Frågor som avgörs med våld är aldrig avgjorda” - Kriminologiska ...

själv som ett passivt offer. Passivt offer nämns till exempel då mannen känner sig provocerad avnågon att använda våld, att det varit hans sista utväg för att få våldsoffret att ”förstå”. Även omdenna metafor beskriver en frivillig ingång till behandling kan det också vara ett hinder ommannen inte själv inser att han inte är ett passivt offer, utan att han måste ta ansvar för sitt egetvåldsutövande i form av en gärningsperson, snarare än ett offer. I flera fall återfinns ocksåexempel på så kallade ”personlighetskriser” då till exempel en mans sambo eller fru har hotat attlämna honom om han inte söker hjälp mot det våldsliga beteendet. Detta gör att mannenifrågasätter sig själv och sitt beteende för att, till följd av detta söka hjälp. Det framkommerockså att det är av stor betydelse hur mannens liv är ordnat i övrigt, med betoning påarbetssituation, ekonomisk situation, eventuella missbruk, bostadsförhållanden etcetera. Alladessa aspekter spelar in på huruvida mannen är motiverad eller hindrad från att söka hjälp.Trots att tidigare forskning redogör för begrepp som ”personlighetskris” eller ”att komma ikontakt med sitt lidande” har det inte gjorts närmare forskning kring de kontextuella processernasom lett till dessa tillstånd. Min tolkning är att dessa begrepp benämns som verksamma i sigsjälva – inte som flera olika faktorer och processer som påverkar varandra.4.0 MetodI detta avsnitt redogörs för metodval, reliabilitet och validitet, metodens förtjänster ochtillkortakommanden och slutligen genomförandet och studiens etiska överväganden.4.1 Val av metodOm man, som forskare eller intervjuare vill veta hur människor uppfattar den värld de befinnersig i och deras erfarenheter av en komplex och pluralistisk förståelse av våld och våldsutövande,är kvalitativ forskningsmetod det primära tillvägagångssättet för att få svar på dessa frågor. Ikvalitativa studier är det intervjuarens tolkning av information som är fokus och mer specifikt,den kvalitativa forskningsintervjun är till för att försöka förstå världen från intervjupersonernassynvinkel (Kvale & Brinkmann, 2011:17). Eftersom det är just denna förståelse och ingång tillett visst fenomen som är det centrala i föreliggande studie ansågs den kvalitativaforskningsmetoden, med inriktning på intervjuer, vara mest lämpad för genomförandet avuppsatsen. Genom att ställa frågor utifrån ett fenomenologiskt perspektiv med fokus pålivsvärldsintervjun och sedan kartlägga hur människor upplever dessa livsvärldsfenomen ärtanken att förmedla och reproducera allmänna åsikter och tolkningar och sedan göra en analysmed hjälp av det sociologiska livsloppsperspektivet.20