12.07.2015 Views

Havet 2012 - Havsmiljöinstitutet

Havet 2012 - Havsmiljöinstitutet

Havet 2012 - Havsmiljöinstitutet

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Även om få tecken tyder på en förbättringav tillståndet i Egentliga Östersjönsöppna hav så sker på många ställen enbetydande förbättring av vattenkvaliteteni kustnära områden. I exempelvis Stockholmsinre skärgård har under de senaste20 åren klorofyllhalterna sjunkit, siktdjupetökat och syresättningen vid bottnarnaförbättrats till följd av åtgärder 7,8 .Måttliga blomningar av cyanobakterierCyanobakterieblomningar (blågrönalger)i den omfattning som inträffade i EgentligaÖstersjön 1999 och 2005 har inteåterkommit 9,10 . Blomningen av cyanobakteriervar måttlig i intensitet under 2011men varade länge, från slutet av juni tillbörjan av september 9,11 . Dominerande artvar Aphanizomenon sp. som vanligen inteär giftproducerande 12 (<strong>Havet</strong> 2007, Cyanobakterieblomningari Östersjön). Svenskakusten klarade sig utan större påslag avcyanobakterier på grund av återkommandelågtryck.Rekordstor yta med syrefria bottnarDe områden i Egentliga Östersjön somtäcks av helt syrefria bottnar ligger fortfarandepå en nära tre gånger högre nivåän före år 2000. I Bottenhavet fortsätterockså trenden med sjunkande syrehalter,troligen som en konsekvens av de storavattenvolymerna med syrebrist i EgentligaÖstersjöns mellanskikt, som bildar djupvattneti Bottenhavet. Man kan dock inte senågot tydligt samband mellan utbredningenav syrefria bottnar och växtplanktonsförekomst under den period som miljöövervakningenpågått. Sannolikt har högtillförsel av gödande ämnen under långtid förvärrat situationen i Egentliga Östersjön13,14,15 (<strong>Havet</strong> <strong>2012</strong>, Oceanografi, <strong>Havet</strong><strong>2012</strong>, Plankton, <strong>Havet</strong> 2010, Plankton).Det är emellertid också klart att förändringarav syresättningen via minskadeinflöden av syrerikt vatten från Väster_havet, temperatur och skiktning bidrarkraftigt till lägre syrehalt i djupvattnet. Dentemperaturökning som visats i EgentligaÖstersjön, på nära 2 grader i djupvattnetsedan början av 1990-talet, har sannoliktockså gynnat högre respiration (<strong>Havet</strong><strong>2012</strong>, Oceanografi). Detta stämmer medmodeller som förutspår lägre syrehaltermed förväntad klimatutveckling ochstigande temperatur 16 .Höga närsaltshalter sedan 1950-taletGrundorsaken till övergödning är förhöjdahalter av närsalter i ekosystemet, vilketvisas i miljöövervakningens tidsseriersedan början av 1970-talet (<strong>Havet</strong> <strong>2012</strong>,Oceanografi). Halterna av totalfosforoch totalkväve var i Egentliga Östersjönsytvatten 2011 högre än i början av 1970-talet, medan oorganiskt fosfor varieratbetydligt och idag är på nivåer som liknar1970-talets. Stora interna processer påverkardock halterna och gör det svårt attknyta förändringarna till belastning.Det är dock inte under åren sedan1970-talet som den största förändringeni närsaltbelstning skett utan under periodenmellan 1950-talet och 1970-talet 14,15,17när användningen av konstgödning ochvattenburet avlopp ökade kraftigt. Detfinns tecken på att fosfortillförseln ökaderedan vid jordbrukets inträde på medeltiden18 .Helcoms klassning avseende övergödningöverensstämmer i stora drag medden svenska tillståndsbedömningen, däralla havsbassänger får måttlig status ellersämre undantaget Bottenviken och norraKattegatt som ges god status 19 . SReferenser1. Bohuskustens Vattenvårdsförbund. 2011.Utbredningoch biomassa av fintrådiga alger i grundavikar utmed Bohuskusten. HydroGIS AB rapportnr. 659.2. Havs- och vattenmyndigheten <strong>2012</strong>. God havsmiljö2020. Del 1: Inledande bedömning av miljötillståndoch socioekonomisk analys.3. Baden S, Boström C, Tobiasson S, Arponen H,Moksnes P-O. 2010. Relative importance of trophicinteractions and nutrient enrichment in seagrassecosystems: A broad-scale field experiment in theBaltic–Skagerrak area. Limnology and Oceanography55:1435-1448.4. Moksnes P-O, Gullström M, Tryman K, BadenS. 2008. Trophic cascades in a temperate seagrasscommunity. Oikos 117:763-777.5. Baden S, Emanuelsson A, Pihl L, Svensson CJ.Åberg P. <strong>2012</strong>. Shift in seagrass food web structureover decades is linked to overfishing. Marine EcologyProgress Series. 451:61-73.6. VISS (VattenInformationsSystem Sverige),www.viss.lst.se7. Lännergren C. <strong>2012</strong>. Undersökningar i Stockholmsskärgård 2011, Stockholm Vatten/Eurofins/Calluna.havet <strong>2012</strong>8. Karlsson OM, Jonsson PO, Lindgren D m.fl.2010. Indications of recovery from hypoxia in theinner Stockholm archipelago, AMBIO 39:486-495,DOI: 10.1007/s13280-010-0079-3.9.HELCOM Indicator fact sheets. 2011.10. Kahru M, Savchuk OP och Elmgren R. 2007.Satellite measurements of cyanobacterial bloomfrequency in the Baltic Sea: interannual and spatialvariability, Marine Ecology-Progress Series 343:15-23, DOI: 10.3354/meps06943.11. Årsrapport för 2011 – Informationscentralen förEgentliga Östersjön, Länsstyrelsen i StockholmsLän.12. Aneer G, Höglander H, Andersson P, ochHansson, M. 2007. Nä nu blommar det igen!:Cyanobakterieblomningar i Östersjön, <strong>Havet</strong> 2007,Naturvårdsverket, Stockholm.13. Stigebrandt A. 1991. Computations of oxygenfluxes through the sea-surface and the net productionof organic-matter with application to the Balticand adjacent seas, Limnology and Oceanography36:444-454.14. Gustafsson BG, Schenk F, Blenckner T m.fl. .<strong>2012</strong>. Reconstructing the development of Baltic Seaeutrophication 1850-2006, AMBIO 41:534-548,DOI: 10.1007/s13280-012-0318-x.15. Fonselius S och Valderrama J. 2003. One hundredyears of hydrographic measurements in theBaltic Sea, Journal of Sea Research 49:229-241,DOI: 10.1016/S1385-1101(03)00035-2.16. Meier, H E M. m.fl. 2011. Hypoxia in futureclimates: A model ensemble study for the BalticSea. 38: WOS:000298759700003, doi: L24608,10.1029/2011gl049929.17. Fleming Lehtinen V, Laamanen M m.fl. 2008.Long-term development of inorganic nutrientsand chlorophyll α in the open northern Baltic sea.AMBIO 37(2): 86-92.18. Zillen L D J, Conley T, Andren E och BjorckS. 2008. Past occurrences of hypoxia in the BalticSea and the role of climate variability, environmentalchange and human impact. 91: 77-92,WOS:000262213700003, doi: 10.1016/j.earscirev.2008.10.001.19. Andersen J H. m fl. 2011. Getting the measure ofeutrophication in the Baltic Sea: towards improvedassessment principles and methods. 106: 137-156,WOS:000297224800002, doi: 10.1007/s10533-010-9508-4.9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!