12.07.2015 Views

En knarklangares fru - Kriminologiska institutionen - Stockholms ...

En knarklangares fru - Kriminologiska institutionen - Stockholms ...

En knarklangares fru - Kriminologiska institutionen - Stockholms ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

vara mer vanligt bland dem som känner skam kring mannens fängelsestraff eller som upplever attderas relation är ifrågasatt (Comfort 2007, s. 281). Rachel Condry (2007) har i kvalitativa intervjuermed 32 anhöriga till grova brottslingar 11 i Storbritannien, varav tio var med partners till den dömde,fokuserat på konsekvenserna för de anhöriga. De anhöriga i Condrys (2007 s. 24-27) studiebeskriver dagen där de fick kännedom om det allvarliga brottet som en livsavgörande ochchockartad vändpunkt. Processen som följer beskriver de intervjuade som en sorgeprocess, med denskillnaden att deras sorg inte upplevs som legitim, då de inte ses som fria från skuld. De förlustersom de sörjer är många; livet som de kände det, relationen med förövare, eller deras fria kontakt,sina hopp och drömmar för sig själva och för förövaren, men också praktiska förluster, som förlustav jobb, ekonomi, eller ett hem. Fängelsedömdas partners kan också lida av att sakna informationom fängelsedomen, om besöksrutiner och kontaktprocedurer (Murray 2005 s. 445). Condry (2007,s. 53) beskriver rättegång och dom som den händelse som de anhöriga upplever som mestskrämmande och upprörande, efter själva upptäckandet av brottet. Bergström & Cederström (2009)har i en studentuppsats intervjuat kvinnor som har barn med frihetsberövade män. De konstaterar attfrihetsberövandet inneburit en stor psykisk påfrestning för kvinnorna, men även ekonomiska bekymmeroch skamkänslor. Alla kvinnorna i Moerings (1992) studie beskriver negativ stress. Dessa problemmotas med hjälp av sömnmedel och lugnande medel, alkohol och droger. Anspänningen yttrar siggenom sömnlöshet, gråtattacker, och oro.2.1.4 Rollövergångar som konsekvens av straffetCondry (2007, s 24-27) visar att framförallt kvinnliga anhöriga påtvingas nya roller, som kretsarkring förövaren och hans behov. Denna påtvingade ”role transition”, rollförändring har ävenMoerings (1992) beskrivit, se kapitlet Teoretiskt ramverk. Partners med barn står inför faktumet attbli ensamstående med barn, vid en tid då de är extra utsatta på många andra sätt. Samtidigt som deska hantera sina egna problem, förväntas de stödja den dömde, och se efter barn som även deriskerar att må dåligt. <strong>En</strong> partners inkapacitering kan också orsaka flytt från hemmet, skilsmässa ochrelationsproblem (Murray 2005, s. 445). <strong>En</strong> viktig aspekt är att för vissa anhöriga leder enfamiljemedlems fängelsevistelse till en positiv förändring (ibid, s. 445). Comfort (2007, s. 286)pekar på att fängelsevistelsen kan leda till en känsla av lättnad för den anhörige, både för att deslipper ett dagligt kaos orsakat av den dömdes svårigheter, och för att de hoppas att den intagne kanfå hjälp och omvårdnad, som drogbehandling och terapi.11Condrys definition av anhöriga till grova brottslingar är att de intervjuade är nära släktingar till någon som dömtseller anklagades för ett vålds- eller sexualbrott som leder till ett fängelsestraff på minst fyra år (Condry 2007, s.10).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!