Havet 2012 - Havsmiljöinstitutet

Illustrationer: Tobias FlygarHär sammanfattas de viktigaste tillståndsbedömningarna under de miljömål som har relevans förhavsmiljön. Även kunskap från forskningslitteratur och äldre rapporter har vägts in. Sammantagetska detta ge ett underlag till var och hur havsförvaltningen bör prioritera sitt åtgärdsarbete. För merdetaljerade redovisningar hänvisas till de enskilda artiklarna. Resultaten från de marina miljöövervakningsprogrammenredovisas främst med avseende på klassning av tillståndet, men ambitionen äratt också beskriva tillståndets orsaker och utveckling.sjö orre. Anledningarna till minskningarnakan vara flera men brister i födan är sannolikten, då de drabbade arterna livnär sigpå ett relativt likartat sätt. Läget ser ljusareut för sjöfågelarter som lever av fisk ellervegetation. Dessa har generellt ökat ellervarit oförändrade i antal 6 .Även tecken på förbättringarTrots många problem som hindrar attmiljömålet nås i nuläget finns också positivatecken. Våra sälstammar tillväxer stadigtfrån mycket låga nivåer efter den svåramiljögiftssituationen på 1970-talet, ävenom tillväxttakten har avtagit något ochför vikare är något lägre än vad som skullekunna förväntas av helt friska bestånd.Minskande späcktjocklek hos gråsälar ärockså något som oroar (Havet 2012, Sälpopulationeroch sälhälsa). Havsörnarna harnått tillbaka till en reproduktionstakt näraden som rådde före 1950-talet, innan destora problemen med miljögiftbelastninguppkom. Även här finns dock orosmoment,då reproduktionen i Bottenhavet ärlägre än förväntat (Havet 2012, Havsörn).Bättre vattenkvalitet ses också i undervattensvegetationeni Egentliga Östersjön,där djuputbredningen av viktiga arter somblåstång ökat i flera områden sedan 1980-och 1990-talet. Bilden är dock inte entydig,då viktig habitatbildande vegetation somblås- och sågtång i Blekinge fortfarandeinte återhämtat sig från tidigare kraftigatillbakagångar (Havet 2012, Vegetationskläddabottnar).Till glädjeämnena hör också att nyaområden med hög biodiversitet och sällsyntaeller helt nya arter för Sverige kanhittas om man undersöker vissa gynnsammautsjöbanksmiljöer, som visades iinventeringen av ryggradslösa bottenlevandedjur vid Svabergsgrunden utanförSmögen 7 .Främmande arterNya invasiva, eller främmande, arter kanockså utgöra ett hot mot den biologiskamångfalden om de medför habitat- ellerekosystemförändringar. Idag finns 49främmande arter registrerade i Västerhavetoch 38 i Östersjön och siffrorna ärtroligen i underkant 1 . Bland nya arter iplanktonsamhället kan nämnas rovvattenloppanCercopagis pengoi som ursprungligenkommer från Svarta havet, men somsedan 1997 påträffas i svenska delen avÖstersjön. Denna art kan komma att påverkade lokala planktonbestånden kraftigt. IVästerhavet tycks amerikansk kammanetoch japanskt jätteostron kommit för attstanna, med stora lokala effekter på ekosystemen.SReferenser1. Havs- och vattenmyndigheten 2012. God havsmiljö2020. Del 1: Inledande bedömning av miljötillståndoch socioekonomisk analys.2. Moksnes P-O m.fl. Överfiske – En miljöfarligaktivitet. Havsmiljöinstitutets rapport till regeringen2011.3. Pihl L, Svenson A, Moksnes P-O, Wennhage H.1999. Distribution and production of ephemeralalgae in shallow coastal areas on the Swedish westcoast. Journal of Sea Research 41: 281-294.4. Baden S, Gullström M, Lundén B, Pihl L,Rosenberg R. 2003. Vanishing Seagrass (Zosteramarina, L.) in Swedish coastal waters. Ambio 32:374-377.5. Statens Forurensningstilsyn (SFT). 2008.Sukkertareprosjektet: Slutrapport. STF och NorskInststitutt for Vannforskning (NIVA). SPFOrapport1043.6. Miljöforskningsberedningen 2012. Ejdernsoch andra musselätande dykänders minskning iÖstersjön. Rapport från Miljöforskningsberedningen,SOU. Augusti 2012.7. Länsstyrelsen i Västra Götaland 2012. Vadgömmer sig på Svabergsgrunden? – resultatetav marinbiologiska undersökningar 2009-2010.Rapport från projekt Hav möter Land. Länsstyrelserapport2012:25.havet 20127