ATT SKÄRA SIG

BehandlingshemPersonalen bestående av från vänster; Jannike Johansson, Laina Stolt, Trudi Mesch Larsson och Eleonore Sjögren fikar med en mamma som ärpå besök med sin dotter.konkret i deras roll som förälder. Personalenuppmuntrade kvinnorna att låtabarnen komma och hälsa på. Vid dessatillfällen ville kvinnorna gärna att personalfrån Ellen skulle vara med då dehade svårt att hantera barnens frågor,anklagelser och funderingar. Behovet avatt stödja barnen blev då uppenbart. År2005 startade Alma-gruppen för barn varsmamma bor på Ellen.– Vi är idag det enda behandlingshemmetsom har barnverksamhet och jobbarmed det i vardagen.Hemliga klubbenBarnen i Alma träffas i fyra olika åldersgruppeni samband med lov, sex gångerper år, i ett par dagar.– Alma-gruppen är hemliga klubben.Ingen får berätta för någon annan vad vipratar om när vi träffas. Men barnen vetatt vissa saker som de berättar är vi skyldigaatt anmäla, men då talar vi om det fördem först, säger Carina som är en av demsom håller i Almas träffar.Efter att mamman varit i behandlingi två månader får barnet träffa en ledarefrån Alma tillsammans med sin mammaoch får då information om den hemligaklubben.– Barnen har ett stort behov av gruppen.De inser att de inte är ensamma omatt ha en mamma som missbrukar och”Många gånger har de själva blivit sviknaoch att de i sin tur svikit sina barn väckermånga starka känsloratt fler delar deras erfarenheter. Barnenär verkligen jätteduktiga och mycket välmedvetna om sin situation och vet mycketom hur det är att ha en mamma sommissbrukar, säger Carina.Om barnen vill får de även ta upp sakermed sin mamma och då ha en ledare frånAlma närvarande. Mamman i sin tur haren av sina kontaktpersoner med sig.Alma-ledarna är flexibla i sitt arbete.När mamman är färdigbehandlad får barnetfortfarande gå kvar i Alma en tid omde vill och detsamma gäller om mammanavbryter behandlingen. Det har dock visatsig att barnens behov av att gå i Almagruppenoch den förbättrade kontakt tillmamman som det innebär får klienternaatt hitta ytterligare motivation till att ändrasina liv.– Vi lägger ned mycket tid på motivationsarbete.Man tycker att kvinnornaborde vara motiverade då de kommer hit,men det är inte ofta dom är det. De vetvad de har men inte vad de får och är räddaför förändringen, säger Laina.Ofta är det de unga som är mest entusiastiskaoch har den största viljan till förändring.– Det är inte så stor del av deras liv somhar försvunnit. De äldre har stelnat lite itanken både på grund av de skador sommissbruket inneburit och att de förloratmånga år av erfarenheter av livet. Närkvinnan börjar missbruka stannar livetupp. De har ett stort glapp i sina liv ochser inte att de kan få ett rikt liv i framtiden.Viljan till förändring växer fram.Fyra faser i behandlingenPersonalen arbetar med MI , barnsamtal,psykodrama, kognitivt och lösningsfokuserat.Behandlingen är uppdelad ifyra faser; behandling, utsluss, eftervårdoch uppföljning. Ellen använder sig avDOK (Dokumentationssystem inommissbrukarvården). Dokumentationssystemetbestår av ett antal enkäter och varjekvinna planerar och utvärderar sin be-twww.sjukvardsinformation.com 11