Rubrik 1 - Kriminologiska institutionen

publicerades den 11 november 2008 av den vetenskapliga tidsskriften ActaPaediatrica 12 , ökar hjärtrytmen, och sömnen påverkas negativt av tv-spelande.Von Feilitzen (2001) hävdar att mycket av den tidiga forskningen knappast kangeneraliseras till dagens spel då utvecklingen är enorm och spelen förändras i snabbtakt. Vad man ser enligt undersökningar om elektroniska spel och aggression är att småbarn leker aggressivare lekar efter att de spelat tv-spel. Men dessa studier har baraanvänt en sorts metod och är därför hårt kritiserade. 13I en typisk undersökning inom effektforskningen av datorspel hade man två grupper: ensom spelade ett våldsamt datorspel och en som spelade ett spel utan våld. Därefter mätteseventuella beteendeförändringar i de två olika grupperna. Den behavioristiska tolkning avresultatet som sedan följde tillät dock inte vidare undersökningar av fynden, för attutesluta annan påverkan. Senare tiders effektforskning kännetecknas av förfinade metoderoch ett metaanalys perspektiv. Enighet råder alltjämt bland en majoritet av forskare atteffektundersökningar av våldsamma datorspel inte är tillräckligt starka för att kunna dranågon definitiv slutsats om huruvida datorspel är aggressionsskapande. 14I en debattartikel i Dagens Nyheter varnar likväl flera hjärn- och beteendeforskare föratt grovt datavåld under barn- och ungdomsåren kan påverka hjärnan – och samhället –ytterst negativt. 15 Artikelförfattarna hänvisar till att över hundra sammanställda studiervisar på en robust koppling mellan våldsamma dataspel och aggressiva beteenden. Dekonstaterar också att sedan den senaste debatten om medievåld och videovåld, vilkeninte kunde ge ett entydigt svar på kopplingen mellan medievåld och aggressivtbeteende, har realismen och våldsinnehållet i dataspel ökat kraftigt. Det är främst detrealistiska våldet i de nya dataspelen som riskerar att ge negativa effekter på känsloliveller utövande av våld hos barn och ungdomar, vilket enligt artikeln kan ta sig uttryck iaggressiva beteenden, tankemönster och affekter såväl som minskad empati.En sammanslutning av forskare och dataspelsexperter författar dock ett gemensamtsvar på dessa farhågor. 16 De menar att det ursprungliga debattinlägget gömmer denkritik som anfördes mot de forskningsresultat man lutar sig mot, vilken publiceradesredan i samma tidskrift. Bland annat pekas metodologiska brister ut. Artikelförfattarnahävdar också att andra studier visar på ett direkt motsatt resultat och att Petrovic ochhans kollegors debattinlägg grundar sig i hypoteser, snarare än reella forskningsresultat.12 Ivarsson, M., Anderson, M., Åkerstedt, T. & Lindblad, F. (2008) Abstract13 Von Feilitzen, C. (2001) 16114 Egenfeldt-Nielsen, S & Heide Smith, J. (2003) 1115 Petrovic, P., Olsson, A., Larsson, H. & Ingvar, M., i: Dagens Nyheter 18/12 201016 Linderoth, J., Björk, S., Ivarsson, J., Wearn, A., & Säfström, O., i: Dagens Nyheter 27/12 2010.10