Årsredovisning 2012 - Katrineholms kommun

Årsredovisning2012

2 (100)Välfärd kräver tillväxtUnder 2012 har vi som kommunledning haft fokus på det kommunala välfärdsuppdraget –kommunens unika huvuduppgift. Att vår kommun kan erbjuda bra välfärdstjänster innebär att allainvånare – i olika åldrar och med olika behov – kan leva i en gemenskap där vi tillsammans gervarandra möjligheter till ett bra och värdigt liv.Förskola och skola ger barn och ungdomar trygghet, kunskaper och utveckling. Kultur- och fritidsutbud– genom kommunala insatser och föreningsliv – skapar en attraktiv boendekommun. Äldreomsorgenger trygghet och ett innehållsrikt och värdigt åldrande. Handikappomsorgen ger allainvånare möjlighet till delaktighet i samhälle och arbetsliv.Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Behoven kan över tid och avolika skäl variera. Medborgarna efterfrågar nya tjänster. Lågkonjunktur och ekonomiskt knapparesurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Kommunerna måste våga anpassningoch nytänkande. Skolan i Katrineholm har under 2012 gjort den största omställningen någonsin.Friskolor och minskat elevunderlag har krävt strukturförändring genom minskat antal skolor ochreducerad personalstyrka i den kommunala organisationen. Åtgärderna har varit nödvändiga för attupprätthålla hög kvalitet. Äldreomsorgen idag får högt betyg och den är effektiv. Men vi vet atttrycket på äldreomsorgen kommer att öka. Det är nödvändigt att redan nu börja analysera ochförbereda åtgärder som tryggar det goda livet för våra äldre även under kommande decennier.Ambitionen är också att bygga ut förskolan för barnens, föräldrarnas och samhällets bästa.För att klara en bra välfärd för alla med höga mål krävs ekonomiska resurser. Kommunen är heltberoende av sina skatteintäkter. En kommun behöver tillväxt i form av fler jobb och fler invånare.Katrineholms kommun har visionen Läge för Liv och Lust. Läget är nyckeln till kommunensutvecklingsmöjligheter. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Men Stockholms tillväxt och utvecklingförutsätter också ett funktionellt och ömsesidigt samspel med den större regionen. För att få delav Stockholms tillväxt krävs att varje kommun har sin roll i den regionala samhällsstrukturen.Katrineholms kommun är under omställning med lägesfördelen som grundbult: två av järnvägensstambanor bildar en knutpunkt både för person- och godstransporter; riksvägar tvärförbinder i nordsydlig riktning europavägar ut från Stockholm. Katrineholm har läge för logistik, transporter ochlagerverksamhet. Men Katrineholm har även sitt industriella arv att förnya i ett nytt regionaltsammanhang. Läge och tillgänglighet är viktiga förutsättningar för möjligheter till näringslivetsförnyelse och utveckling i ett alltmer växande tjänstesamhälle. Kollektivtrafik för arbets- ochstudiependling kombinerat med attraktiva och varierade boendealternativ ger även möjlighet förKatrineholm att utvecklas som boendeort.Till sist kan vi med stor tillfredsställelse konstatera att vi för åttonde året i rad presenterar ettekonomiskt positivt bokslut och tillhör de kommuner i Sverige som har befolkningstillväxt.Göran Dahlström (S)Kommunstyrelsens ordförandeLars Härnström (M)Kommunstyrelsens vice ordförande

3 (100)INNEHÅLLKatrineholms kommun ......................................................................................................... 4Ansvarsområden och verksamhetsfakta ....................................................................................... 6Kommunkoncernen ................................................................................................................... 11Kommunens styrsystem och planeringscykel .............................................................................. 14Vision 2025 ................................................................................................................................ 17Förvaltningsberättelse ....................................................................................................... 18Fem år i sammandrag ................................................................................................................ 18God ekonomisk hushållning ....................................................................................................... 19Personal .................................................................................................................................... 28Framtiden ................................................................................................................................. 34Uppföljning av resultatmål och åtaganden ........................................................................ 36Ortsutveckling ........................................................................................................................... 38Kultur och fritid ......................................................................................................................... 50Skola ......................................................................................................................................... 53Omsorg och trygghet ................................................................................................................. 58Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet ................................................................... 64Ekonomi och organisation .......................................................................................................... 71Räkenskaper ...................................................................................................................... 77Driftsredovisning ....................................................................................................................... 77Investeringsredovisning ............................................................................................................. 80Resultaträkning ......................................................................................................................... 82Balansräkning ............................................................................................................................ 83Kassaflödesanalys ...................................................................................................................... 85Noter ........................................................................................................................................ 86Sammanställd redovisning resultaträkning ................................................................................. 91Sammanställd redovisning balansräkning ................................................................................... 92Sammanställd redovisning noter ................................................................................................ 94Redovisningsprinciper................................................................................................................ 95Ord- och begreppsförklaringar ................................................................................................... 97Uppdrag från övergripande plan med budget 2012-2014 ................................................... 99Bilaga 1: Uppföljning av investeringar utförda av KFAB

4 (100)KATRINEHOLMS KOMMUNFakta om Katrineholm 2012MandatfördelningKommunfullmäktige 2010-2014SocialdemokraternaModeraternaFolkpartietCenterpartietVänsterpartietMiljöpartietKristdemokraternaSverigedemokraterna23 mandat8 mandat6 mandat4 mandat2 mandat4 mandat2 mandat2 mandatOrganisationsöversiktKommunkoncernen 11 Kommunens ägarandel anges inom parantes efter bolagsnamnet, dvs. för helägda bolag 100 procent och fördelägda bolag en mindre andel.

Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation5 (100)

6 (100)Ansvarsområden och verksamhetsfaktaKommunfullmäktigeKommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 28ersättare som tillsätts genom allmänna val vart fjärde år. Fullmäktige beslutar i principiella ärendeneller i andra ärenden av större vikt för kommunen. De övergripande målen för den kommunalaverksamheten, beskattningen av invånarna och fördelningen av resurserna beslutas av fullmäktige.Det är också fullmäktige som beslutar om den politiska organisationen för kommunen. Kommunfullmäktigessammanträden utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan devalda ombuden. Ledamöter kan lämna motioner om olika kommunala verksamheter och har möjlighetatt ställa interpellationer som handlar om övergripande kommunal verksamhet i syfte att initieradebatt. Ledamöter har även möjlighet att ställa frågor för att inhämta sakupplysningar. Sammanträdenakan följas på plats eller via närradio- eller webbtvsändningar. De inleds med allmänhetensfrågestund. Kommunfullmäktige sammanträder elva gånger per år.RevisionenDen övergripande revisionsuppgiften i kommuner och landsting är att granska om verksamhetenföljer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiskaramar. En väsentlig del är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten.ValnämndenValnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige,landstingsfullmäktige och Europaparlamentet, samt eventuella folkomröstningar. Nästkommandeval till Europaparlamentet sker i juni 2014. Val till riksdag, kommunfullmäktige ochlandstingsfullmäktige genomförs den 14 september 2014.ÖverförmyndarenÖverförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som har till uppgift att utöva tillsyn överförordnade gode män och förvaltare i deras uppdrag samt bedriva tillsyn över omyndigas tillgångardär sådan behövs. Överförmyndaren rekryterar och utbildar gode män och förvaltare samt gerrådgivning till dessa i utförandet av sitt uppdrag. Överförmyndaren förordnar god man till ensamkommandebarn och ungdomar samt vid vissa jävförhållanden vid rättshandlingar mellan barn ochderas förmyndare och i dödsbon. Överförmyndaren är vald av kommunfullmäktige men står undertillsyn av länsstyrelsen.KommunstyrelsenKommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för helakommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktioningår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar förstyrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag ärförbehållna någon annan nämnd.För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige skakommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen avkommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomiskhushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration,informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet,folkhälsa, tillgänglighet, IT, säkerhetsarbete samt effektivisering av administrationen.Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Sam-

7 (100)hällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av enutvecklad infrastruktur/kommunikation, en god markberedskap, energiplanering, fler företag ochkommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkanmellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även tillatt underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar,nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för denöversiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling.Verksamhetsmått Utfall 2012Antal diarieförda ärenden helår 628Antal leverantörsfakturor 69 480Antal publicerade rekryteringsannonser, internt och externt 196Antal lönespecifikationer 59 649Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av decentrala medlen för strategisk kompetensutvecklingTorghandel dagplatser 681Antal företagsbesök 145Antal antagna detaljplaner 7Antal EU-ansökningar 85 550 timmar, varav 4 172 timmarkvinnor och 1 375 timmar män,fördelat på 71 utbildningarBildningsnämndenBildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendetför barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem,grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvaromfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter,samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen.Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunalakulturskolan samt fritidsgårdsverksamheten på landsbygden.Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdragetformuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndensekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs avkommunfullmäktige.Verksamhetsmått Utfall 2012Vår Höst SnittAntal barn i förskola 1 541 1 432 1 487Antal barn i pedagogisk omsorg 2 42 27 35Antal elever i grundsärskola 77 68 73Antal elever i grundskola 3 504 3 486 3 495Antal barn i fritidshem 1 144 1 245 1 195Antal elever i gymnasieskolan 1 356 1 223 1 290Antal elever i gymnasiesärskolan 37 42 40Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) 760 766 7632 Denna omsorgsform innebär att en dagbarnvårdare bedriver pedagogisk gruppverksamhet i sitt hem.

8 (100)ByggnadsnämndenByggnadsnämndens uppdrag är att ansvara för kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet,som bygglov och tillsyn, enligt plan- och bygglagen (PBL). Nämnden ansvarar också för uppgifterenligt annan lagstiftning, bland annat prövning av ansökningar om strandskydd enligt miljöbalkensamt tillstånd till eller dispens för skyltning enligt lagen med särskilda bestämmelser omgatuhållning och skyltning. Byggnadsnämnden har även till uppgift att biträda kommunstyrelsen iden övergripande fysiska planeringen.Verksamhetsmått Utfall 2012Antal inkomna bygglovsansökningar 249Kultur- och turismnämndenKultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämndenansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten ochför turismverksamheten. Därutöver ansvarar nämnden för den kommunala fritidsgårdsverksamheten.Vidare ansvarar nämnden för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader,parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksammaföreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet. Nämnden ska vidare besluta omnamnsättning på gator, torg och andra allmänna platser.Verksamhetsmått Utfall 2012Arrangemangsbidrag, beviljade 23Ungdomsbidrag "Snabba stålar", beviljade 17Antal besökare i kulturhuset 278 674Antal besökare på kulturhusets konstutställningar 25 091Antal barn- och ungdomsgrupper som besöker kulturhuset 255Utlån av e-media 5 687Utlån per invånare 7,09Antal besökare på Lokstallet Mätning startas 2013Miljö- och hälsoskyddsnämndenMiljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdetsom regleras i miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, tobakslagen med flera.Nämnden bevakar miljö- och hälsoskyddsfrågor inom flera områden. Några exempel är avfallshantering,bostadshygien, vatten- och avloppsförsörjning, industriell verksamhet, kemikaliehanteringoch kalkningsåtgärder. Nämnden kontrollerar även att receptfria läkemedel hanteras på rätt sätti butiker liksom att gällande livsmedelslagstiftning följs.Tillsynen sker enligt lagar och regler i miljöbalken samt enligt EU-förordningar och nationelltanpassade regler om livsmedelssäkerhet och livsmedelskontroll.Verksamhetsmått Utfall 2012Antal tillsynsobjekt Miljöskydd 161Antal tillsynsobjekt Hälsoskydd 61Antal tillsynsobjekt Livsmedel 190

9 (100)Service- och tekniknämndenService- och tekniknämnden ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktarsig direkt till kommunens invånare och till kommunens kärnverksamheter.Nämnden ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola, äldre- ochhandikappomsorg enligt det antagna kostpolitiska programmet. Kostverksamheten rymmer ävendietister och kostkompetens.En mycket offentlig del av service- och tekniknämndens verksamhet rör gator och parker. Pånämndens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av gaturenhållning, gatubelysning,uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker ochgrönområden samt förvaltning av St. Djulö värdshus.Verksamheten inkluderar även driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och bidrag tillföreningar inom nämndens ansvarsområde. Nämnden har även en handläggande roll när det gällerinstruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd medrespektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning.De interna uppdragen inkluderar städning, växel, interna transporter, verksamhetsvaktmästeri samtbilsamordning.Verksamhetsmått Utfall 2012Antal portioner frukost och lunch till förskola, fritids och skolaAntal portioner lunch och middag till äldreomsorgSimhallen, antal besökareHelgaktiviteter på Sportcentrum1 012 256 st315 609 st139 391 stAsfaltsbeläggning, antal kvadratmeter per år 34 700 m 2Antal producerade växter i växthuset52 aktivitetshelger per år125 000 stSocialnämndenSocialnämnden ansvarar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatserenligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen medsärskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall(LVM). Till socialnämndens uppgifter hör även tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagensamt handläggning enligt skuldsaneringslagen. Socialnämnden är personuppgiftsansvarig förpersonuppgifter i register inom nämndens verksamhetsområde.Socialnämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar,råd och stöd för utsatta kvinnor, insatser mot familjevåld samt budgetrådgivningen.Vårdförbundet Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionella behandlingar vid Vårnäsbehandlingshem för kommunens räkning.För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har socialförvaltningenutvecklat olika former av öppenvårdsinsatser. Socialförvaltningen driver även ett egetboende för ungdomar, Klivet.

10 (100)Verksamhetsmått Utfall 2012Antal hushåll med försörjningsstöd 917Antal sociala kontrakt 76Antal placerade vuxna 20Antal placerade barn och ungdomar 82Antal stadigvarande alkoholtillstånd 34Antal kvinnofridsärenden 100Antal placerade på Vårnäs 65Antal budget- och skuldrådgivnings- samt skuldsaneringsärenden 1 363ViadidaktnämndenViadidaktnämnden, den gemensamma nämnden för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknadi Katrineholm och Vingåker, har funnits sedan 2001.Nämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning (grundläggande vuxenutbildning, gymnasialvuxenutbildning och yrkesutbildning), utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildningför vuxna (särvux), samt eftergymnasial utbildning i form av yrkeshögskoleutbildningar närmyndigheten för yrkeshögskolan beviljar medel. Nämnden ansvarar även för att tillhandahålla godaförutsättningar för genomförande av högre utbildningar för att stärka och öka tillväxten ikommunerna. Överenskommelser och avtal med högskolorna träffas, lokaler och teknik tillhandahållsoch de studerande erbjuds tentamina på hemmaplan. Viadidaktnämnden erbjuder studieochyrkesvägledning till vuxenstuderande samt validering, som innebär bedömning av individerserfarenhet och tidigare utbildningar. Nämnden har också i uppdrag att genomföra personal- ochuppdragsutbildning för kommunens anställda samt näringslivet.Nämnden har integrationsansvaret för de flyktingar som anlände före den 1 december 2010. Dockupphör detta senast i maj 2014. Nämnden samverkar med flera kommuner kring samhällsorienteringför nyanlända flyktingar och invandrare.Vidare ansvarar nämnden för insatser inom arbetsmarknadsområdet genom att ge stöd åt personersom står långt från arbetslivet. Nämnden ger också stöd och coachning till ungdomar utanför arbeteoch studier, bland annat genom feriearbeten samt genom att i samverkan med bildningsnämnden hadet kommunala informationsansvaret för ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. I nämndensverksamhet bedrivs även externt finansierade projekt för invandrare som står långt från arbetsmarknaden.Verksamhetsmått 3 Utfall 2012Antal studerande i särskild utbildning för vuxna (särvux) 27Antal närvarotimmar i samtliga personal- ochuppdragsutbildningar12 000 h varav 9580 h kvinnor, 2420 h mänAntal tentander på eftergymnasial nivå vid Viadidakts lärcentra 564Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm påuppdrag av socialförvaltningenAntal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd iKatrineholm/Vingåker på uppdrag från Arbetsförmedlingen218 (94 kvinnor, 124 män) vuxna + ungdomar329 (153 kvinnor, 176 män) vuxna + ungdomar3 Viadidakts verksamheter riktar sig invånare i både Katrineholm och Vingåker. Eftersom deltagaruppgifter intekan särskiljas omfattar flertalet verksamsmått uppgifter om deltagare från båda kommunerna.

11 (100)Vård- och omsorgsnämndenVård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen(2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade samt insatser enligt lagenom stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) och hälso- och sjukvårdsuppgifterenligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) § 18. Det innebär att ge omsorg och stöd till äldrepersoner och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Stödet kan bland annat ges iform av särskilt boende (SÄBO), hemtjänst, sysselsättning och personlig assistans och är behovsbedömt.Inom vård- och omsorgsförvaltningen bedrivs också anhörigstöd, dvs. stöd, hjälp ochrådgivning för den som på olika sätt stöder en närstående i dennes vardag.Verksamhetsmått Utfall 2012Beviljade hemtjänsttimmar/ månad per 31/12Personlig assistans, beviljade timmar/månad egen regi per 31/12Personlig assistans, beviljade timmar/månad extern regi per 31/12Belagda platser procentuellt på SÄBO 4 per 31/12Belagda platser LSS 5 per 31/1223 772 timmar12 300 timmar25 746 timmar95 procent belagda platser118 platserKommunkoncernenNedan lämnas en kort beskrivning över den kommunala verksamheten som bedrivs av annanjuridisk person än kommunen oavsett om kommunen har ett reellt inflytande eller inte.Helägda bolagBolag där kommunen äger alla aktier.Katrineholms Fastighets AB och Katrineholms Industrihus ABKatrineholms Fastighets AB (KFAB) är ett allmännyttigt bostadsföretag helägt av Katrineholmskommun. KFAB är moderbolag till Katrineholms Industrihus AB (KIAB). Bolaget svarar föruthyrning av bostäder av god standard och boendealternativ för olika skeenden i livet. Bolaget skatillämpa ett affärsmässigt och marknadsorienterat synsätt i sin verksamhet. KFAB ska verka för attutveckla boendeinflytandet över bostäder och boendemiljö samt även ta ansvar för att bereda utsattaoch svaga grupper bostäder. KFAB tillhandahåller också lokaler för kommunal verksamhet därbolaget ska eftersträva att hyra ut till lägsta möjliga självkostnad. Bolaget förvaltar 2 024 lägenheter.Arean av uthyrningsbara lokaler är 215 040 m 2 . Antalet fast anställda är 43 personer fördelatpå 36 män och 7 kvinnor. Katrineholm kommuns aktiekapital i KFAB är 40,1 mnkr.Verksamhetsmått Utfall 2012Antal bostäder i centrum158 stVakansgrad lägenheter, % 0,7 %Minska energianvändningen per areaenhet, AO Bostäder -2,7 %Minska energianvändningen per areaenhet, AO Verksamhetslokaler -10,1 %Soliditet 6,2 %KIAB har till uppgift att utifrån affärsmässiga principer erbjuda lokaler till närings- och föreningslivet.KIAB ska även främja näringslivsutvecklingen i kommunen. Bolaget äger och förvaltar 234 SÄBO = Särskilt boende5 LSS = Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

13 (100)bolagets aktier till ett insatt kapital av 255 000 kr.StiftelserInstallatörernas UtbildningscentrumInstallatörernas Utbildningscentrum (IUC) är ett utbildningsföretag inom installationsbranschen.Företaget tillhandahåller yrkesinriktad grundutbildning och fortbildning, vidareutbildning ochcertifiering inom teknik och ledarskap. Ägare är VVS Företagen, Svensk Ventilation, Kyl &Värmepumpföretagen, Svenska Värmepumpföreningen och Katrineholms kommun.FörbundSörmlands KollektivtrafikmyndighetKatrineholms kommun överlät 2012-01-01 aktierna i Länstrafiken Sörmland AB till det nyakommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Den nya lagen om kollektivtrafik somträdde i kraft 1 januari 2012 innebar att en myndighet för kollektivtrafik skulle inrättas. Ansvaretför kollektivtrafiken övertogs därmed av den nya myndig-heten. Kommunalförbundet har ansvaretför kollektivtrafiken i Sörmland. Förbundet ägs till hälften av landstinget och till hälften avkommunerna i länet. Katrineholms kommuns andel i förbundet är 6,19 procent.Västra Sörmlands RäddningstjänstVästra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) är ett kommunalförbund mellan Vingåkers och Katrineholmskommuner som har funnits sedan 1999. VSR ansvarar för räddningstjänsten i Katrineholmoch Vingåker. Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så attdenne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor.Vårdförbundet SörmlandVårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med samtliga kommuner i Sörmland som medlemmar.Vårdförbundet är huvudman för viss verksamhet inom socialtjänsten och driver behandlingshemför vuxna missbrukare, familjerådgivning och familjehemsvård för barn och ungdomar.Regionförbundet SörmlandRegionförbundet Sörmland är en mötesplats för att samordna och utveckla regionala frågor.Medlemmar i Regionförbundet Sörmland är Landstinget Sörmland och de nio kommunerna i länet.ÖvrigaEnergikontoret i Mälardalen ABKatrineholms kommun äger 320 aktier á 100 kr i Energikontoret i Mälardalen AB. Energikontoret iMälardalen AB är ett regionalt energikontor med verksamhet i tre län, Södermanland, Västmanlandoch Uppsala. Deras huvudsakliga uppgift är att som kompetensresurs för kommunerna arbeta för enhållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande förenergi- och klimatfrågor. Vid sidan av aktieägandet förutsätts intressenterna bidra till energikontoretsårliga basfinansiering, i första hand i förhållande till kommunens folkmängd. Under 2012uppgick denna kostnad till 32 400 kr.Sörmlands turismutveckling ABKatrineholms kommun äger 7 aktier á 1 000 kr i Sörmlands turismutveckling AB, som är denregionala länsturistorganisationen i Sörmland. Sörmlands turismutveckling AB bedrivs i aktiebolagsformoch ägs av Landstinget Sörmland samt länets nio kommuner och drygt 100 företag.Bolagets uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisa-

14 (100)tioner i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad omsättning inombesöksnäringen i länet.Samordningsförbundet RARSamordningsförbundet RAR i Sörmland har till uppgift att inom det geografiska området förkommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund och Trosa svara fören finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd,landsting och kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Kommunernabetalar en insats per år till RAR baserad på folkmängden, för Katrineholms kommun uppgick dennainsats under 2012 till 449 380 kr.SKL Kommentus ABKatrineholms kommun äger 23 aktier á 100 kr i SKL Kommentus AB. Aktierna införskaffades isamband med att kommunen gick in som delägare i Kommunaktiebolaget, som det då hette. Antalaktier i bolaget uppgår till totalt 216 000 st. SKL Kommentus AB ägs till 98 procent av SKLFöretag AB, övriga aktier ägs av 256 kommuner.SKL Kommentus AB driver sedan 1927 verksamhet inom affärsområdena Upphandling och Förlag.Kunderna återfinns huvudsakligen inom kommunala och landstingskommunala sektorn.Kommentus Upphandling, genomför samordnade upphandlingar på nationell nivå inom utvaldavaru- och tjänsteområden såsom IT, fordon och energi samt ger stöd och kvalificerad rådgivning iupphandlingsfrågor. Kommentus Förlag producerar och distribuerar såväl elektronisk som trycktinformation. Kommentus verksamhet är i alla delar utsatta för konkurrens och bedrivs på rentaffärsmässiga grunder.Kommuninvest ekonomisk föreningKommunen är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomiska förening. Kommuninvest är enfrivillig medlemsorganisation för Sveriges kommuner och landsting. Syftet med föreningen är attordna så fördelaktiga finansieringslösningar som möjligt för medlemmarnas investeringar.Medlemmarna i den ekonomiska föreningen har tecknat borgen för Kommuninvests samtligaåtaganden. Affärerna genomförs i det helägda aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB.Lerbo bygdegårdsföreningKommunen har andelar i Lerbo bygdegårdsförening till ett värde av 1 000 kr.Strångsjö fastighetsägarföreningKommunen har andelar i Strångsjö fastighetsägarförening till ett värde av 600 kr.Kommunens styrsystem och planeringscykelI januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om ett nytt styrsystem för Katrineholms kommun.Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser ikommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunensplanerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemetanger dock inte styrningens innehåll. Inriktningen i styrningen kommer istället till uttrycki de inriktningsdokument för övergripande planering som tas fram enligt styrsystemet. Styrsystemetbeskrivs mer utförligt i "Styrsystemet i Katrine-holms kommun" (Kommunstyrelsens handling nr1/2010, godkänd av kommunfullmäktige 2010-01-18, § 5).

17 (100)Vision 2025I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling – för liv, lärande ochföretagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda – det vi lever för och detvi lever av – mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt – rätt geografiskt och rättför handling och förändring.Katrineholm – Läge för liv & lustÅr 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge:Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden.Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt:Det geografiska läget – strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ettstarkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande.Sveriges Lustgård – Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen:ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö förbarn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap.I jämförelse med andra – Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimatsom vid jämförelser av skola och omsorg.Rätt tidpunkt – För många människor är det "läge" för förändring till en annan typ av liv, ett liv av detslag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- ochföreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring.År 2025 sjuder Katrineholm av liv:Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former:Folkliv – Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodasbåde i staden och på landsbygden.Näringsliv – Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådandemarknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro.Kulturliv – Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser ochinspiration.Föreningsliv – En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser.År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust:Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust ärdrivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vilever av:Arbete – Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet ochframgång för vår kommun.Lärande – Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både förden enskilda människan och för samhället.God mat – Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholmbåde produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann meningbåde näring och näringsliv.Lek, idrott och kultur – I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ettbrett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser ochmening i tillvaron.Gemenskap – Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt därjämställdhet och mångfald är en självklarhet.

18 (100)FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEFem år i sammandragAllmänt 2008 2009 2010 2011 2012Antal invånare den 31/12 32 207 32 303 32 428 32 409 32 549Kommunal utdebitering* 21,98 21,98 22,18 22,18 22,18Total utdebitering* 31,70 32,35 32,35 32,35 32,35Ekonomiskt resultat/resultatutvecklingResultat efter skatteint och finansnetto (mnkr) 77,9 71,0 60,9 49,3 73,5exkl avskrivningarVerksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkt 97% 97% 98% 98% 97%Resultat efter skatteintäkter och 1,3% 1,5% 1,0% 0,4% 2,0%finansnetto/skatteintäkterÅrets resultat (tkr) 19 242 23 252 16 520 6 442 33 871Årets resultat/eget kapital 2,0% 2,4% 1,7% 0,6% 3,4%Tillgångar och skulderTotala tillgångar / invånare (kr) 45 276 52 223 49 997 51 504 55 495Totala skulder / invånare (kr) 15 599 21 950 19 331 20 622 23 704Eget kapital / invånare (kr) 29 678 30 273 30 666 30 883 31 790Nettoinvesteringar (mnkr) 115,9 79,4 97,4 119,0 141,3Långfristiga lån i % av anläggningstillgångar 5,8% 10,1% 7,5% 12,6% 0,0%Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 16,6% 29,3% 17,0% 5,4% 24,0%(resultat efter finansnetto / nettoinvesteringar)Balanslikviditet (omsättn.tillg/kortfristig skuld) 75% 80% 68% 80% 168%Soliditet enligt balansräkningen 66% 58% 61% 60% 57%Soliditet inkl ansvarsförbindelser 6,2% 5,4% 8,1% 3,1% 4,9%PersonalAntal anställda per 31/12 3 158 3 074 3 025 3 001 2 801D:o omräknat till heltidsanställda per 31/12 2 896 2 812 2 800 2 773 2 573Total lönekostnad enl. resultaträkningen (mnkr) 846 849 885 885 892Personalförsäkringsavgifter enl. res.räkn. (mnkr) 282 254 262 266 265Pensionskostnader enl. resultaträkningen (mnkr) 86 101 91 107 100*Kommunen höjde skatten med 45 öre 2007 och landstinget höjde skatten med 65 öre 2009.Skatteväxling av 20 öre skedde mellan kommunen och landstinget från och med 2010. Kyrkans avgifter är exkluderade.

