miljögifter och deras effekterövervakningen krävs att det, på ett ellerannat sätt, är känt. I praktiken innebär detofta att ämnet redan är ett bekräftat miljöhotoch att åtgärder vidtagits för att minskamiljöbelastningen. Det gör att en stor delav övervakningen går åt till att bekräftakoncentrationsminskningar i miljön förämnen som redan blivit förbjudna ellerbegränsade. Även om detta är intressantoch viktigt så missar vi något annat somockså är viktigt, nämligen koncentrationsökningenhos de ämnen som kan blimorgondagens problem.Nya miljögifter, inte alltid så nyaMed jämna mellanrum identifieras nyaämnen som kan utgöra ett miljöhot. Perfluoreradeämnen (till exempel PFOS) ochbromerade flamskyddsmedel (till exempelHBCDD) är några ämnen som tagits in iden löpande miljöövervakningen av kustoch hav efter screeningundersökningar.Retrospektiva studier av båda ämnena harvisat att de har ökat i naturen under fleraårtionden. PFOS har ökat i sillgrissleäggsom samlats in från 1968 och framåt (<strong>Havet</strong>2011), och HBCDD har ökat i både sillgrissleäggefter 1969 (se tillståndsbedömning,sidan 83) och Östersjötorsk från 1980.Men dessa ökningar gick alltså inte att visaförrän vi visste vad vi skulle leta efter, ochefter att de hade skett. Nu har begränsningari PFOS- och HBCDD-användningeninförts och halterna i miljön har planat uteller minskat i den löpande miljöövervakningen.Foto: ShutterstockEffektövervakningfångar upp okända miljöhotEn möjlighet att komma runt problemetmed att vi inte vet vilka kemikalier somär morgondagens hot är att titta direktpå de organismer som kan påverkas avmiljögifter, och helt enkelt se hur de mår.Inom miljöövervakningsprogrammet förkust och hav görs detta genom biologiskövervakning av ett antal organismer, tillexempel vitmärla, nätsnäcka, havsörn, säloch sillgrissleägg. Inom programmet förintegrerad kustfiskövervakning undersökshälsostatus hos abborre och tånglakei samma områden, ibland i samma individer,som miljögiftshalter i fisk övervakas.Övervakningen har nu pågått i över 20år och visar ett ökande antal tidstrender.Fiskens hälsa ger en bild som till stor delmotsäger de minskande halterna miljögiftersom mäts i fisken, till exempel har avgiftningsenzymetEROD ökat och gonadstorlekenhos honor minskat.EROD är ett avgiftningsenzym medkänt dos-respons samband för många organiskamiljögifter. En minskad gonadstorlekkan ses som en varningssignal för minskadfekunditet (antal ägg/hona) eller försenadkönsmognad. Andra variabler som ändratsig över tiden är bland annat koncentrationenav oorganiska joner i blodet, andelenvita blodceller och blodsockernivån.Totalt är det ett tiotal hälsovariabler somvisar på långsiktiga förändringar av fiskenshälsa i kustvatten. Effektbilden är ungefärdensamma vid olika referensområdenlängs Sveriges kust, från Holmöarna i norrtill Torhamn i söder, och från Fjällbackai väster till Kvädöfjärden i öster. Fleststatistiskt säkerställda tidstrender syns iKvädöfjärden, som är det referensområdesom har längst dataserier.Inte persistenta ämneneller punktkällorFör att miljöövervakningen skall vara ettså användbart verktyg som möjligt är detviktigt att den bidrar med informationsom kan användas för att ta fram förslagpå åtgärder samt en prioritering av dessa.Exempel på användbar information när detgäller påverkan av miljögifter är vilka gifterdet är och varifrån de kommer. Historiskthar denna information varit ganska lätt attta fram eftersom påverkan ofta har kunnatkopplas till ett visst persistent ämne, tillexempel DDT och PCB, eller en specifikpunktkälla, som en industri.När det gäller den observerade påverkanpå kustfisk i referensområden är det intelika lätt. De persistenta ämnen som övervakasär alla kända och begränsade sedanen lång tid tillbaka och visar i de flesta fallstabilt minskande halter. Att det skullevara något eller några av dessa ämnen somplötsligt lett till försämrad fiskhälsa i referensområdenidag är därför inte troligt. Detär inte heller troligt att det skulle bero på enspecifik punktkälla i närområdet eftersomreferensområdena inte ligger nära vare sigstörre industrier eller större samhällen.PAH:er del av problemetFlera hypoteser som kan förklara denförsämrade fiskhälsan har diskuterats, mendet har saknats resurser för att göra någrastörre ansatser för att ta reda på orsaken.Begränsade uppföljningsstudier har visatatt det i Kvädöfjärden finns ett sambandmellan EROD-aktivitet i levern och haltenav PAH (mätt som metaboliter i galla),samt mellan EROD-aktiviteten och flödeti Vindån, som rinner ut i Kvädöfjärden.Resultaten antyder att det skett en ökadPAH-exponering i Kvädöfjärden på grundav ökad landavrinning.Många PAH:er kan orsaka skador påfisken, men de ansamlas inte i vävnadereftersom fisk effektivt omvandlar ochgör sig av med dem. Istället har PAH:eranalyserats i musslor från Kvädöfjärdensedan 2003, och retrospektivt sedan 1987.De flesta PAH-halter har minskat underdenna period, men det finns undantag. Ettintressant exempel är benso(a)antracensom ökat de senaste åren (<strong>Havet</strong> 2011). Detär ett ämne som uppstår vid förbränning,till exempel i bilmotorer. Eftersom provtagningensker i september kan man tänkasig att PAH:er