Skolinspektionens rapport - Södertälje kommun

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:14145 (51)särskilt stöd inte får det. Flera av gymnasieskolorna saknar specialpedagogisk kompetens.Stödet i gymnasieskolorna ges framförallt genom att lärarna anvisar eleverna tillschemalagda handledningstillfällen som genomförs ett par gånger per vecka. Inom sfifinns det olika stödinsatser för de studerande som har svårigheter med utbildningen,men skolan behöver bli bättre på att identifiera behov och ge adekvat stöd.I flera skolor finns det brister i rektorernas uppföljning och utvärdering av stödinsatsernatill eleverna. De saknas tydliga rutiner för uppföljning och utvärdering som kange svar på om det stöd som ges verkligen ger resultat.Även på kommunnivå behöver uppföljningen och utvärderingen av arbetet med särskiltstöd förbättras. Kommunen har inrättat Resurscentrum som är en central stödfunktionför förskolan, grundskolan, fritidshemmen, särskolan, gymnasieskolan ochgymnasiesärskolan. I intervjuer och samtal framkommer att det varierar i vilken gradgrundskolorna och gymnasieskolorna använder sig av Resurscentrum. Kommunenbehöver analysera om de resurser som erbjuds på central nivå leder till ökad måluppfyllelsehos eleverna i den utsträckning det är tänkt.Vidare visar tillsynen att det finns stora brister beträffande personalens utbildninginom nästan alla verksamhetsformer. Kommunen behöver därför vidta ytterligare åtgärderför att se till att alla lärare och all personal har utbildning för den verksamhet,respektive undervisning de bedriver.Södertälje kommun måste också se till att alla barn och elever garanteras en i alla avseendentrygg skolmiljö samt att det i varje skola och verksamhet bedrivs ett målinriktatarbete för att förebygga och motverka kränkande behandling. Vid tillsynen framkommeratt flera skolor har arbetat mycket med värdegrundsfrågor och trygghet. Även omdet har blivit betydligt lugnare på flera skolor framkommer det i intervjuer och samtalmed rektorer, lärare och elever att det i flera grund- och gymnasieskolor finns eleversom känner sig otrygga eller som är utsatta för kränkande behandling. Det är inte alltidsom rektorer och lärare vidtar tillräckliga åtgärder för att förhindra och stoppa kränkningar.Det har vidare vid tillsynen framkommit att det i en grundskola och i en gymnasieskolaförekommer att vuxna kränker elever. Södertälje kommun måste se till attalla barn och elever garanteras en i alla avseenden trygg skolmiljö samt att det i varjeverksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga och motverka kränkandebehandling.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:14146 (51)Skolinspektionen har i tillsynen av Södertälje kommun identifierat följandebrister inom kommunens ansvarsområden som måste åtgärdas:−Kommunen ser inte till att alla elever och studerande ges möjlighet att uppnålägst målen för utbildningen (1 kap. 12 § 1985 års skollag).−−−−−−−−Kommunen ser inte till att det inom ramen för varje verksamhet bedrivs ettmålinriktat arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling(1 kap. 2 § 1985 års skollag, 14 a kap. 6 § 1985 års skollag, Lpo 94, 1 Skolansvärdegrund och uppdrag).Kommunen ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighetmed författningarnas krav i varje särskild verksamhet eller att verksamheternasplaner följs upp och utvärderas (14 a kap. 8 § 1985 års skollag, 2 § förordningen(2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer motdiskriminering och kränkande behandling, 3 a § förordningen (1997:702) omkvalitetsredovisning inom skolväsendet m m).Kommunen ser inte till att lärare och övrig personal har utbildning eller kompetensför den undervisning i respektive verksamhet som de bedriver (2 kap.3-5 §§ 1985 års skollag).Kommunen ser inte till att personalen inom fritidshemmen får och genomgårkompetensutveckling utifrån verksamhetens behov (2 kap. 7 § 1985 års skollag).I kommunen saknas en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnder, förvaltningoch verksamheterna (2 kap. 1-2 §§ 1985 års skollag, 6 kap. kommunallagen(1991:900).Kommunen ser inte till att alla rektorer genomför sitt uppdrag i enlighet medbestämmelserna i skolförfattningarna (1 kap. 12 § och 2 kap. 2 § 1985 års skollag).Det finns brister i de utredningar som ligger till grund för mottagande av elev iden obligatoriska särskolan. Kommunen behöver omgående åtgärda bristerna(1 kap. 16 § 1985 års skollag, 3 kap. 2, 4-5 §§ 1985 års skollag och 1-3 §§ lagen(1995:1249) om försöksverksamhet med ökat inflytande över utvecklingsstördabarns skolgång).Kommunen har brutit mot bestämmelserna i skolförfattningarna när det gällerplaceringen av elever i Stadsmissionens utbildningsverksamhet Kanalen(1 kap. 3 § 1985 års skollag, 1 kap. 4 § 1985 års skollag, 1-2 § lagen (1993:802) omentreprenörsförhållanden inom skolan).

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:14147 (51)−−−−Kommunen följer inte upp och utvärderar sina verksamheter i tillräcklig utsträckning.Kommunen tar inte heller tillvara resultaten för att omsätta dessa iåtgärder i syfte att förbättra måluppfyllelsen (1 kap. 12 § 1985 års skollag, 1-3 §§förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm, Lpo 94, 1 Denenskilda skolans utveckling).Kommunen erbjuder inte i tillräcklig utsträckning den omsorg och undervisningsom barn, elever och studerande har rätt till (1 kap. 12 § 1985 års skollag).Gymnasieskolans lokala kurser är inte förenliga med författningarnas krav(5 kap. 4 a § 1985 års skollag i dess lydelse före den 1 mars 2010, 1 kap. 6 § och2 kap. 14-16 § gymnasieförordningen i dess lydelse före den 15 april 2010).Kommunen ser inte till att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet,skola och skolbarnsomsorg alltid iakttas (1-2 a §§ lagen(2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola ochskolbarnsomsorg).Tillsynen har identifierat följande brister inom förskoleverksamheten somkommunen måste åtgärda:−−−Det finns inte i tillräcklig utsträckning ett förtroendefullt samarbete mellankommunens förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem (Lpfö 98 2.5 Samverkanmed förskoleklassen, skolan och fritidshemmet).Kommunen ser inte till att arbetet i alla förskolorna är medvetet inriktat på attmot-verka traditionella könsmönster (Lpfö 98, 1 Förskolans värdegrund ochuppdrag)Kommunen utvärderar inte kontinuerligt barngruppernas storlek och sammansättning(2 a kap. 3 § 1985 års skollag).Tillsynen har identifierat följande brister inom skolbarnsomsorgen somkommunen måste åtgärda:−−Fritidshemmens verksamhet är inte i tillräcklig utsträckning utformad så attverksamheten kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt samt erbjuderbarnen en meningsfull fritid (2 a kap. 3 § 1985 års skollag).Personalen i skolbarnsomsorgen har inte i tillräcklig omfattning sådan utbildningeller erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhetkan tillgodoses (2 a kap. 3 § 1985 års skollag).

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:14148 (51)−−−−−−−−−−Personalen i skolbarnsomsorgen får inte den kompetensutveckling som krävsför att de professionellt ska kunna genomföra sina arbetsuppgifter (Lpo 94, 2.8Rektors ansvar).Kommunen och fritidshemmen tar inte tillräckligt ansvar för att planera, följaupp och utvärdera verksamheten och tar inte heller i tillräcklig utsträckningtillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att nå de nationella målen(Lpo 94, 2.8 rektors ansvar, 2-3 §§ förordning (1997:702) om kvalitetsredovisninginom skolväsendet m.m.).Kommunen följer inte upp och utvärderar den öppna fritidsverksamheten(1-3 §§ förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendetm.m.).Kommunens skolbarnsomsorg samverkar inte med hemmen i tillräcklig utsträckning.Föräldrarna ges inte tillräckliga möjligheter att påverka och ansersig inte få tillräcklig information om det egna barnet och verksamheten i stort(Lpo 94, 2.4 Skola och hem).Fritidshemmen är inte medvetet inriktade på att motverka traditionellakönsmönster i tillräcklig utsträckning (Lpo 94, 1 En likvärdig utbildning).Kommunen ser inte till att det finns planer mot kränkande behandling på allafritidshem som fullt ut uppfyller kraven på en sådan plan (14 a kap. 8 §§ 1985års skollag och 2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet medplaner mot diskriminering och kränkande behandling).Fritidshemmen arbetar inte tillräckligt målinriktat för att förebygga och motverkakränkande behandling. De utreder inte heller och vidtar åtgärder motkränkande behandling i tillräcklig utsträckning (14 a kap. 6-8 och 10 §§ 1985 årsskollag och Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Förståelse och medmänsklighet).Kommunen utvärderar inte kontinuerligt barngruppernas storlek och sammansättning(2 a kap. 3 § 1985 års skollag).All skolbarnsomsorg bedrivs inte i ändamålsenliga lokaler (2 a kap. 3 § 1985 årsskollag).Barn i kommunens skolbarnsomsorg som av olika skäl är i behov av särskiltstöd i sin utveckling får inte alltid den omsorg som deras speciella behov kräver(2 a kap. 3, 6 och 9 §§ 1985 års skollag).

