i munnen. 

Affinis Precious har färgerna guld och silver som gör det 

enklare att "läsa" avtrycken och direkt se att resultaten 

är tillfredställande. 

Affinis Precious fungerar till alla typer av avtryck, självklart 

även utmärkt till implantatavtryck. Affinis är dessutom 

ett betydligt mer ekonomiskt material att arbeta 

med än polyeter. 

Välj Affinis Precious och få det avtrycksmaterial 

som leder utvecklingen... 

Tel: 08-687 47 40, Fax: 08-687 47 45, E-mail: info@coltenewhaledent.se 

80 


DEBATT 

komplettera med en a-kurs i filosofi 

till våren. I går hade jag en patient som 

behövde koppling mellan implantat 

och restbett efter tandförlust. Har det 

något med det att göra? Ingen aning. 

Jaja, man får inte ge upp för att man 

har lite svårt att strukturera de små 

grå så här tidigt på förmiddagen. Här 

verkar det dock vara något intressant 

som en tandläkare ringde och frågade 

om i går: parodpatient som behöver 

splinta mobila tänder. Kod 5062. 

Då ska vi se: Här står: … förutsatt ökad 

tandmobilitet av minst grad 2 samt 

benförlust på motsvarande minst halva 

rothöjden på 70 % av antalet tänder i 

aktuell käke regio 6-6. 70 % av 12 eller 

11 tänder motsvarar 8 tänder, av 10 tänder 

motsvarar 7 tänder ( ja, det kan jag 

faktiskt räkna ut), av 9 eller 8 tänder 

motsvarar 6 tänder, av 7 tänder motsvarar 

5 tänder och av 6 tänder motsvarar 

4 tänder. 

Okej. Men nu har jag glömt vad 

koden handlade om egentligen. Och 

patientfallet? Just ja, parodpatienten. 

Det kanske finns en lucka, erosion, slitage 

eller något annat man kan hitta 

efter att ha konsulterat Dr Holmes, 

min käre Watson, och förse patienten 

med den nödvändiga splintade konstruktionen. 

Sen var det patienten i förrgår som 

behövde ett implantat och en skalkrona 

på granntanden. Gör vi implantatet 

är tydligen granntanden upptagen 

över garantitiden, fast ingen behandling 

är gjord på den. Får då patienten 

ingen ersättning, och hur registrera 

detta i burken? 

Här får vi titta på utbytesregeln, sidan 

19 i förordningen. Hur gör jag med 

kronan på granntanden? Om det sitter 

pelare i granntänderna, kan man räkna 

med referenspriset på pelare fast ingen 

pelare utförs? Ingen behandling utförs 

ju på granntänderna, men de blir ju 

upptagna ändå. Nu börjar det snurra... 

Oj, telefonen ringer. Jag svarar inte. 

Tänk om det är just den patienten. Ja, 

syster, vad sa du? Sätt upp 120 minuter 

för genomgång av Försäkringskassans 

nya regler med patienten. Just det, jag 

sa 120 minuter! 

Var i h-e tog nu koddokumentet vä- 

swe_174x120_4c_ZA_ids09 22.10.2008 10:52 Uhr Seite 1 

gen? Hur hamnade det på golvet? Och 

förordningen om ändring i förordningen 

hittar jag inte heller! Är den 

där bakom papperskorgen? 

Aj, min rygg! Nej, nu ramlade jag av 

stolen också. Det var inte förordningen 

utan brevet från Försäkringskassan 

om tillsynskontroll av pelaren på den 

multisjuka patienten från förra veckan. 

Å nej, det hade jag glömt! 

Klockan är 15.12 torsdag eftermiddag. 

Jag älskar mitt yrke, speciellt patientkontakterna 

och att jag verkligen 

kan ta mig tid att hjälpa dem med deras 

allehanda bettproblem. 

Vad då? Lite administration och juridiska 

spörsmål har väl ingen mått 

dåligt av! 

Jag kan knappast bärga mig till morgondagens 

nya spännande och givande 

utmaningar i taxans värld! 

En röst från en liten protetiker, i ett 

litet landsting, i ett litet land efter en 

stor reform. 

 

Per Häger 

Protetikkliniken 

Landstinget i Värmland 

www.ids-cologne.de 

Nummer 1 i världen för 

odontologin 

Wichtig für alle 

Zahntechniker. 

När IDS 2009 öppnar sina portar bör du också 

vara där. På den internationellt största och 

ledande mässan inom dentalbranschen tar 

Funktion, Ästhetik und effiziente 

senaste Verarbeitung utvecklingen via de sind produkter som 

odontologer från hela världen del av den allra 

wichtige presenteras Kriterien och demonstreras für av runt 1750 

Produkte utställare från der mer Zahnmedizin. 

än 50 länder: 

Die l Utrustning IDS 2005 och ist inredning mit vielen för praktiken 

Live-Demonstrationen l Instrument och material und 

Produktvorstellungen l Implantologi och CAD/CAMder 

Branchentreff l Profylax och tandestetik der gesamten 

Zahnmedizin. l och mycket merNutzen Sie 

die Känn herausragenden framtiden på pulsen Informationsmöglichkeiten 

dig om det som kan göras redan deri dag och det 

du också – informera 

internationalen som blir möjligt i morgon. Leitmesse 

des Besök Dentalbusiness. 

IDS 2009 och ge din praktik försprång. 

Koelnmesse GmbH 

Representation i Sverige: 

Swedish Fair & Trade Service AB 

Tel. 08-667 8500 

info@swedishfairtrade.se 

www.swedishfairtrade.se 

31. Internationale Dental-Schau 

VDDI 

Verband der Deutschen 

Dental-Industrie e.V. 

www.vddi.de 

33:a Internationella dentalmässan 

KÖLN, 24 – 28 mars 2008 

24 mars: Fackhandlardag 

Spar tid, spar pengar! 

registrera dig och köp biljetter online nu 


Schweden | Tandläkartidningen | 174 x 120 | 4c | IDS Zahnarzt | CD ROM 


att vi troligen aldrig kan rätta till allt« 

DEBATT 

Produkter i harmoni 

DEBATT 

Munhålan 

hör till kroppen 

Välj först adhesiv... 

AdheSE ® One 

För dig som vill använda en 

självetsande adhesiv utan 

fosforsyra 

• Spara tid: ett steg, ett skikt 

• Förvaras i rumstemperatur 

• Acetonfri sammansättning 

ger konstant hög kvalitet 

ExciTE ® VivaPen 

För dig som vill etsa 

med fosforsyra innan du 

applicerar en adhesiv 

• Ljushärdande enkomponents 

bonding i ny förpackning 

• Snabb och exakt applikation 

Tandvårdsstödet 

– en dålig och omodern reform 

I en insändare i Tandläkartidningen 

nummer 12 pekar övertandläkare 

Rita Isaksson i Halmstad på en rad 

olyckliga konsekvenser för våra 

patienter av det reformerade tandvårdsstödet. 

Vi har dessutom allvarliga 

principiella invändningar mot 

reformen. 

Vi noterar dessutom att, trots närmast 

heroiska ansträngningar inom 

såväl den privata som offentliga tandvården, 

den administrativa delen av 

reformen ännu inte fungerar vilket 

menligt påverkar den kliniska verksamheten. 

Generellt sett är bristerna 

så stora att »felen börjar bli så många 

VÄ L L INGBY CENTRU M : WHI TE VIEW 

• Minskad postoperativ sensibilitet 

tack vare försegling av 

dentinytan 

som Sveriges tandvårdschefer nyligen 

påpekat i ett brev till socialdepartementet 

och Försäkringskassan. 

