Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av ... - Regeringen

SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utvecklingsammanhängande aspekter av skolans vardag som flätas samman påett komplext sätt.Det ställs olika krav på barnens sociala kompetens, för att kunnaväxla mellan de skilda sociala sammanhang som skolvardagen utgörsav (se t.ex. Ambjörnsson, 2004; Sparrman, 2002).”Villkoren” i de sociala sammanhangen innebär också att maktpositionerär förhandlingsbara (Ambjörnsson, 2004; Paechter, 2007).Maktpositioner och makthierarkier kan exempelvis uppstå ochetableras i kön till matsalen – och dessa kan skilja sig åt från maktpositionerunder en matematiklektion. I det ena sammanhanget kandet vara så, att för att erhålla makt kan en stark betoning på socialkompetens i form av exempelvis kompetens om idrott vara villkoret,medan det i det andra sammanhanget kan vara kunskaper om andragradsekvationersom kan vara avgörande för att erhålla en maktposition.I sociala sammanhang pågår en ständig social förhandlingdär makt, identitet och lärande är varandras följeslagare. Jämställdhet,eller brist på jämställdhet, är ett av de sociala uttrycken för det.Brist på jämställdhet kan ses som obalanserad eller otillbörlig maktutövningi sociala sammanhang i skolan, med grund i en sortering avmänniskor utifrån kön där negativa föreställningar om kön etablerasoch förstärks (Gemzöe, 2002). Den typen av maktutövning får konsekvenserför individers lärande. Individer som blir drabbade stigmatiserasmed vissa egenskaper och hindras att tänka fritt om sigsjälva och sin omgivning.Andra maktordningar än den som följer av kön behöver i vissasituationer komplettera en genusanalys. Inom gruppen flickor ochkvinnor och inom gruppen pojkar och män finns såväl gemensammasom skilda erfarenheter som individerna inom en grupp måste förhållasig till eller leva med. Detta gör att ett intersektionellt förhållningssätt,vilket innebär att fler kategorier än kön tas in för att förståen maktordning, är nödvändigt. Kön är dock fortfarande enhuvudkategori som utgör grund för förtryck i samhället. I skolanskontext är det relevant att undersöka hur diskrimineringsgrundernakön, sexuell läggning samt könsidentitet och uttryck samspelar.Heteronormen, som förutsätter att alla är heterosexuella, är starkinom skolans ram och bidrar till att individers frihet att vara ochuttrycka sig begränsas. I Folkhälsoinstituts folkhälsoenkät uppgavdubbelt så stor andel bland de homo- och bisexuella personerna att dehade nedsatt psykiskt välbefinnande. En grupp med särskilt nedsattpsykiskt välbefinnande visade sig var de unga homo- och bisexuellakvinnorna i åldern 16–29 år. (Ungdomsstyrelsen, 2007).59