19 (100)God ekonomisk hushållningVäsentliga händelserOmvärldI takt med att det finansiella läget i vår omvärld stabiliseras, minskar också risken för en djuparenedgång i konjunkturen och med den förnyad finansiell oro. I Sverige liksom på andra håll ivärlden signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att virör oss mot ljusare tider. Det kommer dock att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igenoch den främsta anledningen är den fortsatta knackiga utvecklingen i vår omvärld. Även 2013 blirdärför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent.Skatteunderlaget för kommunerna ökade under 2012 med 3,9 procent. För 2011 var motsvarandeökning 3,0 procent. Arbetslösheten under 2012 uppgick till 7,7 procent att jämföras med 7,5procent under 2011. För 2013 tror Sveriges kommuner och landsting (SKL) dock att arbetslöshetenkommer att stiga till 8,3 procent som en följd av en svagare ekonomisk tillväxt under 2013.Utveckling i KatrineholmDet ekonomiska läget är bekymmersamt för flera av kommunens verksamheter. Bildningsnämnden,service- och tekniknämnden och socialnämnden redovisar negativa budgetavvikelser för 2012.Bildningsnämnden har genomfört ett stort omställningsarbete under året som resulterat i 128 färremedarbetare per 2012-12-31 än året innan. Under året har ekonomistyrningen granskats både inombildningsförvaltningens verksamheter samt även inom socialförvaltningens verksamhet. En radåtgärdsförslag har lämnats i samband med genomlysningen som förvaltningarna arbetar vidare med.Under 2012 har flera förvaltningar påbörjat arbete med att förändra organisationen för att bättrekunna arbeta med förändrade förutsättningar i omvärlden. Både inom vård- och omsorgsförvaltningen,bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen kommer organisationsstrukturenförändras under 2013.I Katrineholm var 10,8 procent av befolkningen arbetslösa i december 2012. Bland ungdomar är detännu mer bekymmersamt, hela 19,2 procent av ungdomar mellan 18-24 år var utan arbete. Eftersomungdomar, i högre grad än den övriga befolkningen, inte hunnit kvalificera sig till a-kassan, innebärden höga ungdomsarbetslösheten även höga kostnader för försörjningsstöd. Enligt uppgifter frånsocialnämnden beror hälften av utbetalningarna av försörjningsstöd på att personen är utan arbete.Under 2012 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 53,5 mnkr, vilket är 2,4 mnkr högre änåret innan. Även historiskt är årets nivå av utbetalt försörjningsstöd högre än på mycket länge.Antalet bidragshushåll har ökat med 4 procent jämfört med föregående år.Under året har nyinvandringen till Katrineholm varit relativt låg. I Katrineholm bor emellertidföräldrar vars barn befinner sig utomlands, varav de flesta i olika flyktingläger i Afrika. Enlagändring från den 1 juli 2012 innebär att dessa barn kan återförenas med sina familjer och kommatill Katrineholm. Ett antal barn har redan återförenats med sina föräldrar. Under 2013 förväntasytterligare ca 250 barn komma till Katrineholm.Katrineholm har under 2012 fått externa utförare inom fler verksamheter än tidigare. Två nyafriskolor har etablerat sig i kommunen och även andelen brukare med privata utförare inomhemtjänsten har ökat. I slutet av 2012 gick 11 procent av barnen och ungdomarna i Katrineholmhos en extern utförare inom förskola, grundskola och gymnasium. Inom hemtjänsten har 11,5procent av brukarna valt externa utförare.God ekonomisk hushållningKommunen ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i verksamheterna. Dettahandlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och bygga upp reserver för kommande

20 (100)investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn tagettill kommande generationer. Det innebär utöver ekonomisk hållbarhet även social och miljömässighållbarhet.Det är nödvändigt att kommunen är väl förberedd för att kunna möta kraven på den kommunalaverksamheten genom att se till att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomiskhushållning i ett både kort och långsiktigt perspektiv. En god ekonomisk hushållning med enekonomi i balans är en viktig förutsättning för att kunna utföra verksamheterna på ett effektivt sätt.Balanskravet anger endast en miniminivå för resultatet.MåluppfyllelseFör de finansiella målen uppnås samtliga av de uppsatta målen. Målet att resultatet ska uppgå till enprocent av skatteintäkter och utjämning uppnås. Nettokostnadsökningen är lägre än ökningen avskatteintäkter. Likaså uppfylls målet om att avskrivningarna ska uppta högst tre procent avdriftbudgeten. Det som är bekymmersamt är att kommunen under 2012 haft en engångsutbetalningfrån AFA som motsvarar hela resultatet. Det innebär att kommunens resultat starkt är påverkat avdetta, vilket ökar sårbarheten på sikt.Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivtoch ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmål finns inom samtliga målområden utom inom målområdetfolkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgånglighet. Flest antal mål finns inom målområdena skolaoch omsorg och trygghet. Måluppfyllelsen varierar mellan olika målområden. Bedömningen av detsammantagna resursutnyttjandet försvåras av att flera mål inte har uppdaterade utfallsvärden för2012. De områden som visar en förbättring jämfört med 2011 är målen inom skola och vuxenutbildning.Det är glädjande att utfallet för dessa mål förbättrats från föregående år. Med tanke påatt bildningsnämnden även förbättrat sitt ekonomiska resultat jämfört med 2011, blir bedömningenatt resursutnyttjandet har förbättrats under 2012. Inom målområdet omsorg och trygghet saknarnågra av målen aktuella utfallsvärden. Detta gör att bedömningen blir svårare. Vård- och omsorgsnämndenhar dock visat att man arbetar aktivt med att förbättra resursutnyttjandet inom de områdendär nämnden har bekymmer, främst inom hemtjänsten.Den sammantagna bedömningen utifrån de finansiella målen och verksamhetsmålen är attkommunen behöver utveckla arbetet med verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målenbehöver i vissa fall ses över för att möjliggöra årlig uppföljning. Positivt är att målen i högre gradän för några år sedan redovisar nyttan för kommuninvånarna. För flertalet verksamhetsmål ärmåluppfyllelsen tillfredsställande. För ett antal mål har utfallet förbättrats jämfört med föregåendeår. Det finns dock verksamhetsmål där målnivån inte nås och där utfallet försämrats, vilket innebären utmaning för kommande år.I nedanstående tabell redovisas de beslutade målen för god ekonomisk hushållning. Färgmarkeringenvisar måluppfyllelse, pilarna om utfallet förbättrats eller försämrats jämfört medföregående år. För en utförligare förklaring av symbolerna, se sid 37. Utfallet för verksamhetsmålenredovisas också under respektive målområde i avsnittet Resultatmål och åtaganden.Finansiella mål för god ekonomisk hushållningResultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkternaNettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkternaAvskrivningarna ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten

Mnkr21 (100)Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållningAndelen unga med arbetsmarknadsinsatser som går vidare till studier eller arbete ska ökaAndelen med försörjningsstöd som går vidare till studier eller arbete ska ökaAndelen studerande som klarar målen i svenska för invandrare, SFI, ska ökaAndelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska ökaUngdomarna ska vara nöjda med den verksamhet som Ung Kultur och Fritid bedriverAndelen nöjda föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska varafortsatt hög och gärna öka ytterligareAndel elever som klarar de nationella proven i årskurs 3 och 5 ska ökaAndelen elever med gymnasiebehörighet ska ökaAndel elever (folkbokförda i kommunen) som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år inkl.IV-program ska ökaPersonalkontinuiteten inom hemtjänsten ska ökaAndelen trygga i sin bostad inom äldreomsorgen ska ökaTotalt ska brukarnöjdheten inom handikappomsorgen ökaAndelen trygga i sitt boende inom handikappomsorgen ska ökaAndelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minskaDet planerade underhållet i fastigheter ska överstiga akuta reparationerFinansiell analysKommunkoncernen redovisar ett positivt resultat före extraordinära poster, resultat före bokslutsdispositioneroch skatter, på 37,2 mnkr (13,8 mnkr). Katrineholms Fastighets AB inkl. KatrineholmsIndustrihus AB redovisar ett positivt resultat på 3,5 mnkr (2,8 mnkr), Västra SörmlandsRäddningstjänst redovisar ett resultat 0,3 mnkr (0,1 mnkr), Logistikposition Katrineholm ABredovisar -2,2 mnkr (6,7 mnkr, kommundel 49 procent) och Katrineholms Vatten och Avfall ABredovisar ett resultat 0,9 mnkr (1,2 mnkr). Resultat för koncernbolagen avser före extraordinäraposter, slutligt resultat för året redovisas inom parentes.Resultatutveckling (före extraordinära poster)40,035,030,025,020,015,010,05,00,037,22633,923,319,023,319,216,513,86,42008 2009 2010 2011 2012KommunenKoncernen

22 (100)Kommunens resultat för 2012 uppgår till 33,9 mnkr. Detta är en förbättring jämfört med föregåendeår med 27,5 mnkr. Detta innebär att kommunen visar ett positivt resultat för åttonde året i rad.Resultat på 33,9 mnkr är 17,2 mnkr bättre än det budgeterade resultatet på 16,7 mnkr. Årets resultatpåverkas dock starkt av den återbetalning av premier från AFA avseende åren 2007 och 2008 somskedde under året. För Katrineholms del innebar detta en engångsintäkt på 34 mnkr.Nämndernas resultat gentemot budgeten visar en negativ avvikelse på -23,7 mnkr vilket är mycketalarmerande. För att klara en budget i balans under kommande år måste flera nämnder fortsättaarbetet med att se över sina kostnader.Socialnämnden står för den största negativa avvikelsen jämfört med budget (-23,8 mnkr). Därefterföljer service- och tekniknämnden som redovisar en negativ avvikelse på -6,4 mnkr. Negativavvikelse redovisar även bildningsnämnden på -5,1 mnkr. Övriga nämnder redovisar mindreöverskott eller underskott jämfört med sina budgetar.Finansieringsverksamheten redovisar en positiv avvikelse gentemot budget på totalt 47,1 mnkr.Utöver den engångsintäkt på 34 mnkr, som redovisats ovan, visar skatteintäkterna och statsbidragenen stor positiv avvikelse med +11,5 mnkr. Kommunens kostnader för pensioner visar en avvikelsemed -3 mnkr jämfört med budget. Finansnettot visar en positiv avvikelse om 2,7 mnkr. Kostnadenför årets lönerörelse blev högre än budgeterat med 7,2 mnkr. Avskrivningarna blev 8,7 mnkr lägreän budgeterat.Resultatutredning, mnkr 2012Resultat 2011 6,4Nettokostnadsökning -21,0Skatteintäktsökning 32,0Kommunalekonomisk utjämning 4,9Finansnetto 11,6Resultat 2012 33,9Långsiktig kapacitetKommunens finansiella uthållighet på lång sikt handlar om faktorer som tillräcklig betalningsberedskap,en bra utveckling av soliditeten och en rimlig skuldsättningsgrad.För att utveckla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta uttrycks ikommunallagen i form av det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultatmåste överstiga noll, vilket är lägsta godtagbara nivå för kommunens resultat på kort sikt. På längresikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten.Vid avstämning mot balanskravet återförs de kostnader som är hänförliga till projekten sombekostats via tidigare års öronmärkta resultat. Totalt uppgår dessa kostnader till 6,7 mnkr.Kommunen har i samband med årsredovisningarna för 2010 och 2011 öronmärkt medel avresultatet för särskilda framtida satsningar. I samband med årsredovisningen för 2010 öronmärktes12 mnkr för välfärdsutmaningar och 5 mnkr för tillväxtprojekt. I samband med årsredovisningen för2011 öronmärktes 17 mnkr för välfärdsutmaningar och 4,8 mnkr för tillväxtprojekt.

23 (100)Beslut om öronmärkta medelFrån 2010 års välfärdsutmaningarmnkrArbetslinjen 12,0Från 2010 års tillväxtprojektKompetensplaneringsprojekt 1,3E-förvaltning 1,0Samhällsutveckling 1,0Varumärket Sveriges Lustgård 0,4Vision 2025 0,4Totalt 4,1Från 2011 års välfärdsutmaningarProjekt Ungdomstorget 1,5Verksamhetsomställning(demensriktlinjer)2,0Volymökningar BIN och STN 3,0Totalt 6,5Från balanskravsresultatet avgår reavinsterna på 2,0 mnkr. Därmed uppgår kommunens balanskravsresultattill 38,1 mnkr för 2012.Från och med 2013 gäller nya regler avseende reservering av medel för framtida behov. Kommunerhar möjlighet att avsätta medel inom det egna kapitalet till en resultatutjämningsreserv (RUR).Även om lagen gäller från och med 2013, kommer resultaten för 2010-2012 att kunna reserverasretroaktivt. Om kommunfullmäktige i Katrineholm väljer utnyttja möjligheten att reservera medel iRUR, skulle det för bokslutet 2012 innebära en avsättning i RUR på 17,1 mnkr. Denna reserveringska, enligt lagen, behandlas i särskild ordning under 2013.Avstämning mot balanskravet 2011 2012Årets resultat 6,4 33,9OmställningskostnaderReavinst vid försäljning -1,4 -2,0Jämförelsestörande poster 17,7Använda öronmärkta medel 6,3Balanskravsresultat 22,8 38,2Avgår öronmärkningarVälfärdsutmaningar -17,0Tillväxtprojekt -4,8Justerat resultat, mnkr 1,0Intäkter och kostnader inom kommunenEtt sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att mäta hur stor del av skatte-

%24 (100)intäkter och utjämningsbidragen som tas i anspråk av de löpande kostnaderna (exkl. avskrivningar).För 2012 uppgick andelen till 97,1 procent, vilket är något lägre än utfallet för 2011 (97,8 procent).Generellt sätt kan man säga att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 98 procent.Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning98,0%97,8%97,6%97,4%97,2%97,0%96,8%96,6%96,4%96,2%96,0%97,9%97,8%97,5%97,3%97,1%96,7%2007 2008 2009 2010 2011 2012Skatteintäkterna och utjämningsbidragen är kommunens största inkomstkälla och svarar under 2012för 81 procent av kommunens samtliga driftsintäkter. Den relativa ökningen av dessa inkomstkällorjämfört med ökningen av nettodriftskostnaderna ger en bild av kommunens ekonomiska utveckling.Mellan åren 2011 och 2012 har skatteintäkterna och de utjämningsbidragen ökat med 36,8 mnkrfrån 1 643 mnkr till 1 680 mnkr. Som framgår av diagrammet nedan är ökningen 2,2 procent för2012, detta kan jämföras med 2011 då ökningen var 3,3 procent.Kostnadsutvecklingar (driftskostnader inkl. avskrivningar) har sedan dec 2011 ökat med endast1,3 procent och har därmed varit något lägre än utvecklingen av skatteintäkterna och de generellastatsbidragen. Nettokostnadsökningen har under året varit lägre än de senaste åren och beror på attantalet anställda minskat kraftigt under året med en motsvarande minskning av lönekostnader.Relativ utveckling av skatteintäkter/generella statsbidrag ochnettokostnader8,06,04,02,00,04,94,74,04,63,13,5 2,21,7 1,71,32008 2009 2010 2011 2012Ökn skattemedel/utjämningÖkn nettokostnader

Mnkr25 (100)FinansnettoFinansnettot består av finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto ärviktigt för kommunen eftersom det tillför medel till den löpande verksamheten.Kommunens finansnetto för 2012 uppgår till 24,3 mnkr, för 2011 uppgick finansnettot till12,7 mnkr. Den stora förändringen mellan åren beror på den engångskostnad som kommunendrabbades av under 2011 när diskonteringsräntan för kommunens pensionsskuld förändrades.Pensioner och pensionsskuldenKommunens totala åtagande för pensioner har ökat mellan 2011 och 2012 med 6 mnkr. Ökningenär liten jämfört med vad som varit fallet de senaste åren. Ansvarsförbindelsen som avserförpliktelser intjänade före 1998 har minskat mellan 2011 och 2012 och uppgår vid årets slut till947 mnkr. Även på lång sikt kommer kommunens åtagande för framtida pensioner att minska. Denstörsta delen av pensionen som intjänas idag förvaltas av de anställda själva. Det är endastpensionsunderlag på löner över 7,5 basbelopp som inte ingår i den generella pensionsavsättningenför individuell förvaltning utan ligger kvar som ett kommunalt åtagande. Även pensionsåtagandenför kommunens förtroendevalda ligger kvar i kommunens balansräkning.Mnkr 2010 2011 2012Ansvarsförbindelse 858 949 947Avsättningar i BR 113 134 141Individuell pension 47 49 50Summa 1 018 1 132 1 138InvesteringarInvesteringarna exkl. exploateringar uppgår till 133 mnkr under året. Avskrivningarna för sammaperiod uppgår till 39,6 mnkr. Största enskilda investeringar under året är inom KatrineholmsLogistikcentrum (KLC) och uppgår till 69,5 mnkr. Investeringar i Lokstallarna uppgår till 9,8 mnkrunder 2012. Exploateringarna under året uppgår till 7,8 mnkr och även där finns de störstainsatserna vid industriområdet vid KLC.Nettoinvesteringar och avskrivningar1401201008060402002008 2009 2010 2011 2012NettoinvesteringarAvskrivningar

26 (100)Kommunen har sedan några år tillbaka haft relativt höga investeringsnivåer, men för en långsiktighållbar situation måste investeringsvolymen minska.LikviditetLikviditet anger betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel binds i betalningssystemet ochbehövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditet kan också ge visssäkerhet vid oväntade händelser. Den 31 december 2012 uppgick de likvida medlen i kommunentill 74 mnkr. Detta är en ökning jämfört med årsskiftet 2011 då de likvida medlen uppgick till 22mnkr.Lån, räntor och amorteringarKommunens låneskuld uppgår vid årets slut till 250 mnkr. Under året har kommunens långsiktigalån ökat med 70mnkr. Den ökade upplåningen har använts till kommunens investeringar. I balansräkningenfinns dock inga långsiktiga lån kvar, utan samtliga av dessa lån bedöms som kortsiktiga.De kommunala bolagen KFAB och KVAAB kommer i början av 2013 att betala tillbaka tillkommunen samtliga av sina fordringar på sammanlagt 650 mnkr. Detta leder i sin tur till attkommunen kommer att lösa sina egna lån i början av 2013.SoliditetSoliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, dvs.inte finansierade genom lån. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totalatillgångarna. Soliditeten uttrycker den finansiella styrkan på lång sikt. Ju högre soliditet desto lägreutgifter för räntor och amorteringar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingenoch tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarnautvecklas i samma takt.Soliditetens utveckling70%60%50%40%30%20%10%0%66%58% 61% 60% 57%6% 5%8%3%5%2008 2009 2010 2011Soliditet exkl ansvarsförb2012Soliditet inkl ansvarsförbKommunens soliditet, enligt balansräkningen, har minskat med 1,0 procentenhet, från 61 till60 procent från årsskiftet 2010/2011. Med hänsyn taget till ansvarsförbindelserna har soliditetenminskat med 5,0 procentenheter, från 8 till 3 procent. Denna kraftiga minskning beror på attansvarsförbindelsen har ökat kraftigt mellan 2010 och 2011 beroende på effekter av den så kalladebromsen samt sänkning av diskonteringsräntan.SkuldsättningsgradSkuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning kommunen finansierat sina tillgångar medfrämmande kapital. Låga värden indikerar god finansiell styrka.Kommunen har ökat sin skuldsättningsgrad under 2012 med tre procentenheter. Detta beror på attsumman av kortsiktiga och långsiktiga skulder har ökat med fyra procentenheter från 2011.

27 (100)Jämförelsen med föregående år blir dock skev eftersom hela kommunens långa låneskuld harflyttats från långfristiga till kortfristiga eftersom kommunen kommer att amortera samtliga av sinalånga skulder under 2013.% 2010 2011 2012Avsättningar till pensioner 7 8 8Avsättningar till statlig infrastruktur 3 3 2Kortfristiga skulder 23 18 33Långfristiga skulder 6 11 0Total skuldsättningsgrad 39 40 43BorgensåtagandeI kommunens dotterbolag ingår från och med 2010 även borgensåtaganden avseende KatrineholmsVatten och Avfall AB (KVAAB).Ansvarsförbindelsen har minskat marginellt jämfört med årsskiftet 2011/2012.KFAB inkl. KIAB hade vid årsskiftet utnyttjat 709 mnkr av total beviljad borgensram på 1 310mnkr. KVAAB hade vid årsskiftet utnyttjat 210 mnkr av total beviljad borgensram på 525 mnkr.Borgensramarna innehåller utrymme även för de lån som bolagen under 2012 haft gentemotKatrineholms kommun. Dessa lån kommer att omvandlas till externa lån under 2013.Borgensåtagandena för egna hem och småhus utgör 40 procent av den utestående skulden vidförlusttillfället. Vid årsskiftet uppgick detta åtagande till 1,4 mnkr.mnkr 2010 2011 2012Borgensåtagande 702,0 831,9 923,2-varav dotterbolag 694,2 823,0 915,1-varav föreningar 7,6 7,4 6,7-varav förlustansvar egnahem 0,3 1,5 1,4Från och med år 2010 infördes en borgensavgift på 0,2 procent gentemot kommunens bolag.KänslighetsanalysKommunens förutsättningar för verksamheten påverkas av omständigheter i omvärlden såväl somlokalt. Ekonomin påverkas med viss känslighet av olika händelser. Nedan framgår effekter av någrahändelser, vilket visar betydelsen av planering, prognoser, styrning och kontroll av verksamheten.HändelsemnkrRänteförändring lån 50 mnkr, 1% 0,5Löneförändring 1% 12,2Försörjningsstöd 1% 0,5Befolkningsförändring 100 pers (skatteeffekt) 4,010 heltidstjänster (33 000/mån inkl. PO) 4,0

28 (100)PersonalVäsentliga händelserKommunen har under fyra års tid bedrivit ett kompetensplaneringsprojekt. Under 2012, projektetssista år, har det arbetats intensivt för att få alla medarbetare att göra kompetensskattningar iportalen. Projektgruppen, med processledare från olika förvaltningar, har också fortsatt arbetet medatt ta fram nya enskilda kompetenser och sammansatta roller för kommunens alla olika yrken. Medutgångspunkt i de gap som framkommer utifrån kompetenskrav och skattad befintlig kompetenskan organisationen planera kommande kompetensutbildningar.Katrineholms kommun har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare. Anledningen till det är attstärka möjligheterna att attrahera, rekrytera och utveckla medarbetare. Det finns en önskan att flerska se Katrineholms kommun som sin framtida arbetsgivare. Men också att våra medarbetare fortsätteratt välja kommunen som sin arbetsgivare, att de vill fortsätta att utvecklas inom kommunen.Som ett led i detta arbete deltog kommunen på Viadidakts utbildnings- och entreprenörsmässaunder 2012 i syfte att marknadsföra det kommunala yrket och kommunen som arbetsgivare.Som en annan del i att vara en attraktiv arbetsgivare startade kommunen ett traineeprogram, Framtidenschef och ledare, under 2011. Under våren 2012 startades inom ramen för programmet ävenett mentorsprogram. Det innebär att varje deltagare i programmet får tillgång till en mentor underprogramtiden.Kommunen har även låtit två högskolestudenter intervjua medarbetare inom vården och skriva enuppsats med namnet Hjärtat finns på insidan - en studie om undersköterskors uppfattning om enattraktiv arbetsgivare. Resultatet visar att många faktorer som undersköterskor anser utgör enattraktiv arbetsgivare återfinns i kommunen.Kommunen har också under året bidragit med ekonomiska medel och personellt stöd för attmöjliggöra bildandet av en personalförening. Syftet var att stödja anställda att bilda en förening föratt skapa former för friskvård och social gemenskap. Personalföreningen har nu en styrelse som harövertagit ansvaret och ska driva verksamheten framöver.Inom ledarskapsområdet har under året ett antal aktiviteter genomförts. Här kan nämnas grundläggandekompetensutvecklingsprogram, ledarskapsdagar med seminarier och behovsstyrda utvecklingsinsatser.Resultatet av medarbetarundersökningen som genomfördes i november och december 2011redovisades under början av 2012. Medarbetarundersökning som mäter NMI (Nöjd medarbetarindex)är ett verktyg för att utvecklas och bli bättre och stor vikt läggs vid att den information sommedarbetarna lämnar ska leda till förbättringar. Senast kommunen genomförde undersökningenblev resultatet ett NMI på 65 procent vilket är ett godkänt värde. Inför medarbetarenkäten var måletatt öka NMI till minst 68 procent. Kommunens totala NMI blev också 68 procent. Samtligaindexområden i medarbetarenkäten har ökat i förhållande till förra enkäten. Det indexområde somökat mest var ledarskap som ökade med 6 procentenheter. Indexområdet Mål fick högst resultat ochFysisk arbetsmiljö är det område som fått lägst resultat.Under 2012 har sammanlagt 60 personer sagts upp på grund av arbetsbrist varav 47 påbildningsförvaltningen. Övertaligheten inom bildningsförvaltningen berodde på demografiska ochekonomiska förändringar i omvärlden och verksamheten bland annat med anledning av attkommunens uppdrag att bedriva skolverksamhet numera delvis utförs i privat regi av så kalladefriskolor. Resterande 13 personer som sagts upp på grund av arbetsbrist har arbetat på Viadidakt,vård- och omsorgsförvaltningen, kultur- och turismförvaltningen och service- och teknikförvaltningen.

29 (100)PersonalstrukturAntal anställdaDen 31 december 2012 hade kommunen 2 797 anställda personer med månadslön, vilket innebär attantalet anställda har minskat med 204 personer jämfört med året innan.Ett antal förvaltningar har minskat sin personalstyrka under 2012. Förklaringen till personalneddragningarnaär en anpassning av bemanning utifrån bland annat nya ekonomiska, demografiskaeller lagstadgade förändringar. Exempel på förändringar som har ägt rum under året är att en del avkommunens uppdrag att bedriva skolverksamhet numera utförs i privat regi genom två så kalladefriskolor. Inom kommunledningsförvaltningen har en del av IT-verksamheten lagts ut på entreprenadoch medarbetare har bytt arbetsgivare. Introduktionsuppdraget för nyanlända invandrare haröverförts från kommunens regi till att hanteras av staten via Arbetsförmedlingen. Även vård- ochomsorgsförvaltningens personalstyrka har påverkats av att en del av hemtjänstarbetet numera skötsav privata utförare.Sedan 2008 har antalet anställda med månadslön minskat med totalt 361 personer vilket motsvararen minskning med cirka 11 procent.Omräknat motsvarar kommunens månadsavlönade 2 573 årsarbetare, detta är en minskning motföregående år med 200 årsarbetare.Antal månadsavlönade medarbetare, 2008 - 2012350030003158 3074 3025 3001 2797250020001500100050002008 2009 2010 2011 2012Av de anställda med månadslön är 2 596 tillsvidareanställda, eller 92,8 procent av det totala antaletmånadsavlönade. Därmed är 7,2 procent anställda på viss tid det vill säga på vikariat eller annantidsbegränsad anställning. Andelen tillsvidareanställda den sista december året före var 90,7procent.

30 (100)Antal månadsavlönade medarbetare per förvaltning, könsuppdeladFörvaltningAntalmedarbetareFörändringjämförtmedAndel2012 2011 Kvinnor MänBildningsförvaltningen 1 062 -128 80% 20%Kommunstyrelsens förvaltningarKommunchef med ledning 10 -2 40% 60%Kommunledningsförvaltningen 76 -13 75% 25%Samhällsbyggnadsförvaltningen 6 42 50% 50%Kultur- och turismförvaltningen 36 0 61% 39%Service- och teknikförvaltningen 216 -20 62% 38%Socialförvaltningen 95 6 77% 23%Viadidakt 110 -16 63% 37%Vård- och omsorgsförvaltningen 1 154 -44 88% 12%Totalt antal månadsavlönade: 2 801 80% 20%I sammanställningen ovan kan en person finnas medräknad fler än en gång då ett antal medarbetareinnehar samtidiga anställningar på olika förvaltningar. Det innebär att vid summering av antalmedarbetare i tabellen blir resultatet fler än de som finns under rubriken Antal månadsavlönademedarbetare, 2008 – 2012. I sammanställningen saknas även en medarbetare anställd inom avtaletAB (Allmänna bestämmelser) som arbetar som handläggare hos överförmyndaren.Könsfördelning, medarbetare och chefer80 procent av kommunens medarbetare är kvinnor vilket är en oförändrad andel sedan föregåendeår. Av kommunens 131 chefer är 68 procent kvinnor. Även under föregående år hade kommunen131 chefer men då var andelen kvinnor 66 procent.Timavlönade medarbetareTimavlönade medarbetare arbetade sammanlagt 421 005 timmar under året, vilket motsvararknappt 213 årsarbetare. Under 2011 motsvarade de timavlönade nästan 215 årsarbetare. Det innebäratt denna anställningsform har minskat något i kommunen som helhet. Antalet arbetade timmar somutförts av timavlönad personal har ökat marginellt inom bildningsförvaltningen, service- ochteknikförvaltningen samt Viadidakt.SysselsättningsgradMedelsysselsättningsgraden bland kommunens medarbetare med månadslön var 90,5 procent vidutgången av 2012. Kvinnornas medelsysselsättningsgrad var 89,6 procent mot männens 93,9procent.Medelsysselsättningsgraden har ökat 0,2 procentenheter sedan december 2011. Då låg medelsysselsättningsgradenpå 90,3 procent. Jämfört med slutet av 2010 har dock medelsysselsättningsgradensjunkit med 0,1 procentenheter.6 Nybildad förvaltning fr.o.m. 1 januari 2012. Förvaltningen består av före detta stadsarkitektkontoret,miljöförvaltningen, förvaltningen för näringsliv och tillväxt samt delar av service- och teknikförvaltningen.

