En knarklangares fru - Kriminologiska institutionen - Stockholms ...

vissa fall hem för att framställa sig som respektabla kvinnor. De vet var gränserna går och vilkengenuskonfiguration, eller föreställning de ska framföra i varje social situation. Även moderskapet,är en del av iscensättning av femininiteter där den uppoffrande och omvårdande modern står för detgoda moderskapet där kvinnan är samhällets moralbärare, genom sin naturliga modersinstinkt(Lander, 2003a, s. 3, 38).Jag vill här klargöra att när jag skriver om kön, och de förväntningar som kvinnorna har attupprätthålla bilden av en god mor, fru, eller kvinna, inte utgår ifrån att det är en statisk roll, utan attsjälva könsrollsbegreppet är normativt laddat. Det är också en kritik som framförts bland annat frånfeministiskt håll mot den tidiga strukturella funktionalistiska rollteori, att man utgår från en statiskoch biologisk syn på könsroller (se tex Connell 1979). Min analys bygger däremot på den merinteraktionistiska rollteorin med starka kopplingar till socialkonstruktivismen. Jag anser att det finnsolika normativa femininiteter, och inte enbart ett förväntat sätt att uppträda som kvinna på. Dessakvinnor förhåller sig till en normativ femininitet som utgår ifrån en heterosexuell roll som partnerstill fängelsedömda män. Att överträda dessa normer, är från mitt perspektiv tätt sammankopplademed de känslor av skam och skuld som partners till fängelsedömda vittnar om, och jag har därför ettgenusteoretiskt perspektiv i min studie.4. MetodUnder den sista veckan i april och de första veckorna i maj 2012 genomförde jag kvalitativaintervjuer med tre partners till fängelsedömda. Personerna är anonymiserade, och har fått fiktivanamn. I min studie har jag utgått ifrån vad som kallas ett förståelseperspektiv. Mitt syfte har varit attförstå hur de anhöriga som jag intervjuat, resonerar och handlar (Karlsson & Pettersson 2006, s.60). Jag har en socialkonstruktivistisk ansats, där jag är intresserad av hur de anhöriga i interaktionmed andra konstruerar meningar, positioner och regler för sitt anhörigskap (Sohlberg & Sohlberg2009, s. 255) och är medveten om att denna kunskap också konstrueras i samtalet med mig.4.1 Diskussion kring halvstrukturerad livsvärldsintervju som metodDå min önskan är att förstå ”den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv” (Kvale& Brinkmann 2009, s. 39), har mina intervjuer lagts upp som halvstrukturerade livsvärldsintervjuer.Med livsvärld menar jag världen som den påträffas i vardagslivet och upplevs omedelbartoberoende av, och före förklaringar (ibid, s. 43-44). Kvale & Brinkmann (2009, s. 34, 65) användermetaforen resenär för att beskriva kunskap som något som konstrueras. Intervjuandet och analysenblir med resenärperspektivet tätt sammantvinnade faser av kunskapsproduktion med tonvikt på