ADADoch olikheter utifrån intervjuarskattningarnaoch att det finns problem medfrågorna som rör alkohol och fysisk hälsa,vilket även annan forskning visar. Ävenom det inte var signifikanta skillnader mellangrupperna så ansåg LVU-ungdomarnaatt de behövde hjälp inom alla områden,utom med alkohol.AlkoholJust alkohol är ett område som ADAD läggerstor vikt vid. Men frågorna i det ämnetfungerar inte helt tillfredsställande. HeleneYbrandt tror att en orsak till att ADADinte lyckats så bra just där beror på att detsaknas frågor som tar upp konsekvensernaav alkoholanvändning.– Det finns frågor som skulle kunna varamer avgränsade och jämförbara med frågorsom anses vara viktiga för diagnostiseringav ett missbruk till exempel i DSM systemet.I ADAD frågas hur ofta man drickermen inte om konsekvenserna av alkoholbruket,till exempel att man inte kan klaraskola och sociala kontakter och inte hellerom alkohol kombineras med andradroger, sa Helene Ybrandt.Studien visar att båda ungdomsgruppernaspenderar lika mycket pengar på alkohol,dricker lika många gånger i veckanoch att blackout är lika vanligt. Ungdomarnavill inte heller ha någon hjälp medalkohol.– Det är problem med de här frågorna.Att till exempel nämna fem nära vännersom använder alkohol är en uddlös frågaidag.Större delaktighetDäremot är tobak och snus vanligare blandLVU-ungdomarna och att börja röka ären välkänd inkörsport till alkohol.Inom området familj är de signifikantaskillnaderna små med tanke på att forskningenvisar på att vänner, familj, bakgrundoch relationer är viktiga riskfaktorerför att börja med alkohol och brottslighet.– Men det ända som skiljer de här gruppernaåt signifikant är att fler pappor haralkoholproblem i LVU-gruppen än inormalgruppen. Annars är det väldigtlite som skiljer grupperna åt, sa HeleneYbrandt, som tror att lite av det resultatetspeglas av att barn och ungdomar är oerhörtlojala med sin familj.– Man har bara sin familj och vill behålladen positiva bilden av sin familj. Barnenhar inte något att jämföra med. Det tartid innan man inser att kompisarna har detannorlunda i sina familjer.Sammanfattningsvis visar studien att ungdomarnai båda grupperna skattade betydligtmindre besvär och hjälpbehovän intervjuarna när det gäller sociala ochpsykosociala problem. Studien visar ävenatt har man problem inom ett område harman också problem inom de andra ochLVU-ungdomarna har mer problem inomalla ADAD´s problemområden.Ändring av ADADBåde Helene Ybrandt och åhörarna konstateraatt ADAD som instrument fungerarbra. Användarna märker en större delaktighethos ungdomarna som gärna villsvara på alla frågor. Instrumentet ger braindikationer på var man ska lägga störstfokus under behandlingen och en viktigaspekt är att ungdomarna själva får sägavad de tycker. Det är vanligt att omdömenaom dem kommer från andra som haruppfattningar och synpunkter.Både användarna på konferensen och HeleneYbrandt ansåg att testet är problembaseratoch att det med fördel kan tillkommafrågor som handlar om ungdomarnasresurser och vad de är bra på. Detta för attfå en helhetsbild av ungdomen.Helene Ybrandt presenterade slutligenett förslag till ändringar av ADAD för attutveckla instrumentet. De punkter hontog upp var: standardiserad allmänskala,en övre gräns för värden, uteslut ungdomarnasegna skattning i kompositvärdena,lägg till nya frågor som speglar dagensalkoholkonsumtion, validera problemskalan,inom psykisk hälsa kan ADAD merbetona externaliserade problem, ärftlighetoch sårbarhet bör finnas med, inom skolafokusera mer på skolk och misslyckadskolgång. Och slutligen att ta med det positivahos ungdomarna i frågeformuläret.tFakta – ADADADAD är ett utvärderings- och dokumentationssystemet.ADAD betyder Adolescent Drug AbuseDiagnosis och har utvecklats i USA avtvå forskare, Friedman och Utada. I samarbetemed dem har SiS FoU-enhetanpassat och vidareutvecklat ADAD tillsvenska förhållanden. Det kan användastill utvärdering, behandlingsplanering,screening och utredning av ungdomar.ADAD är uppbyggt på intervjuer medungdomarna vid inskrivning, utskrivningoch efter behandling. Ungdomarna fårgenom intervjun en möjlighet