Havet 2012 - HavsmiljÃ¶institutet

More documents

Recommendations

Info

liv och rörelse i fria vattnetGRUPPART/KLONKOLKÄLLABetaproteobacteria Betaproteobacterium 4887-27FGammaproteobacteriaGammaproteobacteriaGammaproteobacteriaGammaproteobacteriaMarinomonas sp. BSw10506Marinomonas sp. DG1602Acinetobacter lwoffii strain S3-2Sponge bacterium Zo10Alphaproteobacteria Loktanella vestfoldensis IMCC6033ActinobacteriaUncultured bacterium clone 5C231436BacteriodetesUncultured Bacteroidetes DGGE band BP7KontrollAcetatPyruvatDMSP (organisksvavelförening)GlukosAminosyrorn Substratpreferenser hos bakterier som representerar olika grupper som är vanligt förekommande i Östersjön. En del arter ärgeneralister och kan utnyttja flera organiska ämnen som substrat, medan andra är specialister som föredrar endast enstaka kolföreningar.Resultaten erhölls genom att mäta tillväxten av enskilda bakteriearter i experiment med tillsatser av olika kolföreningar tillnaturligt havsvatten från Östersjön. Resultat omarbetade från Gómez-Consarnau et al. (<strong>2012</strong>).kretslopp och i kretsloppen av till exempelkväve och fosfor i havet.Artsammansättningen varierarI nuvarande miljöövervakning användsbakteriebiomassa och tillväxt för attbestämma långtidstrender i näringsstatusoch miljökvalitet. Men det har visat sig attbiomassa och tillväxt varierar mindre i tidoch rum än vad artsammansättningen ibakteriesamhället gör. Utvecklingen inommolekylärbiologin under de senaste tio årenhar gjort det möjligt att relativt enkelt identifieraolika bakteriearter. Man kan dessutomgöra pålitliga kvantitativa uppskattningarav olika arters variation i abundansoch aktivitet och därmed beskriva hur dereagerar på olika miljöförändringar. Detkan röra sig om ändringar i salthalt, temperatur,pH eller andra miljövariabler.Bakterieplanktons artsammansättning iÖstersjön som helhet påverkas av salthalteni en gradient från Västerhavet till Bottenviken.Bakterierna i Västerhavet är typiskamarina arter och når i stor utsträckningvästligaste Östersjön och de danska sunden.I Bottenviken i norr dominerar iställettypiska sötvattenbakterier. Däremellan, iEgentliga Östersjön och Bottenhavet, finnsbakterier anpassade till brackvatten.På en mer regional skala finns det ocksåtydliga skillnader i artsammansättningenmellan kustnära områden och utsjöstationersom exempelvis speglar vattnetsnäringsstatus och temperatur. Man kanockså se påverkan av städers utsläpp ochutflöden från avrinningsområden. I djupledfinns distinkta bakteriesamhällen isolbelysta respektive djupare vatten, ochi övergången mellan syrerika och syrefriabottenvatten. Sammantaget uppvisarbakterier en slående biogeografi, och oftakan den kopplas till enskilda bakteriegrupperseller arters ekologi.Bakteriell biologisk mångfaldI likhet med växtplankton har bakterier entydlig säsongsdynamik. Det har studier isåväl Bottniska viken, Egentliga Östersjönsom Västerhavet visat. Gemensamt fördessa studier är till exempel att bakterieri gruppen Bacteroidetes visar stor tillväxti samband med växtplanktons vårblomningar.Olika arter av Alphaproteobacteriatar sedan över samhället under sommarmånadernanär näringshalterna är lägreoch temperaturerna högre. Dessa massuppträdandenkan vara upp till någravecko r innan de ersätts av andra bakterie r.Det finns också exempel på bakteriersom under större delen av året inte gåratt upptäcka i vattenmassan, men som påkort tid och under särskilda förhållandenkan blomma upp under några dagar. Dettagäller främst arter besläktade med potentielltsjukdomsframkallande bakterier somtill exempel Vibrio-arter. I några av de fånoggranna tidsserieanalyser av bakteriesamhälletsom gjorts har man funnit attmellanårsvariationen i artsammansättningenstyrs på ett förutsägbart sätt av tillexempel temperatur, salthalt, näringsämnenoch klorofyllmängd.Dags att tillämpa kunskapenDe senaste åren har kunskapen ökat snabbtom vilka livsstrategier som de vanligastebakteriegrupperna i havet representerar.Vissa arter växer långsamt och föredrarnäringsfattiga miljöer medan andra arterär anpassade till mer näringsrika förhållanden.Detta ger oss en bra bild av vilkaarter som trivs i olika vatten. Därutövervisar studier av bakteriers fysiologi ochmolekylärbiologi vilka mekanismer sombidrar till att förklara deras ekologi ochhur de är anpassade till sin miljö. Exempelvisverkar olika bakterier ha