31 (100)Enligt medarbetarundersökningen, som genomfördes i slutet av 2011, är 87 procent av de somsvarat nöjda med sin sysselsättningsgrad. 7 procent av de som svarat skulle vilja arbeta fler timmarper vecka och 6 procent skulle vilja arbeta färre timmar per vecka än vad gjorde vid tidpunkten förundersökningen. I 2010 års medarbetarenkät var det 84 procent av medarbetarna som var nöjdamed sin sysselsättningsgrad.Andel heltidstjänsterDen sista december hade 67,3 procent av de månadsavlönade medarbetarna en heltidstjänst jämförtmed 66,6 procent samma tidpunkt året innan. Kvinnornas andel heltidstjänster var 63,4 procentjämfört med 62,2 procent året innan. Männens heltidstjänster sjönk från 84,4 procent till 82,8procent för 2012.ÅldersstrukturÅldersstruktur, månadsavlönade800700600639682Antal5004003002001001414639692120177385119KvinnorMän020 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 -ÅldersspannMedelålderMedelåldern bland kommunens medarbetare med månadslön är 47,0 år. Kvinnornas medelålder är46,9 år och männens 47,6 år. I slutet av 2011 låg medelåldern på 46,7 år. Medelåldern har medandra ord ökat marginellt under det senaste året.PensionsavgångarKommunen har 504 medarbetare som är 60 år eller äldre, se diagram under rubriken Ålderstruktur.Det innebär att 18 procent av kommunens totala antal medarbetare som är månadsavlönadekommer att gå i pension under de kommande fem till sju åren.Under 2012 var den genomsnittliga faktiska pensionsåldern 64,3 år. För 2011 var åldern 64,6 år.Totalt gick 77 tillsvidareanställda medarbetare i pension under året.PersonalomsättningPersonalomsättningen inklusive pensionsavgångar för tillsvidareanställda medarbetare under 2012hamnade på 12,3 procent vilket innebär en ökning jämfört med föregående år då personalomsättningenvar 8,0 procent. Förändringen mellan 2011 och 2012 förklaras främst av personalneddragningarför att anpassa bemanningen utifrån nya ekonomiska eller demografiskaförutsättningar för respektive förvaltning. År 2010 låg personalomsättningen inklusive pensions-

32 (100)avgångar på 10,6 procent. Pensionsavgångarnas andel av den totala personalomsättningen för 2012är 24 procent jämfört med 28 procent under föregående år.SjukfrånvaroI den följande redovisningen av sjukfrånvaron ingår samtliga medarbetare inom Katrineholmskommun. I nedanstående uppgifter finns även timavlönade medarbetare och personer anställda påPAN och Beredskapsavtalet med.2012 2011Totalt % 5,77 5,4060 dagar eller längre % 43,55 42,01- 29 år % 4,81 4,8630 - 49 år % 5,32 4,6150 - år % 6,31 6,22Kvinnor 6,17 5,67Män 4,34 4,46Förändring av sjukfrånvaron från 2011 till 2012Totalt sett har sjukfrånvaron ökat från 5,40 procent under 2011 till 5,77 procent under 2012.Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat medans männens sjukfrånvaro minskat något. Åldersgruppen 50år eller äldre har den högsta sjukfrånvaron. Lägst sjukfrånvaro har åldersgruppen 29 år eller yngre.Sjukfrånvaron 60 dagar eller längre har ökat från 42,01 procent till 43,55 procent under året. Det ärde kvinnliga medarbetarna som påverkat att dessa sjukskrivningar ökat, då männen minskat sinasjukdagar avseende sjukdag 60 eller längre.Sjuktillfällen under åretI snitt hade de månadsavlönade kvinnorna 2,3 sjuktillfällen under 2012 mot männens 1,7 sjuktillfällen.Föregående år var kvinnorna sjuka vid i snitt 2,3 tillfällen jämfört med männens 1,6tillfällen. Totalt har antalet sjuktillfällen per månadsavlönad medarbetare ökat från 2,1 till 2,2.Medarbetare med ingen rapporterad sjukfrånvaroUnder 2012 har 32,8 procent av de månadsavlönade medarbetarna inte haft någon inrapporteradsjukfrånvaro alls jämfört med 2011 då detta värde var 33,9 procent.29,7 procent av kvinnorna hade ingen sjukfrånvaro alls jämfört med männens 44,3 procent.Föregående år hade 30,4 procent av kvinnorna och 47,0 procent av männen ingen sjukfrånvaro.

33 (100)Yrkesgrupper med högst respektive lägst sjukfrånvaroNedan följer de yrkesgrupper som har haft högst respektive lägst sjukfrånvaro under 2012. Urvaletär baserat på befattningar med minst 10 medarbetare per yrkesgrupp och avser sjukfrånvarons andelav den totala ordinarie arbetstiden.BefattningHögstsjukfrånvaro2012BefattningLägstsjukfrånvaro2012Fritidsledare 16,32 % Områdeschef 0,92 %Dagbarnvårdare 13,29 % Gymnasielärare 1,48 %Vårdbiträde i hemtjänst 12,37 % Adjunkt 1,72 %Personlig assistent 11,01 % Lärare lågstadiet 2,16 %Sjuksköterska 10,13 % Miljöinspektör 2,25 %Vaktmästare 9,91 % Musiklärare 2,37 %Undersköterska i hemtjänst 9,11 % Områdeschef Äldreomsorg 2,57 %Vårdbiträde sluten vård 7,89 % Specialpedagog 3,02 %Vårdbiträde 7,88 % Bibliotekarie 3,07 %Habiliteringsassistent 7,84 % Modersmålslärare 3,08 %Kostnader för personalKostnaderna för personal blev 1,26 miljarder kronor under 2012. Personalkostnaderna omfattarkostnader för lön till medarbetare, arvoden till förtroendevalda, pensioner, sociala avgifter samtpersonalsociala kostnader för samtliga anställda och uppdragstagare i Katrineholms kommun.Utfallet för 2012 innebär en minskning med 1,2 miljoner kronor jämfört med året innan.Löneöversynen för 2012 resulterade i generella löneökningar på 3,48 procent från april och framåt.Detta innebar en kostnadsökning på drygt 29 miljoner kronor. Anledningen till att de totalakostnaderna, trots löneökningar, minskat mellan 2011 och 2012 beror bland annat på att antaletmånadsavlönade medarbetare successivt minskat under året. Sammanlagt har kommunen 204 färreanställda vid utgången av 2012 jämfört med december 2011.

34 (100)FramtidenI en alltmer globaliserad värld är många av de internationella, nationella och regionala skeendenadirekt kopplade till Katrineholms förutsättningar. Katrineholm tillhör de kommuner som ökar sinbefolkning och ökningen bedöms fortsätta de kommande åren. För att förbereda framtida utmaningarmåste tillväxt och kommunal service gå hand i hand. Under 2012 har de förtroendevaldauppdragit till organisationen att ta fram ett framtidsscenario för Katrineholm år 2030.Under 2012 har ett antal processer fortlöpt och påbörjats. Tillsammans ska de bidra i arbetet förVision 2025: Katrineholm – Läge för liv och lust, vår gemensamma vision och utmaning.Översiktsplanen är ett långsiktigt och strategiskt dokument med text och kartor som kommer attvisa kommunens långsiktiga planering av mark, vatten och den byggda miljön. Förankringen hosmedborgarna är en framgångsfaktor för att kommunen ska bli attraktivare med god miljö. En stordel av arbetet kommer därför att bygga på att visualisera kommande planer och byggen i framtagandetöversiktplan för del staden.Katrineholms Logistikcentrum fortsätter att vara ett strategisk fråga och ger tillsammans med dengrundläggande infrastrukturen förutsättningar för en positiv utveckling för Katrineholms kommun.Logistikscentrumprojektet kommer under 2013 planeras övergå i drift och i en ännu mer intensivmarknadsföringsfas. Prioriterat är att få till en eller flera logistiketableringar samt utveckling avtågförbindelser för godstransporter till och från Katrineholm.Övertagandet av genomfartsled från Trafikverket den 1 juli 2013 innebär tillkommande skötselytor.Övertagandet rör cirka 7 400 meter vägsträcka till en beräknad kostnad av 5,7 mnkr per helår.Bildningsnämndens organisation står inför nya utmaningar. Ett ökat antal alternativa utförare inomskolverksamheten medför en större planeringsosäkerhet. För att skapa bättre förutsättningar förskolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag har en ny organisation tagits fram inom bildningsförvaltningen.Den nya organisationen skiljer på systemansvar för samtliga barn och den verksamhetkommunen bedriver i egen regi. Målsättningen under planperioden är att öka barns förutsättningaroch möjligheter till lärande i förskolan och fritidshemmen samt att förbättra elevernas måluppfyllelsei grundskolan och gymnasieskolan. Katrineholms skolor förbättrar arbetet med att följa uppoch utvärdera verksamheten. Ett gemensamt kvalitetssäkringssystem Qualis kommer att implementeraspå samtliga enheter läsåret 2012/2013. I samband med årsskiftet 2012/2013 är det mindre änett år kvar tills skollagens regler om lärarlegitimation börjar tillämpas. Från den 1 december 2013ställs krav på lärarlegitimation för att tillsvidareanställas som lärare och förskollärare. Till den 1 juli2015 gäller särskilda övergångsregler som gör det möjligt att undervisa och sätta betyg utan att varalegitimerad lärare.Under året beslutades om ny ledningsorganisation för bättre service från vård- och omsorg. Vårdochomsorgsförvaltningen går från den 1 januari 2013 över i den nya organisationen med en myndighetsoch specialistavdelning samt en utföraravdelning. Målet med omorganisationen är att kunnage bättre service till brukarna. Socialstyrelsen har under 2012 beslutat om nya föreskrifter ochallmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.Föreskrifterna ska träda i kraft den 1 januari 2014 och kommer att medföra kostnadsökningar redan2013.Även service- och teknikförvaltningen inleder 2013 med att genomföra förändringar i förvaltningsorganisationen.Den nya organisationen har två delar där en del riktar sig till interna kommunalabeställare. Den andra delen organiseras verksamhet som riktas direkt mot kommunens medborgare.Ambitionen är att utvecklingen av interna strukturen ska frigöra resurser till planering, analys, uppföljningoch utvärderingen vilket ger en bättre intern kontroll.Under 2012 inledde Katrineholms kommun ett samarbete med Kommunförbundet Fjärde Storstadsregionen– Upphandlingscenter. Samverkansavtalet innebär att Katrineholms kommun deltar påUpphandlingscenters ramavtalsupphandlingar. På sikt är en utveckling där kommunens samtliga

35 (100)upphandlingar sker i Upphandlingscentrets regi önskvärd. Parallellt kommer en kvarvarandeinköpsorganisation finnas kvar i Katrineholms kommun som garanterar att kompetens inomområdet finns kvar inom kommunen och fungerar som beställare mot Upphandlingscenter. Övrigastörre interna frågor är hitta strukturer rörande hyresprinciper och tydliga interna spelregler inomoch mellan kommunens olika förvaltningar. Internprissättning, hyresavtal och tydlig skolpengkommer att vara aktuella frågor under 2013.Katrineholm står precis som tidigare år inför flera stora utmaningar som är svåra att planera inför. Inärtid är det angeläget att hantera de utmaningar som finns med arbetslösheten och integrationen påarbetsmarknaden. Den anknytningsinvandring som pågår under 2013 från främst Somalia understrykervikten av detta. Etableringslagen innebär att Arbetsförmedlingen har fått ett större ansvarför nyanlända flyktingar och invandrare vilket leder till en förändrad verksamhet för Viadidakt ochen större samverkan med andra aktörer för ett bra mottagande. Av den kvarvarande introduktionsverksamhetenfinansieras den största delen med fonderade statsbidrag som nu tar slut.Inom försörjningsstöd beräknas antalet hushåll öka med minst 130 stycken. Ökningen bedömsdelvis bero på att personer som lämnat introduktions- och etableringsreformen kommer att vara ibehov av försörjningsstöd. Det är samtidigt en fortsatt hög ungdomsarbetslöshet. En stor andel avde personer som uppbar försörjningsstöd är också arbetslösa. Ökade insatser i form av kommunalaarbetsmarknadsåtgärder och kortare utbildningar krävs för att ge möjligheter åt kvinnor och män attförsörja sig och bli delaktiga i det svenska samhället.Från och med den första juli 2012 omfattar rättigheten till deltagande i grundläggande vuxenutbildningäven personer som inte gått utbildning på studieförberedande gymnasieprogram, vilketkommer att aktualiseras inom kommunal vuxenutbildning 2014.Foto: Johan Nygren

36 (100)UPPFÖLJNING RESULTATMÅL OCH ÅTAGANDENDe övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan 2011-2014. I kommunplanenanges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden:OrtsutvecklingKultur och fritidSkolaOmsorg och trygghetFolkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighetEkonomi och organisationI Övergripande plan med budget 2012-2014 fastställdes övergripande resultatmål utifrån målområdenai Kommunplan 2011-2014 samt åtaganden för nämnder och bolag. Nedan redovisasväsentliga händelser och utfall för åtagandena per målområde i kommunplanen. Åtagandena ärformulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för resultatmålen. För varjeåtagande anges vilken eller vilka nämnder/bolag som ansvarar för åtagandet, vilken målnivå somgäller för åtagandet och källa, dvs. var underlag för nyckeltalet hämtas. För de åtaganden där det ärmöjligt redovisas också utfallet könsuppdelat och/eller en jämförelse med andra kommuner.Flera åtaganden är baserade på Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), SKL:s årliga insamling av40 mått 7 som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv – tillgänglighet, trygghet, informationoch delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare.I redovisningen av åtagandena används följande förkortningar:BINBNKSKTNMHNSTNSOCNVIANVONKFABKIABKVAABVSRBildningsnämndenByggnadsnämndenKommunstyrelsenKultur- och turismnämndenMiljö- och hälsoskyddsnämndenService- och tekniknämndenSocialnämndenViadidaktnämndenVård- och omsorgsnämndenKatrineholms Fastighets ABKatrineholms Industrihus ABKatrineholm Vatten och Avfall ABVästra Sörmlands RäddningstjänstFöljande symboler används i redovisningen av åtagandena:7 För vissa KKiK-mått har numreringen ändrats, här används den aktuella numreringen 2012.

37 (100)Observera att pilarna uttrycker en värdering av utfallet jämfört med förra mätningen, dvs. omresultatet har blivit bättre eller sämre. För vissa åtaganden, till exempel när det gäller arbetslöshet,innebär det att pilen ska peka nedåt när utfallssiffran har ökat. Om åtagandet saknar aktuellt utfallpå grund av att mätningen inte genomförs varje år anges ingen förändringspil.När det gäller färgsymbolerna visar de hur utfallet förhåller sig till målnivån. Grön markering fårendast sättas om målnivån uppnås eller överträffas. Om målnivån är angiven som ”öka” innebär detatt det att resultatet måste vara bättre än vid föregående mätning. Om det endast är resultatet för detena könet som uppnått målnivån får grön markering inte sättas.Gul markering innebär att målnivån inte uppnås. Gul markering får anges om resultatet harförbättrats, avvikelsen från målnivån är acceptabel och bedömningen är att verksamheten utvecklaspositivt. Det finns inga fasta gränser för vad som är en acceptabel avvikelse utan bedömningen görsfrån fall till fall. Röd markering innebär att målnivån inte uppnås. Röd markering måste anges omresultatet har försämrats. Röd markering måste också anges om avvikelsen från målnivån är storäven om resultatet förbättrats.

38 (100)OrtsutvecklingVisionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det ärläge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge ochvåra vackra miljöer erbjuder.ResultatmålGenom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjlighetertill vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun,fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är ocksåviktiga förutsättningar för ortsutveckling.Väsentliga händelserKatrineholm hade under 2012 en positiv befolkningsutveckling. Vid årsskiftet hade kommunen32 549 invånare (50,3 procent kvinnor, 49,7 procent män), en ökning med 140 personer jämförtmed 2011. Det innebär att Katrineholm hamnar på plats 76 av Sveriges 290 kommuner i storleksordning.Födelsetalen är de högsta sedan 2006. Trots detta överstiger antalet döda födelsetalet.Befolkningsökningen står därför de inflyttade för; under 2012 har betydligt fler personer valt attflytta till Katrineholm än härifrån.Samhällsplanering och näringslivsutvecklingFör att samordna samhällsbyggnadsfrågor bildades samhällsbyggnadsförvaltningen den 1 januari2012 genom en sammanslagning av näringsliv och tillväxt, stadsarkitektkontoret, miljöförvaltningensamt vissa delar av service- och teknikförvaltningen. Förvaltningen har sedan delats upp itre verksamhetsområden, näringsliv och samhällsutveckling, strategisk samhällsplanering samtbygg, miljö och trafik. Under hösten flyttade förvaltningen till gemensamma lokaler i AVA-huset.Flera detaljplaner har antagits och en fördjupning av översiktsplanen för Djulöområdet hargenomförts. Arbetet med översiktsplanen har påbörjats med fokus på medborgardialog. Möten föratt samla in idéer har hållits på torget, Drottninggatan samt skolor. Under maj-juni fanns endialogkarta på webben som besvarades av över 300 personer. Flera större bygglovsansökningar harinkommit, bland annat för Biltemas byggnation på Lövåsen samt för byggnation av ettflerbostadshus i kvarteret Violen, i korsningen Fredsgatan-Hantverkargatan. Handläggningstidenför bygglov följs upp kontinuerligt och avvikelserapportering har införts för detaljplanearbetet.Under året har också en revidering av plan- och bygglovstaxan antagits.I arbetet med att förbättra sin service har samhällsbyggnadsförvaltningen genomfört en kundenkät isamband med alla tillståndärenden. Av enkätsvaren framgår bland annat att de svarande i storutsträckning är nöjda med bemötandet, men inte i fullt så hög grad tycker att det är lätt att hittainformation på kommunens hemsida. Förvaltningen kommer att fortsätta med enkäterna under 2013och även utveckla dem.Att nyföretagandet ska öka är ett centralt åtagande som får följdeffekter på flera andra åtaganden,till exempel minskad arbetslöshet. Under 2012 startades 115 nya företag i Katrineholm.Nyföretagandet är starkt påverkad av konjunkturen och under 2012 minskade nyföretagandet i helalandet med 11 procent. I Katrineholm minskade antalet nya företag med 19 procent, i Flen med 26procent, i Vingåker med 20 procent, i Gnesta med 27 procent och i Nyköping med 15 procent. Iriket är det främst storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne som har bidragit tillatt minskningen inte blivit så stor.I ett historiskt perspektiv kan 2012 års nyföretagande jämföras med nivån 2002, som var 116nystartartade företag. Konjunktur och i viss mån rikspolitiska beslut har kanske ofta en störrepåverkan på nyföretagandet än vad lokala åtgärder har. De lokala åtgärderna kan dock påverka om

39 (100)Foto: Hanna Maxstaden företagare som väljer att starta ett företag gör det i Katrineholm eller i en annan kommun.Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året bidragit både till nya etableringar inom kommunenoch till nyföretagande via Nyföretagarcentrum. Verksamheten har också genomfört hundraföretagsbesök, vilket har setts som positivt bland företagarna. För att uppnå ett förbättrat företagsklimatär det lokala arbetet med företagare, såsom företagsgrupper, företagsmässor, Citysamverkan,frukostmöten samt regionala utvecklingsarbeten viktigt. Under den årliga Elmia-mässan ”Subcontractor”deltog ett antal av kommunens företag tillsammans och lyckades skaffa ett antal nyakunder/order.KIAB planerar att ta fram prospekt på nybyggnation för att snabbt kunna ge möjlighet företablering av företag. En framtida nybyggnation ska vara en flexibel byggnad för att kunna mötakundernas efterfrågan på utformning och storlek av lokaler. Vid årets utgång ägde bolaget en totaluthyrningsbar lokalarea om 100 827 m 2 , varav 95,4 procent var uthyrda. Målsättningen är attbehålla en uthyrningsgrad på minst 95 procent. Efterfrågan på lokaler är dock låg. Lågkonjunkturenkan komma att påverka KIAB under 2013 och medföra en lägre uthyrningsgrad. Från 1 januari2013 kommer lokaler vid Sothönan 6 vid Sandbäckens industriområde om ca 5 500 m² att blivakanta. De tomställda lokalerna är en utmaning för KIAB att hyra ut då efterfrågan på storalokalytor är låg. KIAB är aktiv i marknadsföringen via olika medier och arbetar kontinuerligt medfastighetsutveckling genom både investeringar och underhåll. Detta för att möta nya och befintligakunders krav och förväntningar på attraktiva lokaler.Antalet gymnasieungdomar som driver UF-företag (Ung Företagsamhet) i Katrineholms kommunhar ökat sedan föregående år. Intresset för UF-företagandet är särskilt högt bland flickor. Av detotalt 134 elever som drev UF-företag under 2012 var 98 flickor. Att intresset har ökat kan bero påden utbildningsinsats som genomförts bland kommunens gymnasielärare. Ung företagsamhetutbildade alla lärare i konceptet UF för att öka förståelsen för hur detta kan bidra till elevernaslärande och motivation. Det finns studier som visat att UF- företagande stärker studiemotivationenhos elever, det kan vara av särskild vikt för elever som tidigare haft låga studieresultat. Linden-

40 (100)gymnasiet står för den största ökningen och har även målsättningen att bli en UF-skola 8 . Avkommunens skolor är intresset för UF-företagande lägst på Katrineholms Tekniska College; enorsak är troligtvis att KTC samarbetar med näringsliv och företag på andra sätt.Utbildning och arbetsmarknadAllt fler ungdomar som tagit studenten väljer att läsa vidare. 2011 var det 39,5 procent av eleverna iKatrineholm som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutadgymnasieutbildning, en ökning jämfört med föregående mätning då värdet var 35,7 procent.Genomsnittet i riket var 39,1 procent; Katrineholm har således nu en högre andel ungdomar somgår vidare till högre studier. Bland Sveriges kommuner ligger Katrineholm nu på plats 136, vilketär en förbättring med 30 platser sedan föregående mätning och bland Sörmlands kommuner liggerKatrineholm nu på plats två. I Katrineholm är det en större andel kvinnor (48,1 procent) än män(29,9 procent) som går vidare till högre studier. Mönstret är liknande i hela riket. Kommunensgymnasieskolor arbetar medvetet med att öka samarbetet med närliggande högskolor, vilket kanvara en bidragande orsak till att fler söker sig vidare till högre studier. Viadidakt erbjuder ocksåstudie- och yrkesvägledning till alla som har behov av information om högre studier. En annanorsak kan vara att det har blivit svårare att komma in på arbetsmarknaden utan att ha en högskoleutbildning.Ansökningar om att starta två yrkeshögskoleutbildningar inom logistikområdet i Katrineholm hararbetats fram av Viadidakt i samverkan med branschen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Yrkeshögskolemyndighetenavslog ansökningarna i januari 2013.Den nya skollagen och förordningarna som trädde i kraft i juli 2012 gällande vuxenutbildningenställer större krav på ökad flexibilitet och utbildning under hela året. Eleverna ska ha en egenindividuell studieplan som ständigt ska revideras och ägas av eleven själv. Eftersom deltagande igrundläggande vuxenutbildning är en rättighet måste kommunerna garantera möjligheten att fåstudera på denna nivå. Från och med 1 juli 2012 gäller denna rättighet även personer som inte hargått utbildning på studieförberedande gymnasieprogram.Särskild utbildning för vuxna (särvux) har under sommaren 2012 flyttat till bättre anpassade lokaleri Katrineholm. Eleverna får därmed större möjligheter att nå sina individuella mål.Under 2012 var 254 personer inskrivna inom introduktionsverksamheten på Viadidakt. Av dessaavslutades 97 personer under året. 14 personer gick vidare till studier (varav sex var kvinnor) och13 gick till arbete (varav två var kvinnor). Handläggningen för 54 personer övergick tillsocialförvaltningen. Resterande 16 personer gick i pension, var föräldralediga eller flyttade frånkommunen. Den ökade anhöriginvandringen kommer att öka trycket ytterligare på undervisning isvenska för invandrare. Det här innebär en utmaning både ekonomiskt och organisatoriskt förkommunerna. Åtagandet att andelen som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare (sfi) skaöka försvåras då tidsbegränsningen på 525 timmars undervisning i sfi som riktvärde innebär atteleverna får svårigheter att nå uppsatta mål. Trycket på sfi-undervisningen har ökat markant vilketinnebär att Viadidakt för första gången är tvungen att införa kösystem. Skollagen föreskriver attnyanlända ska erbjudas undervisning i svenska för invandrare snarast.Europeiska socialfonden har beviljat Viadidakt pengar för två stora projekt som vänder sig tillpersoner med utländsk bakgrund med målet att ge möjlighet till utbildning och egenförsörjning;projektet EgenKraft med en budget på 30 mnkr och projektet ISAK (Integration, Samverkan,Arbetsmarknad och Kompetens) med en budget på 40 mnkr. ISAK drivs av RegionförbundetSörmland och är ett RAR-projekt, där RAR står för Rehabilitera och Aktivera med gemensammaResurser. Viadidakt har även beviljats medel från Länsstyrelsen i Södermanlands län för att översättamaterialet "Om Sverige” till olika språk. Materialet, som är framtaget av Göteborgs stad ochLänsstyrelsen i Västa Götaland, används av Viadidakts samhällskommunikatörer i undervisningen i8 Att vara en UF-skola innebär att UF företagande är obligatoriskt för samtliga elever.

41 (100)samhällsorientering för nyanlända.Under 2012 har konkurrensen om jobben ökat vilket påverkar de som redan har svårt att hittaarbete, såsom ungdomar, personer med utländsk bakgrund och de som saknar gymnasieutbildning.Andelen ungdomar som etablerat sig på arbetsmarknaden inom två år efter avslutad gymnasieutbildninghar minskat kraftigt. Vid förra mätningen låg Katrineholm på plats 55 av Sverigeskommuner men har nu sjunkit till plats 165. Endast 23,5 procent av ungdomarna har etablerat sig påarbetsmarknaden två år efter avslutade gymnasiestudier. Läsåret 2010/2011 var motsvarande andel32,5 procent. Eftersom ungdomar och nyanlända, i högre grad än den övriga befolkningen, intehunnit kvalificera sig till a-kassan innebär den höga arbetslösheten även ökade kostnader förförsörjningsstöd. Ungefär hälften av utbetalningarna av försörjningsstöd beror på att personen ärutan arbete och saknar ersättning från arbetsförmedlingen/a-kassa. För att sänka kostnaderna förförsörjningsstöd behöver det tillkomma fler riktade insatser för dem som saknar arbete. Många är ibehov av utbildning för att kunna få ett arbete, exempelvis yrkesutbildning.Katrineholms kommun har under 2012 drivit projektet Arbetslinjen. Syftet med projektet har varitatt erbjuda 100 personer som har försörjningsstöd en anställning på 75 procent under sex månaderinom någon av kommunens förvaltningar. Av de 100 tjänsterna skulle en tredjedel tilldelas ungdomar.Målet var att andelen invånare i Katrineholms kommun som har ett arbete och därmed kanförsörja sig själva skulle öka under 2012 och därefter. Totalt under året har 69 personer anställtsinom projektet, varav 37 kvinnor och 32 män. Det är 33 ungdomar (18-25 år) som fått arbete inomarbetslinjen, 19 kvinnor och 14 män.Infrastruktur och kommunikationerDen 1 oktober invigdes Östra förbifarten, en stor dag i Katrineholms historia. Den tunga trafikengenom staden minskar därigenom, vilket kommer betyda mycket för utvecklingen av centrum ochbostadsbyggandet. Även för utvecklingen av Katrineholms Logistikcentrum är Östra förbifarten avavgörande betydelse. Närmare 300 katrineholmare närvarade vid invigningen. Före invigningenarrangerade Valla IF i samarbete med Skanska också en löpartävling på den nybyggda vägen somlockade många deltagare.Katrineholms Logistikcentrum har under 2012 i princip färdigställts enligt projektplanen. Logistikcentrumbestår nu av två terminaler, dels en kombiterminal om 65 000 m 2 med två 1 000 meterlånga överlämningsspår samt fyra 750 meter långa lastspår, dels en styckegodsterminal med två 450meter långa lastspår. Båda terminalerna är elektrifierade. Logistikcentrum består vidare av ca140 000 m 2 färdigberedd mark för omgående byggnation av logistikfastigheter. Logistikcentrumhar också tillgång till ytterligare ca en miljon m 2 mark för framtida utbyggnad. Under året harTerminalgatan färdigställts. Under året har förlängning av spår 6 påbörjats för att skapa möjlighetatt ta emot tåg som är 750 meter långa. Arbetet utförs samtidigt som Trafikverket utför reparationsarbetenpå Vasabron. Verksamheten inom terminalerna, som handhas av Katrineholm Rail PointAB, har under 2012 utvecklats positivt, trots den pågående lågkonjunkturen. Södra terminalen, somär avsedd för styckegods, har använts för timmertransporter. Detta kommer att fortsätta även under2013. Norra terminalen har trafikerats med ett dagligt, fullångt tåg tur och retur mellan Herne iTyskland och Katrineholm. Katrineholms kombiterminal har under året fått högsta betyg i DagensIndustris undersökning av kombiterminaler. Under 2012 har Katrineholm Rail Point AB tecknat ettavtal med Göteborgs Hamn som innebär att Katrineholms Logistikcentrum kan utvecklas till en såkallad torrhamn, som i princip kan erbjuda samma service som Göteborgs Hamn.Under 2012 har stamnät till kransorterna Strångsjö och Björkvik byggts, vilket kommer ge möjligheterför cirka 990 hushåll och företag att ansluta sin fastighet till fiberbaserad IT-infrastruktur viabyalagskoncept. Grävningsarbetet har dock påverkats av nederbörden under sommaren och höstensamt den tidiga ankomsten av kyla och snö, varför slutdatum har skjutits fram till juni 2013. Stamnätsutbyggnadentill Strångsjö är en del av ett sambyggnadsprojekt mellan Katrineholms kommun,Finspångs kommun, Norrköpings kommun, Länsstyrelsen i Östergötland samt Länsstyrelsen i

