Havet 2012 - Havsmiljöinstitutet

aTT FÖRVALTA havsmiljönfaktaMetoder för sammanvägd bedömningExempel på olika principer och aggregeringsregler som används vid sammanvägning avolika variabler och indikatorer för bedömning av miljöstatus.Platt struktur Bedömning grundas på medel- eller medianvärde av alla variabler.Hierarkisk struktur Variablerna delas först upp i olika kategorier, till exempel fysiska ochbiologiska variabler, eller variabler som indikerar direkta och indirektaeffekter av en miljöstörning. Därefter sammanvägs variablerna inomsamma kategori, innan de olika kategorierna vägs samman.ViktningVariablerna ges olika vikt vid sammanvägning beroende på deras osäkerheteller om variabeln indikerar effekter på hög eller låg ekosystemnivå.Sämst-styr-regler One-out-all-out på engelska. Det sämsta värdet av alla variabler avgörstatus på bedömningen. Detta är en konservativ regel enligt försiktighetsprincipen.tabellen är att ge en överblick över vilkentyp av information den nuvarande nationellahavsmiljöövervakningen genereraroch hur den används idag.Som framgår av tabellen är övervakningenfortfarande inriktad på detektion avtrender i enskilda variabler, medan statusbedömningarav den typ som EU-direktivenkräver, ännu inte fått fullt genomslag.Detta gäller även inom miljögiftsområdetsom av utrymmesskäl har utelämnatsi tabellen på grund av det stora antaletämnen och föreningar som analyseras.Tabellen visar också vilka bedömningsgrundersom finns tillgängliga idag och hurlångt arbetet har kommit med att beskrivavad som kännetecknar god status. De nyaföreskrifter som meddelats med stöd avhavsmiljöförordningen har inte hunnitutnyttjas i årets bedömning av havsmiljönsstatus. Det framgår också av tabellen att detfinns en stor mängd miljöövervakningsdatasom av olika skäl inte används idag.Havs- och vattenmyndigheten har nyligenutfört en bristanalys i förhållande tillhavsmiljödirektivets krav. I analysen framhållsbehovet av att övervaka nya variablerliksom att utveckla indikatorer och kriterierför att bestämma havsmiljöns status.Vägen framåt på kort siktI vissa avseenden är vägen framåt för övervakningenav havsmiljön redan given avEU-direktiv och efterföljande svenskaförordningar och föreskrifter. Exempelvisfordrar havsmiljödirektivet uppföljning avutbredning av olika typer av habitat, menatt mäta detta ingår inte i den nationellaövervakningen. Det är också tänkbart attgenomförandet av havsmiljödirektivetleder till nya prioriteringar. Effekter avöverfiske och fysisk störning på havsbottnarundersöks idag i ganska liten omfattningjämfört med trender och effekter avövergödning och miljögifter.Mätvärdenas representativitet i tid ochrum är en annan viktig aspekt. Havetrapporternaär i huvudsak en redovisningav data från den nationella miljöövervakningen.Eftersom denna övervakning avhistoriska skäl ofta bedrivs vid så kalladereferensstationer, som inte är direktpåverkade av lokala belastningar, riskerarbedömningarna att bli ofullständiga elleri sämsta fall vilseledande. En samordnadutvärdering av såväl nationella somregionala data skulle på ett betydande sättbredda underlaget för statusbedömningaroch göra dem mer representativa för kustnäraområden. EU-direktiven driver påen sådan utveckling, men organisatoriskaförändringar av kvalitetsgranskning ochutvärdering av både nationella och regionaladata skulle underlätta denna mycketangelägna breddning.Samordnad utvärdering av mätdata ochmodeller kan ytterligare minska riskenför bristfälliga bedömningar. Exempelviskan rent empiriska modeller som kopplarförekomst av arter och habitat till fysiskaomvärldsfaktorer användas för att kartläggaoch bedöma status för större områden.Processbaserade modeller av försurningoch övergödning av havet är andra exempelpå verktyg som kan ge miljöövervakningensdata ett mervärde. Den typen av verktygkan också förväntas få en nyckelroll närinförandet av EU-direktiven successivt fårökat fokus på utformning och uppföljningav åtgärder inom de områden som nu intenår upp till direktivens mål för havsmiljönsstatus.Sammanvägda bedömningarTabellen i denna artikel skulle i takt med attfler indikatorer och kriterier fastställs kunnautvecklas till ett instrument att samla ettkomplext underlag för status bedömningar.Sammanvägda bedömninga r, där manenligt bestämda regler väger ihop olikaindikatorer, är en betydligt mer kompliceraduppgift. Detta kan illustreras av situationeni Skagerraks kustvatten, där vissa avvattendirektivets variabler indikerar kravpå åtgärder (måttlig status) medan andravisar på hög status. Om man dess utom vägerin status för utbredning av habitat, sombedömts enligt principer framtagna inomHelcom, så finns hela skalan representerad– från hög till dålig status. Att bestämmaom dessa variabler skall sammanvägas i enplatt eller hierarkisk struktur, om variablerskall viktas eller om ”sämst-styr-regler”skall tillämpas utgör ett viktigt arbete, somåterstår i tillämpningen av havsmiljöförordningen.Ett aktivt svenskt deltagande idet EU-gemensamma arbetet inom dettafält bör ha hög prioritet.När man diskuterar den samlade informationenom tillståndet i miljön och dess roll ochinriktning är det också viktigt att ta hänsyntill att de program som ligger till grund förstatusbedömningarna även kommer attutgöra basen för utformning och uppföljningav åtgärder. Detta innebär att man även fortsättningsvisbehöver följa enskilda variablersförändringar i tid och rum och att man bedrivermätningar som primärt syftar till att ökaförståelsen för ekosystemens funktioner ochhur de kan påverkas. SLäs mer:Havs- och vattenmyndigheten 2012. God havsmiljö2020. Marin strategi för Nordsjön ochÖstersjön. Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer.Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter omvad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormermed indikatorer för Nordsjön ochÖstersjön (HVMFS 2012:18)Referenser till tabellen1. Havet 20122. http://www.artfakta.se3. God Havsmiljö 2020. Del 1: Inledande bedömningav miljötillstånd och socioekonomisk analys(Remissversion 2012-03-19).4. SFT 2008. Sukkertareprosjektet: Slutrapport.Statens Forurensningstilsyn (SFT). SPFO-rapport 104328 havet 2012