liv och rörelse i fria vattnetPelagial biologi / växtplanktonHelena Höglander och Susanna Hajdu, Stockholms universitet/Ann-Turi Skjevik, SMHI/Agneta Andersson & Chatarina Karlsson, Umeå universitetVårblomningen i Bottenhavetdominerades av kiselalger somexempelvis Melosira sp.klorofyll a (µg/l)4321Bottenvikenutsjö, A-stationernaBOTTNISKA VIKENBottenhavetkust, ÖrefjärdenBottenhavetutsjö, C-stationerna0biovolym (mm 3 /l)0,80,60,40,201990 2000 2010 2000 2010 2000 2010Foto: Ann-Turi SkjevikBottniska vikenBottenhavets kust- och utsjöstation visadeen lägre växtplanktonbiovolym 2011än 2010. Tvärtom gäller för Botten vikensutsjöstation, vilket beror på en hög koncentrationav små och medelstora (10–15 samt20–27 µm) Gymnodiniales under junimånad. Biovolymen var på grund av dettahögre i Bottenviken än i Botten havet.Treårsmedelvärdena indikerar måttligstatus för Örefjärden och god status förBottenvikens och Bottenhavets utsjö.Vårblomningen i Bottenhavet domineradesav kiselalger som Chaetoceros wighamii,Achnanthes taeniata, Thalassiosirabaltica och Melosira spp. Örefjärden hadeett högre inslag av dinoflagellater undervårblomningen än utsjöstationen i Bottenhavet.Under hösten uppstod en andrakiselalgstopp, men nu i form av Coscinodiscusspp. Detta är en ovanlig gäst i Bottenhavetoch att den dök upp kan bero på etteventuellt saltvattensinflöde/ström somfört med sig arten upp.Klorofyllvärdena återgick till detnormala jämfört med de ovanligt högaklorofyll a (µg/l)n Årliga medelvärden för perioden juni–augusti (punkter), samt löpande treårsmedelvärden(heldragna EGENTLIGA linjer) ÖSTERSJÖNfrån slangprov 0 –10 m. Bedömningsgrunder finns4 endast för kustområden. I figurerna antyds kustområdenas klassgränser även förutsjöstationer Askö för att ge en fingervisning Landsort om miljöstatus.kust B13utsjö BY3121värdena 2010. De följde samma trend som kustområdet Askö och vid utsjöstationenbiovolymvärdena och visade högst koncentrationi Bottenviken. Treårsmedelvärdena som för kuststationen tillämpas i utsjön.Landsortsdjupet, om samma klassgränser0indikerade 0,8 måttlig status i Bottenviken och Varken biovolym eller klorofyll visar någonÖrefjärden 0,6 samt god status i Bottenhavet. tydlig ökande eller minskande trend, ävenVarken växtplanktonbiovolym eller om biovolymen vid kuststatione n har0,4klorofyll a visar någon uppåtgående eller närmat sig de lägre värdena som rådde inedåtgående 0,2 trend under de senaste 15 början av 2000-talet, efter toppåret 2008åren. En samlad bedömning för havsområdenagjordes kvävefixerande baserat cyanobakterier på statusklassificeBlomningen av kvävefixerande cyanodå häftalgerna drog upp biomassan.0dinoflagellaterringen 0,3 samt expertbedömning. Den måttligastatusen för klorofyll i Bottenviken vid kusten och vid utsjöstationen, menbakterier kom i gång i början av juni bådehäftalgerberodde 0,2 på ovan nämnda vårblomning av medan den avklingade redan i mitten avGymnodiniales. Sammantaget bedömdes augusti vid kusten fortsatte den in i oktobervid utsjöstationen, dock i små mäng0,1därför statusen vara god i Bottenviken,måttlig 0 i Örefjärden samt god i Bottenhavet.1990 2000 2010 2000 zomenon sp. 2010 i kust såväl som i utsjö. Medander. Den dominerande arten var Aphani-Kvävefixerande cyanobakterier, beräknatpå årsmedelvärden 1998–2011, visar en de cyanobakterier (Aphanizomenon sp.)trend saknas vid utsjön, visar kvävefixeranVÄSTERHAVETökande 6 trend i Bottenhavets utsjö, medan