Havet 2012 - Havsmiljöinstitutet

miljögifter och deras effekterkoncentration (ng/g fettvikt)Miljögiftspåverkan hos kustFiskHBCDD i strömmingsmuskel5050505050Bottenviken Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön Västerhavet404040404030303030302010201020102010201002000 2005 201002000 2005 201002000 2005 201002000 2005 201002000 2005 2010koncentration (ng/g fettvikt)HBCDD i torsklever75södra Eg. Östersjön502501980 1985 1990 1995 2000 20052010m Det bromerade flamskyddsmedlet HBCDD togs med i den löpande miljöövervakningeni slutet av 1990-talet och har sedan dess analyserats i strömmingsmuskelårligen. Denna övervakning har visat på stabila eller minskande halter. Streckad linjevisar periodens medelvärde. Röd linje är regressionslinje.i Retrospektiva analyser av torsklever frånsödra Egentliga Östersjön har visat att detbromerade flamskyddsmedlet HBCDD harökat i miljön sen början av 1980-talet.EROD (nmol/g protein x minut)EROD-aktivitet i levern / tånglake0,30,20,1Fjällbacka (Västerhavet)Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)01990 1995 2000 2005 2010n Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern hostånglake har ökat under 20 års miljöövervakning.Trender i Kvädöfjärden och Fjällbacka.gonadstorlek hos honor (%)Gonadstorlek / abborre8,07,06,05,04,03,02,0Holmöarna (Bottenviken)1,0 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)01990 1995 2000 2005 2010Not: De heldragna linjerna visar glidande medelvärde (3 år).o Den relativagonadstorleken(GSI) har minskatsen slutet av 1980-talet. Figuren visartrenderna för abborrevid Holmöarnaoch Kvädöfjärden.Arbetet kommer att fokusera på referenslokalenKvädöfjärden och sker i samarbetemed Länsstyrelsen i Östergötland.Som en viktig del i arbetet kommervattenströmmarna i området att studerasför att ringa in varifrån det är mest sannoliktatt miljögifter som når Kvädöfjärdenkommer. Med utgångspunkt från dettakommer miljöfarliga verksamheter, förorenadmark, markanvändning, vägnät,fysiska ingrepp och avrinning från land attkartläggas. Sammantaget ska detta ge ensäkrare bild av vilka vägar som kemikaliernakan ta för att nå fisken i Kvädöfjärden.Data från regional miljögiftsövervakning, imussla och sediment, kan också bidra tillatt hitta förorenade områden och källortill diffus spridning av kemikalier. Somett komplement till befintliga data kan detäven bli aktuellt med utvidgad provtagningav sediment i Kvädöfjärden, till exempel vidVindåns utlopp. Det kan ge information ombelastningen i Kvädöfjärden i förhållandetill närliggande områden samt om halternaär högre närmare det som kan antas varakällor till diffus spridning av kemikalier.Det finns redan data som tyder på attmiljögifter når Kvädöfjärden via landavrinning.Därför kommer stor vikt att läggas påatt jämföra effekter på fiskarnas hälsa mednederbörd och flödet i Vindån under olikalånga perioder före provtagningsveckani september. En fördjupad litteraturstudiekommer också att genomföras för attta reda på om det finns information omliknande effekter orsakade av kemikaliersom saknas i miljöövervakningen.Målsättningen är att det breda utredningsarbetetska upptäcka vilka kemikaliersom ligger bakom effekterna. Genommätningar på historiskt material går detförhoppningsvis sedan att retrospektivtundersöka om dessa ämnen ökat i takt medatt hälsoeffekterna hos kustfisken blivit alltallvarligare. Därefter blir det möjligt förbeslutsfattare att ta ställning till om åtgärderbehöver vidtas för att minska problemet.Lästips:Hanson N, Stark JD. 2012. A comparison of populationlevel and individual level endpoints to evaluateecological risk of chemicals. Environmental Scienceand Technology 46: 5590–5598Hanson N, Förlin L, Larsson Å. 2009. Evaluation oflong term biomarker data from Perch (Perca fluviatilis)in the Baltic Sea suggest increasing exposure toenvironmental pollutants. Environmental Toxicologyand Chemistry 28:364–373Hanson N, Persson S, Larsson Å. 2009. Analysesof perch (Perca fluviatilis) bile suggest increasingexposure to PAHs and other pollutants in a referencearea on the Swedish Baltic coast. Journal ofEnvironmental Monitoring 11:389–393havet 201287