Rubrik 1 - Kriminologiska institutionen

SammanfattningDebatten om underhållningsvåldets påverkan på ungdomen har en lång historia ochpågår fortsatt med oförminskad styrka. Då och då intensifieras diskussionen. 1980 vardet videovåldet som stod i fokus. Idag gäller oron främst de våldsamma dataspelen.Syftet med denna uppsats är att genom en innehållsanalytisk metod analysera i vilkenutsträckning det går att tala om utbrott av moralisk panik kring debatten om videovåldetpå 1980-talet, respektive debatten om dataspelsvåldet i nutid. Hur kom det sig attdebatten under 1980-talet tog sig så pass radikala uttryck, att själva yttrandefriheteninom vissa läger nära på nonchalerades som oviktig i sammanhanget? Vad går att kännaigen i dagens diskussioner om dataspelens eventuellt negativa påverkan på barn? Somempiriskt underlag till mina slutsatser genomför jag en innehållsanalys av två tvprogram.Dels Studio S: vem behöver video? från 1980, där frågan om videovåldetsskadliga påverkan på barn och ungdomar debatteras. Dels Storforum: våldsamma dataochtv-spel, mördande nöje för barn, från 2010, där frågan om hur våldet i dataspelpåverkar barn och ungdomar debatteras. Resultatet från min innehållsanalys ska belysasmed Cohens indikatorer för och teorier kring begreppet moralisk panik.Resultatet av mina jämförande analyser visar att det saknas konsensus inomforskningen om medierelaterat våld och dess effekter. Dock kan man se en generellskiljelinje mellan argumenten om filmvåldets effekter kontra dataspelens effekter.Interaktiviteten hos dataspelsanvändarna innebär enligt vissa forskarläger risk för enavtagande empatisk förmåga samt ett ökat aggressivt beteende hos barn. Å andra sidanfokuserar annan forskning på de positiva effekter som kommer av spelandet, tillexempel en tidigt utvecklad spatial förmåga hos unga användare.När det gäller själva problemformuleringen kring frågan om utbrott av moraliskpanik framkommer det tydligt i mina analyser att debatten om videovåld under 1980-talet fördes mer ensidigt än dagens debatt om våld i dataspel. Det går att argumenteraför en klar tendens till att moralpanik utbröt under 1980-talet, inte minst i kölvattnet avtv-programmet Studio S, men det vore överdrivet att slå fast att mönstret helt och hålletgår igen idag. Det finns inslag i dagens debatt som känns igen från videovåldsdebatten,men det framstår som om toleransen mot underhållningsvåldet har ökat.Nyckelord: underhållningsvåld, filmcensur, dataspel, moralpanik, påverkan,2