Apropå debattartikeln »Tandvårdsstödet 

– en dålig och omodern 

reform« i Tandläkartidningen nummer 

14 2008. 

Först vill jag tacka Tony Axéll och 

medarbetare för ett viktigt och vetenskapligt 

uppdaterat inlägg. Det borde 

vara uppenbart för alla inom tandvården 

att munhålan i högsta grad tillhör 

hela människan. 

Detta faktum blir än mer tydligt när 

man möter patienter med grav ohälsa. 

Dessa personer med många kroppsliga 

såväl som mentala symtom har i 

stort sett alla symtom från munhålan. 

Var finns det logiska i att dessa människor 

ska utsättas för en bedömning 

»På så sätt blir det myndigheternas 

tolkningar av medicinska 

orsakssammanhang som 

avgör om en adekvat behandling 

kan sättas in eller inte.« 

Full betandning 

kan variera 

Hans Nömm fick 

offra sista semesterveckan 

för att sjösätta 

den nya tandvårdsreformen. 

... sedan komposit 

www.ivoclarvivadent.com 

Tetric ® EvoCeram 

enligt andra riktlinjer än inom övrig 

hälso- och sjukvård? 

Inom tandvården blir det många 

gånger upp till beställarenheternas 

bedömningar om hon/han är hel människa 

eller en odontologisk entitet. 

På så sätt blir det myndigheternas 

(Försäkringskassans) tolkningar av 

medicinska orsakssammanhang som 

avgör om en adekvat behandling kan 

sättas in eller inte. Det är inte rimligt 

att de patienter som konsulterar oss 

ska vara offer för en situation som i 

grunden handlar om politiska ställningstaganden. 

Om vi som representerar odontologin 

vill vara trovärdiga förespråkare 

för att värna våra patienters väl och ve 

bör vi också arbeta för att tandvården 

ska omfattas av samma taxemässiga 

förutsättningar som övrig hälso- och 

sjukvård. 

ANDerS ÖSTer 

Specialisttandläkare 

Tandvårdshögskolan i Malmö 

Nano-optimerad formbar keram 

• Hög röntgenkontrast, 400% Al 

• Goda hanteringsegenskaper 

• Låg krympning 

Tetric ® EvoFlow 

Nano-optimerad flytande 

komposit 

• Den perfekta kombinationen 

tillsammans med Tetric 

EvoCeram 

• Flyter ut i områden som är 

svåra att nå 

• Hög röntgenkontrast, 360% Al 

för perfekt resultat! 

Ivoclar Vivadent AB I Dalvägen 14 I SE-169 56 Solna I Tel: 08-514 93 930 I Fax: 08-514 93 940 I info@ivoclarvivadent.se 

sv tdl tid 200x272 9 okt 08 .ind1 1 08-10-02 10.44.25 

Synpunkter på insamlandet av epidemiologiska 

uppgifter i den nya tandvårdsförsäkringen: 

Att endast rapportera 

in antalet tänder är inte helt 

relevant. Idealet är naturligtvis »full 

betandning«. Problemet är att detta 

kan variera från 32 tänder ner till 24, 

eller minus ytterligare någon. (Om 

fyra visdomständer saknas, om fyra 

premolarer har dragits på grund av 

behov av tandställning i ungdomsåren. 

Någon gång förekommer det också att 

en tand i underkäksfronten har tagits 

bort på grund av trångställning.) 

Man kan alltså ha »bara« 23 tänder 

men ändå vara fullt betandad. 

Jag föreslår att man också (eller i stället) 

ska rapportera om det finns någon 

lucka i bettet från fronten och bakåt till 

femmorna. Det är detta som är socialt 

problematiskt och inte om man har 24 

eller 32 tänder. Har man en fungerande 

delprotes som täcker luckan borde 

den inte registreras som en lucka. 

Jag föreslår att man också rapporterar 

in om man har helprotes i någon eller 

båda käkarna. Jag förstår folktandvårdens 

begäran att få ekonomisk 

ersättning från staten på grund av 

merarbetet med att sjösätta den nya 

tandvårdsreformen. Vi (min fru och 

jag/familj) fick offra sista semesterveckan! 

Jag var fly förbannad – inte 

nyttigt för mitt hjärta som vid 51 års 

ålder genomgick en hjärtinfarkt i 

mars i år. (Men det är en annan historia; 

en av orsakerna är också att det 

inte är tillfredsställande att efter 27 

år fortfarande behöva ha fingrarna i 

munnen på folk.) 

HANS NÖMM 

Tandläkare 

Tyvärr är det inte första gången. Än 

en gång utsätts svensk tandvård för 

administrativa system och åtgärder 

som är undermåligt planerade och genomarbetade 

och än en gång försöker 

vi inom tandvården göra det bästa av 

situationen. Det finns en uppenbar 

risk att vi i dessa ansträngningar glömmer 

bort att granska reformen utifrån 

olika aspekter på hälsa och ohälsa. 

Bedövande effektivt! 

säkert, effektivt och enkelt 

Tel. 08-564 373 70 

www.septodont.bigman.se 

»Blir huvudsaken att sätta ett papper i patientens hand med en, 

mer eller mindre obegriplig terapiplan och alternativ, så att han 

eller hon kan gå ut och ›shoppa tandvård‹?« 

Vi anser att de genomförda förändringarna 

skapar stor osäkerhet för patienterna 

både vad avser kostnader, relevanta 

behandlingsinsatser och uppföljningar. 

Reformen riskerar att fokusera 

på fel saker i det kliniska arbetet 

och kan medföra behandlingar som i 

www.kerrhawe.com/svenska 

värsta fall äventyrar patientsäkerheten. 

Vi är också häpna över att myndigheterna 

inte förstått den viktiga 

roll som specialistvården spelar för 

svensk tandvård. Detta drabbar hårt 

den stora och utsatta patientkategori 

som ofta är i akut behov av komplice- 

Tandläkartidningen numer 14 2008. 

Evidens- eller 

modestyrd 

tandbehandling? 

Box 122 | 642 32 Flen 

Tel: 0157-15630 | Fax: 0157-15633 

E-post: info@aristodent.se | www.aristodent.se 

TandläkarTidningen årg 100 nr 14 2008 69 

På 1960- och 1970-talen ansågs 

guldinlägg vara det bästa tänkbara 

valet för hållbara fyllningar i molarpartiet. 

Det finns mycket evidens för att guld 

verkligen är ett bra val på lång sikt. 

Komplikationerna är sällsynta. Under 

senare år har det emellertid blivit 

populärt med vita tänder. Man har 

använt sig av fyllningar och inlägg av 

porslin, keramiska kronor och kompositinlägg. 

De senare har uppvisat 

goda långtidsresultat. Ingenting torde 

dock minska risken för kantfrakturer 

bättre än guldinlägg. 

Nästan alla äldre tandläkare kan 

vitsorda hur bra guldinlägg fungerar. 

Ändå görs ytterst få nu förtiden. En 

del personer vill ha guld i munnen i 

form av små figurer som limmas fast 

på friska tandytor. Varför är det då 

inte populärt med guldinlägg? Borde 

inte vi tandläkare slå ett slag för denna 

oöverträffade form av ersättning för 

förlorad tandsubstans? 

Sanningen är den att många tandläkare 

och tekniker inte behärskar tekniken. 

Teknikerna har inte rätt sorts 

punsbart guld hemma och tandläkarna 

är osäkra på preparationstekniken 

och kanske även på avtryckstekniken. 