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:14149 (51)Allmänt om tillsynenSkolinspektionen har genomfört tillsyn av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen,barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande i Södertälje kommun. Skolinspektionenhar besökt kommunens skolor och andra verksamheter under periodennovember 2010 - februari 2011.Varje skola har efter besöket fått ett skolbeslut där iakttagelser och bedömningar somrör den granskade skolan redovisats. Detta gäller även för vuxenutbildningen. Särskoleverksamhetenhar redovisats i de skolbeslut dit särskolorna hör. Förskoleverksamhetenoch skolbarnsomsorgen redovisas i var sin rapport och ingår som bilaga i detta beslut.Skolinspektionens iakttagelser och bedömningar som rör helhetsbilden av skolornaoch verksamheterna samt huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunenredovisas i detta kommunbeslut.Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningarför barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen.Skolinspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarnaställer på verksamheten.Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsättaatt tillämpas fram till den 1 juli 2011. Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunktenför Skolinspektionens tillsyn och granskning fram tills dess. Förkommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenskaför invandrare ska 1985 års skollag fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli 2012. Detinnebär att 1985 års skollag är utgångspunkten för Skolinspektionens tillsyn ochgranskning fram till dess.Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: Måluppfyllelse, trygg lärandemiljö, ledningoch utveckling samt tillgång till utbildning. Tillsynen syftar inte till att ge enheltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten.Övergripande information om tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats(http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn/).Av rapporter och bilagda beslut framgår vilka skolor och verksamheter som har granskats,hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avseendenåtgärder behövs på de enskilda skolorna eller i de olika övriga verksamheterna.Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs på de enskildaskolorna har rektor och huvudman ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning avtillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagitspå skolorna, i övriga verksamheter och i kommunen inom den tid och i den ordningsom anges i beslutet.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141410 (51)Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är delsdokument från kommunen, skolor och övriga verksamheter, dels den information sominspektörerna samlat in via enkäter samt vid observationer, intervjuer och samtal underbesöken. Beslutet grundas även på annan information om kommunen, skolor och övrigaverksamheter från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Södertäljekommun genomfördes intervjuer med representanter för barn- och utbildningsnämnden,arbetslivsnämnden, kommundelsnämnderna och från förvaltningarna. Samtligagrundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningen samt vissa delar av särskolanhar besökts, men däremot inte skolbarnsomsorgen. En av förskolorna har besökts. Påskolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt, i flertalet fall, med representanterför elever och personal. Vidare har intervjuer genomförts med representanterför föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.Detta beslut kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädareför kommunen.Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkterpå sakuppgifter i detta beslut.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141411 (51)Beskrivning av kommunenTabell 1.VerksamhetsformAntal barn/elever/studerandeFörskoleverksamhet 4690Skolbarnomsorg 3029Förskoleklass 842Grundskola 7003Obligatorisk särskola 127Gymnasieskola 3031Gymnasiesärskola 105Kommunal vuxenutbildning (komvux) 1365Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 55Svenskundervisning för invandrare (sfi) 1139Källa: Kommunens uppgifter, januari 2011.Södertälje kommun ligger i Stockholms län och är med sina 85 270 invånare Sverigestjugonde största kommun. Enligt kommunens årsredovisning är medelåldern 38,9 år,vilket är något lägre än i rikets 41, 0 år. Av befolkningen hade 39 procent utländsk bakgrund1 år 2008. När det gäller barn i åldern 0-17 år hade 49 procent utländsk bakgrundår 2008. Många av barnen med utländsk bakgrund är födda i Sverige, men har föräldrarsom är födda utomlands. Den assyriska/syrianska befolkningen i Södertälje uppgår tillmellan 15 000 och 18 000 personer. Enligt kommunens uppgifter är det sedan början av2000-talet framförallt flyktingar från Irak som kommit till Södertälje. Kommunen togunder åren 2008-2009 i genomsnitt emot över 100 flyktingar varje månad och av dessavar 95 procent irakier.Det finnsenligt kommunen i stort sett inte några lediga bostäder i Södertälje. I mångafall får de flyktingar som kommer till kommunen inte tag i någon egen lägenhet utanbor hos släktingar och vänner. De allra flesta flyktingar som kommer till Södertälje1Personer som är födda utomlands eller som är födda i Sverige, men en eller båda föräldrarna är födda i ett annat land änSverige.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141412 (51)bosätter sig i fyra områden. I dessa områden har mellan 60 och 80 procent av invånarnautländsk bakgrund och arbetslösheten är högre än i andra områden. År 2008 var förvärvsfrekvenseni kommunen som helhet 79,4 procent medan den i exempelvis Hovsjövar 47 procent och i Ronna 46 procent. Arbetslösheten var i januari 2011 enligt Arbetsförmedlingensstatistik 6,4 procent i Södertälje. I riket var den vid samma tidpunkt 3,7procent och i Stockholms län 3,3 procent.Medelinkomsten i Södertälje är högre än i riket, men det finns stora skillnader inom deolika kommundelarna. Enligt Rädda barnens rapport ”Barnfattigdomen i Sverige, Årsrapport2010” lever 20,5 procent av barnen i åldern 0-17 år i Södertälje i ekonomisktutsatta hushåll, vilket är den högsta andelen i Stockholms län. Av dessa barn är 78,8födda utomlands eller har föräldrar som är födda utomlands. Sett ur ett nationellt perspektivär Södertälje den fjärde kommunen med högst andel barnfattigdom.Utbildningsnämnden är styrelse för kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg,förskoleklass och grundskola utom i kommundelarna Enhörna, Hölö-Mörkö, Järna och Mölnbo. I dessa fyra kommundelar finns kommundelsnämnder somhar ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolorna. Kommundelsnämndernahar egen budget och beslutar om egna verksamhetsplaner för deområden de har ansvar för. Utbildningsnämnden har ansvar för gymnasieskola, gymnasiesärskolaoch den obligatoriska grundsärskolan. Till stöd har kommundelsnämndernaoch utbildningsnämnden en förvaltning som leds av en utbildningsdirektör. Detfinns vidare en förskolechef, en grundskolechef och en gymnasiechef på förvaltningsnivå.Arbetslivsnämnden ansvarar för kommunens vuxenutbildning, det vill sägagrundläggande och gymnasial vuxenutbildning (komvux), svenskundervisning förinvandrare (sfi) samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Kultur- och fritidsnämndenhar ansvar för viss öppen fritidsverksamhet för barn i åldern 10-12 år.Utbildningsnämnden ansvarar för kommunens insynsrätt i de tio fristående grundskolorsom ligger i kommunen. En utvecklingschef som också är skolinspektör genomföruppföljningar och utvärderingar av verksamheten i kommunens fristående skolor. Vidarefinns det inom förvaltningen centrala stödfunktioner för förskolorna och skolornai kommunen. Pedagogiskt centrum arbetar med kompetensutveckling. Resurscentrumär en stödenhet gentemot förskolorna och skolorna. Det är Resurscentrum som genomförutredningar för och fattar beslut om mottagande i särskolan. Modersmålsenhetentillhandahåller modersmålslärare till förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Detfinns inom kommunen flera kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper.Inom en av dem, Skolakuten, genomförs utredningar och kartläggningar av elevernasbehov och det finns ett tätt samarbete med socialtjänsten.Utbildning inom vuxenutbildningen ges både i egen regi och av flera externa anordnaredär kommunen köper platser. Inom sfi och komvux finns även sfa-medicin som ären intensivutbildning i svenska för akademiker med medicinsk utbildning.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141413 (51)Förskoleverksamheten i kommunen är indelad i tolv rektorsområden. Det finns 74 förskolor,varav 17 är enskilda. Skolbarnsomsorgen i Södertälje kommun består av 18kommunala fritidshem och 15 fritidsklubbar. Fritidshemmen och vissa fritidsklubbarleds av grundskolornas rektorer. En omorganisation pågår i kommunen som innebäratt ansvaret för fritidsklubbarna helt och hållet kommer att överföras till grundskolerektorerna.Det finns totalt 16 kommunala grundskolor och 10 fristående. De kommunala grundskolornaär indelade i 16 rektorsområden. Det finns sex kommunala gymnasieskoloroch en gymnasiesärskola. Gymnasieskolorna är indelade i sex rektorsområden. Varjeområde leds av en rektor. Vissa gymnasieskolor och grundskolor har även biträdanderektorer.I september 2010 fattade kommunstyrelsen beslut om åtgärdsprogrammet ”Nu lyfter viSödertäljes skolor”. Syftet är att höja andelen elever som klarar skolans mål. Det innebärbland annat att kommunstyrelsen ska tillföra mer pengar till skolan för att slå vaktom lärartätheten och utbildningens kvalitet. De ska också förstärka arbetet med skolornassyn på barnens och elevernas möjligheter att lyckas i skolan. Kommunstyrelsen skafrån och med mars 2011, vid varje sammanträde, få information om arbetet med åtgärderna.Handlingsprogrammet ska utvärderas under år 2014.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141414 (51)Tillsynsprotokoll med bedömningarTillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningaroch motiveringar för detta redovisas i det följandeMåluppfyllelse och resultatKunskaperTrygg lärandemiljöMålinriktat arbete mot kränkande behandlingPlan mot kränkande behandlingLedning och utvecklingPersonalens utbildning och kompetensutvecklingAnsvarsfördelningRektorernas uppdragTillsyn över enskilda verksamheterUppföljning och utvärderingTillgång till utbildningPlats och valmöjligheterLokala utformningarAvgifterSkolpliktsbevakning och registerkontroll