42 (100)Södermanland. EU finansierar 75 procent av kostnaden (ca 22 mnkr). Sista delen från Toltorp tillStrångsjö är ett eget projekt som drivs av Katrineholms kommun, liksom byggnationen till Björkvik.Även denna byggnation finansieras till 75 procent av EU (ca 4,4 mnkr). Under byggnationenhar informationsmöten med fastighetsägare och intressenter utmed sträckningen hållits. Vidutgången av 2012 har sju byalag bildats och ett är i uppstartsfasen.Under 2012 har Telia arbetat mycket med utbyggnaden av 4G-nätet i Katrineholms kommun.Täckning finns i centralorten samt delar av kransorterna.En ny kollektivtrafiklag trädde i kraft den 1 januari 2012. Syftet med den nya lagen är göra detmöjligt att kombinera kommersiell och samhällsbetald trafik. Fritt marknadstillträde kombinerasmed en för varje län nyinrättad kollektivtrafikmyndighet. Ambitionen är att effektivisera kollektivtrafikenoch att få fler att resa kollektivt, i första hand arbets- och studiependlare.För Katrineholm är möjligheten att tågpendla helt avgörande för att ingå i en vidgad arbetsmarknadoch för att bedriva högre studier med Katrineholm som bostadsort. Katrineholm har ett strategisktläge och är en knutpunkt. Arbets- och studiependlingen till och från Katrineholm sker med både tågoch buss. Den största in- och utpendlingen sker till Vingåker och Flen, huvudsakligen med buss.Den nya och snabbare bussförbindelsen mellan Katrineholm och Nyköping kommer att förbättrapendlingsmöjligheterna mellan de två orterna. Den största utpendlingen med tåg görs tillStockholm, Eskilstuna, Norrköping och Södertälje. Inpendlingen med tåg toppas av Norrköping,följt av Eskilstuna och Stockholm. Tågpendlingens betydelse för Katrineholms kommun harunder året inneburit ett starkt engagemang för utrednings- och processarbete knutet till det storregionalaplaneringsdokumentet Trafikplan 2017 och överenskommelsen mellan sex län om utvecklingav den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Detta utvecklingsarbete kommer att intensifierasunder 2013 och kommer att kräva en aktiv medverkan från Katrineholms kommun.Projektet Framtida kollektivtrafik i Sörmland har lagt grunden för Sörmlands ”nya” kollektivtrafiksom trafikstartade den 9 december 2012. En bussöversyn avseende den lokala landsbygdstrafikengjordes. Då linjerna har haft få resande, föreslog projektet att prioritera skolelever och ersätta vissaav de upphandlade skolskjutsarna med linjelagda turer. Vid skolstarten i augusti 2012 förändradesskoldagens start- och sluttider och länstrafiken anpassade linjenät och tidtabeller efter behov. Tidenmellan skolstarten i augusti 2012 och det egentliga tidtabellskiftet den 9 december 2012 med ettreviderat linjenät medförde en del problem för elevernas resande med linjetrafiken. FörKatrineholm återstår att göra en översyn av stadstrafiken tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighetunder 2013. Nedgången i resandet (-17,6 procent i maj 2012) måste analyseras föratt kunna utforma en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader. Vid den översynenfinns det skäl att aktualisera kommunplanens mål att under mandatperioden pröva nya alternativakollektivtrafiklösningar, exempelvis anropsstyrd trafik.BostäderPågående planering av nya bostadsområden har presenterats i en broschyr ”Tillsammans bygger videt nya Katrineholm”. I de antagna detaljplanerna möjliggörs för byggnation av 39 enbostadshus,35 lägenheter och 16 rad- och parhus.Efterfrågan på lägenheter är fortsatt stor, framförallt i de centrala och östra delarna av Katrineholm.Antalet tomma lägenheter hos KFAB har minskat från 23 till 11, vilket ger en uthyrningsgrad på99,3 procent. Målsättningen att långsiktigt uppnå en uthyrningsgrad överstigande 98,5 procent haruppnåtts. Bolagets mål att öka antalet lägenheter i centrum har nåtts genom att omvandla kontorslokalertill åtta lägenheter i kvarteret Rosenbusken. Den samlade bilden av efterfrågan, uthyrningsgradenoch genomförd marknadsundersökning visar att bolagets planer på nyproduktion avlägenheter i kvarteret Hästen ligger rätt i tiden.För att möta hyresgästernas behov av en ökad tillgänglighet har KFAB samlat alla kundnäraprocesser i ett kundcenter som startade sin verksamhet den 10 april. Bolaget fortsätter också att

43 (100)utveckla kommunikationen med kunder och övriga intressenter via hemsida och sociala medier.Kundundersökningar visar att hyresgästerna anser att bolaget erbjuder ett boende av bra kvalitetmed ett varierat utbud av bostäder såsom ungdomsboende, seniorboende och servicelägenheter.KFAB har ett uppdrag från Katrineholms kommun att utveckla boendeinflytandet. KFAB hartillsammans med Hyresgästföreningen anordnat bostadsmöten i fem bostadsområden med syfte attge hyresgästerna möjlighet till inflytande över sin boendemiljö. Bland annat har åtgärder för attstärkta tryggheten i den yttre miljön genomförts genom att gårdar öppnats upp och belysningenstärkts. Åtgärderna har utförts i kvarteren Pressjärnet, Pantern och Grenen.KFAB står för 46 procent av alla sociala kontrakt i Katrineholms kommun. Sedan en tid tillbakafinns en modell för att arbeta förebyggande med boendesociala frågor. Arbetet sker i nära samverkanmed socialförvaltningen och handikappomsorgen.MiljönSammanläggningen av stadsparken och Gröna Kulle färdigställdes under september och invigdes ibörjan av oktober. Under senare år har Katrineholm blivit uppmärksammat för de satsningar somkommunen gör på offentlig konst. Den 8 juni invigdes P G Thelanders konstverk "3 strutsar" iJärnvägsparken. Genom den konstnärliga utsmyckningen i parken ökar möjligheterna för parken attbli en attraktivt och naturlig mötesplats för kommunens invånare.Kommunstyrelsens miljöstrategiska råd har utifrån de nationella miljömålen prioriterat fyrafokusområden för Katrineholms kommun. Dessa är klimat, vatten, biologisk mångfald samt mark,byggande och boende. Under 2012 har rådet haft i uppdrag att ta fram åtaganden inom detmiljöstrategiska området. Ett samarbete med Vingåkers kommun angående förbättring av sjönÖljarens vattenkvalitet har startats. Samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat inventeringen avenskilda avlopp i Julita socken. Saneringen av Lasstorpsdiket kommer att bli klart i början av 2013.Foto: Jan Lewenhaupt

44 (100)Extra insatser har gjorts vad gäller tillsyn av återvinningsstationerna. En fortlöpande dialog försmed Förpackningsinsamlingen för att förbättra skötseln av återvinningsstationerna. KFAB harunder 2012 prioriterat minskad energianvändning och förbättrade boendemiljöer. En åtgärd somblev omdiskuterad var service- och tekniknämndens nedsläckning av gatubelysningen. Det innebaratt var tredje lampa var släckt mellan kl 23:00 och 01:00. Från kl 01:00 släcktes ytterligare enlampa fram till kl 05:00. Centrum var undantaget. Nedsläckningen gjordes under perioden slutet avfebruari till slutet av oktober.Under tre veckor på våren och tre veckor på hösten mättes matsvinnet på alla kommunala kök ochrestauranger i förskolor, skolor och äldreboenden. Resultatet visar att det svinnet uppgår till7 procent tallrikssvinn och 7 procent serveringssvinn 9 , vilket motsvarar 1,3 miljoner kronor. Dessamättal kommer att följas under kommande år. Andelen ekologiska och närproducerade råvaror harunder året inte prioriterats på grund av nödvändiga besparingar. . En vegetarisk dag per vecka harinförts i förskola och skola.BesöksnäringenResultatet för 2011 års TEM (turismekonomisk mätning) visar på en uppgång för Katrineholmskommun liksom för övriga Sverige. Omsättningen har ökat från 216 miljoner kr till 245 miljoner kroch antalet sysselsatta från 189 till 203.Cupverksamheten inom Sportcentrum har gått mycket bra under året. Ett flertal större cuper ocharrangemang har genomförts. Ett exempel är den innebandycup som genomfördes sista helgen imars. Jämfört med året innan ökade antalet deltagande lag från 96 till 149 lag. Med tränare ochfunktionärer inräknade består ett lag av ungefär 20 personer. Enligt HUI Research genererar varjeidrottsutövare som deltar i ett arrangemang i en annan stad 800 kr/natt i intäkter till kommun ochnäringsliv. Utöver de rent ekonomiska vinsterna tillkommer mjukare värden som marknadsföringav kommunen och ett rikt utbud av händelser och fritidsaktiviteter. Det sociala värdet ska inte hellerunderskattas.Varumärket Sveriges Lustgård tydliggör platsens många möjligheter och fungerar som en gemensamplattform för att positionera och utveckla Katrineholm och Sveriges Lustgård. Genom annonsering,kommunikation om varumärkets betydelse och vikten av platsmarknadsföring harvarumärket presenterats av både kommunen, föreningarna och näringslivet. Genom sponsringsamarbetar kommunen och föreningarna för att marknadsföra platsen och varumärket. Enpopulärversion av varumärkesboken har tryckts och det är meningen att Katrineholm – SverigesLustgård ska marknadsföra Katrineholms kommun som besöks- och etableringsort. Ett varumärkesarbeteär en förändringsprocess och påverkar kommunikationen, budskap, utbud och service,samhällsutvecklingen och upplevelserna. Ingen äger varumärket – men allt och alla är en del av det.Under året har informationskontoret också kommunicerat kring och skapat delaktighet för Vision2025.9 Tallrikssvinn är mat som kasseras från tallrikar, serveringssvinn är den mat som exempelvis ställts fram tillservering men inte gått åt.

45 (100)ÅtagandenÅtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenFöretagsklimatet skaförbättrasBN, KS, MHN, SOCN, VSRMålnivå: NKI 70Källa: SKL:s mätning Insikt.KKiK mått 35NKI 64Utfallet avser NKI-mätningen2011, ingen mätning 2012.NKI mått tas fram vartannat år.Svenskt Näringslivsranking avkommunen skaförbättrasNyföretagandet skaökaKSMålnivå: plats 145 år 2013Källa: Svenskt Näringslivskommunranking. KKiKkompletterande måttKS, VIANMålnivå: Placering 160Källa: Nyföretagarcentrumsföretagarbarometer,Bolagsverket. KKiK mått 34244 I Svenskt Näringslivs rankingligger kommunen på 244 platsoch i Svenskt Näringslivs enkät,ligger kommunen på 201 plats.266 Antalet nyregistrerade företagvar 57 st i Katrineholm 2012(89 st 2011). Per 1000 invånarevar antalet nya företag 3,5 st.I rankningen av Sveriges 290kommuner motsvarar det plats266.Medelvärde riket: 5,5 nyaföretag per 1000 invånareAntalet ungdomarsom startar UFföretag(UngFöretagsamhet) skaökaBINKälla: Egen mätningMålnivå: Öka134st98 UF-företag drivs av kvinnor,36 UF-företag drivs av män.Omsättningen ochsysselsättningeninom besöksnäringenska ökaGod tillgång på markförnäringslivsändamål.Omsättningen avetableringsmark skaökaKS, KTN, MHN, VIANMålnivå: Omsättningen inombesöksnäringen ska underen treårsperiod 2012-2014öka till 275 mkr. Inomsamma period skasysselsättningen öka till 250årssysselsatta.Källa: TEM(turismekonomisk mätning)KSMålnivå:Försäljning/uthyrning avberedd resp. obereddetableringsmark ska ökaKälla: Egen mätning245mkr Utfallet avser 2011.2011 var omsättningen 245 mkroch antalet sysselsatta var 203personer.30000 Kommunen har för att ha godtillgång till mark förnäringslivsändamål under åretköpt mer än 325 000 m 2exploateringsmark samt sålt merän 30 000 m 2 .KIAB ska erbjudanärings- ochföreningslivet lokaleroch vara en aktör videtablering ochutveckling avverksamheter.Andelen nöjdahyresgäster ska öka.KIABMålnivå: NKI 69, 2014. KIABeftersträvar att vara ett starktvarumärke, vilket motsvararriktvärdet NKI 67Källa: EgenkundundersökningNKI 64Utfallet avser NKI-mätningen2011.Andelen kvinnor ochmän medeftergymnasialutbildning ska ökaKS, VIANKälla: SCB:s registerBefolkningens utbildningMålnivå: Öka28% Utfallet avser 2011. Resultat harförbättrats för kvinnor men inteför män.Katrineholm: kvinnor 34%, män22%, totalt 28%.Riket: kvinnor 43%, män 34%,totalt 39%

46 (100)Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenAndelen ungdomarsom går vidare tillhögre studier inomtre år efter avslutadgymnasieutbildningska ökaAndelenförvärvsarbetandeska ökaArbetslösheten skaminskaUngdomsarbetslöshetenska minskaAndelen ungdomarsom går vidare tillarbeten inom två årefter avslutadgymnasieutbildningska ökaBIN, VIANKälla: SKL ÖppnajämförelserMålnivå: ÖkaKS, SOCN, VIANKälla: SCB:sregisterbaseradearbetsmarknadsstatistik.KKiK mått 31Målnivå: ÖkaKS, SOCN, VIANKälla: ArbetsförmedlingenMålnivå: MinskaKS, SOCN, VIANKälla: ArbetsförmedlingenMålnivå: MinskaBIN, VIANKälla: SKL ÖppnajämförelserMålnivå: Öka39,5% Utfallet avser 2011.Katrineholm: kvinnor 48,1%,män 29,9%, totalt 39,5%Riket: kvinnor 45,4%,män 32,6%, totalt 39,1%74,7% Utfallet avser 2011.Katrineholm: kvinnor 71,2%,män 78,1%, totalt 74,7%Riket: kvinnor 76,2%,män 80,6%, totalt 78,4%10,8% Utfallet avser december 2012.Andelen arbetslösa i procent avden registrerade arbetskraften:Katrineholm: kvinnor 12,8%,män 13,8%.Andelen arbetslösa avbefolkningen 16-64 år:Katrineholm: öppet 5,1%,i åtgärder 5,7%, totalt 10,8%Riket: öppet 3,7%,i åtgärder 3,2%, totalt 6,9%D-län: öppet 4,7%,i åtgärder 4,6%, totalt 9,3%I Katrineholm var 427 kvinnoroch 581 män arbetslösa.19,2% Utfallet avser december 2012.Andelen arbetslösa ungdomar18-25 år i procent av denregistrerade arbetskraften:Katrineholm: kvinnor 27,5% ochmän 27,8%Andelen arbetslösa avbefolkningen 18-24 år:Katrineholm: öppet 7,7%,i åtgärder 11,5%, totalt 19,2%Riket: öppet 4,2%,i åtgärder 6,7%, totalt 10,9%D-län: öppet 5,8%,i åtgärder 10%, totalt 15,8%I Katrineholm var 100 kvinnoroch 142 män i åldrarna 18-24 årarbetslösa.23,5% Utfallet avser elever som fickslutbetyg 2008 och som börjatarbeta 2010. Öppna jämförelsergymnasieskola 2012.Katrineholm: kvinnor 17,8%,män 29,9%, totalt 23,5%Riket: kvinnor 19,7%,män 30,3%, totalt 25,0%

47 (100)Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenAndelen unga medarbetsmarknadsinsatsersom gårvidare till studier ellerarbete ska ökaAndelen medförsörjningsstöd skaminskaAndelen medförsörjningsstöd somgår vidare till studiereller arbete ska ökaVIANMålnivå: Andelen ungdomar16-26 år, inom Viadidaktsarbetsmarknadsinsatser,som går vidare till studiereller arbete ska öka med tvåprocentenheter med 2010som basKälla: Viadidakt statistik frånAccordaSTN, SOCN, VIANKälla: Socialstyrelsensstatistik. KKiKkompletterande måttMålnivå: MinskaKS, SOCN, VIANMålnivå: Andelen personersom är öppet arbetslösa ochhar försörjningsstöd som gårvidare till arbete eller studierska ökaKälla: Treserva31,5% Utfallet 2012 avser ungdomar16-25 år som varit inskrivna påViadidakts ungdomstorg medarbetsmarknadsinsatser: totalt219 ungdomar (av dessa var62% män och 38% kvinnor), avdem har 31 ungdomar (20 män,11 kvinnor) gått vidare till arbete,38 ungdomar (21 män, 17kvinnor) har gått till studier.Totalt var det 31,5% som gickvidare till studier eller arbete, avmän 30% och av kvinnor 33,7%.8,9% Utfallet avser 2011. EnligtSocialstyrelsens årsstatistik för2011 hade 8,9 procent avbefolkningen i Katrineholmekonomiskt bistånd någon gångunder året (inkl personer medintroduktionsersättning).Medelvärde för riket var 4,4%.Enligt Socialstyrelsensmånadsstatistik hade 4,3% avbefolkningen ekonomiskt biståndi december 2012. Medelvärdeför riket var 2,5%.Introduktionsersättning ingår intei statistiken 2012 vilket är viktigtatt tänka på vid jämförelse meduppgifter från tidigare år.4,8% Utfallet avser november 2012.I november blev 38 personersjälvförsörjande genom arbeteoch 5 genom studier.Arbetslinjen ger effekt genom attfler blir självförsörjande. Det varockså 24 personer som blevsjälvförsörjande genomsocialförsäkringsförmåner, 11som blev självförsörjandegenom A-kassa ochaktivitetsstöd. Totalt blev 68personer självförsörjande.Totalt under 2012 har Viadidakthaft 213 personer (43% kvinnor,57 % män) inskrivna frånsocialförvaltningen iKatrineholm. Av dessa har 176personer avslutats varav 28personer gått vidare till arbeteoch 25 personer gått vidare tillstudier. Detta innebär 30% för2012.

48 (100)Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenAndelen studerandesom klarar målen isvenska förinvandrare, SFI, skaökaAndelen studerandesom klarar målen igymnasialvuxenutbildning skaökaMedborgarna ska hagoda möjligheter attdelta i kommunensutvecklingAntal byggklaratomter ska ökaVIANMålnivå: Andelen eleverinom SFI spår 2 och spår 3som får minst betygetgodkänt ska ökaKälla: SCBVerksamhetsmål för godekonomisk hushållningVIANKälla: Skolverkets statistikMålnivå: ÖkaSamtligaKälla: KKiK mått 15KSMålnivå: 60 st byggklaratomter för småhus icentralortenKälla: Egen mätning37% Utfallet avser 2011, andelenelever som fått minst godkänt.Katrineholm: kurs 1a 48%,kurs 1b 0%, kurs 2b 36%,kurs 2c 36%, kurs 3c 53%,kurs 3d 47%.Riket: kurs 1a 40%,kurs 1b 28%, kurs 2b 36%,kurs 2c 35%, kurs 3c 35%,kurs 3d 47%.84% Utfallet avser 2011, andelstuderande som fick minstbetyget godkänt i kärnämnena:Katrineholm: Sv A 87 %,Eng A 79 %, Ma A 85 %Riket: Sv A 77 %,Eng A 80 %, Ma A 73 %33% Medelvärde KKiK 2012: 49%54 st Utöver dessa tomter finnsytterligare områden som ärdetaljplanerade.KFAB ska genom ettaffärsmässigt synsätterbjuda ett boendeav god normalstandard. Andelennöjda hyresgästerska öka.KFABMålnivå: NKI 75, 2014.KFAB ska vidmakthålla ettstarkt varumärke, vilketmotsvarar riktvärdet NKI 71Källa: EgenkundundersökningNKI 72Utfallet avser NKI-mätningen2011.Bredbandsyttäckningenska ökaKSMålnivå: 5 % av kommunensyta ska habredbandstäckning 2012Källa: Post- och telestyrelsenIngen mätning har genomförts2012.Enskilda avlopp skaha godkänd standardför att minskautsläppen avnäringsämnen tillsjöar och vattendragMHNMålnivå: 200 godkändaanläggningar per årKälla: Intern redovisning215st145 avlopp har godkänts underåret. Ca 70 fastighetsägare harunder året anmält intresse av attansluta sig till kommunaltavlopp.MinskadklimatpåverkanKSMålnivå: Minst 12 000 tonminskad CO 2 -utsläpp genomatt KatrineholmsLogistikcentrum möjliggöröverföring av godstrafik tilljärnväg.Källa: Uppgifter från VanDieren Maritime12 000 Under 2012 har en beräknadminskning av CO 2 utsläpp med12 000 ton skett, till följd av atttransportflödet till och frånKatrineholm Logistik Centrum.

49 (100)Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenAndelen förnyelsebarenergi ska öka iverksamheten ochfler kostnadseffektivasätt att spara energiska implementerasEn hög andelmiljöbilar ikommunkoncernenÅtervinningen avhushållsavfall skaökaAndelenmiljöcertifieradnyinförskaffad ITutrustningska ökaVälvårdade parkerAndelen ekologiskaråvaror ochnärproduceraderåvaror ska öka avkommunens totalainköp av livsmedel.Det ska även skemed en klimatsmartinriktning.Svinnet av mat skaminskaKatrineholmarna skakänna till platsensvarumärkeKatrineholmarna skakänna till vadplatsens varumärkestår förSTNMålnivå: Minskaenergiförbrukningen med3 % genom attenergieffektivisera minst enfastighet inom ”övrigaidrottsplatser”.Källa: Egen redovisningSTNKälla: Andelen miljöbilar avtotalt antal bilar ikommunkoncernen. KKiKmått 38Ägardirektiv KVAABKälla: Andel återvunnetmaterial i förhållande tilltotala mängdenhushållsavfall. KKiK mått 37Målnivå: ÖkaKSMålnivå: 30 %Källa: LeverantörenscertifieringSTNMålnivå: Andelen invånaresom tycker att parkerna icentrum sköts bra ska varafortsatt högKälla: SKL:s undersökningKritik på teknik, genomförsvart tredje årSTNMålnivå: 30 % ekologiskt,5 % närproducerat samt attskola och förskola skaserveras vegetarisk mat 1gång/veckaKälla: Egen redovisning,KKiK mått 39STNMålnivå: Kartlägga och mätasvinnet för att sedan minskadet med 30 % vid införandetav Sapere-modellenKälla: Egen redovisning,första mätning görs 2012KS, KTN, VIANMålnivå: 90 %Källa: KulturundersökningKS, KTN, VIANMålnivå: 50 %Källa: Kulturundersökning3% Värmbols idrottsplats harenergioptimerats vilket har letttill en minskning avenergiförbrukningen med mer än3 %.37% Medelvärde KKiK: 44%Utfallet 2012 kan inte jämförasmed 2011 pga ny mätmetod.31% Medelvärde KKiK: 35%100%75% Utfallet avser 2010, nästamätning sker under 2013.Genomsnitt för de 94 kommunersom deltog i undersökningen var63%.6,2% Andelen närproduceradelivsmedel är 0%. Vegetarisk matserveras en gång per vecka iskolorna.Medelvärde KKiK: 14%ekologiska livsmedel1,3mkr Första mätningen gjordes 2012.Matsvinnet uppgick till 1,3 mkr,vilket motsvarar 7 % av dentotala livsmedelskostnaden.Ingen undersökninggenomfördes 2012.En handbok togs fram ochaktivitetsplan för varumärketSveriges Lustgård genomfördes.Ingen undersökninggenomfördes 2012.

50 (100)Kultur och fritidVisionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust ochkreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finnsfantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar.ResultatmålEtt rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkanmed föreningslivetVäsentliga händelserInom målområdet kultur och fritid har året präglats av flera stora nysatsningar som har utökat ochbreddat utbudet av verksamheter. Kultur- och turismnämnden fattade i oktober beslut om en nykulturplan för nämndens verksamhetsområde 2012-2014. Service- och tekniknämnden har underåret arbetat med att ta fram ett idrottspolitiskt program.Kollosal Ordival arrangerades för första gången 9-11 februari. Katrineholms bibliotek bjöd då in tillfest med fokus på ord, berättelser, språk, läsning, möten och kommunikation; ett varierat programmed något för alla. Ambitionen är att projektet ska återkomma vartannat år.Den 11 februari invigdes det nya barnbiblioteket. Projektet bär namnet L4 - Lär (genom) Lek-(fullhet) (med) Lust (till) Liv eftersom det mesta av bibliotekets verksamhet handlar om lärande ien eller annan form. Ett flödande barnbibliotek för alla sinnen. Under året har 160 barngrupper tagitdel i barnbibliotekets verksamhet. För att utveckla det pedagogiska arbetet i konsthallen har enkonstpedagog rekryterats. I kulturhuset Ängeln bedrivs också språkcafé i samarbete med Viadidaktoch läxhjälp i samverkan med Röda korset. Antalet besökare i Kulturhuset har ökat med drygt tusenbesökare. Konsthallen hade drygt 2 000 fler besök jämfört med 2011.Etapp 1 av Lokstallarna med Ung Kultur och Fritids verksamhet Perrongen invigdes den 5 maj meden stor fest för kommunens alla ungdomar. Verksamheten vänder sig till ungdomar från 13 till 25år. Andra etappen av Perrongen invigdes den 17 november. Viadidakt har under året deltagit iverksamheten genom att driva Café Perrongen. Under 2012 har verksamheten utvecklats en merjämställd riktning. Bidragande till den positiva utvecklingen har varit ett medvetet arbete från UngKultur och Fritid med utbildning av samtliga medarbetare i jämställdhetsfrågor, en ny inriktning avverksamheten med stora möjligheter för ungdomarna själva att skapa verksamheten samt demöjligheter som de nya lokalerna erbjuder vid Lokstallarna.Första spadtaget till Skateparken togs den 19 juni av tre skateungdomar. Merparten av åskådarnavar pojkar. Enligt planerna kommer parken att öppna under 2013. Projektet har under höstenförsenats på grund av problem gällande markförhållandena på platsen.Projektet ”Integration Katrineholm”, som till stor del finansieras av Europeiska Integrationsfonden,startade den 16-17 november med en integrationsfestival. Projektets syfte är att skapa förståelsemellan ungdomar med etnisk svensk bakgrund och tredjelandsmedborgare (det vill säga nyakommuninvånare med ursprung i länder utanför EU och EES). Projektet genomförs i samverkanmellan kultur- och turismnämnden, Länsbildningsförbundet Sörmland, Viadidakt och Teater K ochpågår till och med juni 2014. Integration Katrineholm är indelat i olika delprojekt; ”Konst ochkultur”, ”Utbildning och arbetsmarknad”, ”Uppväxtvillkor och frigörelseprocesser” samt ”Politikoch påverkan”.Projektet ”BYMIC”, Baltic Young Musicians in an International Context, som huvudsakligenfinan-sieras med EU-medel, ska under två och ett halvt år möjliggöra för unga musiker att nåhögsta möjliga nivå med sitt framförande, att skapa träningsprogram med speciellt fokus påinternationella tävlingar, att utveckla musikernas artisteri samt att genom pedagogiskt utbyte mellanSverige och Lettland utveckla ungdomarnas talanger.

51 (100)I maj genomfördes Musikfestival för mogna inom äldreomsorgen. Det var många besökare, bådebrukare, anhöriga och allmänhet. Programutbudet innehöll något för alla, både uppträdanden ochutställare. I november anordnade kultur- och turismnämnden i samverkan med Folkhälsocentrum enworkshop kring ett hälsosamt åldrande med utgångspunkt i kulturen.Aktivitetsparken vid Furuliden invigdes den 25 maj. En mätning av brukarnas användande avaktivitetsparken är genomförd. Undersökningen visade att brukarna upplever att träningen ger demen positiv upplevelse. Den största förbättringen gäller sömn; brukarna upplever att de sover bättreefter träning. Brukarna känner sig även mer avslappnade och piggare efter träning.Den nya äventyrsbadanläggning som invigdes hösten 2012 har breddat utbudet av fritidsaktiviteterinom Sportcentrum och bidragit till att öka simhallens attraktionsvärde och besökarantal.Stark samverkan med föreningslivet är en framgångsfaktor för samhällets utveckling och socialhållbarhet. Katrineholms föreningsliv erbjuder många betydande mötesplatser. Föreningslivet skadärför vara starkt och levande. Under 2012 genomfördes en översyn av kommunens samverkanmed föreningslivet. Prioriterade utvecklingsområden är kommunens interna organisation förhantering av föreningsfrågor samt reglementena gällande föreningsbidrag. Översynen och förslagenger en grund för hur samverkan med föreningslivet kan stärkas och utvecklas under 2013.Foto: Josefine Karlsson

52 (100)ÅtagandenÅtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenEn kulturplanupprättas för attskapa ett kulturlivpräglat av mångfaldAttraktiva miljöer ochett kvalitativt varieratutbud avverksamheter iKulturhusetBiblioteket skaerbjuda god servicesamt ett varieratmediautbudUngdomarna skavara nöjda med denverksamhet som UngKultur och FritidbedriverFöreningsbidragenska utvecklas så attbarn och ungaprioriterasKatrineholmskommun har en starksamverkan medföreningslivet för attkvinnor och män,pojkar och flickor skafå den service somkommunfullmäktigehar beslutatDjulöområdetsattraktivitet ska ökaBIN, KTNMålnivå: Minst 50 % ska2014 tycka att kulturutbudetär ganska bra eller mycketbra.Källa: KulturundersökningenKTNMålnivå: 70 % ska varanöjda med utbudet, 80 % skauppfatta bemötandet sombra eller mycket braKälla:KulturhusundersökningenKTNMålnivå: Andelen besökaresom är nöjda med utbudetsamt andelen besökare somär nöjda med servicen skavara fortsatt högKälla:KulturhusundersökningenKTNMålnivå: Andelen ungdomarsom är nöjda med denverksamhet som Ung Kulturoch Fritid bedriver skasenast 2014 uppgå till 80 %Källa: EnkätundersökningKTNKälla: Egen redovisningKS, KTN, STN, VIANMålnivå: NKI 60Källa: Utvärdering eller enkät2012KTN, STNMålnivå: 70 % ska varanöjda med det utbud somerbjudsKälla: Kulturundersökning37% Utfallet avser mätningen 2011,ingen kulturundersökninggenomfördes 2012.Kultur- och turismnämnden harantagit Kulturplan 2012-2014.85% Utfallet avser 2011, ingenkulturundersökninggenomfördes under 2012.Resultat 2011:85 % nöjda med utbudet, 94 %uppfattar bemötandet som braeller mycket bra90% Utfallet avser 2011, ingenkulturundersökninggenomfördes 2012.Resultat 2011:90 % uppfattade att biblioteketerbjöd god service samt ett braoch varierat utbud100% 24 besökare tillfrågades varav17 pojkar och 7 flickor36% Av samtliga bidrag fördelades36% till barn/unga.Utfall saknas.40% Utfallet avser 2011, ingenkulturundersökninggenomfördes 2012.