Ett guldinlägg bör passa så exakt att 

det utan vidare fås på plats. Om så är 

fallet och preparationen är rätt utförd 

bör inlägget kunna hålla i mer än 50 

år under förutsättning att cementering 

görs rätt och att tänderna sköts 

som de ska. 

NILS NOrrSeLL 

Tandläkare 

➤ 

82 


platsannonser 

Aktuella stop- och utgivningsdagar 

Nr 3 Stopp 26/1 Utgivning 19/2 

Nr 4 Stopp 16/2 Utgivning 12/3 


E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se 

Fax: 08-666 15 95 

Adress: Tandläkartidningen, Box 1217 

111 82 Stockholm 

Folktandvården i Kalmar län söker en övertandläkare i 

PARODONTOLOGI 

Samlare.indd Avs1:3 

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 98 NR 8 2006 

I Västervik har vi en integrerad enhet för specialist- och sjukhustandvård. 

Enheten, med avdelningar för parodontologi, oral 

kirurgi, oral protetik och sjukhustandvård präglas av lagarbete och 

framåtanda. Vi söker nu en driven och målmedveten övertandläkare i 

parodontologi. 

I det kliniska arbetet är tyngdpunkten parodontologi och implantologi. 

I uppdraget ingår även handledning, klinikkonsultationer och 

utbildningsaktiviteter samt att du får det odontologiska ledningsansvaret 

i parodontologi. 

Goda möjligheter finns till forskning och utvecklingsprojekt. 

Läs mer på www.ltkalmar.se/ledigajobb eller kontakta 

Enhetschef, Lennart Israelsson: 0490-867 80 

Övertandläkare/ämnesföreträdare Leif Eriksson: 0490-867 81 

Välkommen med din ansökan senast den 25/1 till Folktandvårdens 

kansli, Box 601, 391 26 Kalmar. Ange ref.nr: Ft/1072/08 

Västervik är staden som förknippas med hav, kust och 

skärgård. Här fi nns närhet till service, arbete och fritid i 

kombination med möjlighet till boende i vacker miljö. 

Annons TLT_nr1_171x115.indd 1 08-11-25 18.09.20 

Övertandläkare 

i odontologisk radiologi 

till kliniken för bild- och funktionsmedicin på Länssjukhuset i Halmstad 

Ref nr 1/09 

Mer information om tjänsten hittar du på www.lthalland.se/jobb 

Färska platsannonser 

direkt i datorn? 

Anmäl dig på www.tandlakartidningen.se under platsannonser 


83

platsannonser 


TROMS fylkeskommune 

ROMSSA fylkkasuohkan 

Tromsø tannhelsedistrikt 

Åsgård sykehus er et psykiatrisk sykehus og organisatorisk tilknyttet Universitetssykehuset i Nord-Norge. 

Arbeidet omfatter tannbehandling av pasienter ved sykehuset og andre institusjoner i rus- og psykiatriomsorgen. 

I tillegg vil det være arbeid på voksne betalende pasienter. 

TANNLEGE - ref. 08/2684 

• Ved Åsgård Sykehus er det ledig 100 % fast stilling som tannlege f.o.m. 1. jan. 2009. 

Det søkes etter allmennpraktiserende tannlege med bred erfaring og som takler å jobbe selvstendig. 

Det er mulighet for samarbeid med sykehustannlege og øvrig fagmiljø ved Tannhelsetjenestens 

kompetansesenter for Nord-Norge,TkNN. 

Tannlegen vil etter avtale med overtannlege kunne delta i vaktordning, narkosebehandling og 

terapimøter i Tromsø tannhelsedistrikt. 

Lønn etter avtale. Mulighet for bonusavtale. Fra lønnen går 2 % innskudd til pensjonsordningen. 

Søknadene bes fortrinnsvis sendt elektronisk via www.jobbnorge.no, ID: 52827 eller 

www.tromsfylke.no 

Kontakt: Overtannlege Elisabeth Camling på tlf. 77 78 92 21, e-post: elisabeth.camling@tromsfylke.no. 

Adresse:Troms fylkeskommune,Tannhelseetaten, Postboks 6600, 9296 Tromsø. 

Søknadsfrist: 22. januar 2009. 

Arbeta 

utomlands? 

Då ska du gå ur AEA. 

När du återvänder till 

Sveriges ska du gå med 

igen direkt annars går 

du miste om inarbetade 

försäkringsperioder. 

Läs mer på www.aea.se 

Tandläkare 

till England! 

Vi utökar våra kliniker i södra England och 

behöver fler svenska tandläkare. 

Du får arbeta i en modernt utrustad, digitaliserad 

mottagning och vi stödjer dig med 

introduktionskurs för utländska tandläkare 

och annan vidareutbildning om så behövs. 

Du tjänar mellan 60–120 000 £ beroende på 

erfarenhet. Låter detta intressant? För mer 

information får du först träffa våra svenska 

tandläkare i Göteborg. 

Välkommen att höra av er till 

“Newburry 2009”. Skriftlig ansökan till 

Katie Johnson, Gösta Sandelsgatan 5, 

412 73 Göteborg. 

www.europeandentalrecruitment.com 

Senaste nytt 

finns på www.tandlakartidningen.se 

Centralt i södra England 

Vi söker en tandläkare till nyöppnad praktik i Bury 

St Edmunds i södra England. Praktiken, Saxon House, 

är en dotterklinik till en av Bury St Edmunds största och 

äldsta kliniker, Alvington House. 

Tjänsten är mestadels NHS (Folktandvården i Sverige) 

och patientlistan är i stort sett redan fulltecknad. 

Du kommer att arbeta som enda tandläkare och 

ansvara för praktikens drift med stöd av partners och 

manager från moderkliniken. En sköterska och en receptionist 

finns ständigt till handa. 

Då du är enda tandläkare på kliniken är det en stor 

bonus om du har tidigare erfarenhet från yrkeslivet 

dock inget absolut krav. 

Lönen är något rörlig men ligger ungefär på 65.000 

pund per år och kontraktet är ett standard Associate 

kontrakt. 

I samma byggnad finns redan ett teknikerlab. 

Läget i Södra England är perfekt med närhet till London 

och Cambridge samt ca 45 minuter till närmsta flygplats 

med goda, billiga förbindelser till Sverige. 

Bury St Edmunds är en mycket trevlig stad från 

tidig medeltid med mysiga pubar och restauranger och 

ligger dessutom relativt nära kusten. 

För frågor och ansökan om tjänsten ring: 

0044-1284754169/269 fråga efter Anders Fagher 

eller Benny Sjöborg (svenska tandläkare). 

84 


platsannonser 


Landstinget BL ekinge söker 

Vi söker nya 

medarbetare 

TANDLÄKARE 

Folktandvården Mörrum 

Upplysningar: klinikchef Carl-gustaf schyberg 0456-73 33 80. 

Facklig företrädare: stF Maria kjellberg 0455-73 64 85. 

Sista ansökningsdag: Välkommen med din ansökan senast 

den 28 januari 2009 via www.ltblekinge.se 

För mer information om tjänsten: www.ltblekinge.se 

Landstinget Blekinges viktigaste uppgift är att erbjuda bästa möjliga 

hälso- och sjukvård till länets cirka 150 000 invånare. Vi erbjuder arbete 

i en organisation där beslutsvägarna är korta och där delaktighet 

och möjlighet till påverkan är två viktiga inslag. Vi satsar också på 

att ge våra medarbetare stora möjligheter till kompetensutveckling, 

exempelvis genom att bedriva forskning inom ramen för det dagliga 

arbetet. Välkommen till vårt vackra län, med närhet till kust och hav. 

