Frågor som avgörs med våld är aldrig avgjorda” - Kriminologiska ...

partnerns/den våldsutsatta kvinnans initiativ. Annars är Socialtjänsten en rekryteringsväg som tasupp som en frivillig rekrytering. Trots att det är de frivilliga rekryteringsvägarna som tycksdominera i denna kartläggning benämns också att männen kommer via kriminalvården då dealltså redan har blivit dömda och interventionen ingår i påföljden av deras våldsutövande. Enliten skara män kommer via exempelvis vuxenpsykiatrin eller familjerådgivningen, även omdetta är mycket sällsynt (2006:73ff). I övrigt har regeringskansliets kartläggning inte för avsiktatt gå in djupare på männens individuella rekryteringsvägar.3.2 Möjligheter och hinder i det kvalitativa arbetet med mäns individuellaansvarstagande av våldsproblematikEva Hedlund, utbildad terapeut, har gjort en kvalitativ intervjustudie med 40 män som begåttnågon form av sexualbrott. Hedlunds syfte och önskan med denna studie är att litteraturen skallkomma att bli ett inlägg i debatten om sexualbrottslingar, hon menar att män som begårsexualbrott kommer att upprepa dem så länge männens problem är olösta (Hedlund, 1989:11f).Vidare hävdar Hedlund att de män som vill förstå och arbeta med sina problem också börerbjudas sådan hjälp samt att vi måste lära oss att tyda och förstå de behov som uttrycks i derashandlingar (1989:13). Hedlund beskriver i inledningen av sin bok att, de flesta människor villförstå våra handlingar och ha någon form av kontroll över våra liv. Hedlund anser attsexualbrottslingar handlar under tvång – ett inre tryck som personen själv oftast inte förstår. Omdessa män då fick kontakt med en person som ingav dem föreställningen att deras liv skullekunna förändras till det bättre, menar Hedlund, att fler män skulle erkänna sina brott ochproblematiska beteenden. Vidare förklarar Eliasson att, om en slagen kvinna dessutom tror attdet går att göra något åt ett våldsamt beteende och att det finns institutioner som inriktar sig påsådant kan det underlätta för henne att motivera och ställa hårda krav på den våldsutövandemannen (Eliasson, 2000:49). Vidare finns kvalitativa studier som visat att, genom att minskavardagliga tecken på kontrollbehov hos män kan man också finna en signifikant betydelse iminskning av ett våldsligt beteende (Eliasson, 2000:78f). Upptäcker en kvinna att hennes partnertill exempel börjar ifrågasätta saker på ett annorlunda och kontrollerande sätt än tidigare kandetta vara ett tecken på en strävan efter makt och kontroll som en strategi för att hanteraexistentiell osäkerhet (Eliasson, 2000:28f). Vidare exemplifieras termen ”kontrollerandebeteenden” som svartsjuka där mannen hindrar kvinnan från att träffa släkt och vänner eller atthan kallar henne för nedsättande saker (Lundgren, Heimer, Westerstrand & Kalliokoski,2001:29).I ett annat kapitel avhandlar Hedlund de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva terapimed sexualbrottsförövare. Här beskriver Hedlund att den främsta förutsättningen för att terapi17