En knarklangares fru - Kriminologiska institutionen - Stockholms ...

Kvinnorna beskriver också den upplevda anspänningen komma av den rollkonflikt som finnsmellan omgivningens syn på partnern som en kriminell 12 person som kvinnan borde göra slut med,och hennes känslor för honom. En annan rollkonflikt handlar om hennes egen självbild, då hon intevill se sig själv som partner till en kriminell (ibid, s. 249-253).3.2 Skam, skuld och sekundär stigmaMoerings konstaterar också att teorin om role transition måste kompletteras med de specifikakänslor av skuld och skam som de anhöriga upplevde, vilket jag gjort genom att utgå från tidigareforskning kring anhöriga till fängelsedömda, framförallt av Condry (2007). Ett vanligt tema ilitteraturen kring anhörigas familjer är begreppet stigma. Goffman (1963, s. 9) definierar begreppetsom situationen för en individ som är diskvalificerad från att bli fullt socialt accepterad. I sinklassiska studie beskriver Goffman hur en individ som är kopplad till en stigmatiserad individ avsamhället kan behandlas ”som en och samma” som den stigmatiserade. Goffman (1963, s. 43-44)menar att detta stigma, kallat ”courtesy stigma”, tenderar att överföras till den nära anhörige genomatt det uttrycks skäl till att relationen ska undvikas eller avslutas. Condry (2007, s. 61-62) menar attskammen också har andra dimensioner. Hon anser att det handlar om en förlängningen avförövarens stigma genom anhörigskapet, men också ett stigma som hör ihop med den nya identitetden anhörige får, till exempel genom att vara ”fru till en sexbrottsling”. Den anhöriges egen skuldbygger på uppfattningen att familjemedlemmar är ansvariga för varandras handlingar på tre sätt;vad de inte gjort: att de borde ha vetat om, eller misslyckats att stoppa brottet, skuld för vad defaktiskt gjort: som att inte skyddat offret, och skuld för att de fortsätter att ha kontakt med dendömde anhörige. Upplevelsen av stigmatisering och skam kan bli ännu mer kraftfull för den som ärutanför fängelsets murar, som måste fortsätta sitt vardagsliv, ofta i samhällen där deras status ärkänd. Konsekvenserna var förlust av vänner och att de anhöriga utsattes för skvaller och trakasserier(Condry 2007, s. 65-78, 80).3.3 Ett genusteoretiskt perspektivFör att förstå kvinnornas olika rolltagande har jag använt mig av det genusteoretiska resonemangsom Ingrid Lander i sin avhandling om narkotikabrukande kvinnor för, som utgår från dennormativa femininiteten, och de förväntningar som finns på kvinnor (Lander 2003b). Hon visar i sinstudie hur iscensättandet av genus påverkar kvinnorna, att de hela tiden förhåller sig till att vararespektabla kvinnor genom att förhålla sig till normen. De vårdar kroppen, manliga relationer och i12Jag använder här ”kriminell” och inte som annars i studien, fängelsedömd, då denna mer värderande beteckninganvänds i ursprungsstudien av Moerings vad gäller omgivningens syn på själva identiteten.