Besök oss gärna på webben, www.ltblekinge.se 

Extraordinary Opportunity to work for 

two weeks in the UK 

OPRO, who are the largest suppliers of mouthguards 

in the world, need English speaking dentists to take 

impressions at schools in the UK this September. 

We will supply you with a car, accommodation, UK 

dental registration and work that will involve touring 

around the UK seeing some of the great sites. What's 

more we will pay you £800 (approx. SEK 10,000*) 

per week!! 

Folktandvården 

Övertandläkare 

Specialistkliniken för Pedodonti och Sjukhustandvård, 

Mölndal 

Tillsvidare. Heltid. Tillträde enligt överenskommelse. 

Ref.nr: FTV347-2008-i. 

Specialisttandvården inom Västra Götaland är en samlad 

organisation som ingår i Folktandvården Västra Götaland. 

Verksamheten bedrivs i hela regionen. Vi är ca 750 medar-betare 

som arbetar inom samtliga specialiteter. 

Vi söker en övertandläkare i Pedodonti till specialistkliniken 

för Pedodonti och Sjukhustandvård i Mölndal där samtliga 

specialister finns representerade. Kliniken har 17 medarbetare 

varav två är pedodontister. 

Arbetsuppgifter: Kliniken har ett brett verksamhetsfält 

inom pedodonti och har möjlighet att erbjuda varierande 

arbetsuppgifter med patientverksamhet, handledning, 

utvecklingsarbete och forskning. Omfattningen av de olika 

delarna kan diskuteras utifrån den sökandes intresse. Vi 

arbetar utåtriktat i god samverkan med allmäntandvård och 

övriga specialiteter. 

Kvalifikationer: Vi söker dig som har specialistkompetens 

inom pedodonti och som genom klinisk tjänstgöring, 

kompetensutveckling, forskning och utveckling visat ett 

målinriktat intresse av ämnesområdet. 

Upplysningar: Klinikchef Madeleine Wertsén, 

tfn 031-86 15 72. 

Facklig företrädare: Tjänstetandläkarföreningen, 

Lena Rignell, tfn 031-86 15 00. 

Ansökan sänds till Västra Götalandsregionen, Folktandvården, 

Administrationen, 405 44 Göteborg. Ansökan via 

e-post ansokan.ftv@vgregion.se. 

Sista ansökningsdag: 2009-01-23. 

www.vgregion.se/jobb 

APPLY NOW to Allan Gill at OPRO 

email: allan.g@opro.com. Tel: +44 1707 261261 ext 306 

*correct rates at December 2008 

nytt Jobb? 

Kontakta alltid den lokala företrädaren för Tjänstetandläkarna för aktuell 

löneinformation innan du börjar ett nytt jobb. 


85

platsannonser 


Tidskriftssamlare 

Vill du beställa Tandläkartidningens 

nya tidskriftssamlare? För 69 kronor inklusive moms 

får du en samlare som rymmer en hel årgång. 

Skicka din beställning med e-post till 

anita.hagstedt@tandlakarforbundet.se 

Uppge antal, namn på beställare, 

adress samt fakturaadress. 

Jönköping 

here we come! 

Vi är munnens egna superhjältar och vår idé har gjort 

succé. Den 1a september 2009 slår vi upp portarna 

på Järnvägsgatan 3 i Jönköping, och söker därför nya 

tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. 

Ta chansen och sök till oss! Kanske blir det du som 

hoppar i en av expandodräkterna härnäst. 

Ansök på 

www.tanden.se 

Platsannonser 

utgivningsplan 2009 

Nr Utgivningsdag Materialdag 

2 29/1 2/1 

3 19/2 26/1 

4 12/3 16/2 

5 2/4 6/3 

6 23/4 26/3 

7 14/5 17/4 

8 3/6 8/5 

9 20/8 28/7 

10 3/9 10/8 

11 24/9 31/8 

12 15/10 21/9 

13 6/11 6/10 

14 26/11 2/11 

15 17/12 24/11 

86 


RADANNONSER 

Aktuella stopp- och utgivningsdagar 

Nr 3/09 Stopp 26/1 Utgivning 19/2 

Nr 4/09 Stopp 16/2 Utgivning12/3 

E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se 

Tel: 08-666 15 13 

Fax: 08-666 15 95 


Adress: Tandläkartidningen, Box 1217, 


PRAKTIKER SÄLJES 

A European Capital City 

Would you like to: - Persue new challenges? - 

Work abroad? - Earn more? - Pay lower taxes? 

- Spend less time on bureaucracy? - Retire early? 

Then this is your chance: For sale: A well-run 

Scandinavian dental practice with a turnover 

of over 1 million euro per annum, with a large 

international book of patients. Takeover date by 

mutual agreement. Price: 650 000 euro. Serious 

offers please write to the following address: 

Inger Stokvad Loft, Advokatgruppen, Amaliegade 

15, 3.sal, dk-1252 Koebenhavn, Denmark. 

Tandläkarpraktik i Halmstad, Getinge 

till salu eller utarrenderas (uthyres). I dag 

finns två aktiva behandlingsrum och ett lager 

samt väntrum, kontor, kök och reception. Det 

mesta är nyrenoverat, hösten -08. I dag finns ca 

700 aktiva patienter. God omsättning. Trogna 

kunder, flertalet 50+, i behov av mycket vård. 

Endast seriösa svar. Tillträde omgående. Om så 

önskas, är hela fastigheten till salu med lägenhet 

på 120 kvm på övre våningen. Svar till 

hanskarinen@yahoo.se eller 073-433 23 26. 

Praktik i Stockholms City 

Väletablerad, mkt trevlig praktik säljes pga 

pensionering. Fullt utrustad med två behandlingsrum, 

67 kvm. Låg hyra. Datoriserad; Alma. 

Mkt gott patientunderlag. Tel 08-411 07 90. 

Norra Västergötland 

Väl inarbetad praktik i mindre västgötaort säljes 

pga pensionering. 2 beh rum, låg hyra, god patienttillgång. 

Ytterligare 1 tandläkare samt hygienist 

finns i fastigheten. Praktiken ansluten till 

Praktikertjänst. Tel 0506-102 00 el 0506-108 51. 

Del i tvåmanspraktik i Göteborg 

säljes pga pensionering. Mycket bra läge i centrum. 

Svar till »090101«. 

Dags att köpa eller sälja mottagning? 

På www.praktikformedlaren.se finns objekten du 

söker. Praktikertjänst Tandvård 

PRAKTIKER KÖPES 

Göteborg 

Tandläkarmottagning i Göteborgsregionen 

köpes. Svar till »090102«. 

ARRENDE 

Kollega sökes 

till modern tre-tdl praktik i söderförort. Patienter 

finns. Samarbetsformer kan diskuteras. Svar 

till »090103«. 

SÄLJES 

Framkallningsmaskiner Periomat 

plus Dürr 2 st. Tdl Pia Waninger, 08-746 82 24. 

Sirona utrustning m m 

Sirona c6 komplett behandlingsstol + unit från 

2001, sugmotor Aztivac från 2004, växelströmsröntgen 

Siemens, digitalröntgen sensor + box 

säljes. Ring 070-734 84 32. 

En radannons i Tandläkartidningen 

kostar 137 kronor 

per rad. Du får gratis bild. 

Tandvårdsutrustning 

begagnad men i nyskick 

 

 

 

 

6 instrument 

 

 

 

rengöring 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Smile bygger vidare, kapitel 8 

Med kvalitet och service som våra ledstjärnor 

är det vår ambition att samla Sveriges ledande 

kliniker och tandvårdsteam under ett och 

samma tak. 