olikaekosystemfunktione r i nedbrytningen avorganiska ämnen.Vid Linnéuniversitetet i Kalmar har mannu i två år studerat hur vattenkemin, växtplankton-och bakteriesamhället förändrasvid ett ”mikrobiellt observatorium” i EgentligaÖstersjön, en mätstation som ligger 10km utanför Kårehamn på Ölands ostkust.På mätstationen görs provtagningar tvågånger i veckan från mars till november,och med lägre frekvens under vintern. Datahar därför en exceptionellt hög tidsupplösningjämfört med typiska tidsserier därprovtagning görs en gång i månaden. Dentäta provtagningen har gett nya insikter ihur vattenkvalitet, mikrobiell artsammansättningoch ekosystemfunktion förändras.Provtagningarna kompletteras numed ett system av bojar för att kontinuerligtmäta centrala abiotiska och biotiskavariabler, som till exempel temperatur,vattenflöde, syrenivåer och klorofyllkoncentrationer.Bojarna kommer att placerasvid mätstationen utanför Öland samtvid mätstationer i Västerhavet, NorraÖstersjön och Bottenhavet. Systemet, somfinansieras av Vetenskapsrådet, ska bidratill nationella miljöövervakningsprogramoch forskningsprojekt. Framtida studieroch övervakning av bakteriesamhällena ihavet har med hjälp av de nya teknikernanu möjlighet att kunna bidra till en ökadförståelse av havsmiljön och hur tillståndeti havet förändras. S52 havet <strong>2012</strong>
havets djuroch växterSyretillgången avgörande för Bohusläns fjordarÄven kallvattenarterna behöver övervakas längs kusternaTorsken vill hem och lekaFoto: Tobias Dahlin/Azote
Page 1 and 2:
om miljötillståndet i svenska hav
Page 4 and 5: Innehåll4/så mårhavet 201213/att
Page 6 and 7: liv och rörelse i fria vattnetSÅM
Page 8 and 9: liv och rörelse i fria vattnetHavs
Page 10 and 11: ingen övergödning”Halterna av g
Page 12 and 13: giftfri miljö”Förekomsten av ä
Page 14 and 15: egränsad klimatpåverkan”Halten
Page 16 and 17: aTT FÖRVALTA havsmiljönSvenskarna
Page 18 and 19: aTT FÖRVALTA havsmiljönsom kan va
Page 20 and 21: aTT FÖRVALTA havsmiljönbetalnings
Page 22 and 23: aTT FÖRVALTA havsmiljönMiljööve
Page 24 and 25: aTT FÖRVALTA havsmiljönHavs- och
Page 26 and 27: aTT FÖRVALTA havsmiljön2012Fastst
Page 28 and 29: aTT FÖRVALTA havsmiljönMot bättr
Page 30 and 31: aTT FÖRVALTA havsmiljönfaktaMetod
Page 32 and 33: liv och rörelse i fria vattnetStö
Page 34 and 35: liv och rörelse i fria vattnettemp
Page 36 and 37: liv och rörelse i fria vattnetför
Page 38 and 39: havets djur och växterfosfor kväv
Page 40 and 41: liv och rörelse i fria vattnetSYRE
Page 42 and 43: liv och rörelse i fria vattnetfort
Page 44 and 45: DIN (µmol/l)10liv och rörelse i f
Page 46 and 47: liv och rörelse i fria vattnetPRIM
Page 48 and 49: liv och rörelse i fria vattnetPlan
Page 50 and 51: liv och rörelse i fria vattnetPela
Page 52 and 53: liv och rörelse i fria vattnetPela
Page 56 and 57: havets djur och växterVegetationsk
Page 58 and 59: havets djur och växterSyretillgån
Page 60 and 61: havets djur och växterSett i ett g
Page 62 and 63: havets djur och växterMakrofauna m
Page 64 and 65: havets djur och växterKattegattFle
Page 66 and 67: havets djur och växterÄven kallva
Page 68 and 69: havets djur och växterrekryterings
Page 70 and 71: havets djur och växterforts. Kustf
Page 72 and 73: havets djur och växterFoto: Erik S
Page 74 and 75: havets djur och växterUtsjöfiskBe
Page 76 and 77: miljögifter och deras effekterKan
Page 78 and 79: miljögifter och deras effekterpcb
Page 80 and 81: miljögifter och deras effekterfakt
Page 82 and 83: miljögifter och deras effekterfort
Page 84 and 85: 0,140,140,140,140,140,120,120,120,1
Page 86 and 87: koncentration (ng/g (ng606060604040
Page 88 and 89: miljögifter och deras effekteröve
Page 90 and 91: miljögifter och deras effekterKust
Page 92 and 93: miljögifter och deras effekterTBT-
Page 98 and 99: miljögifter och deras effekterVitm
Page 100 and 101: havets djur och växterEmbryonalutv
Page 102 and 103: havets djur och växterHavsörnBjö
Page 104 and 105:
miljögifter och deras effekterSäl
Page 106 and 107:
miljögifter och deras effekterGeno
Page 108 and 109:
miljögifter och deras effekterfort
Page 110 and 111:
fakta om nationell marin miljööve
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
adresserkontaktpersoner för miljö
Page 120:
HavsmiljöinstitutetBox 260405 30 G
show all

Havet 2012 - HavsmiljÃ¶institutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?