ansamlas längs vägarnaunder de torrare sommarmånaderna ochsedan förs ut till havet på sensommarenoch hösten då det regnar mer. Ett försämratsiktdjup i Kvädöfjärden tyder också på enökad avrinning av humusämnen eller löstorganisk material. Detta skulle kunna bidratill en ökad transport av ämnen som bindertill organiskt material, till exempel vissametaller och PAH:er.Sammantaget finns det mycket somtyder på att det är en komplex blandningav kemikalier som sprids till våra kustområdenoch påverkar fiskens hälsa, samt attPAH:er kan vara en viktig del av dennablandning. Det går inte heller att uteslutaatt andra faktorer, som till exempel temperaturoch giftalger, påverkar och kan bidratill den försämrade hälsan hos fisk.Nytt projekt med bred frontUnder <strong>2012</strong> har Göteborgs universitet,och Naturhistoriska riksmuseet fått medelfrån Havs- och vattenmyndigheten för attgenomföra fördjupade analyser av befintligadata och uppföljande studier för att hittaen förklaring till den försämrade fiskhälsan.86 havet <strong>2012</strong>
miljögifter och deras effekterkoncentration (ng/g fettvikt)Miljögiftspåverkan hos kustFiskHBCDD i strömmingsmuskel5050505050Bottenviken Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön Västerhavet404040404030303030302010201020102010201002000 2005 201002000 2005 201002000 2005 201002000 2005 201002000 2005 2010koncentration (ng/g fettvikt)HBCDD i torsklever75södra Eg. Östersjön502501980 1985 1990 1995 2000 20052010m Det bromerade flamskyddsmedlet HBCDD togs med i den löpande miljöövervakningeni slutet av 1990-talet och har sedan dess analyserats i strömmingsmuskelårligen. Denna övervakning har visat på stabila eller minskande halter. Streckad linjevisar periodens medelvärde. Röd linje är regressionslinje.i Retrospektiva analyser av torsklever frånsödra Egentliga Östersjön har visat att detbromerade flamskyddsmedlet HBCDD harökat i miljön sen början av 1980-talet.EROD (nmol/g protein x minut)EROD-aktivitet i levern / tånglake0,30,20,1Fjällbacka (Västerhavet)Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)01990 1995 2000 2005 2010n Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern hostånglake har ökat under 20 års miljöövervakning.Trender i Kvädöfjärden och Fjällbacka.gonadstorlek hos honor (%)Gonadstorlek / abborre8,07,06,05,04,03,02,0Holmöarna (Bottenviken)1,0 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)01990 1995 2000 2005 2010Not: De heldragna linjerna visar glidande medelvärde (3 år).o Den relativagonadstorleken(GSI) har minskatsen slutet av 1980-talet. Figuren visartrenderna för abborrevid Holmöarnaoch Kvädöfjärden.Arbetet kommer att fokusera på referenslokalenKvädöfjärden och sker i samarbetemed Länsstyrelsen i Östergötland.Som en viktig del i arbetet kommervattenströmmarna i området att studerasför att ringa in varifrån det är mest sannoliktatt miljögifter som når Kvädöfjärdenkommer. Med utgångspunkt från dettakommer miljöfarliga verksamheter, förorenadmark, markanvändning, vägnät,fysiska ingrepp och avrinning från land attkartläggas. Sammantaget ska detta ge ensäkrare bild av vilka vägar som kemikaliernakan ta för att nå fisken i Kvädöfjärden.Data från regional miljögiftsövervakning, imussla och sediment, kan också bidra tillatt hitta förorenade områden och källortill diffus spridning av kemikalier. Somett komplement till befintliga data kan detäven bli aktuellt med utvidgad provtagningav sediment i Kvädöfjärden, till exempel vidVindåns utlopp. Det kan ge information ombelastningen i Kvädöfjärden i förhållandetill närliggande områden samt om halternaär högre närmare det som kan antas varakällor till diffus spridning av kemikalier.Det finns redan data som tyder på attmiljögifter når Kvädöfjärden via landavrinning.Därför kommer stor vikt att läggas påatt jämföra effekter på fiskarnas hälsa mednederbörd och flödet i Vindån under olikalånga perioder före provtagningsveckani september. En fördjupad litteraturstudiekommer också att genomföras för attta reda på om det finns information omliknande effekter orsakade av kemikaliersom saknas i miljöövervakningen.Målsättningen är att det breda utredningsarbetetska upptäcka vilka kemikaliersom ligger bakom effekterna. Genommätningar på historiskt material går detförhoppningsvis sedan att retrospektivtundersöka om dessa ämnen ökat i takt medatt hälsoeffekterna hos kustfisken blivit alltallvarligare. Därefter blir det möjligt förbeslutsfattare att ta ställning till om åtgärderbehöver vidtas för att minska problemet.Lästips:Hanson N, Stark JD. <strong>2012</strong>. A comparison of populationlevel and individual level endpoints to evaluateecological risk of chemicals. Environmental Scienceand Technology 46: 5590–5598Hanson N, Förlin L, Larsson Å. 2009. Evaluation oflong term biomarker data from Perch (Perca fluviatilis)in the Baltic Sea suggest increasing exposure toenvironmental pollutants. Environmental Toxicologyand Chemistry 28:364–373Hanson N, Persson S, Larsson Å. 2009. Analysesof perch (Perca fluviatilis) bile suggest increasingexposure to PAHs and other pollutants in a referencearea on the Swedish Baltic coast. Journal ofEnvironmental Monitoring 11:389–393havet <strong>2012</strong>87