Vi är stolta över att välkomna Team Keller i 

Mariestad och Team Sallhammar i Vänersborg 

till Smile. 

Vill du vara med och skriva nästa kapitel i vår 

historia? Vi söker kliniker och människor med 

idéer och viljan att göra något nytt. Planerar du 

att avsluta din kliniska verksamhet eller vill du 

fortsätta men hitta en annan plattform för dig 

och din klinik? 

Oavsett anledning så är du välkommen att höra 

av dig. Maila mig på tobias.wiren@smile.se så 

träffas vi för ett förutsättningslöst möte. 

// Tobias Wirén, VD Smile Tandvårdskliniken 

PS! Läs mer om oss på www.smile.se 


87

REMISSER 


Här annonserar kolleger som åtar sig remisshantering. 

Rubriker markerade med asterisk* 

kräver specialistkompetens. Tandläkartidningen 

påtar sig inte ansvar för att kolleger som annonserar 

under denna rubrik besitter nödvändiga 

kvalifikationer. 

Bettfysiologi* 

Odont dr Thorvald Kampe 

Bettfysiologi, protetik, implantat 

Sveavägen 13–15, 9 tr 


Tel 08-10 73 83 

Narkos/Tandvårdsrädsla 

SPECIALKLINIKEN FÖR TANDVÅRDSRÄDDA 

Narkos – Hypnos 

Fobi/korttidsterapi inom landstingens 

högkostnadsskydd 

Leg tandläkare Margareta Forsberg 

Leg tandläkare Jennifer Samec 

Leg tandhygienist Anna Quarterman 

Leg psykolog, leg psykoterapeut 

spec klin psykologi Janna Strömberg 

Leg läkare spec anestesi 

Karl-Henrik Fridblom 

Sveavägen 83, 113 50 Stockholm 

Tel 08-32 60 80 

Oral kirurgi* 

Dr Ann-Catherine Mörner-Svalling 

Sibyllegatan 29 


T-bana Östermalmstorg 

08-661 65 40, 0705-77 48 27 

Göran Ulfenberg 

Jakobsbergsgatan 8, 2 tr 


Tel 08-21 01 43, 0709-79 49 60 

Även remisser för rutinendodonti mottages 

Oral protetik* 

Eric Lothigius 

PROTETIK + IMPLANTAT 

Kungsgatan 54, 111 35 Stockholm 

Tel 08-411 16 11 

E-post: info@e2kliniken.com 

www.e2kliniken.com 

Ortodonti* 

Dr Thomas Örtendahl 

Utlandagatan 24 

412 80 Göteborg 

Tel 070-661 98 77 

E-post: thomas@ortendahl.com 

Lingualortodonti (osynlig tandställning) 

Vi utför »Invisalign« behandlingar. 

c-takt link för digital remiss/konsultation 

Röntgen* 

Eastmaninstitutet, Folktandvården 

Tar emot remisser på vuxna och barn 

för odontologisk radiologisk utredning 

t ex implantat, traumata och käkleder 

Dalagatan 11, 113 24 Stockholm 

Tel 08-729 89 62, fax 08-729 78 73 

EBF dentalröntgen AB 

Spec tandl Anders Frykholm 

Rtg tsk Barbro Berggren, Mona Edsta 

Barn och vuxna tas emot för undersökning 

av tänder, käkar inkl käkleder 

och utredning inför implantat m m. 

Rådmansgatan 48, 113 57 Stockholm 

Tel 08-545 940 35, fax 08-545 940 36 

BRIS Vuxentelefon 

– om barn 

För dig som vill prata 

om dina egna eller 

andras barn. 

Öppettider: 

måndag–fredag kl.10–13 

Telefonnummer: 

077-150 50 50 

88 tandläkartidningen årg 101 nr 1 2009

REMISSER 


Specialistkliniken för 

Narkos och behandling 

av Tandvårdsrädsla 

Narkos - Sedering - Lustgas 

Terapi - Hypnos - KBT 

Implantat under Narkos 

Landstingens högkostnadsskydd 

Snabb behandling av remisser! 

Leg tdl Sture Friedner 

Leg tdl Pia Lif-Bimer 

Leg tdl Sigrid Schumann 

Leg tdl Louise Sidenö 

Leg tdl Joakim Skott 

Leg tdl Lennart Hübel 

Specialist käkkirurgi Björn Johansson 

Leg tandhygienist Anna-Lena Brandvold 

Leg psykolog, leg psykoterapeut Sven-Erik Levin 

Leg psykolog Shervin Shahnavaz 

Leg läkare, spec anestesi Bo Lundblad 

Narkoskliniken 

RÅLAMBSVÄGEN 10A, KUNGSHOLMEN 

112 59 STOCKHOLM 

Tel: 08-737 00 75, Fax: 08-737 00 76 

www.narkoskliniken.se info@narkoskliniken.se 

Maryam Pourmousa 

Parodontolog 

Tar emot remisser för: 

Parodontal terapiplanering 

och behandling 

Hel- del- och singelimplantat 

Fixturoperation på remiss 

WASA TANDKLINIK 

TEGNÉRGATAN 15, 3 TR 

111 40 STOCKHOLM 

TEL 08-21 01 85 

wtk@wasatandklinik.com 

Ortodonti 

Folktandvården Stockholm 

Tandregleringsklinikerna 

tar emot remisser för behandling 

av barn och vuxna. 

Eastmaninstitutet, Dalagatan 11, 

113 24 Stockholm, 08-123 165 10 

Danderyds Sjukhus, Hus 50, 

182 57 Danderyd, 08-123 157 70 

Sollentuna, Tingsvägen 17, 

191 61 Sollentuna, 08-123 159 30 

Handen, Handenterminalen 3, 

136 40 Haninge, 08-123 162 15 

Södertälje, Lovisinsgatan 3, 

151 73 Södertälje, 08-123 158 10 

KURSER & KONFERENSER 


Etabl. 2002 

Tillfälle! Swedish Academy of Cosmetic Dentistry, SACD, inbjuder 

till en ny kurs på absolut toppnivå i Malmö den 13–14 mars 2009 med 

Dr Gary Alex från New York. 

Fredag 13 mars öppen föreläsning för ALLA – tandläkare, tandtekniker, 

medarbetare: ”The marriage of esthetics, occlusion and comprehensive dentistry. 

A unique lecture experience.” 

Lördag 14 mars hands-on endast för medlemmar i SACD: ”The Five P’s 

of Porcelaine Veneers – Planning, Periodontal, Preparation, Provisionalization 

and Placement”. 

Gary Alex, DMD (drgaryalex.com) beskrivs som en av de allra främsta och 

mest anlitade föreläsarna inom modern tandvård. Han är en internationellt 

erkänd föreläsare och forskare och har skrivit ett stort 

antal vetenskapliga artiklar. Gary Alex har undervisat 

på många utbildningscenters och dessutom på flera 

tandläkarhögskolor. Han är ackrediterad medlem i 

American Academy of Cosmetic Dentistry och tidigare 

ordförande för AACD i New York. Vid större dentala 

föreläsningar och dentala möten rankas han genomgående 

som en av dem som får högst poäng. 

Vi startar med get-together kl. 20.00 torsdag 

12 mars på Hilton, Malmö City. 

Fredag 13 mars kurs på Hilton kl. 08.30–17.00 

med kaffe från 08.00. På kvällen arrangeras 

gemensam middag. 

Lördag 14 mars hands-on kurs endast för 

SACD-medlemmar på Tandvårdshögskolan, 

Malmö. 

Kursavgift (exkl moms) fredag samt 

inkluderande come-together torsdag kväll: 

Tandläkare och tandtekniker som är medlem i 

SACD: 3.900 kr, icke medlem 4.350 kr. Övriga 

medarbetare 1.900 kr. 

