Frågor som avgörs med våld är aldrig avgjorda” - Kriminologiska ...

2.1 Sociologiskt livsloppsperspektivSampson och Laub (1995) har gjort forskningar kring en grupp kriminella och icke-kriminellamän och deras beteenden genom att se hur sociala påverkningar och processer, dels i ungdomenoch dels i vuxen ålder, kan fungera som turning points (hädanefter vändpunkter) till eller ifrån ettkriminellt beteende (Laub & Sampson, 1995:7). Till skillnad från föreliggande studie har dessavändpunkter identifierats utifrån en longitudinell 2 studie som gjorts på män, men i min studiekommer denna longitudinella studie ersättas av livsvärldsorienterade intervjuer (se punkt 4.1.1,livsvärldsintervjun). Med utgångspunkt i Sampsons och Laubs teori kommer jag dessutom attanvända mig av Christoffer Carlssons (2011) utvecklade och modifierade teorier om huruvidaman kan komma fram till de sociala processer som Sampson och Laub studerar. Carlssonanvänder begreppet vändpunkter som ett verktyg för att reda ut och förstå delarna avförändringsprocesser till eller ifrån ett kriminellt beteende och deras sammanhang (Carlsson,2011:13). Carlsson menar att, om vi kan se dessa vändpunkter som delar av processer som inteär totala, konstanta tongångar mot ett avståndstagande från ett kriminellt beteende, så måste viockså studera dessa processer mycket djupare och på en analytisk nivå. Det är viktigt, poängterarCarlsson, att vara noga med att inte falla i fällan av en helhetssyn då ingen process eller händelseär viktigare än någon annan samt att inte isolera en händelse eller sekvens av händelse från denomgivande sociala kontexten – ”we need to explore the processes that support the process ofdesistance” (ibid.). Carlsson beskriver hur en vändpunkt utgör en förändring i livet, vilket i sintur utgör en förändring i individens felande. Carlsson menar att det inte är en mans arbete,äktenskap, militärtjänstgöring, bostad, eller andra förändringar i dem själva som leder tillavståndstagande från ett kriminellt beteende utan snarare att dessa förändringar, under vissaomständigheter kan leda till andra förändringar (2011:3). Med Laub, Sampsons och framföralltCarlssons utgångspunkter och teorier kommer dessa ligga till grund för föreliggande studiesresultat och analys. Jag kommer, likt Carlsson använda begreppet, vändpunkter som ett verktygför att lokalisera delar av processer som lett till de fyra intervjuade männens ingång tillbehandling. De förändringsprocesser som lett till vändpunkter in till behandling identifierasgenom de intervjuade männens berättelser. Tanken är att se hur processerna, kontextuellt såg utdå männen, frivilligt sökte hjälp för deras våldsproblematik.2 En undersökning som sker över en viss tid då man vid ett eller flera tillfällen följer upp studiepersonerna för att göramätningar.13