fortfarande en ökning vid kuststationenSkagerrakKattegattde i övriga 5 kust områden Släggö är stabila. utsjö Anholt EAskö, även om trenden är svagare baserat4endast på de 15 sista åren än om hela studeradeperioden används (1990–2011).Egentliga Östersjön3I nordvästra Egentliga Östersjön visar Vid både kuststationen och utsjöstationenLandsort var biomassan av häftalger2klorofyll a såväl som biovolym av växtplankton1att statusen är fortsatt måttlig vid större än de senaste två åren. Vid utsjösta0biovolym (mm 3 /l)biovolym (mm 3 /l)klorofyll a (µg/l)48lym (mm 3 /l)64havet <strong>2012</strong>
iovolym (mm 3 /l)100,80,60,40,2bibiovolym (mm 3 /l)0,200,30,20,1liv och rörelse i fria vattnetkvävefixerande cyanobakterierdinoflagellaterhäftalger2011miljöÖVERVAKNING001990 2000 2010 2000 2010 2000 1990 2010 2000 20102000 2010klorofyll a (µg/l)4321Askökust B1EGENTLIGA ÖSTERSJÖNLandsortutsjö BY31klorofyll a (µg/l)654321Skagerrakkust SläggöVÄSTERHAVETKattegattutsjö Anholt E00biovolym (mm 3 /l)biovolym (mm 3 /l)0,80,60,40,200,30,20,1kvävefixerande cyanobakterierdinoflagellaterhäftalger01990 2000 20102000 2010biovolym (mm 3 /l)64201990 2000 2010 2000 2010m Årliga medelvärden för perioden juni–augusti (punkter), samt löpandetreårsmedelvärden (heldragna linjer) från slangprov 0 –10 m (0 –20 mslangprov för station Askö och Landsortsdjupet). Den streckade linjenvisar ökningen av kvävefixerande cyanobakterier för perioden 1990 –2011baserad på linjär regression, (R 2 =0,61). Bedömningsgrunder finns endastför kustområden. I figurerna antyds kustområdenas klassgränser även förutsjöstationer för att ge en fingervisning om miljöstatus.tionen var dess biomassa VÄSTERHAVETnästan lika högsom 6 toppåret 2008, men vid kuststationenSkagerrakKattegattvar 5 biomassan kust Släggöfortfarande långt utsjö under Anholt Etoppnoteringen 4 2008.På 3 utsjöstationen Landsortsdjupethåller 2 sommarens dinoflagellater sig fortfarandekvar på en lägre nivå än under1början av 1990-talet. Vid kuststationen0visar de däremot ingen tydlig trend.klorofyll a (µg/l)biovolym (mm 3 /l)6VästerhavetMätstationen 4 Anholt E i Kattegatts utsjöuppnår sammanvägt god ekologisk status,och Släggö 2 i Skagerraks kustvatten uppnårhög ekologisk status 2011 enligt vattendirektivets1990 bedömningsgrunder.2000 2010 2000 2010av hösten.0Sommaren 2011 var klorofyllhalternaallmänt låga i Västerhavet, vilket är heltnormalt. De relativt stora kiselalgsartersom brukar förekomma under sommareni förhöjda cellantal var låga till antalen vidprovtagningstillfällena. Därför blev ocksåbiovolymerna ovanligt låga detta år vilketi sin tur höjer den ekologiska statusen förområdet. Bedömningsgrunderna kräverdock treårsmedelvärden och en sammanvägningav klorofyll och biovolym vilketalltså gav god ekologisk status vid Anholt Eoch hög ekologisk status vid Släggö.En så kallad Mann Kendall regressionsanalysvisade på oförändrade trender vidbåda mätstationerna.En i tid och rum ovanligt stor blomningav dinoflagellatsläktet Ceratium observeradesunder hösten och vintern 2011och ledde till ovanligt höga ytvärden avklorofyll a. Den potentiellt giftiga dinoflagellatenDinophysis acuta förekom övervarningsgränsen (satt av Livsmedelsverketoch norska Mattilsynet) under stora delarEn ovanligt stor blomningav dinoflagellaterägde rum under höstenoch vintern 2011. Detbidrog till höga värdenav klorofyll a i ytvattnet,här Ceratium longipes.Foto: Ann-Turi Skjevikhavet <strong>2012</strong>49