giftfri miljö”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits avsamhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan påmänniskors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommandeämnen är nära bakgrundsnivåerna.”■ Tack vare ett framgångsrikt åtgärdsarbetemed kraftfulla nationella och internationellainsatser har halterna av PCBoch DDT i miljön minskat dramatiskt. Dethar lett till en glädjande återhämtning avbestånden av havsörn och sälar (<strong>Havet</strong> 2011,Säl och havsörn). Även för de flesta andrakända giftiga ämnen har användningenminskat kraftigt, både inom industrinoch jordbruket. Likaså har utsläppen frånindustri- och förbränningsanläggningarminskat till följd av bättre teknik. Det harglädjande nog lett till kraftigt avtagandehalter i miljön för många av de miljöföroreningarsom vi följer inom miljöövervakningen.Flertalet av de välkända miljögifternaligger idag nära eller under sinagränsvärden.Förhöjda miljögiftshalter i ÖstersjönÄven om den övergripande bilden är positivfinns det fortfarande orosmoment. Desvårnedbrytbara miljögifterna som dioxiner,PCB och DDE förekommer generelltfortfarande i högre halter i organismer frånÖstersjön än Västerhavet. Östersjön ärgrund, kraftigt skiktad och har ett mycketlitet vattenutbyte med Nordsjön. Det göratt miljöföroreningar som når Östersjönfrån de 85 miljoner människorna längsinnanhavets kuster blir kvar länge.Halterna av dioxiner och andra organiskamiljögifter är fortfarande så högai fet fisk från Östersjön att vi måste hakostrekommendationer för flickor ochkvinnor i fertil ålder 1 . Dioxinhalterna iströmmingsmuskel visar inte heller någontydlig tendens att minska med undantagför Bottenhavet.PCB har tidigare avtagit kraftigt i fettfrån strömmingsmuskel men visar intelängre någon tydlig minskning i Östersjön.DDE och HCB i strömmingsmuskel harlikaså minskat kraftigt. För några av miljöföroreningarnasåsom PCB-varianternaCB-153 (<strong>Havet</strong> 2011, Miljögifter i biota) ochCB-118 (<strong>Havet</strong> <strong>2012</strong>, Miljögifter i biota),flamskyddsmedlet BDE-47 och hexaklorbensen(HCB) avtar inte halterna i strömmingfrån södra Östersjön, och visar i vissafall en svag tendens att öka under senareår. Detta förklaras sannolikt av mycket lågafetthalter i strömmingen från södra Östersjön.Flamskyddsmedlet hexabromcyklododekan(HBCDD) mäts bland annat i fetti sillgrissleägg från Stora Karlsö. Koncentrationenhar under de senaste åren börjatminska efter att länge ha ökat.Oklara trenderför kadmium och kvicksilverKvicksilver, bly och kadmium är blandSillgrisslor befinner sig högt upp i näringsvävenoch äter i huvudsak skarpsill ochströmming. Deras ägg har ett relativt högtfettinnehåll, vilket gör dem lämpliga föranalyser av fettlösliga miljögifter. Resultatenfrån mijöövervakningen visar att flamskyddsmedletHBCDD nu minskar isillgrissleäggen efter en längre tids ökning.Foto: David Thyberg/Shutterstock10havet <strong>2012</strong>
hav i balanssamt levande kust och skärgårdtungmetallerna utpekade som särskiltfarliga. Sedan bly inte längre får tillsättasi bensin har dock halterna i fisk sjunkittill långt under det föreslagna gränsvärdet.Koncentrationen av kadmium iströmmingslever visar en svag tendens attöka under de senaste åren på lokalerna iBottenhavet och i Egentliga Östersjön.Orsakerna till detta är ännu inte klarlagdaoch halterna är fortfarande högre än ibörjan av 1980-talet vid de flesta provtagningslokaler.Halterna av kvicksilver har minskatbetydligt i både strömming och sillgrissleäggefter insatta åtgärder. I Västerhavetsyns dock ingen avtagande trend för kvicksilveri sill. Inte heller finns någon sådantrend för Bottenviken, Bottenhavet ochsödra Östersjön under de senaste åren,medan halterna fortsatt minskar i norraÖstersjön. I alla havsområden är halternabetydligt lägre än i fisk från inlandsvatten.Biomarkörer mäter okända miljögifterTusentals miljöföroreningar med miljöskadligaeffekter släpps ut idag och nyatillkommer ständigt. Biomarkörer indikerarhälsostatus och kan ge varningssignalerom att ej bevakade miljöföroreningarpåverkar en organismgrupp. En ökning avnivån för flera biomarkörer i kustfisk visartecken på att kustfisken kan vara påverkadav komplexa blandningar