Skola, praktik och jobb – hur svårt kan det vara? - Arena för tillväxt

SammanfattningArbetsmarknaden är stadd i snabb förändring. Ny teknik, tilltagande globalkonkurrens samt olika branschers trendmässiga upp- respektive nedgångär tre tydliga förändringsfaktorer. Samtidigt kan vi se ett antal obalanser avbetydelse för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Eleverna som gruppväljer inriktningar i gymnasieskolan som inte motsvarar arbetsmarknadensefterfrågan. I enbart knappt tio procent av Sveriges kommuner är det antalpersoner som förväntas kliva in på arbetsmarknaden fler än de som inomkort lämnar den.Utbildningssystemet har en nyckelroll för att den långsiktiga kompetensförsörjningenska lyckas. Men en stor andel ungdomar fullföljer inte gymnasieskolanmed godkända betyg. Kvaliteten mätt i det kunskapsstoff someleverna tillgodogör sig sjunker. Eleverna stimuleras inte i tillräcklig omfattningatt välja en utbildning som ökar möjligheterna att få jobb efter avslutadskolgång. Skolan upplevs ofta av arbetslivets företrädare som en slutenvärld med alltför litet intresse av att hämta kunskaper och erfarenheter frånett arbetsliv i förändring. Motsatt upplevs ett bristande intresse från arbetsgivareatt engagera sig i skolan där synen är att ”utbildningssystemet skaleverera”. Och de moment som borde ha den bästa relationen till arbetslivet,den arbetsplatsförlagda utbildningen, har klara brister.Höstterminen 2011 förändras gymnasieskolan genom beslut av riksdagen.Gymnasieskolan blir tydligt uppdelad med högskoleförberedande programrespektive yrkesprogram. Förutsättningar skapas för ett vidgat engagemangfrån arbetslivet i skolan genom bl.a. nationella och lokala programråd.Kravet att eleverna efter fullföljd utbildning ska vara ”anställningsbara”tydliggörs och en omfattande satsning på lärlingsutbildning genomförs.Samtidigt ställs högre krav på behörighet för att få börja på gymnasieskolansyrkesprogram.Runt om i landet pågår aktiviteter och projekt som på olika sätt avser att iförlängningen minska det upplevda avståndet mellan skolan och arbetslivet.I skriften redovisas exempel från en gymnasieskola i Lidköping, sombl.a. genom ett målmedvetet arbete i de programråd som bildats för deyrkesförberedande utbildningarna bygger en bro av förtroendefullt samarbetemed företrädare för arbetslivet. Ett annat exempel är hämtat frånen grundskola i Gävle, som genom att engagera näringslivsföreträdare iskolans vardagsarbete och utveckla ett entreprenöriellt lärande har kunnatmedverka till att skapa självförtroende i en hel bygd. Vi redovisar ocksåexempel där initiativet till ett gemensamt ansvarstagande för att minska