Kursavgift (exkl moms) både fredag och lördag 

(endast för SACD-medlemmar): 7.900 kr. 

Antalet platser är begränsat. Anmäl dig och 

dina medarbetare snarast, dock senast 1 mars. 

www.sacd.se 


89

ÖVRIGT 


Stiftelsen Patentmedelsfonden för 

Odontologisk profylaxforskning 

Ansökan om bidrag till forskningsprojekt med profylaxinriktning 

insändes senast den 1 februari 2009 till fondens sekreterare: 

Professor Dowen Birkhed 

Institutionen för Odontologi 

Sahlgrenska Akademin 

Göteborgs Universitet 

Box 450 

405 30 Göteborg 

Ansökningshandlingar och information finns på: www.pmf.se 

Formulär för ansökan kan också erhållas från fondens sekretariat. 

E-mail: Marie.Everlund@odontologi.gu.se, telefon 031-786 32 65. 

PERSONALIA 


FÖDELSEDAGAR 

40 år 

Jadranka Jovanovic, Angered 16/1 

Anders Svensk, Sundsvall 21/1 

Magnus Stjernberg, Bollebygd 23/1 

Helen Carlsson, Klagstorp 26/1 

Christina Kjelin, Norrköping 27/1 

Gisella Norlander, Saltsjö-Boo 27/1 

Urszula Ilkiewicz, Malung 30/1 

Lillemor Dimberg, Hallsberg 31/1 

Matts Karlström, Älvsjö 31/1 

50 år 

Ulla Olmårs, Falun 17/1 

Gunnel Ellingsen, Eskilstuna 17/1 

Annika Olsson, Österfärnebo 17/1 

Ingela Axtelius, Landskrona 17/1 

Mats Ohlsson, Tomelilla 19/1 

Bodil Hagnell, Uppsala 20/1 

Marianne Lindholm, Skara 20/1 

Gustav Erlandsson, Smålandsstenar 21/1 

Christina Pennlöv, Rydebäck 22/1 

Lotta Kvist, Spanien 23/1 

Ola Liljenborg, Simrishamn 28/1 

Catharina Adamson, Vänersborg 29/1 

Mona Kieri, Luleå 29/1 

Maria Pfeiffer-Wallin, Visby 30/1 

Thomas Kvist, Varberg 31/1 

Jan-Olof Karlsson, Halmstad 4/2 

Shahla Hassanzadeh, Sundbyberg 4/2 

Kristina Nilsson, Ånge 5/2 

60 år 

Johan Boström, Stockholm 16/1 

Peter Wiebe, Mörbylånga 17/1 

Lars Kullberg, Spanien 19/1 

Vincent Henricsson, Rydahom 20/1 

Björn Sidhagen, Lidingö 21/1 

Thomas Rosenberg, Lerum 21/1 

Rolf Särne, Nacka 27/1 

Kaj Isaksson, Kvissleby 28/1 

Håkan Söderlund, Lindome 29/1 

Åke Lindholm, Värnamo 29/1 

Björn Friedman, Saltsjöbaden 30/1 

Per-Olov Ek, Skövde 31/1 

Åke Barkman, Göteborg 5/2 

65 år 

Hans Börje Christiansson, Lund 16/1 

Marianne Stege, Stocksund 21/1 

Leif Malmborg, Ystad 28/1 

Nils Öhlén, Gävle 28/1 

Ingrid Grähs, Helsingborg 30/1 

Christer Karlsson, Ludvika 3/2 

70 år 

Rolf Klacker, Fjällbacka 18/1 

Torsten Stenberg, Falun 30/1 

75 år 

Leif Östlin, Nacka 3/2 

80 år 

Ulf Regnström, Djursholm 20/1 

LICENTIATEXAMEN 

malmö 

Ingela Karlsson, den 10 december 2008. 

Avhandlingen: »Distal movement of 

maxillary molars. Studies of efficiency 

and timing of treatment«. 

Betygsnämnd: docent Krister Bjerklin, 

Odontologiska Institutionen, Jönköping, 

odont dr Heidrun Kjellberg, Specialisttandvården 

i Region Skåne, 

docent EwaCarin Ekberg, Odontologiska 

fakulteten, Malmö högskola. 

Önskar du ej 

publicering av 

din födelsedag? 

Meddela det 

senast åtta 

veckor i förväg. 

elisabeth.frisk@ 


90 tandläkartidningen årg 101 nr 1 2009

PERSONALIA 

GRATTIS 

Åke Lindholm 60 år 

vi gratulerar Åke Lindholm, privattandläkare 

i Värnamo, som fyller 60 år 

den 29 januari. 

Åke Lindholm 

tänker fira födelsedagen 

med 

familjen och goda 

vänner. 

– Än så länge 

känns det som 

vanligt. Att fylla 

60 år gör ingen 

Åke Lindholm större skillnad, 

säger han. 

Det är fortfarande roligt och stimulerande 

att arbeta och Åke Lindholm 

har inga planer på att trappa ner. Däremot 

tänker han på att det är viktigt 

med mångsidig fysisk aktivitet för att 

slippa belastningsskador. Själv spelar 

han tennis och snickrar på sommarstugan, 

bland annat. 

Åke Lindholm har arbetat som privattandläkare 

inom Praktikertjänst 

sedan 1993. Han jobbar i sologrupp 

och har schemalagda sextimmarspass, 

antingen på förmiddagen eller 

på eftermiddagen. Administration 

sköter han från kliniken för att slippa 

blanda ihop arbete med fritid. 

Sammanlagt har kliniken tio anställda, 

varav två tandläkare. Snart 

börjar ytterligare en tandhygienist. 

Åke arbetar i tre behandlingsrum. 

Det fungerar bra tack vare duktiga 

medarbetare som vill utvecklas och 

ta ansvar, berättar han. 

Tidigare jobbade han som allmäntandläkare 

och sjukhustandläkare 

inom folktandvården i Värnamo, men 

han har aldrig längtat tillbaka. 

– Det fanns inte samma möjlighet 

att utveckla verksamheten som man 

själv ville, och dessutom var det en 

positiv överraskning att återgå till 

»vanliga« patienter som gapar själva, 

förklarar han. 

Sedan i somras har idyllen störts en 

del av det nya tandvårdsstödet. 

– Det är för plottrigt och innebär 

betydligt mer administration än tidigare. 

Dessutom måste reglerna bli 

klarare, tycker Åke Lindholm. 

– Man vill ju ge den bästa vården, 

men den blir oftast dyrare för patienten 

nu. 

janet suslick 

Aud Sjökvist 

ny chef för HSAN 

aud sjökvist, kammarrättsråd, har 

utsetts av regeringen 

till ny chef 

och generaldirektör 

för Hälsooch 

sjukvårdens 

ansvarsnämnd, 

hsan. 

Aud Sjökvist 

Aud Sjökvist 

Lena Sjöberg 

mot tobak 

arbetar som kammarrättsråd, 

vice 

ordförande samt 

biträdande avdelningschef vid kammarrätten 

i Stockholm. Hon har varit 

knuten till kammarrätten sedan 1996 

och har bland annat arbetat som projektledare 

för Migrationsdomstolsprojektet. 

Aud Sjökvist är 57 år. 

Utnämningen sker i samband med 

att förordnandet för myndighetens 

nuvarande generaldirektör, Annika 

Marcus, löper ut. 