av miljögifter(<strong>Havet</strong> <strong>2012</strong>, Kustfisk hälsa). Signaler omohälsa hos våra sälar kan vara koppladetill miljögifter, men orsakssambanden inteär klarlagda (<strong>Havet</strong> 2011, Säl). Även antalethavsörnsungar per kull är sedan längelägre hos havsörnar vid Bottenhavskusten(<strong>Havet</strong> 2011, Havsörn) än i Bottenvikenoch Egentliga Östersjön. Det kan möjligenbero på en högre belastning av giftigaämnen i Bottenhavet. SReferenser1. Livsmedelsverkets kostråd, Råd om fisk,www.slv.seÅterkommande i kapitlet om miljögifter:Bignert A, Boalt E, Danielsson S m.fl. 2011.Sakrapport: Övervakning av metaller och organiskamiljögifter i marin biota 2011, Sakrapporttill Naturvårdsverket nr 7:2011, Naturhistoriskariksmuseet, Enheten för miljögiftsforskning, 224pp. (MG 1082)■ Resultat från både miljöövervakningoch forskning visar entydigt att havsmiljöninte är i balans. Naturvårdsverket visar i sinsenaste fördjupade utvärdering från <strong>2012</strong> 1att det heller inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålettill år 2020 med idag beslutadeeller planerade styrmedel. De åtgärder somhittills har vidtagits för att minska problemsom övergödning, föroreningar och ettalltför intensivt fiske har inte varit tillräckliga.Naturvårdsverkets utvärderingtyder på att både nationella men framförallt inter nationella insatser är viktiga ommiljö kvalitetsmålet Hav i balans samtlevande kust och skärgård ska nås.Överuttag av bottenlevande fiskBestånden av samtliga större marina fiskarhar minskat dramatiskt i både Västerhavetoch Östersjön under de senaste hundraåren. Även i ett kortare perspektiv visarde flesta bestånd på en negativ utveckling,men bilden är inte entydig. På västkustenhar till exempel viktiga bottenlevandematfiskar som torsk, kolja, vitling, kummeloch gråsej fortsatt att minska i antal ochflera bestånd är hotade. Undantaget utgörsav rödspätta där trenden vänt. Beståndenav pelagiska arter som höstlekande sill ochmakrill i Västerhavet har däremot ökat sen1980-talets låga nivåer. En starkt bidragandeorsak till att många bestånd minskar är attuttaget varit och i flera fall fortfarande är förstort. Det procentuella årliga uttaget av tillexempel torsk i Nordsjön och Skagerrak harvanligen legat kring 35 – 40 procent, medanbedömt maximalt uttag ska ligga under 20procent (<strong>Havet</strong> <strong>2012</strong>, Utsjöfisk bestånd).Ökad kunskap om beståndsstruktur kan geVästerhavet och Östersjön ska ha enlångsiktigt hållbar produktionsförmågaoch den biologiska mångfalden skabevaras. Nyttjande av hav, kust ochskärgård ska bedrivas så att en hållbarutveckling främjas. Särskilt värdefullaområden ska skyddas mot ingrepp ochandra störningar.en effektivare fiskeriförvaltning, där exempelvisfiske på lekansamlingar av torsk därflera bestånd finns blandade bör undvikas(<strong>Havet</strong> <strong>2012</strong>, Kustfisk).Fiskflykt från HanöbuktenDet kommer fortsatta larm om oroväckandehändelser i havsmiljön. Fiskare ochallmänhet längs med Hanöbukten harunder senare år rapporterat om att fiskförsvunnit från området 2 . Liknande signalerfinns även från södra Kalmarsund.Fågeldöden fortsätter längs Östersjönskuster 3 . Detta är två exempel på händelsersom bara delvis eller inte alls fångas upp avden befintliga miljöövervakningen. För attkomma till rätta med dessa och liknandeproblem krävs snabbare och tydligareinsatser från berörda myndigheter.Torskbestånden i Östersjön ökarDet finns dock också positiva tecken. Dengemensamma förvaltningsplanen för torski Östersjön som EU antog 2007 har resulterati att både det östra och västra beståndetökat. Säl och havsörn är återigen en vanligsyn längs våra kuster. SReferenser:1. Naturvårdsverket <strong>2012</strong>. Steg på vägen. Fördjupadutvärdering av miljömålen <strong>2012</strong>. Rapport 6500.2. Enander G. <strong>2012</strong>. Underättelse angående allvarligaproblem i Hanöbuktens ekosystem. Skrivelsetill Regeringen (Miljödepartementet) <strong>2012</strong>-06-26.Länsstyrelsen i Skåne län och Region Skåne, 8 sid.3. Havs- och vattenmyndigheten <strong>2012</strong>. God havsmiljö2020. Del 1: Inledande bedömning av miljötillståndoch socioekonomisk analys.havet <strong>2012</strong>11