aTT FÖRVALTA havsmiljön<strong>2012</strong>Fastställavad godmiljöstatus är<strong>2012</strong>Inledandebedömning<strong>2012</strong>Fastställa miljökvalitetsnormeroch indikatorer2010Havsmiljöförordningenträder i kraftFörsta cykeln2010–20152014Övervakningsprogrami Arbetet med havsmiljöförordningen sker icykler där varje steg i den efterföljande cykelnupprepas med sex års mellanrum. Under <strong>2012</strong>togs flera viktiga steg i arbetet.2015ÅtgärdsprogramPåbörjaåtgärderRevideraåtgärdsprogramRevideramiljöövervakningsprogramEfterföljandecykler/6 årRevideramiljökvalitetsnormerochindikatorerUppdaterabedömningRevidera vadgod miljöstatusärFör att praktiskt bedöma om god miljöstatushar uppnåtts används indikatorersom beskriver tillståndet i miljön, liksombelastning och påverkan. Tillsammans ärdessa indikatorer ett verktyg för att följautvecklingen av miljötillståndet och effekterav åtgärder i havsmiljön. De indikatorersom anges i den beslutade föreskriftenutgår delvis från existerande miljöövervakningoch tidigare utvecklade indikatorer.På så sätt uppfylls en rad av havsmiljödirektivetskrav. För närvarande, <strong>2012</strong>, saknasdock indikatorer för 16 av havsmiljödirektivets29 kriterier vilket gör att arbetet medatt ta fram indikatorer måste fortsätta denärmaste åren.Bedömning på olika grundI den inledande bedömningen beskrivsbåde miljötillståndet och de belastningarsom påverkar olika delar av ekosystemet.De viktigaste belastningarna knyts ocksåtill aktiviteter och verksamheter som analyserasur ett samhällsekonomiskt perspektiv,med syfte att ge en bild av kommersiellaoch icke-kommersiella värden som dagensnyttjande av havet medför. I analysen ingåräven att ge en bild av de konsekvenser somförväntas om miljöförsämringarna tillåtsfortsätta.Eftersom det ännu inte finns en fullständiguppsättning av indikatorer har bedömningenav miljötillståndet <strong>2012</strong> inte gjortssom en klassning av god miljöstatus enligtdet system som beskrivs ovan. Bedömningarnahar istället gjorts utifrån olikaförutsättningar. De bedömningsgrundersom använts är de som finns inom vattenförvaltningenoch bedömningsverktygeller bedömningar som tagits fram inomHelcom och Ospar. I vissa fall finns intenågon bedömningsgrund att tillgå och dåhar expertbedömning använts. I dennarapport görs också en sammanställning avde variabler som används vid bedömninge nav miljötillståndet i <strong>Havet</strong> <strong>2012</strong>. (Se artikelpå sidan 26.) De övergripande slutsatsernaöverensstämmer väl mellan de olikametoderna, även med de som gjorts inomde nationella miljökvalitetsmålen och desenaste internationella bedömningarna förNordsjön och Östersjön.Sammanvägt tillståndOlika försök till sammanvägning visar atttillståndet i våra hav inte är det önskade,men tillståndet varierar beroende på vilkaekosystemkomponenter och vilka områdenman tittar på. Bäst ser situationen uti Bottenviken, men å andra sidan är bristernai dataunderlaget störst där. När detgäller grupper av organismer eller biologiskasamhällen bedöms situationen varasärskilt allvarlig för fisk i Kattegatt.De belastningar som pekas ut som mestbetydande är biologisk störning genom24 havet <strong>2012</strong>
aTT FÖRVALTA havsmiljönuttag av arter, tillförsel av näringsämnen,tillförsel av farliga ämnen, men även fysiskpåverkan genom bottentrålning och marintavfall. Dessa belastningar påverkar de flestamarina ekosystemtjänsterna på ett betydandesätt. Bland de aktiviteter som bidrarmest till belastningarna finns jordbruk ochindustri samt fiske och sjöfart. Samtidigt ärdessa aktiviteter beroende av fungerandeekosystem, exempelvis ekosystemtjänstersom medför minskade effekter av övergödning,fungerande näringsvävsdynamik ochbiologisk mångfald, samt ekosystemensförmåga att stå emot yttre störningar, föratt nämna några.Ekosystemets tjänsterDen inledande bedömningen innehållerockså en fördjupad analys av tre ekosystemtjänstersom bedöms vara representativaför att spegla effekterna av typiskabelastningar. I detta fall handlar det ombiologisk mångfald, minskad övergödningoch estetiska värden.Det nuvarande tillståndet för dessa treekosystemtjänster bedöms vara otillräckligteller lokalt otillräckligt för både Nordsjönoch Östersjön. Tillgången till tjänsternabedöms minska om utvecklingen fortsättersom nu fram till 2020 respektive till2050. Detta förväntas påverka alla framtidaaktiviteter i samhället som är beroende avekosystemtjänsterna, både kommersiellaoch icke-kommersiella.faktaMiljökvalitetsnormerTillförsel av näringsämnen och organiskt material• Koncentrationer av kväve och fosfor i havsmiljön till följd av tillförsel av näringsämnen frånmänsklig verksamhet orsakar inte negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.Tillförsel av farliga ämnen• Koncentrationer av farliga ämnen i havsmiljön får inte överskrida de värden som anges idirektiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område.• Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativaeffekter på biologisk mångfald och ekosystem.Biologisk störning• Havsmiljön ska vara fri från nyutsatta eller flyttade främmande arter och stammar, genetisktmodifierade organismer (GMO) eller organismer vars genetiska egenskaper förändratspå annat sätt, som riskerar att allvarligt hota den genetiska eller biologiska mångfaldeneller ekosystemets funktion.• Havsmiljön ska så långt som möjligt vara fri från nytillkomna främmande arter spriddagenom sjöfart.• Populationerna av alla naturligt förekommande fiskarter och skaldjur som påverkas avfiske har en ålders- och storleksstruktur samt beståndsstorlek som garanterar deraslångsiktiga hållbarhet.• Förekomst, artsammansättning och storleksfördelning hos fisksamhället ska möjliggöraatt viktiga funktioner i näringsväven upprätthålls.Fysisk störning• Den av mänskliga verksamheter opåverkade havsbottenarealen ska, per substrattyp, geförutsättningar att upprätthålla bottnarnas struktur och funktion i Nordsjön och Östersjön.• Arealen av biogena substrat ska bibehållas eller öka.• Permanenta förändringar av hydrografiska förhållanden som beror på storskaliga verksamheter,enskilda eller samverkande, får inte påverka biologisk mångfald och ekosystemnegativt.• Havsmiljön ska så långt som möjligt vara fri från avfall.<strong>Havet</strong> som resursDe svenska kommersiella aktivitetersom använder havet omsatte 2009 totalt330 miljarder kronor enligt statistik frånStatistiska centralbyrån, vilket motsvarar5,2 procent av näringslivets totala omsättning.Utöver den kommersiella nyttan frånden maritima sektorn representerar havetockså stora icke-kommersiella värden, tillexempel inom friluftslivet.Den inledande bedömningen innehållerockså en social analys som visar på bådedirekta och indirekta drivkrafter för miljöbelastningarna.Direkta drivkrafter kännetecknasav sin direkta påverkan på miljön,exempelvis industriell produktion ellerresursuttag, medan indirekta drivkrafter ärbakomliggande motiv, som att konsumenterefterfrågar vissa typer av varor. Andraexempel på indirekta drivkrafter är politiskaprocesser på hög internationell nivå,ekonomisk utveckling eller teknikutveckling.Den sociala analysen visar att de indirektadrivkrafterna spelar en avgörande rollför flera viktiga miljöproblem i Sverige.Miljökvalitetsnormer för att nå måletOm den inledande bedömningen visaratt miljötillståndet inte är gott ska miljökvalitetsnormerutformas. Miljökvalitetsnormerär rättsligt bindande regler somavspeglar den lägsta godtagbara miljökvaliteteni Nordsjön och Östersjön. För att någod miljöstatus i haven har elva svenskamiljökvalitetsnormer formulerats. Dessamiljökvalitetsnormer omfattar belastningi form av näringsämnen, farliga ämnen,främmande arter, fiske, fysisk påverkan påhavsbottnar och avfall i havsmiljön. Miljökvalitetsnormernaska motsvara de belastningarsom i den inledande bedömningenpekas ut att ha stor påverkan på miljön ochytterligare normer kan bli aktuella i framtiden.När normer tas fram ska hänsyn ocksåtas till den socioekonomiska analysen.Miljökvalitetsnormerna nås genom attåtgärdsprogram upprättas. Dessa angervilka åtgärder som behöver genomföras föratt nå normen. Enligt havsmiljödirektivetska åtgärdsprogram vara formulerade tillutgången av 2015 och påbörjade senast vidutgången av 2016. Normerna kan också nåsgenom att myndigheter tillämpar dem videxempelvis tillståndsprövning och tillsyn.Ansvaret för att normerna följs ligger påkommuner och myndigheter. SLäsTIPS:<strong>Havet</strong> 2011: EU:s havsmiljödirektiv, den inledandebedömningen.<strong>Havet</strong> 2010: Vart tar alla data vägen?<strong>Havet</strong> 2009: En europeisk strategi för havet.www.havochvatten.sehavet <strong>2012</strong>25