53 (100)SkolaBarn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har enviktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande.Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga.ResultatmålGenom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna läggagrunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nåkunskapsmålen.Väsentliga händelserElevunderlaget i Katrineholms kommun har de senaste åren varit vikande. Det gäller framförallt desenare åren i grundskolan samt gymnasieskolan. I de yngre åldrarna konstateras ett vikande elevunderlagi skolor utanför tätorten. Hösten 2012 etablerades två nya friskolor i kommunen samtidigtsom Floda friskola utökade sin verksamhet inom grundskolans senare år. Med anledning av dettagenomfördes ett stort omställningsarbete inom bildningsförvaltningen under 2012. Stora förändringarhar också skett till följd av den nya skollag som infördes läsåret 2011/2012 med nyaläroplaner för grundskolan och gymnasieskolan och tillhörande nytt betygssystem. Även förskolanfick en reviderad läroplan.Bildningsförvaltningen har under ett antal år haft en negativ budgetavvikelse. Bakgrunden ärsnabba förändringar, bland annat en ökning av elever med utländsk härkomst som nyss har kommittill landet. Detta har bidragit till svårigheter med att anpassa kostnaderna till rådande budget. Under2012 har en rad åtgärder vidtagits för att anpassa bildningsförvaltningens verksamhet till gällandeförhållanden i syfte att skapa bättre förutsättningar för skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag.Verksamhetsförändringar som är kopplade till elevval, demografi och ändringar i lagstiftning hargenomförts liksom personalanpassningar.Under våren 2012 granskade skolinspektionen Katrineholms kommuns förskolor och skolor ochpåvisade ett antal utvecklingsområden. Särskilt framhölls elevernas måluppfyllelse, gruppstorlekarinom förskola och fritidshem samt det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå. Påenhetsnivå fick kvalitetsarbetet däremot goda omdömen i den muntliga återföringen. Bildningsförvaltningenhar återupprättat den tidigare strukturen med kvalitetsredovisningar samt tydliggjorten årscykel för det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkringsverktyget Qualis har införts isamtliga skolformer.FörskolanFörskolans reviderade läroplan har ett tydligare fokus på barnens kunskapsutveckling. De störstaförändringarna är att förskollärarens roll tydligt definieras i förhållande till övrig personal i och medbetoningen av barns lärande i förskolan, samt att läroplanen nu fokuserar på språkutveckling ochutveckling inom matematik och naturvetenskap.Under året har personaltätheten i förskolan minskat, mätt som antal inskrivna barn per årsarbetare.Under två veckor i oktober 2012 mättes dock den faktiska personaltätheten, som då var 4,2 närvarandebarn per personal. Under året har förskolan Västangården öppnat med en avdelning somflyttats dit från Lasstorp/Lövåsen. Under 2013 öppnar två nya avdelningar på Västangården. Frånoch med 2013 kommer så kallade 15-timmarsbarn (dvs. barn till arbetssökande eller föräldraledigasamt barn som är berättigade till fri allmän förskola som har rätt att gå maximalt 15 timmar iveckan i förskolan) att räknas som ett helt barn i budgetsammanhang. Det innebär en resursförstärkningmed 7 mnkr för förskolan och kommer väsentligen förbättra möjligheten att nå måletom ökad personaltäthet i förskolan.

54 (100)Brukarundersökningen 2012 visar att föräldrar till barn i förskolan tycker att miljön i förskolan ärstimulerande för barnen. Satsningarna för all personal inom pedagogisk utveckling i grupp (PUG)och den pågående utbildningen i pedagogisk dokumentation i Reggio Emiliainstitutets regi bidrartill det goda resultatet, liksom implementeringsarbetet av den reviderade läroplanen. Brukarundersökningenvisar även att en ökande andel av föräldrarna skulle rekommendera barnets förskola tillandra föräldrar. Föräldrarna har generellt sett fortsatt mycket stor tilltro till att barnets behov avsåväl trygghet som utvecklingsmöjligheter tillgodoses på förskolan.GrundskolanMåluppfyllelsen i Katrineholms kommunala skolor har under året ökat för de lägre åldrarna. Resultateni de nationella proven i år 3 har förbättrats jämfört med föregående år och i förhållande tillriket. Det är påfallande att medan trenden i riket är vikande, och i länet kraftigt vikande, så gårKatrineholm i motsatt riktning. I Katrineholm har flickornas resultat i matematik förbättrats mycketkraftigt och ligger i nu nivå med riket. Även pojkarnas resultat har förbättrats. Delmomentetskriftliga räknemetoder är ett utvecklingsområde för ytterligare förbättrad måluppfyllelse. Även närdet gäller svenska har särskilt flickornas men även pojkarnas resultat förbättrats och ligger nuobetydligt under riksgenomsnittet. Det är framför allt när det gäller skriftlig produktion somflickorna presterar bättre än pojkarna. En positiv trend ses också för svenska som andraspråk därresultatet för Katrineholms elever nu ligger över riksgenomsnittet.När det gäller resultaten för de nationella proven i år 6 kan resultaten inte jämföras med föregåendeår eftersom de nationella proven flyttats från år 5 till år 6. I engelska är andelen pojkar som klaratsamtliga delprov högre i Katrineholm än i länet och riket. Även flickornas resultat är högre än iriket. I matematik ligger Katrineholms elever resultatmässigt över länet. För pojkarna är resultatetockså bättre än riksgenomsnittet. I svenska är flickornas resultat klar bättre än pojkarnas, såväl iKatrineholm som i länet och riket. Pojkarnas resultat är i ungefärlig nivå med länet och riket medanflickornas resultat är något lägre. När det gäller svenska som andraspråk ligger resultatet förKatrineholms elever i nivå med riket.Orsakerna bakom den positiva trenden i de lägre åldrarna är sannolikt flera. Den intensiva ochmedvetna implementeringen av den nya läroplanen på kommunövergripande nivå har sannoliktbidragit till att läroplanen kommit i fokus på ett positivt sätt. Matematik- och språkutvecklarnasintensiva arbete ihop med Elevhälsans specialpedagoger har bidragit. Rektorerna har medvetetfokuserat på förbättrad måluppfyllelse i dialogen med sina medarbetare. Nyinvandringen har underett par års tid varit blygsam, vilket gjort att fler elever hunnit få tid att lära sig svenska. Sist meninte minst är det lärarnas intensiva och medvetna arbete i klassrummen som gett resultat.Måluppfyllelsen i grundskolans senare år har inte utvecklats lika positivt. Mer än en femtedel aveleverna i år 9 blev inte behöriga till ett nationellt gymnasieprogram läsåret 2011/2012. Resultatethar förbättrats för flickorna men försämrats för pojkarna. Andelen elever med åtgärdsprogram i år7-9 är oroväckande högt och antyder att det finns strukturella problem i undervisningen på mångahåll. Att förbättra stödinsatserna så att stöd sätts in tidigt och med utgångspunkt från de pedagogiskakartläggningarna är angeläget. Lusten att lära måste förbättras och skolmiljöer skapas däreleverna känner igen sig. Det innebär tillgång till modern teknik och undervisningsstrategieranpassade efter en ny tids förutsättningar. En mångfald strategier för att kunna nå samtliga elevermåste vara målet. En analys av varför och hur pojkar och flickors resultat skiljer sig behövergenomföras och riktad fortbildning mot genusskillnader sättas in.En viktig diskussion inom grundskolans senare år blir hur man tar ansvar för att kompensera för debrister som i synnerhet flera av pojkarna har med sig. Resultaten i de lägre åren visar dock på enstark positiv trend, vilket inger förhoppning om att eleverna på sikt ska ha med sig bättre grunder.Emellertid måste grundskolans senare år arbeta vidare med att bygga på den lagda grunden i språkutvecklingi takt med stigande ålder och mognad i samtliga ämnen, något som den nya läroplanenär mycket tydlig med. De elever som inte har med sig adekvata kunskaper måste ges möjlighet att

55 (100)Foto: Johan Nygrenkompensera brister. Att analysera effekterna av den undervisning man bedriver blir alltmer angeläget.Det arbete med så kallade Lesson Studies, som bedrivs på Nyhemsskolan kan tjäna somexempel. Parallellt med detta måste utvecklingsarbetet i matematik fortgå. Skolverket gör från 2013en kraftfull satsning på matematikämnet, Mattelyftet. Under tre års tid ska samtliga undervisandelärare i matematik utbildas. Ytterligare satsningar på ämnet matematik i lägre åldrar borde rimligenkunna ge positiva effekter för både pojkar och flickor och på sikt påverka måluppfyllelsen även ihögre årskurser.Bildningsnämnden och kultur- och turismnämnden har påbörjat en gemensam satsning för att höjakvaliteten på samtliga skolbibliotek och ett läsprojekt med målet att alla elever tidigt ska knäckaläskoden och utveckla ord- och begreppsförståelse. Omorganisation av kommunens skolbibliotekkommer att skapa en mer likvärdig tillgång till litteratur och media i de kommunala skolorna.Samarbetet ska fördjupas och skolbibliotekarierna ska få tätare samarbete med skolans personal.I grundskolan har klasstorlekarna ökat inom vissa områden till ca 30 barn, men stora variationerförekommer. Större barngrupper har också mer personal till sitt förfogande.Brukarundersökningarna visar att föräldrarna till stor del upplever att skolan stimulerar deras barnslust att lära. Elevernas upplevelse är dock att skolan fortfarande har problem att finna vägar till attstimulera och motivera deras lust för lärande. En möjlig förklaring kan vara att läroplanens kravbegränsar möjligheterna. Även om det finns utrymme för elevens val styrs eleverna av kravnivåer isexton ämnen. De nya legitimationskraven gör också att antalet lärare eleverna måste möta ökar.Andelen föräldrar som upplever att fritidshemmen stimulerar till lust att lära har ökat sedanföregående år. Detta indikerar att det trots att det tidvis är många barn i grupperna så lyckaspersonalen skapa en verksamhet, som av det stora flertalet föräldrar upplevs som meningsfull ochlärorik för barnen.

56 (100)GymnasieskolanAndelen gymnasieelever som fullföljer studierna inom fyra år har minskat till 75,1 procent från78,2 procent. Om hänsyn tas till socioekonomiska faktorer ligger dock kommunen 4,5 procenthögre än SKL:s modellvärde och på plats 75 bland Sveriges kommuner. En analys visar att minskningenfrämst gäller elever på yrkesprogrammen. Ungdomstorget inom Viadidakt arbetsmarknadsamverkar med bildningsförvaltningen i Katrineholm genom att en pedagog från ungdomsgymnasietfinns på plats i verksamheten. Ungdomar som riskerar eller har hoppat av gymnasiestudier hardärmed möjlighet att återuppta eller fortsätta sina studier på ett behovsanpassat sätt. Målet är attåterföra eleverna till ungdomsgymnasiet eller vuxenutbildningen. Hösten 2012 flyttade Ungdomssupportfrån Socialförvaltningen in under samma tak som Ungdomstorget på Friggagatan, vilket letttill ett ökat samarbete mellan de två verksamheterna.Inom gymnasieskolan varierar gruppstorlekarna utifrån program och ämne. Samtidigt minskar elevantaletpå grund av den demografiska utvecklingen. Den nya gymnasiereformen minskar möjlighetenför samläsning då även kärnämneskurserna nu skiljer sig mellan de olika programmen.ÅtagandenÅtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenPersonaltätheten i förskolanska under planperioden ökaAndelen nöjda föräldrar somupplever att förskolanstimulerar barnens lust attlära ska vara fortsatt högoch gärna öka ytterligareAndelen föräldrar som kanrekommenderaKatrineholms kommunspedagogiska 1-5 årsverksamheter till andra skaökaBINKälla: Skolverketsstatistik.KKiK mått 12aMålnivå: ÖkaBINKälla:BrukarundersökningMålnivå: ÖkaBINKälla:BrukarundersökningMålnivå: Öka6,7 Inskrivna barn per årsarbetare,mäts 15 oktober.Riket: 5,4 barn/årsarbetareDen faktiska personaltätheten,dvs. antal närvarande barn pernärvarande personal, var ioktober 4,2 barn per personal.3,47 Skala 1-4. Statistik är ej möjligatt få könsuppdelad, från 2013är det möjligt i nytt system.3,56 Skala 1-4. Statistik är ej möjligatt få könsuppdelad, från 2013är det möjligt i nytt system.Alla transporter utförda avservice ochteknikförvaltningen med tungtrafik till förskolorna skaupphöraSTNMålnivå: All trafik harupphört underplanperiodenKälla: Egenutvärdering0stTransporter med tung trafik tillförskolorna har helt upphört.Andel elever som klarar denationella proven i årskurs 3och 5 ska ökaBINKälla: Skolverketsstatistik. KKiK mått 18och 18BMålnivå: Öka67% Utfallet avser årskurs 3:Katrineholm: flickor 75%,pojkar 59%, totalt 67%Riket: flickor 73,9%,pojkar 65,2%, totalt 69,5%De nationella proven har flyttatsfrån årskurs 5 till årskurs 6.Utfall för åk 6:Katrineholm: flickor 82%,pojkar 79%, totalt 80%Riket: flickor 83,7%,pojkar 77,1%, totalt 80,4%

57 (100)Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenAndelen elever och föräldrarsom upplever att barn somså behöver får stöd för sittlärande ska vara fortsatt högoch öka ytterligareAndelen nöjda föräldrar somupplever att fritidshemmenstimulerar barnens lust attlära ska vara fortsatt högoch gärna öka ytterligareAndelen nöjda föräldrar somupplever att skolanstimulerar deras barns lustatt lära ska vara fortsatt högoch gärna öka ytterligareBINKälla:BrukarundersökningMålnivå: ÖkaBINKälla:BrukarundersökningMålnivå: ÖkaBINKälla:BrukarundersökningMålnivå: Öka3,35 Skala 1-4. Värdet är detsammanvägda av elevernas ochföräldrarnas svar. Statistik är ejmöjlig att få könsuppdelad, från2013 är det möjligt i nytt system.3,27 Skala 1-4. Statistik är ej möjligatt få könsuppdelad, från 2013är det möjligt i nytt system.3,09 Skala 1-4. Statistik är ej möjligatt få könsuppdelad, från 2013är det möjligt i nytt system.Kommunledningsförvaltningen ställer sin kompetens tillbildningsförvaltningensförfogandeKSMålnivå:100 aktiviteterKälla: Stratsys13stDe 100 aktiviteterna ska liggautanför kommunledningsförvaltningensordinarieverksamhet. Förslag har tagitsfram på ett fyrtiotal aktivitetervarav 13 har utförts.Andelen elever medgymnasiebehörighet ska ökaAndel elever (folkbokförda ikommunen) som fullföljergymnasieprogram inom 4 årinkl. IV-program ska ökaAndelen elever som erhållithögskolebehörighet inomfyra år ska ökaEn hög andel nöjda föräldrarsom upplever att särskolanstimulerar deras barns lustatt läraBINKälla: Skolverketsstatistik. KKiK mått 19Målnivå: ÖkaBIN, VIANKälla: SKL Öppnajämförelser. KKiKmått 22Målnivå: ÖkaBINKälla: SKL ÖppnajämförelserMålnivå: ÖkaBINKälla: Egen mätning77,9% Utfallet för flickor har förbättratsmen inte för pojkar.78% Riket: 78%Katrineholm: flickor 81,1%,pojkar 74,6%, totalt 77,9%Riket: flickor 89,1%, pojkar85,8%, totalt 87,4%Könsuppdelad statistik för 2012har inte redovisats av Skolverketän.70% Utfallet avser 2011 och visarelever som erhållithögskolebehörighet inom tre år,inte fyra som åtagandet lyder.Måttet har ändrats.Katrineholm: flickor 73,0%,pojkar 66,8%, totalt 70,0%Riket: flickor 73,0%,pojkar 65,6%, totalt 69,4%73,6% Utfallet avsergymnasiesärskolan.

58 (100)Omsorg och trygghetVår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna kännalivslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelseroch gemenskap.ResultatmålDe sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet tillsjälvbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga ochhar förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare.Väsentliga händelserGenom samordning, helhetsperspektiv och öppenhet kan kommunen skapa förutsättningar förtrygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Väsentliga frågor under året har varit samverkanoch en mer flexibel organisation. Kommunens verksamheter ska också stärka samverkanmed föreningsliv, ideell sektor, kulturliv, föräldrar, polis och offentlig sektor. En första struktur harsatts tillsammans med landstinget Sörmland för en gemensam satsning på Kullbergska sjukhusetoch rekrytering av personal i bristyrken. Målet är att ett av Sveriges ledande närsjukhus också skakunna stå sig högt i konkurrens om arbetskraft. Detta gäller såväl arbetsvillkor som möjligheten attbo och leva i Katrineholmsregionen.Äldre- och handikappomsorgI början av året presenterades rapporten Case 2020, ett underlag för samhällsplanering för vård- ochomsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt. Rapporten uppdateras nu efter att kommunstyrelsenbeslutat att utvidga analysen till att omfatta även övriga berörda verksamheter inomkommunen. En särskild arbetsgrupp i kommunen har också i uppdrag att ta fram underlag för"Framtidens äldreboende".Införandet av vård- och omsorgsförvaltningens nya verksamhetssystem har drivits i projektformunder året med syfte att utveckla ett system som är anpassat efter verksamhetens behov och krav.Förberedelser för att skapa ett vård- och omsorgscollege har pågått under året. Arbetet är nu klartoch ansökan om certifiering kommer att skickas in i början av 2013. Ett annat led i arbetet med attöka andelen anställda med adekvat gymnasieutbildning är omvårdnadslyftet som har pågått sedan2011 och som för närvarande omfattar sexton personer. Vård och omsorgsförvaltningen deltarockså i NovaMedTech, som är en EU-finansierad satsning för att främja entreprenörskap ochinnovationer i syfte att förbättra vården.Vård- och omsorgsförvaltningen har under året arbetat aktivt med att utveckla metoder för hälsofrämjandearbete som stärker brukarens möjligheter att påverka givet stöd. Bland annat via genomfördadialogmöten samt olika former av brukarråd på verksamhetsnivå inom äldre- och handikappomsorg,samt förbättrade genomförandeplaner på individnivå.Arbetet med ökad personalkontinuitet inom hemtjänsten har under året delvis fått stå tillbaka förmålet budget i balans. Hemtjänsten har arbetat intensivt med att komma tillrätta med sittekonomiska underskott. Träffar med de interna och externa utförarna har skett kontinuerligt. Underhösten har den ekonomiska prognosen förbättrats. Arbete har under 2012 pågått med att stärkakontaktpersonalens roll för att därigenom uppnå en förbättrad kontinuitet för brukarna.Med utgångspunkt i den så kallade "Piteå-modellen", som innebär att äldre personer ska kunnakänna trygghet att bo kvar hemma så länge de vill och kunna få komma direkt till ett boende när debehöver, har ett utvecklingsarbete bedrivits under året med syfte att lägga fram förslag på Katrineholmstrygghetsmodell. Detta kommer att tydliggöra behov av platser inom särskilt boende.

59 (100)Foto: Johan NygrenKFAB:s till- och ombyggnation av Lövåsgården (tidigare Lövåsen) fortskrider enligt plan. Förstaetappen, som omfattade 48 lägenheter (varav 16 är nyproduktion) och gemensamma utrymmen blevklar i juli 2012 och avdelningarna Lövåsen 1-2 flyttade till nya lokaler. Den nya demensavdelningenstartade upp sin verksamhet i september med inflyttning av nio boende. Verksamheten harunder året haft flera tekniska problem såsom larm- och telefoniavbrott, låsproblem samt stopp iavlopp. Larmsystemet på Lövåsgården är inte färdiginstallerat på grund av förseningar i sambandmed upphandlingsprocessen. En tillfällig lösning med ett mobilt larmsystem resulterade i ett ökatbemanningsbehov nattetid på demensavdelningen. Lokal rutin finns upprättad i händelse av brandeller brandtillbud. Etapp 2, som omfattar 42 lägenheter och gemensamma utrymmen, färdigställs iseptember 2013.Vård och omsorgsnämnden beslutade i september att tillfälligt minska antalet korttidsplatser vidLövåsgården som en följd av att flera platser inte varit belagda och en ökad ekonomisk belastninginom nämndens område. Korttidsverksamheten som är förlagd till Vingåker beräknas flytta tillbakatill Lövåsgården i september 2013.Som en del i arbetet med åtagandet att öka andelen trygga i sin bostad inom äldreomsorgen pågårkvalitetsarbete gällande skiftning av makt från profession till brukare i flera verksamheter, blandannat genom upprättande av individuella planer där brukarens önskemål tydligt framkommer samtgenom värdegrundsarbete för personal.Dietisternas arbete inom äldreomsorgen har omstrukturerats för att nå fler brukare på begränsad tid.Dietisterna deltar nu i teamträffar på äldreboendena. Samarbete sker på en tvärprofessionell nivåvilket gynnar brukaren.Genom utvecklande av brukarråden har brukarinflytande ökat inom handikappomsorgen. Fleraaktiviteter har genomförts under året som påverkar brukarnöjdheten inom handikappomsorgen.Teaterverksamhet har pågått under året. En ny arbetsgrupp som ska sköta ett café och tvättverksamhetbörjade i september på Lövåsgården. Den 31 augusti firades 30-årsjubileum på Hassel-

60 (100)backen, dagcentret på Resurscenter. Det har startats ett nätverk med landstinget, psykosteametKatrineholm samt Vingåkers kommun där planeringen är att få till en psykiatrisatsning med tematESL – Ett Självständigt Liv. Under hösten har några verksamheter tagit in vårdhund, försöken harvarit mycket lyckade. Projektet Sapere – rätten till din smak avslutades under året. Medborgardialogmed politiker har genomförts.ICF-projektet, som ska införa ett internationellt klassificeringssystem av funktionstillstånd, funktionshinderoch hälsa inom handikappomsorgen för att bland annat stärka brukares delaktighet, harunder året drivits enligt tidsplanen. Bland annat har ett kartläggningsmaterial tagits fram och olikautbildningsinsatser har genomförts. All personal inom handikappomsorgen har nu gått utbildning iklassificeringssystemet ICF. Utbildningssatsningar har också gjorts kring smärta hos personer medutvecklingsstörning samt alternativ kompletterande kommunikation (AKK). Handledningsinsatserhar erbjudits till ett stort antal arbetsgrupper och även till områdeschefer.Inom socialpsykiatrin har ett utökat boendestöd varit positivt för både brukare och personal då detresulterar i tryggare brukare och minskar stress hos personalgrupperna. Försöket med "Ippi"kommunikationshjälpmedel för brukare inom ett par gruppbostäder har utvärderats tillsammansmed FoU-Sörmland och visar på att brukares inflytande över sin situation kan öka med dessahjälpmedel. Vingåkers kommun fattade i november beslut att lämna det gemensamma samarbetetmed personliga ombud i psykiatrin. Även Flens kommun aviserar att man har för avsikt att lämnasamarbetet kring personliga ombud. Då ombudsverksamheten bedrivs gemensamt av Katrineholm,Vingåker och Flen med Katrineholm som värdkommun får detta konsekvenser för ombudsverksamheten.Anhörigstödet har utvecklats till att omfatta både handikappomsorgens målgrupper och äldreomsorgensmålgrupper från tidigare enbart äldreomsorg. Inom ramen för utvecklingsprojektet somavslutades i september, arbetades det fram vilka behov den nya målgruppen har samt vilka metoder,kompetenser och vilken organisation som behövs för ett breddat anhörigstöd. En första mätning avbrukarupplevelse har redovisats till vård- och omsorgsnämnden. Mätningen kommer att bilda utgångslägeför kommande mätningar.Social trygghetHandläggningstiden för försörjningsstöd har ökat kraftigt främst på grund av att antalet klienterökat under året men även på grund av personalomsättning och sjukfrånvaro. Tillfälliga insatser hargjorts för att barn och vuxna inte ska sakna pengar till sin försörjning.Antalet barn placerade på institution ökade markant första halvåret men minskade från augusti.Andra lösningar har använts, exempelvis har barn flyttat hem med ökat stöd till familjen frånbehandlingsgruppen. Antalet försenade utredningar har minskat under året. I de fall där utredningaröverskridit de lagstadgade tiderna har antalet dagar som utredningarna blivit försenade minskat.Samverkan kring åtgärder för ungdomar sker mellan socialförvaltningen, Viadidakt och Arbetsförmedlingen.En ny metod tillämpas som innebär att alla ungdomar som söker försörjningsstöd måsteha en planering tillsammans med Viadidakt och Arbetsförmedlingen innan beslut om försörjningsstöd.Detta har medfört att färre ungdomar söker försörjningsstöd.Åtagandet att minska antalet otrygga platser går inte att redovisa med en procentsats. Under året harservice- och tekniknämnden iordninggjort Åsparken och Sveaparken med öppnare och ljusaremiljö. När det gäller klottersanering sker sanering inom uppställda tider i den mån service- ochtekniknämnden kan ansvara för saneringen.RäddningstjänstenMålet för Västa Sörmlands Räddningstjänst, VSR, är att antalet personer som skadas eller omkommeri olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid. Antalet omkomna har minskattill en person. Antalet svårt skadade har ökat; 15 personer skadades allvarligt under 2012. Personer

61 (100)med lindriga skador har minskat. Målet bedöms vara delvis uppfyllt.Ett annat mål för VSR är att kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande ocholyckshanterande åtgärder kontinuerligt ska öka. Under 2012 utbildades 4 000 personer, lika mångasom under 2011. Antalet utbildade skolelever har ökat kraftigt, från 1 600 elever 2011 till ca 2 700elever under 2012. Målet bedöms därmed vara uppfyllt. VSR genomförde traditionsenligt entrafiksäkerhetsdag för gymnasiets årskurs 3 i samverkan med ambulans, polis, viltskadefonden,MHF/NTF och Assistanskåren. Cirka 450 elever deltog under dagen.Enskildas insats vid en olycka är ofta avgörande för utgången. För att värdera effekten av detförebyggande arbetet ska VSR notera om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats närräddningsstyrkan anländer till olycksplatsen. Målet är att en första skadebegränsande åtgärd skagöras av enskilda. Andelen insatser där någon försökt hjälpa den/de drabbade innan räddningstjänstenanlänt har varierat under året. VSR bedömer att målet är delvis uppfyllt. Målet kan dockvara svårt att mäta på grund av att insatspersonalen är upptagna med andra för stunden viktigareuppgifter. VSR kommer framöver att införa fristående insatsledare, vilket innebär att insatsledarenåker eget fordon och kan stanna kvar på olycksplatsen för att samla in information om olyckan.Räddningsstyrkans framkomsttid har betydelse för olyckans skadeutveckling. Med framkomsttidavses tid från larm till dess att första räddningsstyrka anländer till skadeplatsen. VSR har som målatt räddningstjänstens första enhet ska vara framme inom målsatt tid (fotnot: Definieras iförmågekarta i Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst - Direktionens vilja 2012-2015) vid alla olyckor. VSR bedömer att målet är delvis uppfyllt. Vid fyra av totalt 115räddningsinsatser 2012 var framkomsttiden längre än förmågekartans målnivå. VSR:s insatsområdeutgörs av en stor geografisk yta. För att säkra att en räddningsstyrka anländer till skadeplatsen inomgodtagbar tid och genomför räddningsinsats på ett effektivt sätt har VSR avtal med andrakommuners räddningstjänst.ÅtagandenÅtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenPersonalkontinuiteteninom hemtjänsten skaöka 10Andelen som känner sigtrygga med att Fixar-Malte finns att tillgå skaökaVäntetiden till särskiltboende inomäldreomsorgen skaminskaMålnivå: Det genomsnittligaantalet vårdare som besökeren äldreperson, med hemtjänstbeviljad av kommunen,under 14 dagar skaminska till 12 personerKälla: Egen mätning. KKiKmått 11VONMålnivå: 92 procentKälla: Egentrygghetsmätning.VONMålnivå: 18 dagar 11Källa: Egen mätning. KKiKmått 813 Medelvärde KKiK:13 personer91% Utfallet avser 2010.57 dgr Medelvärde KKiK:52 dagarAndelen trygga i sin VON 93% Utfallet avser 2010.10 Personalkontinuiteten mäts inom ramen för kommunens deltagande i Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK.Undersökningen avser antal olika personer från hemtjänsten som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod.Undersökningen omfattar de personer, 65 år och äldre, som har två eller fler hemtjänstinsatser varje dag.Mätningen avser tiden 07:00-22:00. Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Målet är färre personer, för att främjakontinuitet och trygghet för äldre med behov av omsorg i hemmet.11 Under 2012 mäts utfallet som väntetid från ansökan till ett första erbjudande av plats. Målnivån avser dock tidenfrån beslut till ett första erbjudan om plats. Detta gör att värdena inte är jämförbara.

