Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av ... - Regeringen

SOU 2010:99Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..bristen på jämställdhet. Med ett mera essentialistiskt sätt att tänkatenderar skillnader i beteenden mellan könen att i större utsträckningbetraktas som biologiskt grundade.Konstruktivisterna anser att kön ”görs”, och menar att vi i högutsträckning kan påverka genusordningen, låt vara att det inte finnsnågon bred enighet om hur denna påverkan ska utövas.Essentialisterna menar att kön ”är” och tenderar att anse att vissakönsskillnader i beteenden inte går att förändra. Konstruktivisternaanklagar ofta essentialisterna för att vara deterministiska. Essentialisternaanklagar i sin tur ofta konstruktivisterna för brist pårealism och för att hålla sig med vetenskapliga teorier som inte ärverifierbara.Grunduppfattningen att kön ”görs” leder ofta fram till enuppfattning om jämställdhet som likhet. Företrädarna för dennauppfattning menar inte att flickor och pojkar ska bli likadana – detär en vanlig missuppfattning. Det anses däremot viktigt att luckraupp isärhållandet av könen och därmed den rådande genusordningen,som kan begränsa individernas reella möjligheter attutvecklas som individer. Den som i större utsträckning läggerbetoningen på att kön ”är” tenderar i stället att uppfatta jämställdhetmed utgångspunkt från ett bejakande av biologiska skillnader –från ett ”särartstänkande” som går ut på att flickor och pojkar är igrunden olika, men har på sina egna villkor samma värde. Jämställdhetär här liktydigt med balansering av olikhet. Forskning harvisat att båda dessa förståelser av jämställdhet finns väl representeradebland landets lärare (Wernersson, 2009). Skolans aktivajämställdhetsarbete kan alltså ske från i grunden helt olikautgångspunkter.Det är rimligt att anta att både essentialistiska och konstruktionistiskaförklaringar är giltiga för att förstå de komplexaskillnaderna i beteenden och preferenser som skapar ojämställdaförhållanden i skolan. Biologiska faktorer och sociala omvärldsfaktorerkan dessutom tänkas förstärka varandra.En essentialistisk förståelse behöver nödvändigtvis inte leda tillett deterministiskt förhållningssätt. Exempelvis kan vetskapen omatt en större andel pojkar har uppnått en lägre biologisk mognadvid skolstart, göra skolan mera uppmärksam och benägen att sättain tidigare åtgärder för att stötta pojkar med skolsvårigheter. Detvore förstås bra, samtidigt som det skulle vara dåligt om det leddetill minskad uppmärksamhet och benägenhet att även ge flickormed skolsvårigheter stöd. Även ett konstruktivistiskt synsätt kan49