Frågor som avgörs med våld är aldrig avgjorda” - Kriminologiska ...

Och nu... efter några månaders mörker och efter att jag har börjat med mina mediciner så harjag kommit upp till en mental nivå där jag börjar reflektera över saker.Det finns onekligen ett samband mellan motivation och drivkraft, den frivilliga ingången tillbehandling och mediciner mot ångest och depression även om varken de intervjuade männen,eller jag kan förklara på vilket sätt de verkar på ett psykologiskt och neurologiskt plan. Socialtoch genom handling kan vi se en förändring och en insikt hos männen som de själva, utifrånderas beskrivningar upplever ha skett delvis genom deras medicinering. Huruvida medicineringanses ingå i begreppet ”frivillig” ingång till behandling är dessutom svårt för mig att avgöra dåjag inte har kompetensen att avgöra de neurologiska effekterna av dem. Är medicineringkanske ytterligare en drivkraft in till det Calvert kallar för relativ frivillighet (StiftelsenKvinnoforum, 1996:13) eller är medicinering rentutav en faktor som Calvert bör ha med i sinlista som en utlösande faktor till den relativa frivilligheten till ingången av behandling?Avgörande, utifrån min studie är att samtliga män, uttryckligen tycks känna av en viss, positiveffekt av medicineringen men att det skulle behövas en medicinsk forskare eller läkare för attkunna utveckla studiens medicinska frågor kring vilken grad medicinering kan påverkamännens ingång till behandling.6.0 Diskussion och framtida forskningSyftet med föreliggande studie har varit att, genom intervjuer lokalisera en förståelse för fyramäns processer till ingången av behandling mot deras våldsliga beteenden. Syftet har också varitatt öka kunskapen och förståelsen av bidragande förändringsprocesser som leder till vändpunkter(vilka påverkar männen att ingå behandling). De frågeställningar som utgjort grunden för studienär; (i) går det att identifiera förändringsprocesser som leder till vändpunkter in till männensbehandling mot våld, (ii) hur reflekterar de intervjuade männen själva över deras vändpunkter intill behandling samt, (iii) finns det andra, implicita tolkningar och analyser av männens ingångtill behandling som jag kan urskilja i deras berättelser? Analysen delades upp i två delar utifrånfrågeställningarna och intervjuresultaten. Den ena delen består av de processer till ingången avbehandling som jag själv tolkat och identifierat utifrån männens berättelser om derasvåldsutbrott. Den andra delen består av männens egna berättelser och tolkningar om vilkaprocesser som bidragit till deras ingång till behandling. I den första delen upptäckte jag attinsikten till att männen behöver hjälp har skett då andra aktörer blivit involverade i en specifikdispyt som uppstått eller att flickvännen har lämnat dem. Ett gemensamt uttryck för händelsernatycktes vara rädsla i olika avseenden, rädslan av att förlora sin partner eller rädslan av att varaensam. Rädsla för att andras syn på dem skulle förändras eller att de inte skulle bli socialtaccepterade. I den andra delen är det genomgående att männen problematiserar skulden och38