62 (100)Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenbostad inomäldreomsorgen ska ökaAntalet demensplatserska ökaTotalt skabrukarnöjdheten inomhandikappomsorgen ökaAndelen trygga i sittboende inomhandikappomsorgen skaökaÖka andelen anställdainom vård- och omsorgmed adekvatgymnasieutbildninggenom Vård- ochomsorgscollegeÖka andelen anställdainom vård- och omsorgmed spetskompetensutövergymnasiekompetensgenom Vård- ochomsorgscollegeMålnivå: 94 procentKälla: Egen mätning,kvalitetsbarometern.VONMålnivå: 10 nyademensplatser (eftertillbyggnad inom Lövåsensvårdboende)Källa: Egen mätningVONMålnivå: NBI13 76Källa: Brukarindex, Externtföretag ARC Research ABVONMålnivå: 90 procentKälla: Brukarindex, Externtföretag ARC Research AB.Mätsvartannat år.BIN, VONMålnivå: 100 procentKälla: Egen mätning.BIN, VONMålnivå: Målnivå anges efterkartläggning 2012Källa: Egen mätning.10 En ny demensavdelningmed tio platser öppnadepå Lövåsgården iseptember.74,4 Utfallet avser 2010.89% Utfallet avser 2010.90% Kartläggning av andelenanställda med adekvatgymnasieutbildning hargenomförts hösten 2012.8%Kommunledningsförvaltningenställer sinkompetens till vård ochomsorgsförvaltningensförfogandeKSMålnivå: 100 aktiviteter inomvård- ochomsorgsförvaltningensverksamhetKälla: Stratsys7stDe 100 aktiviteterna skaligga utanförkommunledningsförvaltningensordinarieverksamhet. Förslag hartagits fram på ett fyrtiotalaktiviteter varav sju harutförts.Andelenåteraktualiseradeungdomar inomsocialtjänsten skaminskaSOCN, VIANKälla: Egen mätning.KKiK mått 31Målnivå: Minska23% Medelvärde KKiK: 22%Handläggningstiden isnitt för att få ekonomisktbistånd ska understiga18 dagarSOCNKälla: Egen mätning.KKiK mått 9Målnivå: Mindre än 18 dagar25dgrMedelvärde KKiK:16 dagarAvser nya ärenden imottagningen.

63 (100)Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenAlla ärenden ska belysasutifrån barnperspektivet/barnkonventionenAlla projekt ska belysasutifrån barnperspektivet/barnkonventionenSnabb klottersanering förökad trygghetAntalet otrygga platserska minskaKSMålnivå: 100 procentKälla: ÄrendeuppföljningKSMålnivå: 100 procentKälla: ProjektuppföljningSTNMålnivå: Mindre klotter skasaneras inom ett dygn,omfattande klotter inom enveckaKälla: Egen redovisningSTNKälla: Egen redovisning isamarbete med polis ochskolaMålnivå: Minska76% Under året harkommunledningsförvaltningenskrivit 84tjänsteutlåtanden till KS.I 64 av dessa hartvärfrågorna belysts.Av ärendena är det 27som har en direktkoppling tillbarnperspektivet.0% Kommer att belysas iprojekthandboken somär under revidering.100%Mätetal saknas, insatserhar genomförts.

64 (100)Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighetKatrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har likamöjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet.ResultatmålGenom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet,jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en godfolkhälsaVäsentliga händelserAtt verka för allas lika möjligheter och en god hälsa ställer krav på uthållighet och långsiktighet.Målet förutsätter samordning och nära samarbete inom kommunkoncernen och med offentligsektor, föreningsliv samt ideell sektor. I början av året antog kommunfullmäktige inriktningsdokumentetEn god hälsa för alla i Katrineholms kommun - utmaningar 2012-2015 som tagits framav folkhälsoutskottet och tillgänglighetsutskottet med stöd av kommunledningsförvaltningen.Dokumentet anger den politiska riktningen i form av utmaningar som vilar på de tre prioriteradeområdena goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande. Genomförande ochuppföljning av utmaningarna ska ske i enlighet med kommunens styrsystem.För att utveckla arbetet med att belysa alla ärenden ur folkhälso-, tillgänglighets- och jämställdhetsperspektivhar ett stöddokument tagits fram av kommunledningsförvaltningen med definitioneroch exempel på hur tvärfrågorna kan belysas i olika typer av ärenden. Utbildningar kommer attgenomföras med berörda handläggare för att förbättra och utveckla ärendeberedningen. För attstärka det tvärsektoriella arbetet har kommunledningsförvaltningen också initierat nätverksträffarför verksamhetsnära nyckelpersoner som kan bidra till utvecklingen inom områdena folkhälsa,tillgänglighet, säkerhet, trygghet, barn och unga, m.m. Förvaltningen har även deltagit i nätverksträffarinom länet. Syftet har varit att möjliggöra erfarenhetsutbyte, bidra till kunskapsspridning ochutgöra en länk mellan lokal och regional nivå i länet.FolkhälsaSocialförvaltningen har arbetat med att utveckla barnperspektivet inom området försörjningsstöd,som berör ca 700-800 barn. Arbetet har resulterat i nya och reviderade rutiner, ändringar i riktlinjersamt ökad kunskap om hur personalen kan arbeta med barn och deras familjer. En barnambassadörär tillsatt för att bland annat följa forskning inom området, säkra att rutiner och riktlinjer efterlevssamt bidra till ökad kunskap.Under året startades också projektet Samtid som är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen ochsocialförvaltningen. Syftet med projektet är att stötta elever med hög frånvaro från skolan i år 6-9.Bildningsnämnden och socialnämnden har beslutat om en gemensam policy i syfte att öka samverkanmellan förvaltningarna för att öka möjligheter för barn och elever att lyckas i skolan. Allakommunens skolor arbetar med att utveckla trygghetsarbetet och fånga upp elever med svårigheter.Bildningsförvaltningen och Viadidakt samverkar om det kommunala informationsansvaret för attfånga upp ungdomar som inte påbörjar eller avbryter sina gymnasiestudier. Det finns ett ökat behovav insatser och aktiviteter för målgruppen.Viadidakts ungdomstorg arbetar aktivt med att fånga upp unga personer som befinner sig i ellerriskerar att hamna i utanförskap. Ungdomstorget arbetar även aktivt med hälsa samt psykiskt ochfysiskt mående. Ungdomar som tidigare inte haft någon framtidstro påvisar efter insatser påUngdomstorget motivation och livslust enligt en extern utvärdering. Ungdomstorget har i projektetCiceron en landstingskoordinator kopplad till verksamheten för att fånga upp ungdomar som mårdåligt. Projektets inriktning är förebyggande psykosocialt arbete. En gemensam ingång förungdomar bidrar till att ungdomar känner trygghet, blir självständiga och upplever gemenskap i

65 (100)samhället. Studier skapar förutsättning för ett självständigt liv. Viadidakt och socialförvaltningenarbetar också efter en ny metod som innebär att alla ungdomar som söker försörjningsstöd måste haen planering tillsammans med Viadidakt och Arbetsförmedlingen innan beslut om försörjningsstöd.Detta har medfört att färre ungdomar söker försörjningsstöd.Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med landstingets folkhälsocentrum och bildningsförvaltningenplanerat och genomfört seminarium om Hälsofrämjande skolutveckling med temasynligt lärande den 14 augusti 2012. Seminariet är det tredje i en serie som vill inspirera tillutveckling och systematisering av det hälsofrämjande arbetet i skolan. Cirka 500 personer frånlänets skolor deltog i seminariet varav merparten från Katrineholm.Uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige, ägde rum den 15-21 oktober. Kampanjen syftade tillatt uppmärksamma goda matvanor samt värdet av motion för människors hälsa. Utgångspunktenvar att lyfta fram allt arbete som pågår runt om i Katrineholm inom såväl kommunens verksamhetersom i det civila samhället inom området matvanor och fysisk aktivitet. Efter KFAB:s pågåendeombyggnation av Pionen 1 för Friskis och Svettis verksamhet möjliggörs ett utökat utbud av friskvårdmed större kapacitet.Socialförvaltningens arbete gällande barn och ungas hälsa består främst av information och förebyggandearbete. Ungdomsmottagningen har kontinuerlig information på skolor kring sex- ochsamlevnad. Ungdomssupport arbetar med metoden Unga, Sex och Internet för att förebygga och/eller hantera sexuell exploatering på internet.Under 2012 har service- och teknikförvaltningen arbetat fram ett idrottspolitiskt och ett kostpolitisktprogram. Om dessa antas i kommunfullmäktige kommer de att börja gälla från och med2013. Det idrottspolitiska programmet behandlar samverkan mellan olika parter för att medborgarnaska ges möjlighet till en aktiv och hälsosam fritid. Programmet framhäver att mäns ochkvinnors idrottande är lika mycket värda samt att kommunens resurser ska fördelas lika ur genusperspektiv.Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras ochtransporteras i kommunen. Ett nyckeltal för att mäta andelen mat som lagas från grunden har tagitsfram. Genom att allt mer mat lagas från grunden har kostnaderna minskat samtidigt som matkvalitetenhar höjts.Vård och omsorgsförvaltningen har under året samarbetat nära med dietisterna på service- ochteknikförvaltningen runt måltider inom äldreomsorgen. Risker för undernäring rapporteras i detnationella registret Senior Alert och årliga nattfastemätningar genomförs. Uppföljningen av dessaåtaganden visar att det finns utvecklingsmöjligheter. Både andelen som blir undersökta för undernäringoch andelen som får en åtgärd i form av nutritionsutredning behöver öka. Kvalitetsregistrethar inte använts i den utsträckning som man hoppats på och en satsning på att få i gångregistreringar har påbörjats under senare delen av 2012. Nattfastemätningarna visar en trend somstår ganska stilla. Positivt är att antalet undernärda med lång nattfasta överstigande 13 timmar harminskat. Rutiner finns framtagna och åtgärder för att minska nattfastan pågår.Jämlikhet och integrationKultur- och turismförvaltningen har fått medel från Europeiska Integrationsfonden till ett integrationsprojekt"Integration Katrineholm" som vänder sig till ungdomar 13-25 år. Målet med projektetär att ska ett öppnare Katrineholm, öka förståelsen och minska ett främlingskap mellan invånarnaoch att sänka hatbrottsstatistiken i kommunen. Viadidakt samverkar i ett av delprojekten.Viadidakt har startat verksamhet med flyktingguider i Katrineholm och Vingåker. Syftet medverksamheten är att nyanlända ska få en personlig kontakt och kunskap om det svenska samhället.Verksamheten bygger på volontärer och för närvarande finns sex flyktingguider i Katrineholm.Viadidakt samverkar med kulturföreningen Fogelstad om medborgarutbildningen inom sfi (svenskaför invandrare) kallad FogelstadAkademin. Utbildningen vänder sig i första hand till kvinnliga

66 (100)Foto: Maria Magnussonelever inom sfi. I samverkan med Kulturskolan bedrivs körverksamhet inom sfi. Verksamheten ären del av integrationsarbetet och ger deltagarna en inblick i det svenska musikarvet. Under höstenpåbörjades "Nya Nyhemslyftet". Detta är ett bredare samarbete mellan olika föreningar i Katrineholmskommun och kommunen för att främja integrationsarbetet i hela kommunen.En väsentlig fråga under året har varit de utmaningar som kommunen ställs inför i samband medanhöriginvandringen. Regeringen fattade den 11 oktober beslut om att fler anhöriga till flyktingaroch skyddsbehövande ska omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.Ändringen innebär ett undantag från det villkor som föreskriver att den anhörige, för att omfattas avlagen, ska ha ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att anknytningspersonen först togsemot i en kommun. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 2013 (regeringens proposition2012/13:26). Efter två år med etableringsuppdraget för nyanlända konstaterar Arbetsförmedlingenatt chanserna till arbete ökar ju längre tid de deltar i programmet. Fokus på arbete från dag ett,tidiga insatser och individuella anpassning av insatserna har gett resultat.JämställdhetUnder året har samtliga förvaltningar deltagit i det kommungemensamma projektet genusmedvetenstyrning och verksamhetsutveckling. Syftet med projektet är att vidareutveckla och stärka arbetetmed att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter samt att säkra hållbarheten i styrningen avjämställda verksamheter. För detta ska metoder för inventering, kartläggning och analys implementerasi hela kommunkoncernen. Det långsiktiga målet är att kommunens bemötande, serviceoch resursfördelning ska ske på lika villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar. Projektet pågårfram till hösten 2013. Projektet har under 2012 fokuserat på att utbilda projektdeltagare (enprocessledare och en ekonom per förvaltning) i metoder för att kartlägga jämställdhet. Dessametoder har sedan använts för att kartlägga delar av den egna verksamheten.Inom kultur- och turismförvaltningen har en jämställdhetsanalys gjorts av fördelningen av föreningsbidrag.Analysen visar att totalt sett har bidragen fördelats med 59 procent till föreningar där

67 (100)flickor/kvinnor utgör en majoritet av medlemmarna och 41 procent till föreningar med mest pojkar/män bland medlemmarna under 2012. Det ser dock olika ut för olika typer av bidrag. Av det särskildakulturstödet går 60 procent till föreningar med mest flickor/kvinnor och 40 procent tillföreningar med mest pojkar/män. Av bidraget Snabba stålar fördelades dock 60 procent till föreningarmed mest pojkar/män och 40 procent till föreningar med mest flickor/kvinnor. Kultur- ochturismnämnden kommer under 2013 att välja ut olika föreningar för genomlysning av bidragetsbetydelse för föreningens verksamhet samt hur föreningarna arbetar med jämställdhetsfrågor. Mankommer också att jämföra bidragskriterier med andra kommuner med hänsyn till kön.Kultur- och turismnämnden har också ett åtagande att ungdomsverksamheten ska vara jämställd.Bakgrunden till åtagandet var den låga andelen flickor i verksamheten, endast 30 procent. Medinspiration från andra kommuner definierades ursprungligen en jämställd verksamhet som 60procent flickor och 40 procent pojkar. Detta mål ändrades av kultur- och turismnämnden inför 2012till 50/50. Under 2012 har verksamheten utvecklats i denna riktning. Aktuellt värde vid årsskiftetvar 55 procent flickor och 45 procent pojkar. Bidragande till den positiva utvecklingen har varit ettmedvetet arbete från Ung Kultur och Fritid med utbildning av samtliga medarbetare i jämställdhetsfrågor,en ny inriktning av verksamheten med stora möjligheter för ungdomarna själva att skapaverksamheten, samt de möjligheter som de nya lokalerna erbjuder vid Lokstallarna.Bildningsförvaltningen har påbörjat ett arbete där en kartläggning ska göras över könsskillnader.Fokus ligger på att minska skillnaderna genom olika insatser, exempelvis utbildning, framförallt förpolitiker, lärare, rektorer och förskolechefer men även äldre elever. Genom en handlingsplan ärtanken att möjliggöra att framförallt pojkarnas måluppfyllelse ökar, då den ligger lägre änflickornas i Katrineholms kommun likväl som i riket.Viadidakt har analyserat yrkesutbildningen. Minskningen av statsbidrag till yrkesutbildningarriskerar ytterligare att öka obalansen i utbildningsnivå ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom dekvarvarande teoretiska utbildningarna i högre grad attraherar de kvinnliga studerande.Foto: Hanna Maxstad

68 (100)Kommunledningsförvaltningen har genomfört jämställdhetsutbildning för informationskontoret ochkommunikationsrådet samt staben och arkivet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har granskat arbetetmed bygglovshandläggning, handikapptillstånd (parkering), klagomål och hälsoskydd samt nyföretagande.Resultatet blev att ingen konkret ojämställdhet som kunde kopplas till förvaltningenshandläggning av ärenden kunde konstateras. Däremot finns det en förbättringspotential kring hurjämställdhetsfrågor hanteras inom planarbetet. Under 2013 ska en ny översiktsplan för Katrineholmtas fram och målet är att den ska jämställdhetsintegreras.TillgänglighetUnder 2012 har ytterligare två övergångsställen tillgänglighetsanpassats för att göra samhällettryggare och mer tillgängligt för individer med särskilda behov.Utifrån en tidigare gjord tillgänglighetsinventering av Viadidakts verksamheter har enkelt åtgärdadehinder som exempelvis tillgänglighetsanpassad skyltning genomförts. Flytten från Gula huset tillVita huset på Drottninggatan i Katrineholm har också inneburit förbättrad fysisk tillgänglighet förviss del av vuxenutbildningen.Inom KFAB har projektet med att kartlägga och åtgärda enkelt avhjälpta hinder i publika lokaleravslutats. Enkelt avhjälpta hinder åtgärdas nu löpande.Arbetet för digital delaktighet varit en fortsatt prioriterad fråga under 2012. Målet för den kommungemensammaarbetsgruppen är att utbilda minst 1 742 personer under perioden 2011- 2013. För attklara projektet kommer en plan tas fram och nya marknadsföringsinsatser genomföras. En avsatsningarna under året har varit Digitala dagar på Kulturhuset Ängeln för att uppmärksammabetydelsen av digital delaktighet på ett lustfyllt sätt. Under 2013 kommer arbetet bland annatfokusera på E-tjänster som aktualiserats inom Digidel 2013 i och med regeringens nya E-förvaltningsstrategi.I Viadidakts verksamheter får deltagarna stöttning i datoranvändning. I projektet EgenKraft får deltagarnagrundläggande datorutbildning.ÅtagandenÅtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenAlla ärenden ska belysasur folkhälso-,tillgänglighets- ochjämställdhetsperspektivAlla projekt ska belysasur folkhälso-,tillgänglighets- ochjämställdhetsperspektivAndelen barn och ungasom mår bra ska ökaKSMålnivå: 100 procentKälla: ÄrendeuppföljningKSMålnivå: 100 procentKälla: ProjektuppföljningSamtliga nämnderMålnivå: ÖkaKälla: Liv & hälsa ung,nästa undersökning görs201476% Under året harkommunledningsförvaltningenskrivit 84tjänsteutlåtanden till KS. I64 av dessa hartvärfrågorna belysts.0% Kommer att belysas iprojekthandboken som ärunder revidering.Resultat senaste mätning(våren 2011):I Katrineholms kommunanger 80 % av flickornaoch 90 % av pojkarna attde mår bra. (Resultatet ären sammanslagning avelever i årskurs 7, 9 ochandra året på gymnasiet.)I länet anger 79,6 % avflickorna och 88,4 % avpojkarna att de mår bra

69 (100)Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenAntalet barn- ochungdomsgrupper sombesöker biblioteketAntalet barn- ochungdomsgrupper somdeltar i konstpedagogikKTNMålnivå: 200 grupper/årKälla: Egen redovisningKTNMålnivå: 50 grupper per år.Källa: Egen redovisning160st38stAndelen medborgaremed goda levnadsvanorska öka (tobak, alkohol,kost och fysisk aktivitet)Ohälsotalet ska minskaAndelen mat som lagasfrån grunden ska ökaAndelen personer över65 år på SÄBO och ihemsjukvården som ärundersökta förundernäring ska ökaAndel personer över 65år på SÄBO och ihemsjukvården som harett MNA mindre än 11där en nutritionsutredninggenomförtsska ökaAndel brukare iäldreomsorgen därnattfastan är mindre än13 timmar ska ökaOrdinarie personal inomHandikappomsorgen skaha genomgått utbildningenligt SaperemetodenValdeltagandet ska ökaKSKälla: Hälsa på lika villkor,genomförs 2012 och 2016Målnivå: ÖkaKSKälla: Försäkringskassansstatistik. KKiK mått 36Målnivå: MinskaSTNMålnivå: Ta fram ettnyckeltal som mäter hurstor andel mat som lagasfrån grunden. Andelen matsom lags från grunden skaunder planperioden öka.Källa: Egen redovisningSTN, VONMålnivå: 2012 70 %, 2013100 %Källa: Senior AlertSTN, VONMålnivå: 2012 70 %, 2013100 %Källa: Senior AlertSTN, VONMålnivå: 2012, 70 %, 2013,100 % (enligt denenskildes önskemål)Källa: Egen mätningSTN, VONMålnivå: 100 %Källa: Egen mätningBIN, KS, VIANMålnivå: 85 % röstande ikommunvaletKälla: Valmyndighetensstatistik. KKiK mått 13Resultat frånundersökningen 2012 finnsinte redovisade påkommunnivå än.7,4 Medelvärde KKiK:7,5 dagar4,5%33%36%100% .SKL har ändrat definition,det som mäts nu ärsjukpenningtalet.Resultatet kan därför intejämföras med tidigare årsresultat.Ett nyckeltal för att mätaandelen mat som lagasfrån grunden har tagitsfram.82,5% Utfallet avser 2010.Riket: 81,5%

70 (100)Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenAntalet digitalt delaktigaska ökaKS, KTN, STN, VIANMålnivå: I Katrineholm ska1742 personer delta iaktiviteter i någon form(under perioden 2011-2013)Källa: Egen redovisning361st12 handledningstillfällenunder våren. Totalt 84deltagare, 60% kvinnor,40% män.13 handledningstillfällenunder hösten. Totalt 122deltagare, 38% kvinnor,62% män.Ungdomsverksamhetenska vara jämställdFöreningsbidragen skaså långt som möjligtfördelas lika på könFler lekplatser ska rustasupp för att varatillgängliga förfunktionshindrade barnFler övergångsställenskatillgänglighetsanpassasKTNKälla: Egen statistikMålnivå: 50/50KTNKälla: Egen redovisningSTNMålnivå: Tre av 35lekplatser underplanperiodenKälla: Egen redovisningSTNMålnivå: Två per årKälla: Egen redovisning55% Könsfördelningen blanddeltagare iungdomsverksamhetenvar 55% flickor och 45%pojkar vid årsskiftet.59% 59% av bidragen harfördelats till föreningar därflickor/kvinnor utgör enmajoritet avmedlemmarna, 41% tillföreningar med mestpojkar/män blandmedlemmarna.3st2st

71 (100)Ekonomi och organisationVision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektivaprocesser hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigtbehöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får viengagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas.ResultatmålKatrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att varaöppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen levaupp till kraven på god ekonomisk hushållning.Väsentliga händelserUnder året har vikten av samordning inom kommunkoncernen, för att få en effektiv organisationsom levererar rätt service till medborgare och organisationer, varit betydande. Den offentligasektorns utveckling kräver också att kommunens olika roller tydliggörs. Dels kommunens roll somsystemansvarig gentemot valfrihetssystemet för stöd-, vård- och omsorgstjänster samt friskolor ochdels kommunens roll som utövare av verksamhet i egen regi. Tydlighet, transparens och helhetssyni alla delar utgör viktiga förutsättningar, liksom arbetet med ständiga förbättringar. För en hållbarutveckling måste möjligheter och flexibilitet skapas för att hela tiden nyttja befintliga resurser på etteffektivt sätt.Katrineholms kommun har skött de administrativa funktionerna inom IT-verksamhet, ekonomiadministrationoch löneadministration åt de kommunalt ägda bolagen Katrineholms Fastighets ABoch Katrineholms Industrihus AB genom Shared Business Services sedan mitten av oktober.Uppdraget om att införa en samlad jour- och beredskapsorganisation i kommunkoncernen 2013fortlöper. En slutrapport har tagits fram avseende projekt samlad jour- och beredskapsorganisation.En fördjupad kostnads- och konsekvensanalys ska tas fram inför ställningstagande och fortsattberedning. Syftet med en samlad jour och beredskapsorganisation är att kunna ge medborgarna iKatrineholms kommun en ökad trygghet samt optimal service när de vill få hjälp.Flera av kommunens förvaltningar har genomgått organisationsförändringar. Vård- och omsorgsförvaltningenhar förberett en helt ny organisation under hela 2012 som sjösätts i januari 2013.Bildningsförvaltningen och Viadidakt har genomgått organisationsförändringar för att nå sinaekonomiska ramar men också för att anpassa sig till nya förutsättningar. Förutom direkt berördpersonal har även mycket stödresurser inom PA-området har lagts på att stötta förvaltningarna iarbetet. Under 2012 har genomlysning av bildningsförvaltningens ekonomistyrning gjorts avexterna konsulter. Denna genomlysning har resulterat i två rapporter som handlar om utveckladekonomistyrning. Dessa rapporter ligger sedan till grund för det utvecklingsarbete som startats påbildningsförvaltningen under 2012 och som kommer att fortsätta under 2013. Syftet är att skapa enflexibel budgetmodell för att ge förutsättningar att bättre kunna möta verksamhetsförändringar i ochmed den allt ökande rörligheten i elevers val av skola. I november 2012 startade ett kommunövergripandeprojekt med syfte att bildningsförvaltningen ska ha ett nollresultat 2013. Under hösten haren översyn av enhets- och ledningsorganisationen genomförts och ett nytt förslag till enhetsorganisationbeslutades av bildningsnämnden i januari 2013. Den nya enhets- och ledningsorganisationenär planerad att starta 1 augusti 2013.Inom service- och tekniknämnden har ett fokusområde under året varit att ge kökscheferna fulltansvar för sitt kök, allt för att uppnå en ökad kostnadsmedvetenhet och bättre kontroll.Portioneringskalkylen, ett redskap som tagit fram för att kunna beräkna kostnaden för olikaportionstyper i olika kök har tagits i bruk under året och kommer även att bidra till förbättradekonomisk medvetenhet och uppföljningsbarhet. Inom Sportcentrum har en genomgripande

72 (100)organisationsöversyn genomförts med nya arbetsgrupper och ökade samarbetsmöjligheter. Dettahar inneburit en ökad effektivitet i resursutnyttjandet inom organisationen. Arbetet fortsatte underhösten med en övergång till individ- och verksamhetsanpassad arbetstid.Informationskontoret har tagit fram en ny kommunikationspolicy för kommunen, en ny grafiskskyltmanual samt en uppdaterad version av kommunens grafiska profil. Styrdokumenten stödjerkommunikationen och profileringen för att kunna ge en samlad och tydlig bild av Katrineholm somkommun. En marknadsplan för Sportcentrum har tagits fram i syfte att öka kännedomen omKatrineholms Sportcentrum hos föreningar, ledare och idrottsutövare i Sverige.Kommunarkivet har genom ett samarbete med KatrineholmsKuriren skapat en mycket uppskattadartikelserie under rubriken Det var då – Lena Martin och Roland Blomkvist botaniserar ikommunens arkiv.En kommunövergripande arbetsgrupp har tagit fram förslag till gemensam handlingsplan förförbättrad tillgänglighet per e-post och telefon, som beslutats av kommunens ledningsgrupp inovember 2012. Som en följd av detta har flera förvaltningar arbetat aktivt för att förbättratillängligheten, bland annat spelades en film in med hjälp av Viadidakt för att visa hur kommunenska vara tillgängliga även sommartid. Vård- och omsorgsnämnden har infört telefonservicen äldreomsorgendirekt och handikappomsorgen direkt för att öka sin tillgänglighet.Ett led i att nå en effektivare organisation är att utveckla de verktyg och system för uppföljning somfinns till förfogande. Under hösten genomfördes ett projekt för införande av nytt affärssystem iKatrineholms kommun. I projektet ingick även byte till en ny konto- och kodplan så att de stämmeröverens med det nationella räkenskapssammandraget samt förbättrar uppföljningsmöjligheterna.Det nya affärssystemet skulle driftsättas från den 1 januari 2013, dock fick lanseringsdatumetflyttas fram på grund av problem vid driftsättning av E-handelsmodulen.Under året har kommunkoncernen bytt bank, bytet började gälla från och med 1 juni 2012 ochunder sommaren uppstod vissa inkörningsproblem framförallt avseende kontanthantering.Kommunen har under året ökat sin låneskuld med nyupplåning med 50 miljoner kr i mars samt20 miljoner kr i juli. Den aktuella låneskulden per den 31 december 2012 är 250 miljoner kr. Somen följd av förändrade förutsättningar för koncerninterna lån, kommer lån mellan de kommunalabolagen och kommunen att avvecklas i början av 2013. Detta medför att kommunen kommer attamortera av hela sin låneskuld under 2013.Under hösten skrev Katrineholm under en avsiktsförklaring om utökat samarbete tillsammans medFinspångs, Norrköpings, Nyköpings, Oxelösunds och Vingåkers kommuner. Det finns tre sammanfattandeskäl till samarbetet:Göra vardagen enklare för medborgarnaVid effektivisering kunna flytta medel dit där de behövs bättreSamordnade remissvar vid gemensamma frågor ger bättre möjlighet till att påverka och fågehör för synpunkterna.Som ett konkret steg i samarbetet tecknade kommunen under hösten avtal om fördjupat samarbeteinom upphandlingsområdet med Upphandlingscentret Fjärde Storstadsregionen Norrköping/Linköping.Kommunen som arbetsgivareKatrineholms kommun har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare för att stärka möjligheterna attattrahera, rekrytera och utveckla medarbetare. Det finns en önskan att fler ska se Katrineholmskommun som sin framtida arbetsgivare. Det är också viktigt att våra medarbetare fortsätter att väljakommunen som sin arbetsgivare, att de vill fortsätta att utvecklas inom kommunen.Kommunen har under året bidragit med ekonomiska medel och personellt stöd för att möjliggörabildandet av en personalförening. Syftet var att stödja anställda att bilda en förening för att skapa

73 (100)former för friskvård och social gemenskap. Personalföreningen har nu en styrelse som har övertagitansvaret och ska driva verksamheten framöver.Medarbetarenkäten genomfördes i slutet av 2011 och har analyserats under året. Svarsfrekvensenblev 71 procent och resultatet på NMI blev 68 procent, en ökning med tre procentenheter jämförtmed tidigare enkät. Männen har ett högre NMI än kvinnorna, 70 respektive 68 procent, det vill sägamännen är nöjdare med kommunen som arbetsgivare än kvinnorna. Anställda med utländskbakgrund har ett högre NMI än övriga, 74 respektive 68 procent.ÅtagandenÅtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenAndelen medborgaresom får svar på en enkele-postfråga inom tvåarbetsdagar ska ökaAndelen medborgaresom får kontakt med enhandläggare när hon/hantar kontakt medkommunen via telefonför att få svar på enenkel fråga ska ökaAndelen medborgarnasom uppfattar att de fårett gott bemötande närde via telefon ställer enenkel fråga tillkommunen ska ökaResultatet ska uppgå tillen procent avskatteintäkternaNettodriftskostnadernaska inte öka snabbare änskatteintäkternaAvskrivningar ska underplanperioden inte ta merän tre procent avdriftbudgetenDet planeradeunderhållet i fastigheterska överstiga akutareparationerKFAB ska tillhandahållalokaler till nytta för denkommunalaverksamheten till lägstamöjliga totalkostnad.Andelen nöjdahyresgäster ska ökaSamtliga nämnderMålnivå: Minst 78 %Källa: KKiK mått 1Samtliga nämnderMålnivå: Minst 60 %Källa: KKiK mått 2Samtliga nämnderMålnivå: Minst 83 %Källa: KKiK mått 3Samtliga nämnderKälla: ÅrsredovisningMålnivå: 1%KSKälla: ÅrsredovisningMålnivå: Mindre änskatteintäkternaKSKälla: ÅrsredovisningMålnivå: Mindre än 3%KSKälla: KatrineholmsFastighets AB:sårsredovisningMålnivå: Överstiga akutareparationerKFABMålnivå: NKI 62 till 2014.På sikt eftersträvar KFABatt vara ett starktvarumärke, vilketmotsvarar riktvärdet NKI67.Källa: Egenkundundersökning78% Medelvärde KKiK: 72%51% Medelvärde KKiK: 41%87% Medelvärde KKiK: 82%2% .1,3% Nettokostnaderna ökade med1,3% jämfört medskatteintäkterna och utjämningsom ökade med 2,2%.2,2% Avskrivningarnas andel avdriftkostnaderna uppgick till2,2%.Enligt KFAB har underhållskostnadernavarit större änreparationskostnaderna.Planerat underhåll: 19,9 mnkr(83 kr/kvm), varaväventyrsbadet uppgår till 3,2mnkr.Reparationer: 11,4 mnkr (varavvattenskador 2,4 mnkr)NKI 61 Utfallet avser NKI-mätning 2011.