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141415 (51)Bedömningar och motiveringarHuvudområde: Måluppfyllelse och resultatBristområde: KunskaperBedömning:Kommunen ser inte till att alla elever och studerande ges möjlighet att uppnå lägstmålen för utbildningen.Författningsstöd:1 kap. 12 § 1985 års skollagMotivering:Elevernas kunskapsresultat i Södertälje kommun har försämrats de senaste fem åren.Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 var 208 år 2006, år 2010 hade det sjunkit till190. Även andelen elever som är godkända i alla ämnen har minskat. År 2006 var det 72procent av eleverna som nådde målen i alla ämnen, år 2010 var andelen 60 procent.Variationen mellan kommunens grundskolor är stor när det gäller meritpoäng ochmåluppfyllelse. Det finns också tydliga skillnader mellan resultaten för flickor och pojkar.I kommunens senaste kvalitetsredovisning från år 2009 anges att det genomsnittligameritvärdet i årskurs 9 under många år legat omkring 200 poäng. Vidare anges att detår 2009 låg ungefär sex poäng under genomsnittet för riket. Av Skolverkets nationellastatistik framgår dock att Södertäljes meritpoäng var över 12 poäng lägre. Det har itillsynen framkommit att det genomgående i alla grundskolor funnits en differens mellanskolornas sammanställda resultat och Skolverkets nationella statistik för skolorna.Det har inneburit att rektorerna inte alltid haft kännedom om hur mycket skolornasresultat har försämrats och att meritpoängen är så låga som de är. I intervjuer medtjänstemän i Södertälje kommun anges att man har haft ett annat sätt än Skolverket attberäkna måluppfyllelsen och resultaten. Kommunen kommer dock att börja användasamma beräkningssätt som Skolverket för att undvika felaktigheter.I kommunens kvalitetsredovisning för 2009 redovisas resultaten för de nationella proveni årskurs 3 i form av ett stapeldiagram. Det görs ingen ytterligare beskrivning elleranalys av vare sig resultaten på de nationella proven eller måluppfyllelsen i övrigt.Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 visar att det är många elever sominte når kravnivån i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk.I svenska är andelen som nått kravnivån högre än i riket i samtliga delprov.Inom övriga ämnen och delprov ligger i stort sett alla resultat för Södertälje lägre än iövriga riket. Samtidigt varierar andelen elever som nått kravnivån på de nationellaproven i årskurs 5 mycket mellan skolorna i Södertälje. I kommunens kvalitetsredovis-

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141416 (51)ning anges de sammanställda resultaten för de olika delproven i de nationella proven iårskurs 5, men ingen sammanställning av måluppfyllelsen. Det är få skolor i Södertäljesom har sammanställningar av måluppfyllelsen i samtliga ämnen i årkurs 5. Det går avden anledningen inte att få en helhetsbild av dessa resultat i kommunen. Det finns ävengrundskolor och grundsärskolor i kommunen där elevernas måluppfyllelse gällandemålen i årskurs 5 bedöms först i årskurs 6.Skolverkets statistik från år 2010 visar att kunskapsresultaten inom gymnasieskolanbehöver förbättras. Det genomsnittliga betygsvärdet för de elever som lämnade Södertäljekommuns gymnasieskolor med slutbetyg är 13,1. Detta är klart lägre än genomsnittetför riket som är 14,0. Det är drygt 78 procent av eleverna som har grundläggandebehörighet till universitets- och högskolestudier när de slutar gymnasieskolan,jämfört med 87 procent i riket. När det gäller genomströmningen varierar den mellangymnasieskolorna, men den ligger totalt sett under riket. I genomsnitt är det 65 procentav eleverna som avslutar sin utbildning inom fyra år, vilket kan jämföras med 76 procenti riket. I Colin Leclair gymnasiet och i Naturvetargymnasiet är det under 60 procentav eleverna som slutför sin utbildning inom fyra år. Skillnaden mellan kvinnor ochmän är på vissa av gymnasieskolorna hög när det gäller andelen elever som slutför sinutbildning inom fyra år.Enligt Skolverkets statistik var andelen studerande inom grundläggande och gymnasialvuxenutbildning som fullföljde utbildningen kalenderåret 2009 lägre än motsvarandegenomsnittssiffror för kategorin Större städer dit Södertälje kommun räknas. Resultatetför år 2009 visar en viss försämring jämfört med tidigare år. Inom den gymnasiala vuxenutbildningenhar andelen elever med betyget Icke godkänt (IG) varierat mellan 6 och29 procent under läsåren 2005/06 till 2008/09 i kurserna Svenska A, Matematik A ochEngelska A.Andelen studerande inom den grundläggande vuxenutbildningen som avbryter sinastudier var 39 procent läsåret 2008/09 och 24 procent läsåret 2007/08. Andelen avbrottläsåret 2008/09 var högre än genomsnittet för kommungruppen. Även för den gymnasialavuxenutbildningen var andelen avbrott under motsvarande år högre än genomsnittetför kommungruppen.Skolinspektionen har i tillsynen av Södertälje kommun funnit stora brister i skolornaslärandemiljö, exempelvis när det gäller skolornas förmåga att individanpassa undervisningenutifrån elevernas skiftande behov och när det gäller att göra undervisningenstimulerande. Mot bakgrund av de låga kunskapsresultaten är det ytterst angeläget attSödertälje kommun omgående förbättrar arbetet med att utveckla undervisningen ienlighet med författningarnas krav.Skolinspektionen konstaterar att verksamheterna, skolorna och i hög grad även lärarnaarbetar var för sig. Detta gör att det saknas kontinuitet i elevernas kunskapsutveckling.Det finns inga fungerande rutiner för samarbete mellan exempelvis förskola, fritidshem,grundskola och gymnasieskola. Det varierar hur övergången för eleverna mellan

