11.07.2015 Views

Nummer 3/2005 - Sveriges Schackförbund

Nummer 3/2005 - Sveriges Schackförbund

Nummer 3/2005 - Sveriges Schackförbund

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

MinnesordArthur Illerbrand1920–<strong>2005</strong>Ett hjärta som klappade varmtoch intensivt för schackspelet ochför Upsala Allmänna Schacksällskaphar plötsligt och oväntatslutat slå. Uppsalas schackvännersörjer sin grand old manArthur Illerbrand och medlemmarnai UASS sin hedersmedlemoch mångårige ledare. Arthuravled hastigt efter en kort tidssjukdom den 12 mars <strong>2005</strong>, tvådagar före sin 85-årsdag.Därmed sattes punkt för enledargärning som har få motstyckeninom svenskt schackliv ochsom är fullständigt unik ur detlokala perspektivet. Arthur varUASS-medlem sedan slutet av40-talet och under hela dennatid outtröttligt verksam för attfrämja klubbens och det lokalaschacklivets bästa, under mer äntrettio år med olika styrelseuppdragvarav arton år som klubbensordförande. En svåröverträffadhöjdpunkt markeras av 1985års SM-tävlingar i Uppsala. Somouttröttlig överledare för en litenmen besjälad ledarstab bidrogArthur i hög grad till att göra detvå SM-veckorna sommaren1985 minnesvärda för de närmare1000 deltagarna.Efter sin “pensionering“ frånordförandeskapet fortsatte Arthuroförtrutet att verka förUASS, främst genom att bringaordning i det omfattande klubbarkivetoch nu senast med attlivaktigt delta i förberedelsernaför det 100-årsjubileum som stårför dörren. Det är ett ödets ironiatt han rycktes bort bara tvåmånader före de stundande festlighetersom han så engageratoch kunnigt har varit delaktig iatt förbereda.Efter ett helt yrkesliv i stadenvar Arthur också en känd Uppsalaprofil.Han var verksam underåtskilliga år i produktionen påEkeby Bruk och på S:t Eriks Betong,vilket sedan följdes av cirkafemton år som besiktningsmanpå länsstyrelsens försvarsenhet.Som spelare handikappadeshan ofta, som så många andraledare och eldsjälar, av att enmassa praktiska sysslor tog kraftoch koncentration från självaspelet. Man kan inte göra sig självsportslig rättvisa när det mestahandlar om lokaler, lotterier,kaffekokning och administration.Han var emellertid en farlig motståndareför alla och envar, vilketsäkert de flesta av hans klubbkamrateroch andra motståndarenågon gång fått erfara. Arthurhade alltid siktet inställt på motståndarenskung, och mer än engång lyckades det honom att ledasina kungsangrepp till vackraframgångar.Vid SM i Göteborg 1964 tilldeladesArthur första skönhetspriseti klass II för ett helgjutetparti, som kröntes med följandemagnifika avslutning:Rune AlbinerArthur Illerbrand22.Dg7! Txg7 23.hxg7 Se7 24.Sf6+ Kd8 25.Th8+ Sg8 26.Txg8+Ke7 27.Te8 mattSture OlssonArtikeln har tidigare varit publicerad iUNT.Sven Folkunger1945–<strong>2005</strong>Sven Folkunger, Kristianstad haravlidit (19 november 1945 – 24januari <strong>2005</strong>). Tio minuter efteratt ha avslutat sjunde rondensparti i det nordskånska pensionärsschacketdrabbades han aven hjärtattack och hans liv stodsedan inte att rädda.Folkunger var född i Danderydmen tillbringade en stor del avsin uppväxt i Kivik vid Skånesostkust. Han utbildade sig tillfinmekaniker och arbetade somsådan i bland annat Helsingborg,där han tillhörde HG-Schack, ochi Glimåkra i norra Skåne.Tidigt lärde sig Folkunger spelaschack, ett intresse som vidsidan av idrott, djurskydd ochfilateli kom att uppta en alltstörre del av hans tid. Till Kristianstadflyttade han i början av1980-talet och från mitten avdetta decennium var han somstyrelsemedlem en drivande krafti schackklubben. Under ett flertalår fungerade han som kassör,lagledare, tävlingsledare, ungdomsledareoch inspiratör istörsta allmänhet. Vid sin bortgångvar han dessutom sedan tioår tillbaka ordförande i NordskånesSchackförbund.De senaste 25 åren var SvenFolkunger rullstolsburen pågrund av muskeldystrofi, en ärftligoch obotlig förtviningssjukdom.På senare år drabbades hanäven av diabetes vilket ledde tillamputation av båda benen.Trots oupphörlig kamp motett ovanligt oblitt öde gav hanaldrig upp och in i det sistabehöll han sitt goda humör.Varje lördag sålde han bingolotterutanför ett av stadensvaruhus och det var mycket tackvare hans osjälviska insatser somföreningen kunde hålla sig meden förnämlig klubblokal.210TfS nr 3/<strong>2005</strong>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!