ATT SKÄRA SIG

GästkrönikaKnut SundellChef för Institutet för utveckling av Metoder iSocialt arbete (IMS), SocialstyrelsenViktigt attutvärdera effekternaKRÖNIKA. Etik i behandlingsarbetetoch utvärdering av behandlingars effekterär grunden för det som kommit att kallasevidensbaserade metoder och en evidensbaseradpraktikI maj år 2000 kvävdes en 10-årig flicka iUSA till döds av sina föräldrar i sambandmed att de tillämpade en teknik som kallasrebirthing. Döden inträffade efter attflickan vid sju tillfällen talat om att honinte kunde andas. Rebirthing användsav vissa terapeuter för bråkiga barn somvisar lite tillgivenhet till föräldrarna. Barnetrullas in hårt i filtar som flera vuxnahåller i och samtidigt pressar och tryckerpå för att simulera en normal slidförlossning.Tanken är att barnet ska kommaut ”pånyttfödd” och öppen för en ny anknytningtill föräldrarna. Metoden är inteutvärderad, däremot förekommer den iSverige.Exemplet åskådliggör frågan om etik ibehandlingsarbete och betydelsen av attutvärdera behandlingars effekter. Detär också grunden för det som kommitatt kallas en evidensbaserad praktik – attförsäkra sig om att behandlingar åtminstondeinte skadar.Att en behandling är teoretiskt grundad50www.sjukvardsinformation.comär viktigt, men det räcker inte. Om manaccepterar vissa antaganden är rebirthingteoretiskt rimligt. Ett annat exempel påen teoretiskt rimlig metod som visat sigvara skadlig är att skicka kriminella ungdomartill fångvårdsanstalter på studiebesökför att avskräcka dem från fortsattbrottslighet. Åtta av nio utvärderingarvisar att detta ökar ungdomars kriminalitet.Det som troligen haft den mest fatalakonsekvensen är rekommendationen attspädbarn ska sova på magen för att förhindraatt barnet kvävs av sina egna uppkastningar.När den rekommendationenändrades halverades antalet fall av plötsligspädbarnsdöd.Att individer förändras efter en behandlinggaranterar inte att en behandling hafteffekt. I de flesta fall förbättras klienterssituation med tiden. Det som forskningförsöker besvara är om förändringen berorpå behandlingen eller på annat (tillexempel att individer på egen hand växerfrån problemen). Det kräver i principatt minst två grupper jämförs och attgrupperna undersöks både före och efterbehandlingen.Många som arbetar i socialtjänsten äroroliga att en evidensbaserad praktikinnebär att deras kliniska kunskap nedvärderasoch att de blir mekaniska verktyg.Så är inte fallet. Den evidensbaseradepraktiken baseras på tre kunskapskällor:Klientens önskemål, den professionelleserfarenhet samt vetenskaplig kunskap. Ivissa fall kan vetenskaplig kunskap ha litenbetydelse, till exempel när socialsekreterarebeslutar om ekonomiskt bistånd. I andrafall har forskning större betydelse. Ettexempel är när en kommun ska beslutaom fortbildning. Finns det ett vetenskapligtstöd för att interventionen är effektiv?Det är slutligen också viktigt att ta hänsyntill klientens önskemål. Om två olikabehandlingar är ungefär lika effektiva ärdet rimligt att låta klienterna bestämmavilken de föredrar.Detta betyder inte att metoder utan evidensska förkastas. Det allra mesta är inteutvärderat så att det går att dra slutsatserom de fungerar. Däremot är det viktigtmed transparens – att det vetenskapligastödet för behandlingar tydligt ”varudeklareras”för klienter och dem somfinansierar den.Knut Sundell,Chef för Institutet för utveckling av Metoderi Socialt arbete (IMS), Socialstyrelsen