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141417 (51)verksamheterna fungerar, men överlag är uppfattningen i förskolorna och skolorna attden inte fungerar väl. Inom grundskolorna kan liknande problem finnas när eleverbyter årskurs. I vissa grundskolor begränsas samarbetet mellan lärare av system medklasslärare. Inom såväl grundskolorna som gymnasieskolorna finns det brister när detgäller lärarnas samverkan mellan ämnen, vilket leder till att undervisningen inte gereleverna möjlighet att få överblick och se sammanhang.Huvudområde: Trygg lärandemiljöBristområde: Målinriktat arbete mot kränkande behandlingBedömning:Kommunen ser inte till att det inom ramen för varje verksamhet bedrivs ett målinriktatarbete för att förebygga och motverka kränkande behandling.Författningsstöd:1 kap. 2 § 1985 års skollag14 a kap. 6 § 1985 års skollagLpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdragMotivering:Av intervjuer och samtal med rektorer, lärare och elever framkommer att det i fleragrund- och gymnasieskolor finns elever som känner sig otrygga eller som är utsatta förkränkande behandling. Det är inte alltid som rektorer och lärare vidtar tillräckliga åtgärderför att förhindra och stoppa kränkningar Det har vidare framkommit att det i engrundskola och i en gymnasieskola förekommer att vuxna kränker elever.Verksamhetsbesök visar att det på flera grund- och gymnasieskolor finns problem medarbetsro. I några grundskolor är ljudnivån från korridorerna så hög att det är svårt attfölja undervisningen i klassrummen.På många grund- och gymnasieskolor visar verksamhetsbesök och intervjuer och samtalmed rektorer, lärare och elever att upprättade ordningsregler inte efterlevs. Detframkommer också att det förekommer ett hårt språk och jargong mellan eleverna. Påflera skolor är det även en allmän uppfattning att man som elev får acceptera att bliutsatt för kränkande behandling om man till exempel är homosexuell eller har en klädstilsom bryter mot den allmänt rådande på skolan.Miljön i vuxenutbildningen är överlag lugn men det förekommer enstaka kränkningar.Lärarna tar tag i kränkningar som inträffar men i övrigt saknar skolan ett övergripandevärdegrundsarbete baserat på varje verksamhets behov.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141418 (51)Kommunen följer upp verksamheternas arbete med att förebygga och motverka kränkandebehandling bland annat genom enheternas kvalitetsredovisningar och de årligaenkätundersökningar som riktar sig till föräldrar i förskolan och elever och föräldrar igrundskolan.Uppföljningen inom grund- och gymnasieskolan visar att tryggheten har förbättrats iskolorna, vilket även bekräftas i intervjuer och samtal med rektorer, lärare och elever.Undersökningarna bekräftar dock att det fortfarande finns problem med såväl trygghetoch kränkningar som med arbetsro och trivsel. Södertälje kommun måste se till att allabarn och elever garanteras en i alla avseenden trygg skolmiljö samt att det i varje verksamhetbedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling.Bristområde: Plan mot kränkande behandlingBedömning:Kommunen ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet medförfattningarnas krav i varje särskild verksamhet eller att verksamheternas planer följsupp och utvärderas.Författningsstöd:14 a kap. 8 § 1985 års skollag2 § förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer motdiskriminering och kränkande behandling3 a § förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m)Motivering:Flera skolor och vuxenutbildningen saknar aktuella planer mot kränkande behandling.Den plan som finns i vuxenutbildningen är från 2006. Det varierar i vilken grad elevernahar fått vara med i framtagandet av planerna. Grundskolor inom samma skolområdehar gemensamma planer och respektive skolas specifika förutsättningar kan inteurskiljas. Fritidshemmen saknar egna planer och fritidshemmens förutsättningar redovisasinte heller i de planer som gäller för grundskolorna. Det framgår inte heller vilkaåtgärder som behövs på fritidshemmen för att förebygga och förhindra kränkande behandlingeller vilka av åtgärderna som fritidshemmen avser påbörja eller genomföraunder det kommande året. Tillsynen visar också att det är flera grund- och gymnasieskolorsom inte redovisat någon uppföljning av förra årets planerade åtgärder. Av elevintervjuerframgår att planerna på flera skolor inte är kända av eleverna.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141419 (51)Huvudområde: Ledning och utvecklingBristområde: Personalens utbildning och kompetensutvecklingBedömning:Kommunen ser inte till att lärare och övrig personal har utbildning eller kompetens förden undervisning i respektive verksamhet som de bedriver.Författningsstöd:2 kap. 3-5 §§ 1985 års skollagMotivering:I flera av grundskolorna är andelen personal med pedagogisk högskoleexamen lägre äni riket. Det finns på några av skolorna tillsvidareanställda lärare som saknar pedagogiskhögskoleexamen. På en del skolor saknas lärare med ämneskompetens i vissa ämnenoch undervisningen bedrivs då endast av lärare utan relevant utbildning för dessaämnen. Rektorerna har sällan gjort någon inventering och analys av de brister somfinns i lärarnas utbildning och de har inte någon tydlig plan för hur skolan ska kommatill rätta med bristerna.I grundsärskolorna saknar flera lärare utbildning för den undervisning de i huvudsakbedriver. Det gäller bland annat matematik, svenska, engelska, religion och de samhällsorienterandeämnena. Flera av lärarna i kommunens särskolor har förskollärarutbildning,men saknar utbildning för att undervisa i särskolans olika ämnen.Även inom gymnasieskolorna finns brister när det gäller andelen personal med pedagogiskhögskoleexamen. Enligt Skolverkets statistik för år 2009 hade 66 procent av lärarnainom gymnasieskolan i Södertälje kommun pedagogisk högskolexamen, motsvarandesiffra för riket var i genomsnitt 75 procent. Det finns gymnasieskolor i kommunendär mindre än hälften av lärarna har pedagogisk högskoleexamen.Enligt Skolverkets statistik har endast 52 procent av lärarna inom gymnasiesärskolanpedagogisk högskoleexamen. Motsvarande genomsnitt i riket är 88 procent. Det är fleralärare som har tillsvidare anställning trots att de saknar pedagogisk högskoleexamen.Kommunen genomför, genom Pedagogiskt centrum utbildningsinsatser för förskola,skola, fritidshem och gymnasieskolor. Alla lärare inom grund- och gymnasieskolan skagenomgå en utbildning i svenska som andraspråk, som omfattar 7,5 högskolepoäng.Med hänsyn till de låga resultaten och att undervisningen i skolorna inte alls eller endasti liten omfattning utformas utifrån ett flerspråkigt och interkulturellt perspektiv ärdet dock av stor vikt att kommunen vidtar ytterligare åtgärder för att öka lärarnaskompetens. Avsaknaden av ett flerspråkigt och interkulturellt perspektiv gör att innehålleti undervisningen ofta saknar sammanhang för många elever. Detta på grund avatt det inte relateras till sådant som eleverna känner igen och för att lärandet försvårasnär undervisningen inte bedrivs på ett språkutvecklande sätt.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141420 (51)Bristområde: Personalens utbildning och kompetensutvecklingBedömning:Kommunen ser inte till att personalen inom fritidshemmen får och genomgår kompetensutvecklingutifrån verksamhetens behov.Författningsstöd:2 kap. 7 § 1985 års skollagMotivering:Av intervjuer med politiker, tjänstemän, rektorer och personal framkommer att personaleni fritidshemmen inte ges kompetensutveckling som utgår ifrån verksamhetensspecifika behov. I stället erbjuds personalen att delta i fortbildningssatsningar ochkompetensutveckling som främst är riktad till personalen inom grundskolan. Särskiltmot bakgrund av den låga andelen personal med pedagogisk högskoleexamen i fritidshemmenär det angeläget att kommunen ser till att personalen i skolbarnsomsorgenfår relevant kompetensutveckling.Bristområde: AnsvarsfördelningBedömning:I kommunen saknas en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnder, förvaltning ochverksamheternaFörfattningsstöd:2 kap. 1-2 §§ 1985 års skollag6 kap. kommunallagen (1991:900)Motivering:Tillsynen av Södertälje visar att det inte finns en tydlig styrning från nämnd och förvaltningav kommunens skolor. Detta är särskilt tydligt när det gäller vuxenutbildningen.Intervjuade representanter för arbetslivsnämnden uppger att de till viss delsaknar kunskap om vuxenutbildningens reglering. Återrapportering av delegeradebeslut görs inte alltid till arbetslivsnämnden och efterfrågas inte alltid av nämnden.Skolinspektionen finner detta anmärkningsvärt i en kommun med en så stor vuxenutbildningsverksamhet.Såväl nämndrepresentanter, förvaltning och rektorer menar attsfi och integrationsfrågor tar stor plats i nämndens arbete och att övrig vuxenutbildninghamnar i skymundan.Även inom kommundelsnämnderna finns det tydliga brister i kunskapen om de regleringarsom styr grundskolorna och fritidshemmen. Det finns i kommundelsnämndernaen låg kännedom om nämndernas funktion när det gäller styrning och ledning. Mellan

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141421 (51)kommundelarna och förvaltningen finns det också brister när det gäller styrning, ledningoch kommunikation. Det gäller bland annat återrapportering av delegationsbeslut.Inom gymnasieskolan finns det beslut som inte är delegerade till rektorerna, men somrektorerna fattar. Skolinspektionen vill understryka att nämnderna har ett stort ansvarför att utbildningen i kommunens skolor i samtliga hänseenden uppfyller författningarnaskrav.I de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna finns det i vissa falloklarheter när det gäller rektors ansvar. Eleverna har en rektor från sin ”hemskola” ochen rektor i den särskilda undervisningsgruppen. Detta får till följd att det uppståroklarheter kring en del beslut och kring betygshantering.Bristområde: Rektorernas uppdragBedömning:Kommunen ser inte till att alla rektorer genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelsernai skolförfattningarna.Författningsstöd:1 kap. 12 § 1985 års skollag2 kap. 2 § 1985 års skollagMotivering:Det varierar i vilken utsträckning rektorerna tar ansvar för och bedriver ett pedagogisktledarskap. Det finns även brister när det gäller värdegrundsarbete, kunskapsuppföljning,individuella utvecklingsplaner, särskilt stöd, åtgärdsprogram och kvalitetsarbete.Tillsynen visar att de flesta grundskolor saknar en sammanställning av elevernas samladeresultat i årskurs 5. I flera skolor saknar rektorerna exempelvis kunskap om resultateni ämnet teknik. Det finns därför i princip inte heller någon analys eller utvärderingav resultaten utifrån de nationella målen i årskurs 5. Även i gymnasieskolan ochgymnasiesärskolan saknar rektorerna kännedom om flera kunskapsresultat.Vid tillsynen framkommer att de studerandes kunskapsresultat varken följs upp elleranalyseras inom vare sig komvux, sfi eller särvux. Resultaten för utbildning på entreprenadföljs inte heller upp på ett systematiskt sätt.Av Skolinspektionens beslut och tillsynsprotokoll framkommer att det finns stora bristervad gäller måluppfyllelsen och när det gäller att ge barn och elever särskilt stöd.Inom flera av grundskolorna, fritidshemmen och gymnasieskolorna får inte elever detsärskilda stöd som de bedöms vara i behov av. Vidare erbjuder inte alla skolor ochgymnasieskolor studiehandledning på modersmålet till alla elever som är i behov avdet.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141422 (51)I flera av grundskolorna och gymnasieskolorna tar rektorerna i sitt dagliga arbete intetillräckligt stort ansvar för den pedagogiska verksamheten. Flera rektorer gör inteklassrumsbesök och saknar kanaler för att få information om den undervisning sombedrivs. Det finns också flera skolor där det sällan förs samtal rörande pedagogik ochundervisningens kvalitet och innehåll mellan rektorn och lärarna.Flera av rektorerna fattar inte beslut i enlighet med författningarnas krav. Det är framföralltvid beslut om placering i särskilt undervisningsgrupp och beslut om anpassadstudiegång som brister har uppmärksammats. Beslut om placering i särskild undervisningsgruppoch om anpassad studiegång är delegerat till rektorerna. Det finns skolordär det inte fattas några beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller anpassadstudiegång trots att de har elever som i sin undervisning omfattas av sådana åtgärder.På flera skolor saknar besluten om placering i särskild undervisningsgrupp överklagandehänvisning.Det samma gäller de beslut rektor för särvux fattar angående attundervisning i särvux ska upphöra.Bristområde: Rektorernas uppdragBedömning:Det finns brister i de utredningar som ligger till grund för mottagande av elev i denobligatoriska särskolan. Kommunen behöver omgående åtgärda bristerna.Författningsstöd:1 kap. 16 § 1985 års skollag3 kap. 2,4-5 §§ 1985 års skollag1-3 §§ lagen om försöksverksamhet med ökat inflytande över utvecklingsstörda barnsskolgångMotivering:Beslut om mottagande i särskolan är i Södertälje kommun delegerat till särskolesamordnaren.De underlag för mottagande i särskolan som Skolinspektionen tagit del avvarierar i kvalitet. De pedagogiska utredningarna uppfyller inte alltid syftet med ensådan utredning eftersom flera saknar en tydlig bedömning av om barnet har förutsättningaratt nå kunskapsmålen för grundskolan. Av Skolverkets allmänna råd ”Rutinerför utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan.” (SKOLFS2001:23) framgår att det av den pedagogiska utredningen tydligt bör framgå vilka insatserskolan redan gjort för att anpassa verksamheten till barnets behov och vilka resultatsom följt av dessa insatser. Vidare ska den pedagogiska utredningen tydliggöra om allaadekvata pedagogiska insatser och anpassningar, som kan krävas i grundskolan, verkligenär prövad. I de utredningar Skolinspektionen fått ta del av i tillsynen av Södertälje kommunframgår det inte alltid vilka resultat som tidigare anpassningar lett till. Dessutom sak-

