Nummer 3/2005 - Sveriges Schackförbund

Inte heller går det att röra tornet.Efter 52.Tb1? b2 53.Kc3 Tb8!använder svart sig av ett typisktvapen när tornen står så här: dragtvång.Hans mål är att övergå tillett bondeslutspel i vilket denavlägsna fribonden gör att vitskung kommer tvåa till kungsflygeln.I klartext: 54.Kd3(54.Txb2 Txb2 55.Kxb2 Kxd456.Kc2 Ke4 går över i huvudvarianten)54...Tb3+ 55.Kc2 Kc456.d5 Tc3+ 57.Kxb2 (57.Kd2faller på 57...Kb3 och vit får snartge tornet på b -bonden) 57...Tb3+58.Kc2 Txb1 59.Kxb1 Kxd560.Kc2 Ke4 61.Kd2 Kf3 62.Ke1ECUADORGuayaquilSalinasPERULimaBRASILIENStilla havetArequipaCamaná BOLIVIATacnaArica62...f5! och svart vinner genomatt spränga vits bondekedja medf5 -f4 i nästa drag.Bästa chansen är 52.Kc3! medidén passivt försvar. 52...Tc7+bemöts nu med 53.Kd3 och svarthar inget bättre än att gå tillbakamed tornet. 52...Ke4 lederingenstans efter 53.Te2+ Kf3 54.Tb2! och svarts kung får slå tillreträtt, medan 52...Tb8 53.Kd3Tb4 helt enkelt besvaras med54.Kc3, t.ex. 54...Tc4+ 55.Kxb3Txd4 56.Kc3 och vit håller lättremi. Jag var nära att slå fast attställningen är remi men efter endel analyser tror jag nu att dengår vinna, genom att förberedakungens intrång på kungsflygeln.Min variant går 52...g5! 53.Kd3(fel vore 53.hxg5? fxg5 och svartfår en fribonde på h-linjen)53...gxh4 (inte 53...g4? 54.Kc3f5 och bondeslutspelet är intelängre förlorat: efter 55.Txb3!Txb3+ 56.Kxb3 Kxd4 57.Kc2Ke4 [57...f4 58.Kd2 leder ocksåtill remi] 58.Kd2 Kf3 59.Ke1 f460.gxf4 Kxf4 61.Kf1 kommersvart inte längre åt vits h-bondeutan att byta g- och f-böndernaså slutresultatet blir remi)54.gxh4 f5 (efter 54...Tb455.Kc3 Txd4 56.Txb3 Txh4 ärmerbonden knappast tillräckligför seger; genom 57.Tb5+! Ke6[57...Ke4?? 58.Tb4+] 58.Kd3organiserar vit försvaret) 55.Kc3f4 56.Kd3 Tb8 (det visar sig snartatt tornet står bäst på sista raden)57.Kc3 (57.f3 övergår till partiet)57...Ke4 (57...f3 faller på58.Txb3! Txb3+ 59.Kxb3 Kxd4CHILE60.Kc2 och remi) 58.Te2+ Kf359.Td2 (svart vinner bondeslutspeletefter 59.Tb2 Kg4 60.Txb3Txb3+ 61.Kxb3 Kxh4 62.Kc4TfS nr 3/2005 191