74 (100)Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenÅr 2012 skaKatrineholms kommunbeviljas minst 30 mnkrgenom EU-medelKSMålnivå: 30 mnkrKälla: Egen redovisning44mnkrKatrineholm har beviljats medelför 11 projekt.Ökad avtalstrohetKSMålnivå: 90 procentKälla: Egen mätning63%Andel e-beställningarökarKommunen har godinformation påKatrineholm.seKatrineholmskommunkoncern skautveckla e-förvaltningenGenom att utveckla e-mediatjänster erbjudsmedborgarna ökadtillgänglighetEtt högt antal besökarepå Katrineholmskommuns webbplatseroch bloggarEtt högt antalinteraktioner påKatrineholms kommunsbloggarFler kommunkoncerngemensammaIT-systemnås viaplattformsoberoendeinloggningBekräftelse på mottagenbygglovsansökanoch/eller besked omkomplettering avinlämnadebygglovshandlingar skages inom tvåarbetsdagar från dag dåansökan registreratsKSMålnivå: 90 procentKälla: ProceedoSamtliga nämnderMålnivå: SKL:sinformationsindex minst77 %Källa: SKL:s webbinformationsundersökning.KKiK mått 14SamtligaMålnivå: 9:e plats avkommunernaKälla:Handelskammarens e-indexKTNMålnivå: Antaletbesökare på e-mediatjänsterna inomkulturområdet ska ökamed 50 % underperioden 2012-2014Källa: Egen statistikKSMålnivå: minst 500 000unika besökare 2012Källa: Vizzit, StatcounterKSKälla: Vizzit, statcounterKSMålnivå: 10 %Källa: Egen mätningBNMålnivå: 100 %Källa: ÄrendehanteringssystemetCastor62% Utfallet avser december 2012.79% Medelvärde KKiK: 74%29%Undersökningen har delvisgjorts om, vilket försvårarjämförelse med 2011.Handelskammaren har integenomfört någon e-indexmätning för 2012.302410 Webbplatsen har fått ökat antalbesök. Bloggarna har varit dåligtbesökta. De interna bloggarnahar lagts ner.Färre besök och interaktionerjämfört med föregående år.Jämförbara mätetal saknas pgaplattformsbyte.Arbete har pågått under året ochi början av 2013 lanserasinloggning till Kompetensportalen,Agresso, KFABAgresso, Personec, Extens samtNovascheme.75% Förbättring har skett underandra halvåret.

75 (100)Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenBesked om attbygglovsansökan ärkomplett ska ges inomtvå arbetsdagar från dendag komplettering harlämnats inBeslut i enklarebygglovsärenden (t.ex.garage, carport, förråd)inom ramen för gällandedetaljplan ska tas inomtio arbetsdagar från dendag då komplettaansökningshandlingarhar lämnats inBesked om behov avkomplettering avanmälan (för ejbygglovpliktig åtgärd)ska ges inom tvåarbetsdagar från dendag anmälan registreratsLämna startbesked förärenden där endastanmälan krävs inom tvåarbetsdagar från dag dåkompletta handlingarlämnats inUtfärda slutbesked inomtvå arbetsdagar från dagdå komplett underlaglämnats in och/eller efteratt slutsamråd har hållitsBNMålnivå: 100 %Källa: ÄrendehanteringssystemetCastorBNMålnivå: 100 %Källa: ÄrendehanteringssystemetCastor)BNMålnivå: 100 %Källa: ÄrendehanteringssystemetCastorBNMålnivå: 100 %Källa: ÄrendehanteringssystemetCastorBNMålnivå: 100 %Källa: ÄrendehanteringssystemetCastor86% Under andra halvåret varmåluppfyllelsen 98 procent.78% Måluppfyllelsen har sjunkitunder andra halvåre. Medeltidenför enkla bygglovsärenden varunder 8,5 arbetsdagar.70%98% Under andra halvåret klaradesåtagandet i samtliga ärenden.100%Tillsynsärenden skabehandlas inom angivnatidsramar: Senast inom 5arbetsdagar efter det attett tillsynsärende (t.ex.olovligt byggande,ovårdad tomt) kommit tillstadsarkitektkontoretskännedom skaplatsbesök genomförasKommunstyrelsen ärnöjd medkommunledningsförvaltningensverksamhetFörvaltningarna är nöjdamed kommunledningsförvaltningensverksamhetBNMålnivå: 100 %Källa: ÄrendehanteringssystemetCastorKSMålnivå: Minst 3,0 påvarje kontor (högstavärde 4,0)Källa: Intervjuer/enkätKSMålnivå: Minst 3,0 påvarje kontor (högstavärde 4,0)Källa: Enkät78%3,11 Utfallet avser 2011, ingenmätning har genomförts 2012.3,31 Samtliga kontor har ettmedelvärde över 3.Katrineholmskommunkoncern harnöjda medarbetareSamtliga nämnder ochbolagMålnivå: NMI 70Källa: MedarbetarenkätNMI 68Utfallet avser 2011, ingenmedarbetarundersökninggenomfördes under 2012.I KFAB:s nöjd medarbetarindex(NMI) visar utfallet 69.

76 (100)Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentarenAndelen nöjdakursdeltagare inompersonal- ochuppdragsutbildningenska ökaVIANMålnivå: Andelenkursdeltagare som ikursutvärdering anger attkursen som helhet varbra eller mycket bra skaöka till 78 % 2012Källa: Egen redovisning84%Katrineholms kommunsmedarbetare känner tillvad kommunensarbetsgivarmärke står förPersonalenssammansättning ska iökad grad spegla detomgivande samhälletavseende kön och etniskmångfaldSamtliga nämnderMålnivå: 90 %Källa:MedarbetarenkätenMålnivå: Personalenssammansättning ska iökad grad spegla detomgivande samhälletavseende kön och etniskmångfaldSamtligaKälla: Personalstatistik,medarbetarenkätArbetsgivarmärket har inte tagitsfram ännu och ingen mätning ärdärmed genomförd.14% I 2011 års medarbetarenkätsvarar 14% (män 18%, kvinnor13%) ja på frågan "Jag ellernågon av mina föräldrar är född iannat land än Sverige".Enligt statistik från SCB varandelen invånare med utländskbakgrund (utrikes född ellerbåda föräldrarna utrikes födda) iKatrineholm 18 procent 31december 2010.

77 (100)RÄKENSKAPERDriftsredovisningRedovisat 2012 Budget Budget- RedovisatIntäkter Kostnader Netto 2012 avvikelse 2011Kommunfullmäktige/politiskledning 232 -8 178 -7 946 -8 707 761 -8 499Bildningsnämnden 106 986 -755 487 -648 501 -643 443 -5 058 -648 197Byggnadsnämnden 7 -261 -254 -320 66 -6 007Kommunstyrelsen 229 154 -360 349 -131 195 -130 634 -561 -111 679Kultur- och turismnämnden 4 174 -37 496 -33 322 -33 826 504 -33 767Miljö- och hälsosskyddsnämnden 0 -300 -300 -320 20 -4 666Service- och tekniknämnden 92 010 -264 004 -171 994 -165 554 -6 440 -179 199Socialnämnden 13 725 -167 448 -153 723 -129 877 -23 846 -135 850Viadidaktnämnden 47 528 -99 340 -51 812 -52 069 257 -50 836Vård- och omsorgsnämnden 184 589 -740 509 -555 920 -560 327 4 407 -543 835Summan nämnder 678 405 -2 433 372 -1 754 967 -1 725 077 -29 890 -1 722 535KS medel till förfogande 0 -5 892 -5 892 -6 307 415 -2 448Personalomkostnadspålägg ochsemesterlöneskuld 33 975 167 256 201 231 168 110 33 121 175 950Pensioner 0 -110 618 -110 618 -107 500 -3 118 -123 938Intäkter Viadidakt Vingåker 9 326 0 9 326 9 326 0 9 058Kapitalomkostnadsintäkter 0 47 368 47 368 48 032 -664 62 139Avskrivningar 0 -38 780 -38 780 -47 500 8 720 -42 666Skatter och statsbidrag 1 679 724 0 1 679 724 1 668 243 11 481 1 642 909Finansiering, utdelningar mm 43 728 -10 371 33 357 36 235 -2 878 33 974Jobbcentrum 0 -900 -900 -900 0 -900Räddningstjänsförbund 0 -25 979 -25 979 -25 980 1 -25 101Summa finans 1 766 753 22 084 1 788 837 1 741 759 47 078 1 728 977RESULTAT 2 445 158 -2 411 288 33 870 16 682 17 188 6 442Driftredovisningen visar nämndernas nettokostnader i förhållande till tilldelad budget. Utfallet kanäven jämföras med samma period föregående år. Som framgår av den ekonomiska analysen, så harkommunens nettokostnader ökat med 1,3 procent mellan 2011 och 2012. Under samma period harskatteintäkterna och utjämningen ökat med 2,2 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkteroch utjämning visar samma sak, då 97,1 procent av kommunens skatteintäkter och utjämning ärbundna till nettokostnader. Detta medger mycket lite handlingsutrymme för det oförutsedda.Flera nämnder visar negativa avvikelser för 2012. Sammanlagt visar nämndernas prognoser på ettöverskridande jämfört med budget på 23,7 mnkr.Störst avvikelse visar socialnämnden med 23,8 mnkr, vilket motsvarar 18 procent av nettobudgeten.Orsaken till det underskottet beror inte på en enskild händelse under året utan på förhöjda kostnaderinom samtliga kärnverksamheter samt stora volymökningar. Utbetalningarna av försörjningsstödhar uppgått till 53,5 mnkr under året, vilket är 2,4 mnkr högre än året innan. Socialnämnden harunder året arbetat intensivt för att dämpa resursbehovet för utbetalt försörjningsstöd. Under året harinsatser så som Jobb och utvecklingsgarantin, trygghetsanställningar och Arbetslinjen, hållit tillbakaresursbehovet med 18,7 mnkr. Trots dessa insatser har kostnaderna för försörjningsstöd överskriditbudgeten med 10,3 mnkr.

78 (100)I början av året prognostiserade nämnden att sex barn och unga skulle vara placerade på institutionför en genomsnittlig vårddygnskostnad på 3846 kr. Utfallet för 2012 visar att i genomsnitt har 17barn/unga varit placerade till en snittkostnad på 2886 kr per vårddygn. Den stora volymökningenhar medfört att kostnaderna överskridit budgeten med 9 mnkr.Även kostnaderna för institutionsvård för vuxna har varit högre än beräknat under året. Socialnämndenprognostiserade ett vårdbehov för 15 vuxna till en kostnad på 1166 kr per vårddygn. Islutet av året redovisar nämnden 21 helårsplaceringar av vuxna till en snittkostnad på 1251 kr pervårddygn.Även bildningsnämnden visar en negativ avvikelse jämfört med budget med -5,1 mnkr, vilketmotsvarar ca 1 procent av nettobudgeten. Bildningsnämnden gick in i året med ett underskott på -18 mnkr från 2011. För att hämta hem underskottet samt anpassa organisationen till att två nyafriskolor etablerat sig i Katrineholms kommun har det skett ett stort omställningsarbete under åretdär organisationen minskat med 128 personer. Omställningsarbetet har även omfattat nedläggningav Valla skola år 7-9, Sjöholms skola och Nävertorpsskolan. Omställningen har resulterat i att 1-16årsverksamheten nu ligger inom budgetramen. Gymnasieskolan har inte nått lika långt i sitt omställningsarbetemed att anpassa organisationen till det vikande elevunderlaget. Av nämndens underskottär 3,9 mnkr hänförligt till gymnasieskolan. Även grundsärskolan visar ett underskott med 1,4mnkr beroende på ökat antal elever.Service- och tekniknämnden redovisar en negativ budgetavvikelse om 6,4 mnkr, vilket motsvarar4 procent av nettobudgeten. Även service- och tekniknämnden redovisade att stort underskott 2011på 14,9 mnkr vilket innebar att nämnden gick in i 2012 med ett stort besparingskrav. Samtligaavdelningar fick ta del av detta och ett besparingsprogram upprättades. Orsakerna till årets underskottär flera, både svårigheter att anpassa verksamheten till minskade ekonomiska ramar samt högakostnader för vinterväghållning. Avdelningen gata/park redovisar ett budgetöverskridande om 4,3mnkr för året beroende på högre kostnader än budgeterat både för reparationer och för parkunderhållet.Vinterväghållningen redovisar en negativ avvikelse om 2,4 mnkr. Inom sportcentrum har engenomgripande organisationsöversyn genomförts vilket gett en mer effektiv organisation. Sportcentrumredovisar en positiv avvikelse jämfört med budget om 1 mnkr.Vård- och omsorgsnämnden visar på en positiv avvikelse om 4,4 mnkr, vilket är 0,7 procent avnettobudgeten. Avvikelsen beror på att den buffert som nämnden har om 2,6 mnkr inte har utnyttjatsunder året. Äldreomsorgen visar på en negativ budgetavvikelse på -1,6 mnkr. Underskottetfinns inom hemtjänsten där verksamheten inte kunnat ställa om utifrån de nya förutsättningarna iLOV. Hemtjänsten i egen regi visar ett underskott om 3,2 mnkr. För närvarande har 88,5 procent avbrukarna i hemtjänsten vart interna utförare och 11,5 procent externa utförare. Avstämningar av detekonomiska läget har pågått kontinuerligt under året och åtgärdsplaner är framtagna. Handikappomsorgenvisar på en positiv avvikelse om 1,8 mnkr. Resultatet beror bland annat på högre intäkterfrån Migrationsverket och ej utnyttjat betalningsansvar.Kommunstyrelsen redovisar en positiv avvikelse om 5,7 mnkr, vilket är 4 procent av nettobudgeten.Årets överskott har sitt ursprung i det uppdrag som samtliga nämnder fick under våren 2012.Kommunstyrelsen åtog sig att leverera ett överskott på 3,9 mnkr. De besparingar som genomfördesbestod av senareläggning av vakanta tjänster, ett inställt projekt (Hel- deltidsprojektet), intäkteravseende 2011 inom samhällsbyggnadsförvaltningen samt lägre utnyttjande av konsulter. Dessutomhar kommuncentrala ansvarsposter en positiv avvikelse på 1,4 mnkr där största delen avser fastigheteroch lokaler som har fått in högre arrendeintäkter än budgeterat.Viadidaktnämnden redovisar mindre överskott om 0,2 mnkr jämfört med budget. Även om resultatetär nära noll, har stora ansträngningar gjorts inom nämndens verksamhetsområde under 2012.Anledningen till detta är den markanta minskningen av statliga medel för vuxenutbildningen somskett under året. Jämfört med föregående år har de statliga medlen minskat med 6 mnkr. Detta harinneburit att elevintaget till yrkes- och distansutbildningar helt tvingats upphöra under 2012. Elever

79 (100)som tidigare påbörjat sina utbildningar måste emellertid få slutföra sina studier, vilket resulterat istora ofinansierade kostnader. Vid årets slut är budgetavvikelsen enbart för gymnasial vuxenutbildning-2,9 mnkr. Åtgärder för att reducera den totala budgetavvikelsen har skett genom att pensionsavgångarinte återbesatts samt genom en allmän översyn av samtliga kostnader. Dessa åtgärder harmedfört att resultatet för nämnden ändå visar att kostnaderna hanterats inom ram.Kultur- och turismnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse om 0,5 mnkr. Årets överskott harsitt ursprung i det uppdrag som samtliga nämnder fick under våren 2012. Kultur- och turismnämndenåtog sig att leverera ett överskott på 0,4 mnkr. De besparingar som genomfördes bestodav senareläggning av vakanta tjänster samt att kulturundersökningen som planerats till 2012,senarelagts.Finansförvaltningen totalt visar på en positiv avvikelse jämfört med budget på 47 mnkr. Den störstaavvikelsen beror på den engångsintäkt avseende återbetalning av delar av arbetsgivaravgifter föråren 2007 och 2008 som uppgår till 34 mnkr. Även skatteintäkterna och statsbidragen visar enpositiv avvikelse med +11,5 mnkr. Kommunens kostnader för pensioner visar en avvikelse med-3 mnkr jämfört med budget. Finansnettot visar en positiv avvikelse om 2,7 mnkr. Kostnaden förårets lönerörelse blev högre än budgeterat med 7,2 mnkr. Avskrivningarna blev 8,7 mnkr lägre änbudgeterat.

80 (100)InvesteringsredovisningTotalainv Total Budget Budget- Redovisat2012 2012 avvikelse 2011Kommunfullmäktige/politisk ledning 0 0 0 0Bildningsnämnden -4 176 -5 719 1 543 -3 080Kommunstyrelsen inkl. Exploateringar -100 360 -166 435 66 075 -93 056varav Exploateringar -7 792 -68 721 60 929 -28 165Varav KLC -68 480 -65 551 -2 929 -50 835varav Lokstallet -9 812 -3 649 -6 163 -8 026Varav digitala infartsskyltar -299 -2 000 1 701 0Kultur- och turismnämnden -2 422 -10 380 7 958 -1 966varav Lokstallet UKF -840 -1 200 360 0varav Skateparken -316 -7 400 7 084 -114Miljö och hälsoskyddsnämnden 0 0 0 -11Service- och tekniknämnden -27 580 -29 611 2 031 -17 921varav sammanslagning Stadsparken/Gröna Kulle -1 684 -1 500 -184 0varav Äventyrsbadet -4 307 -5 000 693 0varav gatubeläggningar -5 118 -4 993 -125 0Socialnämnden -1 718 -1 400 -318 -243Viadidaktnämnden -442 -455 13 -144Vård- och omsorgsnämnden -4 865 -16 262 11 397 -2 549varav uppgradering av verksamhetssystem -844 -1 099 255 0varav utrustning och larm Lövåsgården -2 740 -9 169 6 429 0varav larm särkilda boenden -25 -2 809 2 784 -190SUMMA NÄMNDER inkl exploateringar -141 563 -230 262 88 699 -118 970Spec EXPLOATERINGAR -7 792 -68 721 60 929 -28 165varav Lövåsen/Sandbäcken inkl Terminalgatan -5 608 -36 518 30 910 -24 838varav Nyköpingsvägen -1 571 -3 000 1 429 0varav Djulönäset 0 -2 745 2 745 0varav Trollestrand -10 -21 368 21 358 -32varav kv Linnean -376 0 -376 -40Investeringsredovisningen visar nämndernas investeringar i förhållande till tilldelad budget. Utfalletför 2012 visar att investeringarna under året uppgått till 141,5 mnkr. Budget för året uppgår till230,3 mnkr.Den i särklass största investeringen är Norra terminalen på Katrineholms Logistikcentrum, 68,5mnkr. Budgeten för året har överskridits på grund av att Trafikverket fakturerat tidigare än beräknat.Vid stora omfattande projekt kan utfallet för ett enskilt år överskrida det budgeterade, menbudgeten för projektet som helhet följs enligt plan.Investeringen i digitala infartsskyltar har försenats på grund av att upphandlingen överklagades.

81 (100)Investeringar i Lokstallet har gjorts med 9,8 mnkr av kommunstyrelsen. Kultur och turismnämndenhar investerat 0,9 mnkr i Lokstallet avseende konstnärlig utsmyckning samt inredning för ung,kultur och fritids verksamhet.Byggandet av skateparken påbörjades i juni och beräknas vara klar sommaren 2013. De störstakostnaderna kommer under 2013 och ca 6 mnkr kommer att begäras överflyttade till nästa år.Service- och tekniknämndens investeringsbudget för året är 29,6 mnkr. Utfallet för nämndenuppgick till 27,6 mnkr. Sammanslagning av stadsparken har genomförts under året till en kostnadav 1,7 mnkr. Under höstlovet öppnades äventyrsbadet till mångas stora glädje. Investeringenkostade 4,3 mnkr av de avsatta medlen på 5 mnkr.Under 2011 gjordes minimalt med asfalteringsarbeten på grund av den utdragna asfaltsupphandlingsom blev klar först i slutet av 2011. Detta har istället inneburit ett intensivt arbete under 2012. Cirka34 700 m 2 asfalt har toppbelagts för 5,1 mnkr. I centralorten har större beläggningsunderhåll utförtsbland annat på Skalltorpsgatan, Sjölandsvägen, Åsporten, Malinbodaplan och del av Högmossevägenoch Ljungvägen.Inom grund- och förskolan har investeringarna under året främst skett i utbyte av möbler och samtnyinvestering i IT-utrustning såsom smartboards och projektorer inom de olika verksamheterna.Inom gymnasiet har det investerats i data och labbutrustning till bland annat teknikprogrammet ochel- och energiprogrammet och maskiner till fordonsprogrammet. Upprustning av miniaulan vidDuveholm/KTC har genomförts samt upprustning av köket i restaurangen på Linden. Totalt harnämnden förbrukat 4,2 mnkr av investeringsmedlen.Vård och omsorgsnämnden hade för året 9,2 mnkr i budget för larm och utrustning till Lövåsgården.Investeringen av larm till Lövåsgården har skjutits upp på grund av en överklagan av upphandlingenmen installationen är nu påbörjad. Investeringen i övrig utrustning är också påbörjadeoch kommer att slutföras 2013 i och med att inflyttningen av etapp 2 på Lövåsgården är klar.Investeringen av nytt verksamhetssystem är påbörjad och implementeringen beräknas att vara klar iapril 2013. Ovanstående medför att större delen av nämndens investeringsbudget på 16,3 mnkr intehar förbrukats.Investeringar beslutade av kommunfullmäktige utförda av KFABKFAB har på uppdrag av Katrineholms kommun påbörjat om- och tillbyggnad av Lövåsgården.Byggnationen sker i 2 etapper. Etapp 1 som omfattar 46 lägenheter, varav 16 är nyproduktion, ochgemensamma utrymmen färdigställdes i juni. Etapp 2 som omfattar 44 lägenheter och gemensammautrymmen färdigställs i september 2013.Under året har ombyggnation av ventilation på Södra skolan färdigställts. Projektet beslutades isamband med budget 2011. Vidare har anpassning skett av lokaler för Katrineholms TekniskaCollege på Duveholmsgymnasiet. Den beslutade investeringen angående utbyggnad av en förskoleavdelninginom tätorten har genomförts vid Västangården. Utbyggnaden av Tallhedens korttidsboendehar skjutits upp och kommer att genomföras under 2013.Investeringarna redovisas uppdelade per projekt i bilaga1.