Aud Sjökvist tillträder tjänsten som 

generaldirektör 1 februari 2009. Förordnandet 

är på sex år. 

mk 

lena sjöberg, tandläkare och ordförande 

i Tandvård mot tobak, är 

ny kanslichef på Yrkesföreningar 

mot tobak. Hon har efterträtt Göran 

Boëthius, Läkare mot tobak. js 

Alla tidningar 

på ett ställe. 

Stein Björkman anställd 

på Socialstyrelsen 

stein björkman är sedan 1 december 

anställd vid Enheten 

för behörighet 

och patientsäkerhet 

vid Socialstyrelsen. 

Han 

efterträder Johan 

Friskopp. 

Tjänsten är på 

Stein Björkman 

20 procent, och 

han kommer att 

arbeta där en dag 

i veckan. 

Stein Björkman, som är specialist 

i pedodonti, kommer även fortsättningsvis 

att ha kvar uppdraget som 

studierektor vid Karolinska institutets 

odontologiska institution. Han 

är också ordförande i Riksstämmenämnden 

och därmed ledamot i 

Svenska Tandläkare-Sällskapets 

styrelse. 

Tjänsten på Socialstyrelsen innebär 

främst att hantera legitimationsfrågor 

för tandläkare från tredje land. 

Han ska också vara en odontologisk 

resurs för enhetens personal när det 

gäller legitimationsfrågor i allmänhet. 

– Arbetsuppgifterna är lockande 

och intressanta. Jag har tidigare 

ansvarat för samordningen av test 

för tandläkare från tredje land, så jag 

tror att mina tidigare erfarenheter 

kan komma till nytta, säger han. 

Tandtekniker får 

25 000 kronor 

mk 

carolina wyrwa, tandtekniker, har 

fått Sparbanksstiftelsen Skånes stipendium 

för bästa examensarbete 

2008. Hennes pilotstudie om experimentell 

ytbehandling av protesmaterial, 

som gjordes vid Tandvårdshögskolan 

i Malmö, belönas med 25 000 

kronor. 

Syftet med projektet var att skapa 

en biokompatibel gränsyta mellan 

protesmaterialet polymetylmetakrylat 

och den orala miljön. Carolina 

Wyrwa planerar att forska mer på 

området och studerar i dag teknisk 

nanovetenskap vid Lunds tekniska 

högskola. 

js 


91

kansli 

Postadress: Box 1217, 



Tel: 08-666 15 00 (växel) 

Fax: 08-662 58 42 

www.tandlakarforbundet.se 

kansli@tandlakarforbundet.se 


fornamn.efternamn 

@tandlakarforbundet.se 

Ekonomiska frågor 

Nordöstra kursnämnden, 

Riksstämman 

Margareta Andréasson 

08-666 15 36 

Kamrathjälpen, ansvarsfrågor 

Lotten Bergström 08-666 15 45 

Kurser Nordöstra kursnämnden, 

Riksstämman 

Elsie Ekander 08-666 15 44 

Kanslichef 

Jeanette Falk 08-666 15 53 

Kurser södra regionen, 

Riksstämman, fdi, 

Swedish Dental Journal 

Ylva Liljeson 08-666 15 43 

Efterutbildning, Riksstämman, 

fdi 2008 

Annika Hodgson 08-666 15 34 

Etik, kvalitet 

Åsa Hultén tjl 

Pia Kollin vik 08-666 15 31 

Utredare, studenthandläggare 

Pia Leden tjl 

Emma Åberg vik 08-666 15 22 

Ekonomichef 

Bo Lidholm 08-666 15 12 

Informationsansvarig 

Lena Munck af Rosenschöld 

08-666 15 52 

lena.munck 

@tandlakarforbundet.se 

Sekreterare 

Anna-Maja Necander 08-666 15 07 

Ekonomi 

Ann-Sofi Olsson 08-666 15 02 

Efterutbildning, Riksstämman 

Pia Säävälä 08-666 15 10 

Kurser västra regionen 

Västra regionens kansli 

031-15 69 22 

förbundsstyrelse 

Roland Svensson 

Ordförande 

0510-855 50 

0708-35 55 98 

roland.svensson@ 


Gunilla Klingberg 

Vice ordförande 

031-750 92 08, 0707-80 00 44 

gunilla.klingberg@vgregion.se 

Louise Ericson 

Ordf i efterutbildningsrådet 

08-85 56 00, 070-687 50 60 

louise.ericson@ptj.se 

Claes-Göran Emilson 

031-786 32 03 

emilson@odontologi.gu.se 

Benny Enbuske 

0929-135 40, 0708-13 56 21 

benny.enbuske@nll.se 

Kenth Nilsson 

021-17 69 80, 070-658 78 86 

kenth@stf-tt.org 

Anders Wikander 

060-12 14 15, 070-648 63 03 

anders.wikander@telia.com 

Per-Olof Johansson 

070-513 07 71 

per-olof.johansson@ptj.se 

Victoria Fröjd 

Adjungerad styrelseledamot 

0735-27 39 11 

victoria.frojd@ 


Tandläkarförbundets serie 

Kunskap & Kvalitet: 

n Kvalitetssäkra din journalföring 

n CE-märkta medicin-tekniska 

produkter 

n Medicinsk riskbedömning 

för tandläkare 

n Tandläkarens ansvar och 

skyldigheter 

n Försäkring för patient och 

tandläkare 

n Hygien i tandvården 

n Avvikelser – lär av misstag, 

egna och andras 

Medlem beställ upp till 10 st 

utan kostnad, icke-medlem 

50 kr per st. 

kontakt@tandlakarforbundet.se 

tandläkarförbundets 

stöd till enskilda 

medlemmar 

Kontaktperson i samtliga områden: 

Lotten Bergström, 08-666 15 45 

lotten.bergstrom@ 


Vid anmälan till HSAN/ 

Socialstyrelsen 

En anmälan ska besvaras inom tre 

veckor. Anstånd kan begäras 

på tel 08-786 99 00. Tandläkarförbundets 

medlemmar kan få hjälp 

att besvara en anmälan: 

Odontologisk hjälp via Tandläkarförbundets 

expertgrupp. 

Kontaktperson: Lotten Bergström, 

se ovan. 

Juridisk hjälp ges av respektive 

riksförening. 

Privattandläkarna: Eva Andersson, 

08-555 44 665 

Tjänstetandläkarna: Susanna 

Magnusson, 08-54 51 59 84 

Stiftelsens syfte är att hjälpa tandläkare 

med ekonomiska problem. 

Vi kan enbart stödja individer, inte 

företag. Ansök med ett brev med 

bakgrund och önskemål om hjälp 

samt kopia på senaste deklaration, 

egen och make/makas. 

Kontaktperson: Lotten Bergström, 

se ovan 

Medlemslogotyp 

Alna (alkohol, läkemedel och 

narkotika i arbetslivet) 

08-564 407 70 

Alna hjälper företag och organisationer 

att hantera alkohol- och 

drogfrågor på ett professionellt 

sätt. Du kan kostnadsfritt och 

under sekretess ringa Alnas rådgivning. 

Mer information 

www.alna.se. 

Kollegastöd 

Kollegastöd riktar sig till dig 

som behöver stöd för problem 

på arbetet eller i privatlivet. 

Du kan i förtroende och under 

sekretess vända dig till någon av 

nedanstående kolleger (kvällstid 

om ej annat anges, e-post för att 

boka tid för samtal). 