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141423 (51)nas i många fall en bedömning av om alla stödinsatser i grundskolan är uttömda. Depedagogiska utredningarna för barn med utländsk bakgrund har inte gjorts i samarbetemed modersmålslärare. Skolinspektionen ser allvarligt på bristerna i de pedagogiskautredningarna.Överlag saknas sociala utredningar i de utredningar om mottagande i särskolan somSkolinspektionen tagit del av. De finns inte heller med i den checklista som kommunentagit fram för utredningarna. Enligt Skolverkets allmänna råd syftar den sociala utredningentill att komplettera underlaget. Utredningen bör visa i vad mån situationen ihemmet eller i övrigt utanför skolan kan ge ytterligare förklaring av betydelse när detgäller barnets förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Barns utveckling ochmognad men också möjlighet att ta till sig undervisning och fungera i en utbildningssituationkan tydligt påverkas av sociala faktorer av olika slag utanför skolan. Dessa förhållandenbehöver klarläggas och tas med vid bedömningen kring ett mottagande isärskolan, men också för att kunna forma utbildningen efter barnets behov och förutsättningar.Den sociala utredningen kan vara extra viktig i ärenden som berör barnmed annan kulturell bakgrund för att få svar på exempelvis skolgång i tidigare hemlandeller om det finns traumatiska upplevelser i barnets historia och så vidare.I ett av de underlag för mottagande i särskolan som Skolinspektionen tagit del avframgår det inte i någon av utredningarna (medicinsk, psykologisk eller pedagogisk)vilka orsaker som ligger till grund för elevens mottagande i särskolan. I detta fall måstekommunen omgående åtgärda bristerna i utredningarna för att säkerställa att elevengår i rätt skolform.Bristområde: Rektorernas uppdragBedömning:Kommunen har brutit mot bestämmelserna i skolförfattningarna när det gäller placeringenav elever i Stadsmissionens utbildningsverksamhet Kanalen.Författningsstöd:1 kap. 3 § 1985 års skollag1 kap. 4 § 1985 års skollag1-2 § lagen om entreprenörsförhållanden inom skolanMotivering:Södertälje kommun är huvudman för det offentliga skolväsendet i kommunen. Vidsidan av de kommunala skolorna finns det fristående skolor som bedrivs av enskildafysiska eller juridiska personer. Kommunen får, under särskilt angivna förutsättningar,sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att denne ska bedriva vissundervisning inom grundskolan och gymnasieskolan. I gymnasieskolan får sådanaavtal avse undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141424 (51)Om det finns särskilda skäl får regeringen på ansökan av en kommun i andra fallmedge att kommunen får sluta avtal med någon annan om att bedriva undervisninginom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.Kanalen är en utvecklingsverksamhet i Stadsmissionens regi för ungdomar som intehar haft en fungerande skolgång i grund- eller gymnasieskolan. Stadsmissionen saknargodkännande för att bedriva verksamhet som fristående grund- eller gymnasieskolavid Kanalen. Rektorer på några grund- och gymnasieskolor i Södertälje har efter diskussionermed kommunens resurscentrum fattat beslut om att låta enskilda elever fåsin undervisning i Kanalen. Vid Kanalen får eleverna undervisning i ämnena matematik,svenska, engelska, samhällskunskap, historia, religion, geografi, teknik, biologi,musik och bild. Det är personal på Kanalen som bedömer elevernas kunskaper ochsätter deras betyg. Betygssättningen för eleverna på Kanalen följer därmed inte kraven iförfattningarna.Tillsynen visar att Södertälje kommun har låtit elever få undervisning genom verksamhetsom inte är en del av det offentliga skolväsendet eftersom Stadsmissionen saknartillstånd för att bedriva skolverksamhet Kommunen har inte heller fått medgivandefrån regeringen att sluta avtal om att låta annan bedriva undervisning inom det offentligaskolväsendet för barn och ungdom.Bristområde: Uppföljning och utvärderingBedömning:Kommunen följer inte upp och utvärderar sina verksamheter i tillräcklig utsträckning.Kommunen tar inte heller tillvara resultaten för att omsätta dessa i åtgärder i syfte attförbättra måluppfyllelsen.Författningsstöd:1 kap. 12 § 1985 års skollag1-3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m mLpo 94, 1 Den enskilda skolans utvecklingMotivering:Södertälje kommun följer upp och utvärderar sin verksamhet genom att ta del av deolika verksamheternas kvalitetsredovisningar och genom en enkätundersökning somriktar sig till elever och föräldrar i grundskolan. Kommunens kvalitetssystem har utformatssom ett planeringshjul. Det handlar enligt kommunens egen beskrivning omatt enheterna ska ha en bärande verksamhetsidé och en övergripande värdegrund medgemensamma förhållningssätt i det dagliga arbetet. Enheterna ska utvärdera året utifrånde uppsatta målen och analysera resultaten. De ska gå igenom nuläget och lista

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141425 (51)den egna verksamhetens styrkor och svagheter. Enheterna ska själva besluta när måloch budget ska följas upp.I samtliga intervjuer framkommer att kommunen under en lång tid haft mycket fokuspå den ekonomiska situationen i kommunen. För rektorerna i grund- och gymnasieskolanhar därför en stor del av deras arbetstid använts till att diskutera och lösa ekonomiskafrågor. I kommunens utbildningsplan för år 2010 betonas dock att rektorn i förstahand ska vara en pedagogisk, och inte en administrativ ledare.Som underlag för att göra värderingar av grund- och gymnasieskolorna använderkommunen bland annat ett system där kommunen har en förutbestämd värdering avmåluppfyllelsen för förskoleklassen-årskurs 3, årskurs 4-6 och årskurs 7-9. En måluppfyllelsei intervallet 85-99 procent bedöms till exempel som god måluppfyllelse. Utifrånhur resultatet värderas centralt får varje enhet göra en analys. Det finns dock ingentydlig koppling av värderingen till de nationella målen eller resultaten i riket. Vidarehar, som tidigare nämnts, kommunen gjort egna beräkningar av måluppfyllelsen somskiljer sig från Skolverkets nationella statistik. Konsekvensen har blivit att vissa grundskolorsaknat kännedom om att skolans resultat försämrats kraftigt de senaste åren.Hur detta kan ha påverkat skolans insatser för att öka måluppfyllelsen är oklart.I Södertälje kommun följer flertalet av grundskolornas rektorer inte upp kunskapsresultateni samtliga ämnen i årskurs 5. I intervjuer med rektorer, verksamhetschef, förvaltningschefoch ansvariga politiker i barn- och utbildningsnämnden framkommer attingen heller efterfrågar dessa kunskapsresultat på kommunnivå. Endast resultaten påde nationella ämnesproven följs upp och utvärderas i årskurs 5 på skolnivå och påkommunnivå. Även när det gäller kunskapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 9saknas uppföljning och analys av samtliga ämnen, både i skolornas och i kommunenskvalitetsredovisning. Även inom gymnasieskolan finns brister i uppföljningen av resultaten.På några av gymnasieskolorna är skillnaden mellan kvinnor och män hög när detgäller andelen elever som slutför sin utbildning inom fyra år. Skolorna har dock integenomfört någon analys av orsaken till detta.Kommunen behöver förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete och fördjupa sina analyserför att kunna fatta välgrundade beslut om organisation och resursfördelning.Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att kunskapsresultaten behöver förbättras inästan samtliga grund- och gymnasieskolor i kommunen samt att flera skolor uppvisarbrister när det gäller särskilt stöd.Varken grundskolorna eller kommunen har gjort några genomgående analyser av destora skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella proven och slutbetygen iårskurs 9 som finns på flera skolor. Detta trots att Skolverkets statistik för 2010 visar påstora skillnader mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg i årskurs 9 i ämnenasvenska, matematik och engelska. I kommunens kvalitetsredovisning nämns företeelseninte överhuvudtaget. Det varierar mellan de betygssättande skolorna i Södertäljehur stora skillnaderna är. I Ronnaskolan har 48 procent och i Blombackaskolan 42 pro-