82 (100)ResultaträkningBelopp i tkrNot2012 2011Verksamhetens intäkter 1 358 947 348 069Verksamhetens kostnader 2 -1 989 515 -1 954 450Av- och nedskrivningar 3 -39 616 -42 816VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1 670 185 -1 649 198Skatteintäkter 4 1 203 617 1 171 731Generella statsbidrag & utjämning 5 476 107 471 179Finansiella intäkter 6 37 401 35 229Finansiella kostnader 7 -13 069 -22 499RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 33 871 6 442Extraordinära intäkter 0 0Extraordinära kostnader 0 0ÅRETS RESULTAT 8 33 871 6 442

83 (100)BalansräkningBelopp i tkr 2012 2011TILLGÅNGARNotANLÄGGNINGSTILLGÅNGARMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARMark, byggnader och tekniska anläggningarFastigheter och anläggningar 9 490 276 396 848Pågående investeringar 10 146 541 163 463Maskiner och inventarierInventarier 11 77 412 72 152Summa materiella anläggningstillgångar 714 229 632 463FINANSIELLAANLÄGGNINGSTILLGÅNGARLångfristiga fordringar 12 5 939 693 501Värdepapper, andelar mm 13 54 059 53 789Bidrag till statlig infrastruktur 14 43 920 44 260Summa finansiella anläggningstillgångar 103 918 791 550S:A ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 818 147 1 424 013OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARFörråd 15 820 834Exploateringar 16 19 064 18 880Övriga kortfristiga fordringar 17 894 171 203 146Likvida medel 18 74 090 22 328S:A OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 988 145 245 189S:A TILLGÅNGAR 1 806 292 1 669 202

84 (100)EGET KAPITAL DÄRAV ÅRETS RESULTATEget kapital 19 1 000 873 994 431Årets resultat 19 33 871 6 442S:A EGET KAPITAL 1 034 745 1 000 873AVSÄTTNINGARAvsättningar för pensioner 20 140 532 133 952Avsättningar för statlig infrastruktur 21 42 149 46 002Övriga avsättningar 22182 681 179 953SKULDERLångfristiga skulder 23 0 180 000Kortfristiga skulder 24 588 866 308 375S:A SKULDER 588 866 488 375S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR& SKULDER 1 806 292 1 669 202Borgensförbindelser 923 197 831 901därav kommunala bolag 915 120 823 005därav borgen och förlustansvar egna hem 1 409 1 588Pensionsskuld ansvarsförbindelse enl KPA (inkl löneskatt) 25 947 113 949 590Operationella leasingsavgifter 26 29 692 40 263

85 (100)KassaflödesanalysBelopp i tkr Kommunen KoncernenNot 2012 2011 2012 2011DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 33 871 6 442 37 172 11 627Justering för av- och nedskrivningar 3 39 616 42 816 116 837 114 884Justering för gjorda avsättningar 27 2 728 20 711 2 102 12 647Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -61 103Medel från verksamheten före förändringav rörelsekapital 76 216 69 970 156 050 139 261Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar 28 -691 209 -5 971 -61 626 12 930Ökning-/minskning+ förråd och varulager 29 14 -8 528 1 049Ökning+/minskning- kortfristiga skulder 30 280 492 -59 244 52 329 -67 164Kassaflöde från den löpande verksamheten -334 488 4 747 147 280 86 076INVESTERINGSVERKSAMHETENInvestering- i materiella anläggningstillgångar 31 -158 269 -14 578 -332 859 -293 269Försäljning+ av materiella anläggningstillgångar 31 20 802 17 20 802 17Investering i pågående projekt 31 16 922 -104 394 65 140 -18 859Ökning-/minskning+ finansiella anläggningstillgångar 32 -270 -394 -271 -394Kassaflöde från investeringsverksamheten -120 816 -119 348 -247 188 -312 505FINANSIERINGSVERKSAMHETENNyupptagna lån 23 0 80 000 211 159Amortering- av skuld 23 -180 000 0 -129 590 0Ökning-/minskning+ långfristiga fordringar 33 687 562 -19 950 290 740 -38 005Bidrag till statlig infrastruktur 14 340 340 340 340Korrigering nedskrivning 31 -836 -150 -836 -150Kassaflöde från finansieringsverksamheten 507 066 60 240 160 654 173 344UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIGINFRASTRUKTURUtbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0 0 0 0Årets kassaflöde 51 762 -54 361 60 746 -53 085Likvida medel vid årets början 18 22 328 76 689 35 851 88 936Likvida medel vid årets slut 18 74 090 22 328 96 597 35 851Förändring av likvida medel 51 762 -54 361 60 746 -53 085

86 (100)Noter2012 2011 2012 2011Not 1 Not 4Intäkter 728 031 750 799 SkatteintäkterVarav:Egna skatteintäkterFörsäljningsmedel 15 501 14 980 Egna skatteintäkter 1 188 776 1 143 527Taxor och avgifter 72 485 80 969Hyror och arrenden 25 273 21 019 SkatteavräkningsintäkterBidrag 165 300 150 155 Slutavräkning 2009 korr -10Försäljning av vht och entreprenad 74 910 75 172 Slutavräkning 2010 3 4 652Försäljning av exploateringsfastigheter 0 391 Slutavräkning 2011 227 23 562Försäljning av anläggningstillg 2 639 981 Prel avräkning 2012 14 611Övriga intäkter 2 838 4 402 Summa 1 203 617 1 171 731Interna intäkter -369 084 -402 730Summa externa intäkter 358 947 348 069 Not 5Generellt statsbidragNot 2Bidragsintäkter och kostnaderKostnadsutjämning 53 486 55 842Verksamhetens kostnader -2 358 600 -2 357 180 Inkomstutjämning 304 393 292 306Varav: Regleringsbidrag/avgift 15 939 33 173Inköp av anlägg. och underhållsmatr. -8 516 -9 616 Gen sysselsättningsstödBidrag och transfereringar -143 760 -147 716 LSS-utjämning 49 452 39 683Entreprenad och köp av vht -227 201 -193 228 Kommunal fastighetsavgift 52 837 50 175Personalkostnader -1 257 507 -1 258 119 Summa 476 107 471 179Lokal och markhyror, fastighetsserv. -194 667 -184 790Hyra/leasing av anläggningstillgångar -21 286 -19 632 Not 6Bränsle, enerig och vatten -13 755 -12 821 Finansiella intäkterMaterialkostnader -56 869 -61 836 Ränteintäkter 35 569 33 591Övriga kostnader -72 148 -67 309 Intrångsersättning 0 0Kapitalkostnader -39 616 -42 816 Övriga finansiella intäkter 1 833 1 637Interna kostnader 362 891 402 112 Summa 37 401 35 229Summa externa kostnader -1 995 709 -1 955 067Diff. interna konton 6 193 617 Not 7Summa -1 989 515 -1 954 450 Finansiella kostnaderRäntekostnader -12 696 -16 832Not 3 Indexreglering Citybanan* -397 -5 652Avskrivningar Övriga finansiella kostnader 25 -14Planenliga avskrivningar -38 780 -42 666 Summa -13 069 -22 499Nedskrivning -836 -150 2011 Indexreglering Citybanan för åren 2008-2011 *-39 616 -42 816Not 8Årets resultat enl.resultaträkningen 33 871 6 442Reavinst av försäljning -2 639 -1 356OmställningskostnaderSänkn diskonteringsränta pensioner 11 039Pensioner förtroendevalda 6 644Avgår öronmärkningVälfärdsutmaningar -17 000Tillväxtprojekt -4 800Justerat resultat 31 232 970

87 (100)2012 2011 2012 2011Not 9 Not 13Mark byggnader och tekniska anläggningarVärdepapper, andelarBokf värde 1 jan 396 848 412 962 och bostadsrätterAnskaffning under året 135 664 4 821 AktierFörsäljning -20 803 -7 Katrineholms Fastighets AB 40 129 40 129Utrangering 0 Katrineholm Vatten och Avfall AB 4 000 4 000Planenlig avskrivning -21 435 -20 928 Katrineholms Logistikfastigheter AB 5 880 5 880Summa 490 275 396 848 Katrineholm Rail Point AB 960 960Avskrivningstider 10-75 år 10-50 år Katrineholms Entreprenörscentrum AB 49 49KFV marknadsföring AB 30 30Not 10 Katrineholms Tekniska College AB 255 255Pågående investeringar SKL Kommentus AB 2 2Ej aktiverade investeringar 2012-12-31 Energikontoret i Mälardalens AB 32 32Bokfört värde 1 jan 163 463 59 069 Sörmlands Turismutveckling AB 7 7IB ny-, till- och ombyggnad 120 459 Andelar,bost.rätter m mAnskaffning ny-, till- och ombyggnad 133 771 61 390 Kommuninvest ek. förening* 890 890Aktivering -158 069 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 1 818 1 547Ny-, till- och ombyggnad 96 160 Övriga andelat 2 2IB exploatering 43 004 Bostadsrätter 6 6Anskaffning exploatering 7 792 43 004 Summa 54 059 53 789Aktivering -416 *Andelskapitalet i Kommuninvest ekonmiska förening avserExploatering 50 381 inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomiska föreningSumma 146 541 163 463 har därefter beslutat om insatsemmisioner om sammanlagtPågående investeringar -ingen avskrivning301 tkr för Katrineholms kommun.Katrineholms kommun har ingått en solidarisk borgen såsomNot 11för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtligaMaskiner och inventariernuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommunerBokfört värde 1 jan 72 152 84 145 som per 2012-12-31 var medlemmar i KommuninvestAnskaffning under året 22 605 9 756 ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser.Försäljning 0 -11 Mellan samliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiskaUtrangering 1 0 förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningenPlanenlig avskrivning -17 346 -21 738 av ansvaret mellan medlemskommunerna vid eventuelltSumma 77 412 72 152 ianspråkstagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enl.Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande tillstorleken på de medel som respektive medlemskommunNot 12lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande tillLångfristiga fordringarstorleken på medlemskommunernas respektive insatskapitalEricsbergs Goif 1 639 1 639 i Kommuninvest ekonomiska förening.Vägverket 0 40 000 Vid en uppskattning av den finansiella effekten avFora ABKatrineholm kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgens-Förlagslån Kommuninvest 4 300 4 300 förbindelse, kan noteras att per 2012-12-31 uppgickVA-bolag 0 250 442 Kommuinvest i Sverige AB:s totala förpliktelse tillKFAB 0 397 119 268 008 533 162 kronor och tillgångarna till 272 786 307 725Summa 5 939 693 501 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelsernauppgick till 1 246 574 793 kronor och andelen av de totalatillgångarna uppgick till 1 270 703 159 kronor.

88 (100)2012 2011 2012 2011Not 14 Not 20Bidrag till statlig infrastrukturPensionsavsättningBidrag till Citybana* 36 100 36 100 Ingående avsättning 133 952 112 820Bidrag till trafikplats Finntorp** 8 500 8 500 Pensionsutbetalning -8 578 -12 633Upplösning trafikplats Finntorp** -680 -340 Nyintjänad pension 5 730 10 807Summa 43 920 44 260 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 6 401 4 370*upplösning börjar 2013 och pågår under 25 år Sänkning av diskonteringsränta 0 11 039** upplösning börjar 2011 och pågår under 25 år Beräknad pension förtroendevalda 3 118 7 949Övrigt -92 -400Utgående avsättning 140 532 133 952Not 15Uppdelning per förmånFörråd varav pensionsbehållning 29 30Måltidsverksamhetens förråd 781 44 varav förmånsbestämd ÅP 82 108 77 847Övriga förråd 39 790 varav särskild avtalspension 2 381 3 174Summa 820 834 varav visstidspensioner 4 487 11 845varav pension till efterlevande 1 462 1 608Not 16 varav PA-KL pensioner 13 721 13 296Exploateringar varav pension till förtroendevalda 8 907 6 397Bostadsmark 9 502 9 318 Aktualiseringsgrad 86,0% 80,0%Industrimark 9 562 9 562Summa 19 064 18 880 Not 21Avsättning för statlig infrastrukturNot 17Avsättning för Citybana*Övr kortfristiga fordringar Redovisat värde 1/1 41 752 36 100Kundfordringar 80 911 50 747 Nya avsättningar 0 0Interimsfordringar 53 702 29 491 Ianspråkstagna avsättningar 0 0Fordran mervärdesskatt 10 292 10 001 Outnyttjat belopp som återförts 0 0Kortfr del av långfristig fordran 645 205 18 489 Förändring av nuvärde 397 5 652Peridisering fakturor 48 795 34 046 Utgående avsättning 42 149 41 752Fordran skatt 55 267 60 374 *utbetalning börjar 2013och sker jämt fördelat under 2013-2017Kortfristig placering 0 0Summa 894 171 203 146 Avsättning för trafikplats Finntorp**Redovisat värde 1/1 4 250 8 500Not 18 Nya avsättningar 0 0Likvida medel Ianspråkstagna avsättningar -4 250 -4 250Banker 902 21 748 Outnyttjat belopp som återförts 0 0Plusgiro 73 001 319 Förändring av nuvärde 0 0Handkassor 187 261 Utgående avsättning 0 4 250Summa 74 090 22 328 **utbetalning sker 2011 och 2012 jämt fördelat,Not 19 Not 22Specifikation till förändringÖvriga avsättningarav eget kapital Avsatt utlokalisering städverksamhet 0 1 822Ingående eget kapital 1 000 873 994 431 Ianspråkstagna avsättningar 0 -1 822Årets resultat 33 871 6 442 Summa 0 0Utgående eget kapital* 1 034 745 1 000 873Varav fond uppr. saml lokaler 163 163

89 (100)2012 2011 2012 2011Not 23 Not 27Långfristiga skulderÖkning/minskning avSkuld 1 jan 180 000 100 000 gjorda avsättningarNyupplåning 0 80 000 Avsättningar 1/1 179 953 159 242Överfört till kortfristig skuld -180 000 Avsättningar 31/12 182 681 179 953Summa 0 180 000 Förändring 2 728 20 711Not 24 Not 28Kortfristiga skulderÖkning/minskning avLeverantörsskulder 110 317 76 702 kortfristiga fordringarInterimsskulder Fordringar 1/1Kortfristig låneskuld 250 000 Exploateringar 18 880 19 979Sem lönesk, okomp ö-tid 82 985 82 253 Övr. kortfristiga fordringar 203 146 196 077Personalförsäkringsavgifter 23 477 21 614 222 026 216 056Moms 1 306 2 745 Fordringar 31/12Periodiseringar leverantörsfakturor 1 007 52 Exploateringar 19 064 18 880Övriga interimsskulder 43 005 42 994 Övr. kortfristiga fordringar 894 171 203 146Pension individuell del 39 944 39 745 913 235 222 027Anställdas källskatt 20 160 18 036 Ökning+/minskning- -691 209 -5 971Negativ skatteavräkning 0 0Generalschablon flyktingvht 8 720 20 347 Not 29Övriga kortfr skulder 7 947 3 888 Ökning/minskning avSumma 588 866 308 375 förråd och varulagerFörråd/varulager 1/1 834 826Not 25 Förråd/varulager 31/12 820 834Ansvarsförbindelse Ökning-/minskning+ 14 -8Ingående ansvarsförbindelse 949 590 857 865Pensionsutbetalning -39 666 -37 128 Not 30Ränte- och basbeloppsuppräkningar 46 821 27 119 Ökning/minskning avBromsen 0 34 389 kortfristiga skulderÖvrigt -10 594 31 Skulder 1/1 308 375 367 620Sänkning av diskonteringsränta 0 66 367 Skulder 31/12 588 866 308 375Beräknad pension förtroendevalda 962 947 Ökning+/minskning- -280 492 59 244Utgående avsättning 947 113 949 590Uppdelning per förmånvarav intjänad pensionsrätt 573 272 568 631varav särskild avtalspension 234 491varav livränta 14 664 15 201varav pension till efterlevande 5 836 5 614PA-KL och äldre utfästelser 163 051 169 890varav förtroendevalda 5 143 4 369Not 26Operationell leasingFramtida leasing-som förfaller inom ett år 16 744 21 354-som förfaller inom två till fem år 12 948 18 909Summa operationell leasing 29 692 40 263

90 (100)2012 2011Not 31Investering i materiellaanläggningstillgångarIngående värde 1/1 632 463 556 175Utgående värde 31/12 714 229 632 463Förändring -81 765 -76 288Av- och nedskrivningar under året -39 616 -42 816varav nedskrivningar -836 -150Totala investeringar -120 546 -118 955varavinv. i pågående projekt -16 922 104 394försäljningar 20 802 17investeringar -158 269 -14 578Not 32Ökning- av finansiellaanläggningstillgångarVärdepapper andelar 1/1 53 789 53 396Värdepapper andelar 31/12 54 059 53 789Förändring -270 -394Not 33Ökning/minskning avlångfristiga fordringarLångfristiga fordringar 1/1 693 501 673 551Långfristiga fordringar 31/12 5 939 693 501Förändring 687 562 -19 950

91 (100)Sammanställd redovisning resultaträkningBelopp i tkrTkrNot 2012 2011Verksamhetens intäkter 1 587 369 591 209Verksamhetens kostnader 2 -2 081 207 -2 064 792Avskrivningar -116 002 -114 884VERKSAMHETENSNETTOKOSTNADER -1 609 840 -1 588 468Skatteintäkter 1 203 617 1 171 731Generella statsbidrag & utjämning 476 107 471 179Finansiella intäkter 8 512 7 270Finansiella kostnader -40 999 -47 866RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRAPOSTER 37 397 13 846Extraordinära intäkter och kostnader 0 0Peridiseringsfond och uppskjuten skatt 150 -1 853RESULTAT EFTER EXTRAORDINÄRAPOSTER 37 547 11 993Årets skatt -375 -366ÅRETS RESULTAT 37 172 11 627

92 (100)Sammanställd redovisning balansräkningBelopp i tkrTILLGÅNGARNot 2012 2011ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARIMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgång 37 451Summa immateriella anläggningstillgångar 37 451MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARMark, byggnader och tekniska anläggningarFastigheter och anläggningar 3 2 250 070 2 057 014Pågående investeringar 199 048 264 188Maskiner och inventarierInventarier 86 803 83 389Summa materiella anläggningstillgångar 2 535 921 2 404 591FINASIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARVärdepapper, andelar mm 4 090 3 820Långfristiga fordringar 7 327 47 768Bidrag till statlig infrastruktur 44 260 44 260Summa finansiella anläggningstillgångar 55 677 95 848S:A ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2 591 636 2 500 890OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARFörråd 874 1 402Övriga kortfristiga fordringar 4 261 081 199 454Likvida medel 96 597 35 851S:A OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 358 552 236 708S:A TILLGÅNGAR 2 950 188 2 737 598

93 (100)EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR &SKULDERNot 2012 2011EGET KAPITAL DÄRAV ÅRETS RESULTATEget kapital 1 074 029 1 062 268Årets resultat 37 172 11 627S:A EGET KAPITAL 5 1 111 201 1 073 895AVSÄTTNINGARAvsättningar för pensioner och skatt 6 155 708 148 559Övriga avsättningar 0 1 194Infrastruktur 42 149 46 002S:A AVSÄTTNINGAR 197 857 195 755SKULDERLångfristiga skulder 7 1 183 829 1 062 978Kortfristiga skulder 8 457 300 404 971S:A SKULDER 1 641 130 1 467 949S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR& SKULDER 2 950 188 2 737 598Borgensförbindelser 8 077 8 896därav borgen och förlustansvar egna hem 1 409 1 534Summa pensionsskuld 947 113 949 590Övr ansvarsförbindelser och panter 178 718 178 718

94 (100)Sammanställd redovisning noterBelopp i tkr 2012 2011 2012 2011Not 1 Not 5Specifikation tillVerksamhetens intäkterförändringKommunen 358 947 348 069 av eget kapitalKFAB 328 886 320 849 Ingående eget kapital 1 074 029 1 062 268VSR 28 915 27 850 Direktbokning Eget kapitalLOGISTIKFASTIGHETER 88 5 904KVAAB 90 221 86 350 Årets resultat 37 172 11 627Interna mellanhavanden i formav intäkter har eliminerats -219 689 -197 813 Summa utgåendeSumma 587 369 591 209 eget kapital 1 111 201 1 073 895Not 2 Not 6Verksamhetens kostnaderPensionsskuld och skatterKommunen -1 989 515 -1 954 450 Kommunens avsättning 140 532 133 952KFAB -231 696 -228 423 KFAB 2 626 2 377VSR -26 836 -25 780 VSR 12 152 10 719LOGISTIKFASTIGHETER -524 -1 886 KLFAB 399 1 511KVAAB -52 324 -52 067 Summa 155 708 148 559Interna mellanhavanden i formav kostnader har eliminerats 219 689 197 813 Not 7Summa -2 081 207 -2 064 792 Långfristiga skulderLån 1 183 829 1 062 978Not 3Fastigheter och anläggningar Not 8Kommunen 490 276 396 848 Kortfristiga skulderSumma 1 183 829 1 062 978KFAB 1 283 494 1 182 800 Leverantörsskulder 207 727 127 837VSR 10 760 10 865 Uppl kostn o förutb int 228 265 255 826LOGISTIKFASTIGHETER 18 697 18 316 Skulder till kreditinstiut 21 308 21 308KVAAB 446 843 448 184Summa bokfört värde 2 250 070 2 057 014 Summa 457 300 404 971Not 4Övr kortfristiga fordringarKundfordringar -684 471 -13 764Övriga interimsfordringar 945 552 213 219Summa 261 081 199 454

95 (100)RedovisningsprinciperKommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i Kommunallagen, den kommunala redovisningslagensamt praxis i det kommunala redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden medundantag för leasingavtal.Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningarKommunen följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr. 18 avseende redovisningav intäkter. Inkomster i form av bidrag från stat och landsting bokförs som förutbetalda intäkter ochintäktsförs i enighet med matchningsprincipen successivt i takt med att motsvarande kostnaderbokförs.SkatteintäkterKatrineholms kommun följer Rådet för kommunal redovisning som anger i sin rekommendation nr4:2 att det är Sveriges kommuner och landstings (SKL) decemberprognos som ska användas iberäkningen av den preliminära slutavräkningen.AnläggningstillgångarAnläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag förplanenliga avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med anskaffningsutgifter minus investeringsbidrag.Avskrivningar och kapitalkostnaderKommunen följer Rådet för Kommunal Redovisnings föreslagna avskrivningsintervall med följandeundantag. Viss del av markanläggning och järnvägsspår inom Logistikcentrum, 75 år.Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens nettoanskaffningsvärden. Avskrivningarnasker linjärt dvs. med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd(nominell metod).LånekostnaderKommunen använder sig av huvudregeln, dvs. lånekostnader ska belasta resultatet då de uppkommer.ExploateringsverksamhetExploatering av industri- och bostadsområden redovisas som omsättningstillgångar av mark förbostäder och industri.PensionerPensionsskulden för 2012 har beräknats av KPA och redovisas enligt den sk. ”blandade modellen”,vilket innebär att skulden tom. 1997-12-31 redovisas inom linjen/ansvarsförbindelse inkl. löneskatt.Intjänade pensioner from 1998-01-01 samt avtalspensioner redovisas som skuld i balansräkningen.Individuell pensionsdel inkl. löneskatt redovisas under kortfristiga skulder.Pensionsskulden utgår från KPA´s beräknade skuld per den 31/12 2012.LeasingavtalKommunen bokför alla leasingavtal mot resultaträkningen.SemesterlöneskuldI kommunens semesterlöneskuld ingår även uppehållslön och ferielöneskuld. Skulden är uppbokad förinnevarande och föregående år samt för okompenserad övertid.

96 (100)Sociala avgifterSociala avgifter har bokförts genom procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen.Periodisering av skulden har skett.Personalomkostnadspålägg har i genomsnitt interndebiterats förvaltningarna med följande procentpåslag:TotaltAnställda på kommunalt avtalsområde 50,00Anställda på timlön 50,00Pan-avtalet (personliga assistenter) 50,00Uppdragstagare 31,42Beredskapsarbete 50,00Sammanställd redovisningSyftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunensekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställdaredovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 procent eller bolag därägandet är mindre men där omsättningen i bolaget är högre än 2 procent av kommunens skatteintäkter.I den sammanställda redovisningen ingår tre bolag som är hel- eller delägda av Katrineholmskommun; Katrineholms Fastighets AB, Katrineholm Vatten och Avfall AB och LogistikpositionKatrineholm AB. Dessutom ingår ett delägt kommunalförbund, Västra Sörmlands Räddningstjänst.Följande bolag har uteslutits på grund av lågt ägande eller omsättning understigande 2 procent avkommunens skatteintäkter; Katrineholms Railpoint AB, Katrineholms Entreprenörcentrum AB,KFV Marknadsföring AB och Katrineholms Tekniska College.Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetodenmed proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att anskaffningsvärdet för bolagensandelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. Proportionell konsolidering innebär att endastägda andelar av bolagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Iden sammanställda redovisningens egna kapital ingår, förutom kommunens, endast den del avbolagens egna kapital som intjänats efter förvärvet.I enlighet med rekommendation nr 8 från kommunala redovisningsrådet delas obeskattade reserverupp i avsättningar med 28 procent och eget kapital 72 procent.Då den sammanställda redovisningen endast ska visa koncernens förhållande mot omvärlden harinterna mellanhavanden inom koncernen eliminerats, varvid väsentlighetsprincipen har tillämpats.Den sammanställda redovisningen är grundad på årsredovisningar vilka inte har varit definitivtfastställda vid konsolideringstidpunkten. Vissa avvikelser av mindre omfattning kan därför förekommajämfört med de definitiva årsredovisningarna i bolagen.För i den sammanställda redovisningens ingående bolag gäller bokföringslagen.I kommunen har redovisningen skett enligt den kommunala redovisningslagen. Redovisningsprincipernakan därför skilja något mellan de ingående enheterna. Det rör sig dock om i sammanhangetmarginella skillnader som inte i någon väsentlig grad påverkar koncernens resultat ochekonomiska ställning. Där så har varit möjligt har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande.Kommunen har beräknat förändringen av pensionsskulden enligt den sk. blandade modellen varvidskuldökningen belastat resultaträkningen samt bokförts som långfristig skuld i balansräkningen. Se

97 (100)även redovisningsprinciper för Katrineholms kommun.Resultaträkningens elimineringar uppgår till 250 mnkr (229 mnkr).Balansräkningens elimineringar uppgår till 702 mnkr (719 mnkr).Ord- och begreppsförklaringarAnläggningskapitalBundet eget kapital i anläggningar. Anläggningskapital är tillsammans med långfristiga skulder vadsom finansierar ett företags anläggningstillgångar.AnläggningstillgångarFast och lös egendom som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten.AvskrivningarPlanmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Ska i princip motsvara förslitningen ellerförbrukningen av en anläggningstillgång.BalansräkningÖversiktlig sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital.Eget kapitalSkillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder. Egna kapitalet består av ingående egetkapital samt årets vinst/förlust.FinansieringsanalysÖversiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har bidragittill rörelsekapitalets (likviditetens) förändring.Intern räntaKalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar), somutnyttjas inom en viss verksamhet.KapitalkostnaderEtt samlat begrepp för intern ränta och avskrivning.Kortfristiga skulderKortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten och som förfaller till betalninginom ett år.LikviditetBetalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid).Långfristiga skulderSkulder som förfaller till betalning överstigande ett år.NettoinvesteringarInvesteringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Under denna rubrik ingår inte renaförsäljningar av anläggningstillgångar.NettokostnaderDriftkostnader efter avdrag, driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel.

98 (100)NyckeltalMäter förhållandet mellan två storheter, t ex likvida medel i procent av externa utgifter (likviditet).OmsättningstillgångarLös egendom som inte är anläggningstillgång och som avses att omsättas, säljas, i verksamheten.PeriodiseringFördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör.ResultaträkningÖversiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkat det egna kapitalet.RörelsekapitalSkillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglarkommunens finansiella styrka.SoliditetAndelen eget kapital i de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar.

99 (100)UPPDRAG FRÅN ÖVERGRIPANDE PLAN MEDBUDGET 2012-2014Statusbeskrivning:UppdragUppdrag till bildningsnämndenoch kommunstyrelsen att ta framen kommunikations- ochmarknadsföringsplan motbakgrund av att förutsättningarnaför bildningsnämndensverksamhet förändras.Uppdrag till service- ochtekniknämnden ochkommunstyrelsen att fram enmarknadsföringsplan förSportcentrum.Uppdrag till kommunstyrelsenoch berörda nämnder attgenomföra projektet ”Samladjour- ochberedskapsorganisation senast2013” inom ram.Senaste kommentarenKommunledningsförvaltningen har stöttat bildningsförvaltningen iarbetet med temat Katrineholms skolor – Din blomstertid. En enklarekommunikationsplan för kampanjen är framtagen.Planering för framtagning av en övergripandekommunikationsplan/marknadsföringsplan för Katrineholms skolorpågår.Arbete pågår. Ett antal delprojekt har genomförts under våren 2012;Profil för Katrineholms skolor framtagits; "Din blomstertid" Facebooksidan"Katrineholms skolor har skapats. Rektorsområdenas webbsidorhar utvecklats. Möjlighet till digital kommunikation med föräldrar viatwitter har skapats på ett antal förskolor. Delar i verksamhetssystemetPingpong är under utveckling för kommunikation mellan föräldrar ochpersonal om barnens lärande.En marknadsföringsplan har tagits fram i samarbete mellan Serviceochteknikförvaltningen och informationskontoret under 2012.Katrineholms kommunkoncern har flera parallella jour- ochberedskapsorganisationer. Bland annat inom Västra SörmlandsRäddningstjänst, Service- och teknikförvaltning, Vård- ochomsorgsförvaltning, Socialförvaltning, Kommunledningsförvaltning,Katrineholms Fastighets AB, Katrineholms Industrihus AB samtSörmlands Vatten AB. Flera andra kommuner har framgångsriktsamordnat inringning och prioritering, för en samlad jour ochberedskapsorganisation.Projektkontoret tog över projektet från Västra SörmlandsRäddningstjänst 1 maj 2012. Projektet avslutas preliminärt 31 oktober2012. Projektplan upprättades under maj månad och godkändes avkommunens ledningsgrupp, tillika styrgrupp för projektet, den 7 juni. Enprojektgrupp har tillsats med en person från varje organisation som harnågon form av jour eller beredskap. Projektgruppen har gjort ensammanställning över verksamheternas jour och beredskap samtpåbörjat en analys över hur en samlad jour/beredskapsorganisation kanse ut för kommunkoncernen. Projektgruppen har också analyserat överhur sambruk/samverkan av de olika beredskapsgrupperna ikommunkoncernen kan se ut. Projektgruppen har inhämtat inspirationoch erfarenhet från andra kommuner som har arbetat med frågan.

Uppföljning av investeringar beslutade av KF utförda av KFABBudgeterad VerkligInvestering Investering Investering Status KommentarerKTC ombyggnad Duveholms-gymnasiet KTCombyggnad Lindengymnasiet7 000 000 3 144 593 Genomfört Ombyggnation vid Lindengymnasiet har ej genomförts pgaförändrade behov från verksamheten.Ombyggnad plan 3 75 000Ombyggnad plan 4 90 000Myndighetskrav E-paviljongen, Nyhemsskolan 90 000 Arbetet klar, saknasfakturaOmdisponering av medel KS/2012:504-049Ventilation E-paviljongen, Nyhemskolan 235 000 Arbetet klar, saknasfakturaOmdisponering av medel KS/2012:504-050Datasal Elwynska 175 000 Arbetet klar V 11 2013 Omdisponering av medel KS/2012:504-051Dansmatta Nyhemsskolan 60 000 45 735 GenomförtP-platser vid Bie skola 250 000 Utredning inom kommunen.Förskolor skärmtak/solskydd 225 000 Klar V 8 2013 ej aktiveradStaket vid Regndroppen 70 000 146 287 Genomfört Skadegörelse orsakade merkostnadForssjö förskola väggar, ljud, ventilation 55 000 109 234 Genomfört Merkostnader i projektetLövåsens förskola, Slottet toalett, vikvägg 50 000 Överfört till västangården KS beslut..Utbyggnad förskola 1 avd tätorten Katrineholm 4 800 000 PågårFörvaltningskontoret BIF akustik 50 000 Genomfört egen personalLokstallet stall 14-17 3 800 000 Investeringen utförd i kommunens regi.KTS-salen pentry 50 000 61 850 GenomförtNy förrådsbyggnad vid konsthallen 350 000 PÅGÅRKlimatanläggning hörsalen 50 000 PÅGÅRTallheden tillbyggnad 5 900 000 Se budget 2013Almgården - akustikplattor i samlingssalen 28 000 29 835 GenomförtVallgården - akustikplattor i samlingssalen 28 000 30 355 GenomförtOförutsedda mindre investeringsbehov1 000 000 925 547 Arbetet klar(verksamhetsanpassningar/myndighetskrav)Saknas faktura på ca 41875:-Brandcellsavskiljande dörrar KTS-röda 450 000 511 500 Genomfört Slutfaktura på ca 30.000:- kvarstårFörskolor myndighetskrav ljudnivå 345 000 0 Pågående Priolista har tagit lång tid att ta fram.Egen hantverksgrupp tid+mtrl kostnad kvarstårKlart början 2013Förskolor myndighetskrav soprum 100 000 Inga krav längre på kylda soprum, annan lösning finns,konvertering av kylda soprum pågår.EnergibasparingBilaga 1