Bengt Adèrn, 016-244 56 

Ahmad Aghazadeh, 0707-70 80 21 

ahmad.aghazadeh@telia.com 

Katt Sören Andersson, 023-407 57 

soren.andersson.00@ptj.net.se 

George Estlander, 036-37 89 98 

george.estlander@ptj.se 

Lars Frithiof, 08-96 42 55 

lars.frithiof@ofa.ki.se 

Margit Gabrielson, 031-69 16 00 

margit.gabrielson@vgregion.se 

Lennart Hernell, 060-214 92 

lennart.hernell@swipnet.se 

Gunnel Johansson, 070-585 30 41 

Margareta Jonsson, 

036-13 43 66 dag 

margareta@ajonsson.se 

Hans Erik Mossberg, 016-13 51 95 

Brita Raning, 0346-125 25 dag 

Peter Stade, 0498-21 39 04 

peterhstade@hotmail.com 

Claes Svärd, 0498-48 25 46 

claes.svard@hsf.gotland.se 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

92 


kansli 

Postadress: 

Box 1217, 111 82 Stockholm 

Besöksadress: 

Österlånggatan 43, 2 tr 

Tel: vx 08-555 44 600 

Fax: 08-555 44 666 

www.ptl.se 

E-postadress: info@ptl.se 


fornamn.efternamn@ptl.se 

Sveriges Privattandläkarförening 

Eva Andersson, generalsekreterare 

08-555 44 665, 073-366 51 00 

Dan Nilsson, sakkunnig och 

pressekreterare 

08-555 44 604, 070-984 40 99 

Svensk Privattandvård AB 

Jan-Åke Zetterström, vd 

08-555 44 690, 070-730 31 00 

Ingela Andrée, personalchef 

och reception 

08-555 44 605 

Daniella Bahgat, medlemsservice 

08-555 44 699 

August Liljeqvist, jurist 

08-555 44 644 

Carina Ågren, försäkringar och 

chef för sekretariatet 

08-555 44 657 

Maria Bjurö, informationschef 

08-555 44 651, 070-810 46 11 

Tina Fredriksson, kommunikatör 

08-555 44 610 

Susanne Hirvonen, ekonomichef 

08-555 44 620 

Lena Bolin, ekonomiassistent 

08-555 44 660 

Privattandvårdsupplysningen 

020-662 800 

Förtroendenämnden 

Ann-Catrin Almespång, 

020-662 800 

sveriges privata 

specialisttandläkare 

Anders Tullberg, ordförande 

08-660 31 03, 0733-84 02 11 

anders.tullberg@brahekliniken.se 

kansli 

Postadress: 

Box 2287, 103 17 Stockholm 


Tel: vx 08-54 51 59 80 

Fax: 08-660 34 34 

www.tjanstetandlakarna.se 


fornamn@tjanstetandlakarna.se 

Ombudsmän 

Björn Petri, kanslichef 

08-54 51 59 81 

Susanna Magnusson 

08-54 51 59 84 

sveriges odontologiska 

lärare 

Per Tidehag 

Ordförande 

090-785 62 57 

070-307 62 57 

per.tidehag@vll.se 

Mats Olson 

08-54 51 59 83 

Inger Wass, sekreterare 

08-54 51 59 82 

Aino Landes, ekonomi 

08-54 51 59 85 

Medlemsregister 

och medlemsförmåner 

08-54 51 59 88 

medlemsservice@ 

tjanstetandlakarna.se 

studerandeföre ningen 

Victoria Fröjd, ordförande 

0735-27 39 11 

victoria.frojd@ 


Elham Gholami, vice ordförande 

0708-08 07 56 

ellafive@hotmail.com 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


93

NÄSTA NUMMER 29 JANUARI 

KALENDARIUM 

Anonyma Alkoholister, IDAA 

AA-möte för läkare, tandläkare 

och veterinärer 

Tid: 13 januari 2009, 18.30–19.30 

Plats: Läkarsällskapet, Klara Ö Kyrkogata 10, 

lokal Grottan, 3 tr. 

Etikdagen 2009 

Vård som affärsidé – är tandvård en vara? 

Tid: 16 januari 2009 

Plats: Klara Strand Konferens, Stockholm 


Andra nationella konferensen 

om barns hälsa – ensam är inte stark! 

Tid: 4 februari 2009 

Plats: Norra Latin, Stockholm 


IDS - International Dental Show 

Tid: 24–28 mars 2009 

Plats: Cologne, Tyskland 


Tema Bildgivande tekniker 

– Del 2 

➤I nästa nummer publiceras del 2 i 2009 års samnordiska vetenskapliga 

temanummer. I nummer 2 kan du läsa om datortomografi 

vid odontologiska undersökningar, magnetresonanstomografi för 

diagnostik vid olika tillstånd i käklederna, benigna och maligna 

tumörer i käkarna, samt käkinfektioner och nekroser, ultraljudsundersökningar 

i huvud-halsregionen, användning av kontrastmedel 

och om den odontologiska specialistutbildningen i radiologi. 

ED’09 - International Conference on the 

Multidisciplinary management of Ectodermal 

Dysplasia and Severe Hypodontia 

Tid: 14–15 maj 2009 

Plats: Nijmegen, Nederländerna 

www.ed09.eu 

2nd Congress of World Federation 

for Laser Dentistry, European Division 

Tid: 14–17 maj 2009 

Plats: Istanbul, Turkiet 

www.wfld-edistanbul2009.org 

Europerio 6 

Tid: 4–6 juni 2009 

Plats: Stockholm 

www.europerio6.net 

Generationsskifte 

➤En ny generation tandläkare tar 

vid på folktandvården i Oskarshamn. 

Klinikchefen är gammal i gården, men 

de övriga åtta tandläkarna är nya, och 

bland dem finns tre gifta par. 

Gissa vem 

➤Hon blev ordförande i Studerandeföreningen, 

årets chef 1999, vd för Folktandvården 

och S:t Eriks ögonsjukhus 

i Stockholm. Nu är hon generaldirektör 

för Arbetsförmedlingen. Gissa vem! 

1st International BOA Congress 

Tid: 12–13 juni 2009 

Plats: Kaunas, Litauen 

www.boaoffice.lt/EN/10/76/ 

FDI 

Tid: 2–5 september 2009 

Plats: Singapore 

congress@fdiworldental.org 

ANNONSÖRER I DETTA NUMMER 

Örestad Dentallab 2 

W & H Nordic 6, 45, 96 

Sunstar Butler AB 7 

Hultén & Co AB 8 

NSK Sweden, TS Dental 9 

Dentsply DeTrey 19, 25 

Opus Health Care 21 

Maria Lindström 24 

AristoDent 24 

Denzir 30 

DP Nova 

31, 67 

Sveriges Tandläkarförbund 32 

Sun Dental Lab 34 

Teknodont 45 

Coltene/Whaledent 80 

IDS/Koelnmesse 81 

Victoriakliniken 87 

Smile 87 

SDIC tandspecialister 88 

Maryam Pourmousa 89 

Narkoskliniken 89 

Folktandvården Stockholm 89 

Swedish Academy of 

Cosmetic Dentistry 89 

Hådéns Dental Återvinning 90 

Stiftelsen Patentmedelsfonden 

för Odont profylaxforskning 90 

Specialistkliniken för 

Dentala Implantat 95 

Ekulf AB 

bilaga 

GC Nordic bilaga 

Teknodont 

bilaga 

45° Congres de la Societe Francaise de 

Chirurgie Maxillo-Faciale et Stomatologie 

Tid: 10–12 september 2009 

Plats: Nancy, Frankrike 

contact@sfscmf.fr 

TIPSA OSS 

om evenemang till kalendariet. Kontrollera 

datum innan du bokar, uppgifterna i kalendariet 

kan ha uppdaterats efter pressläggning. 

elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se 

94

NordISKT TEmA 2009 - Tandläkartidningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?