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141426 (51)cent av eleverna fått högre slutbetyg jämfört med motsvarande provbetyg i svenska.Detta kan jämföras med motsvarande siffra för riket, som är 23 procent. I Blombackaskolanfick även 61 procent av eleverna högre slutbetyg i matematik jämfört med motsvarandeprovbetyg. I Järna grundskola var det 47 procent av eleverna som fick högreslutbetyg i matematik. När det gäller ämnet engelska fick 27 procent av eleverna i Hovsjöskolanhögre slutbetyg jämfört med motsvarande provbetyg. Motsvarande siffror förriket är 26 procent i matematik och 9 procent i engelska. Stor avvikelse mellan provbetygoch slutbetyg kan vara tecken på att skolan eller kommunen behöver granska arbetetmed betygssättning. Det är därför av största vikt att den enskilda skolan för en interndiskussion om sin betygssättning med utgångspunkt från elevernas visade kunskaperoch resultaten från de nationella proven.Södertälje kommun behöver göra en noggrann analys kring vilka orsakerna är till deresultat som uppnås i verksamheten. I denna behöver kommunen särskilt ta fasta påorsaker som kan relateras till den undervisning som bedrivs. För att nå ökad måluppfyllelsebehöver också samverkan mellan och inom kommunens olika verksamheterutvecklas på alla nivåer.Kommunen följer inte upp och utvärderar skolbarnsomsorgen i tillräcklig omfattningför att kunna utveckla och förbättra verksamheterna. I kommunens kvalitetsredovisningsaknas till exempel bedömningar av måluppfyllelsen i denna verksamhet. När detgäller kommunens fritidshem saknas bedömningar av måluppfyllelsen även på verksamhetsnivå.Inte heller inom vuxenutbildningen följs de studerandes kunskapsutveckling i tillräckligthög grad upp i förhållande till nationella mål. Inom särvux sätts inga betyg ochresultaten sammanställs inte heller på annat sätt. Underlag saknas således för utvärderingoch analys av måluppfyllelsen. Komvux följer upp avbrotten på individnivå mensaknar en uppföljning på skolnivå över dessa. I tillsynen framkommer att den högaandelen avbrott delvis beror på brister i datarapporteringen som gör att elever som intekommer till kursstart registreras som om de hade gjort ett avbrott.Tillsynen visar att vuxenutbildningen saknar ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete,vilket enligt Skolinspektionen bland annat beror på avsaknaden av styrning frånansvarig nämnd. Dokument som enligt författningarna ska finnas, exempelvis skolplan,arbetsplan, kvalitetsredovisning och årlig plan mot kränkande behandling saknaseller är inaktuella. Studerandeenkäter genomförs och diskuteras inom vuxenutbildningen,men leder inte till några konkreta förbättringsåtgärder. Sammanställning avavbrott finns, men analyseras inte.Kvalitetsarbetet inom vuxenutbildningen behöver således utvecklas så att systematiskauppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultat ligger till grund för vilka förbättringsinsatsersom ska vidtas för ökad måluppfyllelse. I detta arbete bör även utvärderingav undervisningen införlivas.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141427 (51)Tillsynen visar samfällt att politiker och förvaltningar endast i begränsad omfattningställt frågor till rektorerna kring resultat avseende den pedagogiska verksamheten. Detvarierar också i vilken grad förskolorna och skolorna har fått återkoppling på sina kvalitetsredovisningar.Det finns, inom utbildningsnämnden, ett system med kontaktpolitikersom framförallt innebär att politikerna ska kunna få information om de olikagrundskolorna. Det varierar dock hur detta fungerar. Inom kommundelsnämndernahar politikerna inte tagit del av verksamheternas kvalitetsredovisningar. Inom arbetslivsnämndensaknas kunskap om att kvalitetsredovisning ska upprättas.Sedan 2003 har Södertälje haft fyra prioriterade kvalitetsmål för all utbildningsverksamhetutom vuxenutbildningen. Dessa har varit språkutveckling, hälsa, demokrati ochnatur/teknik/matematik. Genom ”Nu lyfter vi Södertäljes skolor” har Södertälje tagitfram ett handlingsprogram för att höja resultaten i kommunens skolor. Skolinspektionenhar dock identifierat flera brister i kommunens processer som behöver åtgärdas föratt nå ökad måluppfyllelse. Kommunens kvalitetsarbete behöver utvecklas och förbättras.Skolorna och kommunen behöver analysera orsakerna till resultaten. Det finns iskolornas kvalitetsredovisningar i vissa fall förklaringar som handlar om att elevernasbristande kunskaper i svenska har påverkat resultaten, men det har inte gjorts någonanalys av detta. Undervisningen utvärderas inte systematiskt. Inte heller syns det attskolorna utvecklat en organisation och arbetssätt som svarar mot elevernas behov. Detär till exempel ingen skola i Södertälje som har ett språkutvecklande arbetssätt somgenomsyrar skolans undervisning och övrig verksamhet. Det är först när skolorna ochkommunen har kunskap om orsakerna till kunskapsresultaten och undervisningsmetodernasom adekvata insatser kan sättas in där de behövs.Huvudområde: Tillgång till utbildningBristområde: Plats och valmöjligheterBedömning:Kommunen erbjuder inte i tillräcklig utsträckning den omsorg och undervisning sombarn, elever och studerande har rätt till.Författningsstöd:1 kap. 12 § 1985 års skollag