att påverkavården genom att ge sin egen bild avsin situation och tala om vad de vill hahjälp med. För institutionerna innebärADAD ett stöd vid behandlingsplaneringoch metodutveckling.ADAD består av frågor inom nio områden:fysisk hälsa, skola, fritid och vänner,familj, psykisk hälsa, kriminalitet,alkohol och tobak och narkotika.Fakta – StudierBörjesson, J., Armelius, B-Å., & Östgård-Ybrandt,H. (2007). The PsychometricProperties of the Swedish Versionof the Adolescent Drug AbuseDiagnosis (ADAD). Nordic Journal ofPsychiatry, 61(3), 225-232.Ybrandt, H., Börjesson, J., & Armelius,B-Å. (2007). The Adolescent DrugAbuse Diagnosis (ADAD) compositescores in Swedish normal and antisocialadolescents. Substance Use and Misuse.InPress.Ybrandt, H., & Börjesson, J. (2007).Concurrent validity of the ADAD psychologicalproblem area and the YSR andBDI scales.Ybrandt, H. (2007). Risky alcohol use,peer and family relationships, and legalinvolvement in adolescents with antisocialproblems. Manuscript submitted forpublication.Börjesson, J. (2005). Hur mår ungdomari åldern 15-17 år? Problem inom områdena;Fysisk hälsa, Familj, psykisk hälsa,Skola, Fritid/vänner, Brottslighet,Alkohol och narkotika en jämförelse mellannormalungdomar och ungdomarpåsärskilda ungdomshem baserad påenstrukturerad intervju, ADAD. Ej public-
ADADVad tar du med dig från den här konferensen?Katrin Arndt. Älgeredskollektivet och StenRolander, Hassela– Mycket nya sätt att se på ADAD ochvad vi kan använda det till. Man ska intestirra sig blind på instrumentet utan sebåde fördelar och nackdelar.– Olika metoder och vetskapen om närADAD är giltigt och inte. Ungdomarnaska svara på frågorna utifrån hur det varför 30 dagar sedan. Om de kom från enett annat hem så blir svaren inte rätt. Detär viktigt att träffas så att man får nya infallsvinklaroch att vi alla tänker likadantkring ADAD.Christina Lindroth, EADAD-utbildareKriminalvården– Dels fakta om själva instrumentet ochhistoriken bakom hur ADAD kom till.Jag tänker också på hur vi skall utläsa informationur all data vi samlar in genomADAD. En annan sak är riskhanteringoch frågeställning: när blir ett problemett problem? Vi har många klienter somhar en dålig relation till sin pappa. Vi gördet till ett problem men det kanske inteär ett problem för personen ifråga.Torbjörn Hägerström och Stefan Junler,Sesam ungdomscenter (öppenvårdsenhetinom socialtjänsten), Norrköping– Dels om senaste forskningen inomADAD och att jag kan fortsätta användaADAD. Sammanfattningsvis har ADADblivit tydligare på många punkter förmig.– Forskningen kring ADAD och AndersTengströms workshop där han presenteradeen modell för utredning i tresteg av ungdomarnas problem. Det handladeom att jobba med riskfaktorer ochutreda dem ordentligt.Thomas Pettersson, SiS, Höganstorp, avdelningFridegård– Forskningsrapporten, vad som sägs omADAD som instrument. Jag har fått enstörre inblick och ökad min kunskap omintervjuteknik.Tonårsgravida invandrarflickor! Under de senaste fyra åren har vi arbetat med ett tjugotal flickor där i bland svåratraumatiserade invandrarflickor och deras familjer. Vi utökar nu vår verksamhet till att också ta emot tonårsgravida som utsatts för hedersrelaterat våld ochmultiövergrepp. Inom vår verksamhet har vi förutom adekvat utbildning även den viktiga kulturkompetens som behövs för att uppnå de goda resultat som alltid ärvår yttersta strävan. Därför kan vi också erbjuda mycket goda referenser från tidigare placeringar.Skyddat boende förinvandrarflickor• Skydd• Hotbildsanalys• Terapeutiska ochpedagogiska insatser• Nätverkskarta• FamiljearbetePlacering av tonårsgravida• Vård och insatser under graviditetoch efter förlossning• Kombination mellan tonårslivoch ett liv som en ung mamma• Handledning av leg psykolog ochpsykoterapeut med särskild kompetensNYHET!Förebyggande familjearbetehemma hos familjen• Utvärdering /uppföljning• Kartläggning• Förslag på insatser• Förslag på insatserAlfa & Omega Vision Integration AB • tel. 0734-44 89 04Verksamheten har varit under utvärdering av en fil. Dr. i socialt arbete verksam vid Lunds Universitet60www.sjukvardsinformation.com