Skola, praktik och jobb – hur svårt kan det vara? - Arena för tillväxt

Brister i skolan och sämre elevprestationerSamtidigt kan vi konstatera att det finns ett antal brister varav några långsiktigtkan få allvarliga konsekvenser. Alltför många lämnar gymnasieskolanutan godkända betyg eller genom att helt enkelt hoppa av utbildningeni förtid. Och av dem som går direkt från skolan till arbetslivet har en alldelesför stor andel, åtminstone om man får tro Svenskt Näringsliv, valt felutbildningsinriktning eller saknar kunskap om kraven i det yrke man sökersig till.Från flera håll kommer signaler om att kvaliteten i den svenska skolanbehöver förbättras. De återkommande s.k. PISA-studierna redovisar försämradebetyg över tiden till den svenska skolan. (Den senaste PISA-studienredovisas och kommenteras nedan i avsnitt 4.) Det är framför allt resultateni gymnasieskolan som försämras, och prestationerna i matematik ochnaturvetenskap har mellan år 1995 och 2008 fallit motsvarande ett helt läsår.Av dem som fullföljer gymnasiestudierna har 10 procent inte behörighet attsöka till högskolan.Ovan har vi kort berört de signaler som Svenskt Näringsliv ger om svårigheternaatt hitta personer som kompetensmässigt matchar det som arbetsmarknadenefterfrågar. Det gäller inte minst nu i en förbättrad konjunktur.Inledningsvis har vi också redovisat den obalans mellan utbud och efterfrågansom den offentliga statistiken visar.Det är uppenbart att många elever väljer utbildningsinriktningari gymnasieskolan som inte svarar mot arbetsmarknadensbehov.21kopplingen skola–arbetsmarknad – finns ett problem och vilket är det?Det kan naturligtvis sägas vara en följd av det fria valet, dvs. att det är elevernasval som avgör vilka utbildningar som ges. Det systemet har Sverigehaft under en lång period, men de negativa effekterna blir alltmer påtagligaoch de syns mer i en uppåtgående konjunktur. Det fria valet innebär docken acceptans för att det ur ett systemperspektiv också görs ”felaktiga” valoch att vi värderar den friheten för eleven högre än ett utbildningsutbudbaserat på en prognos över utvecklingen på arbetsmarknaden.Kritik framförs från flera håll mot skolan för dess bristande öppenhet ochobenägenhet att ta intryck från exempelvis arbetslivet när det gäller utbildningensinnehåll och uppläggning. Den nuvarande gymnasieskolan saknardessutom tydliga mål för vad utbildningen syftar till, en brist som kommeratt rättas till genom den nya skollagen och införandet av den nya gymnasieskolanhöstterminen 2011. Mer om detta i nästa kapitel.