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141428 (51)Motivering:Inom Södertälje kommun bedrivs modersmålsundervisning på 65 olika språk. När detgäller de större språkgrupperna fungerar modersmålsundervisningen väl på fleragrundskolor. I mindre språkgrupper och på en del skolor fungerar den dock inte alls.Södertälje kommunfullmäktige har fattat beslut om att resor till och från modersmålsundervisninginte omfattas av fri skolskjuts. Det finns yngre elever som inte kunnaterbjudas modersmålsundervisning i sin ordinarie skola. I de fall föräldrarna inte harhaft möjlighet att skjutsa eller följa eleverna till modersmålsundervisning har elevernadärför inte fått någon undervisning. Detta har, i flera fall, resulterat i att föräldrar inteansökt om modersmålsundervisning och kommunen saknar kännedom om hur mångaelever som avstått från att ansöka om modersmålsundervisning på grund av brist påskolskjuts.Varje elev som har rätt till modersmålsundervisning ska ges förutsättningar att fådenna tillgodosedd. Om en elev av säkerhetsskäl, ålder eller andra omständigheter intekan ta sig själv till platsen för undervisningen kan detta i praktiken innebära att elevenutestängs från undervisningen. En skolas tillsynsansvar innebär att skolan övertar ansvaretför elevens säkerhet och andra förhållanden som vårdnadshavarna annars har,den tid eleven är i skolan. Eftersom modersmålsundervisning är en del av elevensundervisning omfattar skolans tillsynsansvar även denna tid och den eventuella resandit. Detta innebär således att rektorn, innan beslut om modersmålsundervisning i annanskola tas, förutsätts göra en bedömning av elevens behov av tillsyn. Det faktum attmodersmålsundervisningen sker utanför timplanebunden tid fråntar inte skolans tillsynsansvar.Redan i Skolverkets utbildningstillsyn 2005 påpekades att kommunenshantering av skolskjuts kunde utgöra ett hinder för elever att ta del av modersmålsundervisningen.Det är därför anmärkningsvärt att kännedomen om detta problem fortfarandeär så låg i kommunen och att åtgärder ännu inte har vidtagits.På gymnasieskolorna och gymnasiesärskolan är andelen elever som får modersmålsundervisningbetydligt lägre än i grundskolorna. På exempelvis Foucaultgymnasiet ärhälften av eleverna berättigade till modersmålsundervisning bland annat i finska ochromani chib. För närvarande läser dock ingen elev något modersmål. Skolinspektionenbedömer att en av orsakerna till att så få elever läser modersmål i gymnasieskolanbland annat är bristande information till eleverna.På gymnasieskolorna fungerar studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisningöverlag sämre än i grundskolorna. Tillsynen visar att det finns elever igymnasieskolan som har behov av studiehandledning på modersmålet, men som intefår det. Det framkommer också att många lärare på gymnasieskolorna saknar kännedomom denna stödform. Det är viktigt att Södertälje kommun utvecklar rutinerna närdet gäller modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål så att allaelever som har rätt till det också i praktiken ges möjlighet att få detta.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141429 (51)Tillsynen visar vidare att det på vissa grundskolor finns elever som har behov avundervisning i svenska som andraspråk, men som inte får det. Överlag är kompetensengällande svenska som andraspråk låg, särskilt i förhållande till det behov av ämnet somfinns bland eleverna i kommunen. Kommunen har uppmärksammat kompetensutvecklingsbehovetoch har påbörjat en satsning på fortbildning på högskolenivå i ämnetsvenska som andraspråk. Det är dock viktigt att kommunen analyserar om denna satsningär tillräcklig utifrån de behov som finns i skolorna.I några grundskolor får eleverna inte undervisning i hem- och konsumentkunskap förräni årskurs 6. Det innebär att de inte ges förutsättningar att nå målen i ämnet i årskurs5. I Skolverkets utbildningsinspektion 2005 fanns samma situation på en skola. Vidarefinns det skolor där att eleverna inte får undervisning i ämnet teknik. Eleverna som ärplacerade i den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen Skolakuten fårinte undervisning i alla ämnen de har rätt till. Det saknas möjligheter och förutsättningaratt genomföra laborationer i kemi och de praktiska delarna av undervisningen ihemkunskap. Skolinspektionen vill med anledning av detta påpeka vikten av att elevernashemskolor ser till att eleverna får den undervisningen som de eventuellt gåttmiste om under den tid de varit på Skolakuten.I tillsynen av vuxenutbildningen framkommer att de studerande inom särvux inte harsamma tillgång till studie- och yrkesvägledning som övriga studerande inom vuxenutbildningen.Samtliga studerande får inte heller den undervisningstid de har rätt till föratt ges förutsättningar att uppnå målen. Undervisningstiden i särvux är i genomsnittmellan en till tre timmar i veckan per studerande. Detta beror enligt rektorn delvis påatt resurserna inte räcker till mer, men också på att de studerande arbetar och att det ärsvårt att kombinera arbete med studier inom särvux. I intervjuer med de studerandeframkommer önskemål om fler undervisningstimmar. Det finns, vid granskningstillfället,cirka fem studerande som står i kö för att få en plats på särvux varav en anges hastått i kö i cirka tre år. Skolinspektionen vill understryka att det inte är resurserna somska styra antalet undervisningstimmar utan hur mycket undervisning i förhållande tilltimplanerna de studerande bedöms behöva för att uppnå de kunskapsmål som anges irespektive kursplan. Skolinspektionen noterar att undervisningstiden inom särvuxäven i Skolverkets inspektion 2005 bedömdes vara otillräcklig.I naturvetenskapliga kurser inom den gymnasiala vuxenutbildningen köps platser pådistanskurser av en extern anordnare (Jensen Education). I dessa distanskurser, förutomi Kemi B, får de studerande istället för att utföra egna laborationer i klassrum underledning av lärare, göra hemlaborationer. I ämnet kemi finns följande mål att strävamot: ”utvecklar sin förmåga att hantera kemisk laboratorieutrustning, att välja, planera ochutföra experiment samt göra iakttagelser, beskriva, tolka och förklara kemiska förlopp med naturvetenskapligamodeller”. I kursen Kemi A är ett betygskriterium för betyget Godkänt: ”Eleven utför laborationer och undersökande uppgifter enligt instruktioner och använder försituationen lämplig laboratorieutrustning samt tillämpar gällande säkerhetsföreskrifter. Förutsättningarnaatt nå ovanstående mål och kriterier bedöms begränsade om de stu-

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141430 (51)derande endast är hänvisade till att göra laborationer i hemmiljö utan nödvändig utrustning.Även andra naturvetenskapliga kurser har mål och betygskriterier som kräverundervisning av lärare i klassrum för att kunna uppfyllas.På vuxenutbildningens hemsida finns information om att det krävs godkänt på sfi D-nivå eller motsvarande kunskaper i svenska för att studera alla kurser på grundläggandevuxenutbildning. Detta bekräftas av både studie-och yrkesvägledare, lärare ochstuderande. Skolinspektionen vill understryka att 11 kap. 12 § uttömmande anger vilkabehörighetskrav som gäller för grundläggande vuxenutbildning.Bristområde: Lokala utformningarBedömning:Gymnasieskolans lokala kurser är inte förenliga med författningarnas krav.Författningsstöd:5 kap. 4 a § 1985 års skollag i dess lydelse före den 1 mars 20101 kap. 6 § och 2 kap. 14-16 § gymnasieförordningen i dess lydelse före den 15 april 2010Motivering:Enligt kommunens gällande delegationsordning är det verksamhetschefen för gymnasieskolansom ska fastställa lokala kurser. I tillsynen framkommer att det inte finnsnågra kursplaner, betygskriterier eller beslut om inrättande angående de lokala kursersom ges på flera av gymnasieskolorna. Det framgår inte heller vem som fattat beslutom de lokala kurserna.I Skolverkets utbildningsinspektion 2005 påpekades att lokala kurser inte var utformadei enlighet med bestämmelserna. Den nu genomförda tillsynen visar att det i fleragymnasieskolor fortfarande erbjuds lokala kurser som inte uppfyller författningarnaskrav. Exempelvis erbjuds eleverna på det individuella programmet på en gymnasieskoladen lokala kursen ”Träning för eget boende A–D”. Kursen saknar både kursmåloch betygskriterier.I tillsynen framkommer att även gymnasiesärskolan har lokala kurser vars mål sammanfallermed målen för nationella kurser. Södertälje kommun måste säkerställa attlokala kurser inrättas och utformas i enlighet med författningskraven.Tillsynen visar också att det på vissa gymnasieskolor saknas beslut om program ochprogrammål för de specialutformade programmen. Enligt delegationsordningen är detrektorn som ska fatta beslut om plan för specialutformat program och även fatta beslutom programmål för specialutformat program.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141431 (51)Bristområde: Skolpliktsbevakning och registerkontrollBedömning:Kommunen ser inte till att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet,skola och skolbarnsomsorg alltid iakttas.Författningsstöd:1-2 a §§ lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet,skola och skolbarnsomsorg).Motivering:Tillsynen visar att det flesta skolor, förskolor och fritidshem har rutiner för registerkontrollvid anställning av personal. Det finns dock skolor där man vid korttidsvikariatinte begär något registerutdrag.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141432 (51)FörskoleverksamhetenTillsyn i förskolanHelhetsbedömningSkolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en godlärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten.Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning verksamheten, viddet aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks iskollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskadeområdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokumentsom förskolorna och Södertälje kommun har skickat in, de verksamhetsredogörelserde lämnat och intervjuer som genomförts samt i förekommande fall observationervid besök i verksamheterna.Tillsynen visar att det i förskoleverksamheten i Södertälje överlag bedrivs en pedagogiskverksamhet som stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande i en tryggoch omsorgsfull miljö. Verksamheten följs upp och utvärderas systematiskt både påverksamhetsnivå och på kommunnivå. I kvalitetsredovisningarna dokumenteras uppföljningaroch detta ligger till grund för planer för utveckling och förbättring. Regelbundetgenomförs också enkäter för att mäta föräldrars uppfattning om verksamheterna.I många förskolor genomförs regelbundna, strukturerade samtal med barnen somytterligare en del av uppföljningen av verksamheten.Skolinspektionen finner dock att barngruppernas storlek inte alltid bestäms utifrånbarnens förutsättningar och behov utan mer utifrån vad budgeten tillåter.Skolinspektionen finner också att samarbetet mellan förskoleverksamheten, förskoleklassoch skolverksamhet behöver utvecklas. Det är inte en pedagogisk kontinuitetmellan förskoleverksamhet och skola.Personalens kompetensutveckling styrs av bedömningar av vad verksamheten behöver.Utbildningar och kurser erbjuds både på lokal och på central nivå. Kommunenerbjuder också barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare.Även arbetet med att stärka och utveckla barnens modersmål är omfattande på flera avförskolorna. Skolinspektionen noterar att det också förs samtal på några förskolor omvad ett interkulturellt förhållningssätt innebär för verksamheten.Skolinspektionen har gjort verksamhetsbesök på Rösberga Förskolecenter och tagit delav verksamhet för barn med olika funktionshinder. På Rösberga Förskolecenter finnsavdelningar anpassade för barn med särskilda behov. Barngruppernas storlek ochsammansättning anpassas helt utifrån barnens behov. Personalens kompetens är högoch anpassad till verksamhetens behov och utmaningar.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141433 (51)Rösberga Förskolecenter är kommunens största förskola med ca 170 barn. Fyra av förskolansavdelningar är hemvist för barn med olika funktionshinder som kräver avanceradomsorg och särskild stimulans för sin kunskapsutveckling. De övriga avdelningarnahar ordinarie verksamhet i åldersblandade grupper. Förskolan är inrymd i en nedlagdskola och lokalerna är anpassade till verksamheten. Barnen har sina hemvistermen kan också röra sig i ganska fritt i lokalerna. Ofta arbetar man med ett gemensamttema under lång tid.Allmänt om tillsynenSkolinspektionen tar i tillsynen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningarför barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen.Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyllerde krav som författningarna ställer på verksamheten.Skolinspektionen genomför tillsyn i Södertälje kommun under november 2010-januari2011.När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningarsom rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen i ettbeslut. Kommunbeslutet fogas samman med rapporter från förskoleverksamhet ochskolbarnsomsorg. Övriga beslut som fattats inom ramen för tillsynen anges i en förteckning.Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledningav påtalade brister.Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogiskledning och utveckling av verksamheten, förskoleverksamhetens lärandemiljö samttillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrånskollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet.Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsättaatt tillämpas fram till den 1 juli 2011. Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunktenför Skolinspektionens tillsyn och granskning fram tills dess.Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen, delsden information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunensförskoleverksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem ellerfinns publicerat på annat sätt har använts.I Södertälje kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansvarigledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördesintervjuer med personalrepresentanter från kommunens samtliga förskolor ochföräldrar med barn i verksamheten. I samband med tillsynen besöktes Rösberga Förskolecenter.Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionenswebbplats (www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141434 (51)Beskrivning av verksamhetenTabell 2. Antal barnFörskoleverksamhetenAntal barnFörskola 4690Barn i enskilda förskolor 550Källa: Kommunens egna uppgifter januari 2011I Södertälje kommun bedrivs förskoleverksamheten i 74 förskolor, varav 17 är enskilda.De kommunala förskolorna är områdesindelade i 12 rektorsområden. Förskoleverksamheteninom respektive rektorsområde leds av en rektor. I kommunen finns en förskolasom är öppen dygnet runt, från måndag kväll till lördag förmiddag.Förskoleverksamheten i varje rektorsområde har ett barnhälsoteam som ger stöd tillpersonalen. Det finns även ett Resurscentrum i kommunen med särskilda kompetensertill stöd för förskolorna. Förskolorna kan också via Resurscentrum ansöka om extraresurser från centralt avsatta medel.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141435 (51)Tillsynsprotokoll för förskoleverksamheten i Södertälje kommunTillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningaroch motiveringar för detta redovisas i det följandeMåluppfyllelse och resultatUtveckling och lärandePedagogisk ledning och utveckling av verksamhetenFokus på förskolans uppdragUtvärdering och uppföljningFörskoleverksamhetens lärandemiljöFokus på utveckling och lärandeTillgångTrygg miljö för utveckling och lärandeAnsvar och tillgång till platsGruppers storlek och sammansättningSärskilt stödRegisterkontroll och anmälningsskyldighet

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141436 (51)Bedömningar och motiveringarHuvudområde: Förskoleverksamhetens lärandemiljöBedömningsområde: Fokus på utveckling och lärandeBedömning:Det finns inte i tillräcklig utsträckning ett förtroendefullt samarbete mellan kommunensförskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem.Författningsstöd:Lpfö 98 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.Motivering:I samtal och intervjuer med rektorer och personal framkommer att samarbetet mellanförskoleverksamheten, förskoleklass och skolverksamhet behöver utvecklas. När barnenlämnar förskolan för att börja i förskoleklassen genomförs inte alltid ett överlämnandesom ger förskoleklassens pedagoger information om barnets möjligheter ochförutsättningar för fortsatt utveckling. Det varierar också i vilken grad pedagogiskadiskussioner som syftar till en gemensam syn på barns lärande förekommer. Vidarevarierar verksamheternas samarbete för att stödja barnens allsidiga utveckling ochlärande i ett långsiktigt perspektiv.Bedömningsområde: Trygg miljö för utveckling och lärandeBedömning:Kommunen ser inte till att arbetet i alla förskolorna är medvetet inriktat på att motverkatraditionella könsmönster.Författningsstöd:Lpfö 98, 1 Förskolans värdegrund och uppdragMotivering:Tillsynen visar att arbetet med att motverka traditionella könsmönster behöver utvecklasi förskolorna i Södertälje kommun. Det har tidigare genomförts kompetensutvecklingmed inriktning på genuspedagogik i förskolorna. Det framkommer dock i tillsynenatt det varierar mellan förskolorna hur den pedagogiska miljön utformas för att stärkajämställdhetsarbetet och motverka traditionella könsmönster. Omfattningen av arbetetvarierar också mellan de olika förskolorna. Vidare saknas kontinuitet och ett gemensamtsynsätt för arbetet med jämställdhet i kommunens förskolor. Inga uppföljningarav satsningen på kompetensutvecklingen i genusvetenskap har gjorts på kommunnivå.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141437 (51)Huvudområde: TillgångBedömningsområde: Gruppers storlek och sammansättningBedömning:Kommunen utvärderar inte kontinuerligt barngruppernas storlek och sammansättningFörfattningsstöd:2 a kap. 3 § 1985 års skollagMotivering:I samtal och intervjuer med rektorer, personal och representanter från förvaltningsledningenframkommer att kommunen inte kontinuerligt utvärderar om barngruppernasstorlek och sammansättning inom förskoleverksamheten är lämplig. Det är varje förskolerektorsom avgör om barngruppernas storlek och sammansättning är lämpliga ochanpassade för att bedriva en pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanens intentioneroch skollagens krav. Barn med allvarliga funktionshinder erbjuds plats i små ochsärskilt anpassade grupper men i övrigt är det upp till rektorerna att utifrån sin budgetförsöka anpassa barngruppernas storlek och sammansättning så långt det går

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141438 (51)SkolbarnomsorgenTillsyn i skolbarnsomsorgenSkolbarnsomsorgHelhetsbedömningSkolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en godlärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten.Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning verksamheten, viddet aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks iskollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskadeområdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokumentsom Södertälje kommun skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat ochintervjuer som genomförts samt i förekommande fall observationer vid besök i verksamheterna.Skolinspektionen bedömer att flertalet av Södertälje kommuns fritidshem erbjuderbarnen en stimulerande och varierad verksamhet. Dock finns det vissa fritidshem därpersonalen inte fullt ut anser sig kunna erbjuda barnen en meningsfull fritid som utgårifrån varje barns erfarenhet, intresse och behov. I intervjuer med rektorer, ansvarigatjänstemän och politiker uttrycks en oro för att de stora barngrupperna kan påverkaverksamhetens kvalitet på ett negativt sätt.Fritidshemmen har oftast samma regler och rutiner som grundskolorna när det gälleratt förebygga och förhindra kränkande behandling och på flertalet fritidshem pågår ettvärdegrundsarbete. Trots detta förekommer bråk, osämja och kränkningar mellan barnenpå flera fritidshem. På vissa fritidshem upplever personalen att ljudnivån är alltförhög. Föräldrarna uppger att de har stort förtroende för personalens arbete med att försökaförhindra kränkningar, men samtidigt finns en oro för att personalen inte hinnervara överallt och att de inte ser eller upptäcker alla konflikter. Fritidshemmens arbetemed att förebygga och motverka kränkande behandling behöver därför förbättras. Iskolornas planer mot kränkande behandling måste fritidshemmens specifika förutsättningartydliggöras.Andelen högskoleutbildad personal på fritidshemmen är låg i Södertälje kommun, bara34 procent har pedagogisk högskoleutbildning jämfört med 50 procent i riket. Det finnsvissa fritidshem som helt saknar personal med pedagogisk högskoleutbildning, vilketmedför svårigheter att hålla en god pedagogisk kvalitet på verksamheten eftersom flerai personalgruppen inte är fullt införstådda med läroplansmålen. Den kompetensutvecklingsom personalen erbjuds är sällan riktad mot de behov som fritidshemmen har.På kommunövergripande nivå saknas riktade insatser för att öka andelen personal med

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141439 (51)relevant utbildning för fritidshemmen. Kommunen genomför inte heller några utredningarsom visar vilka konsekvenser den låga andelen högskoleutbildad personal fårför verksamhetens kvalitet. Åtgärder behöver vidtas för att rekrytera personal medpedagogisk högskoleutbildning. I övrigt behöver också kommunen se till att personalenfår en sådan utbildning och kompetensutveckling att barnens behov av omsorg ochgod pedagogisk verksamhet kan tillgodoses på samtliga fritidshem.Tillsynen visar också att kommunen behöver förbättra sin uppföljning och utvärderingav skolbarnsomsorgen, såväl av fritidshemmen som av den öppna fritidsverksamheten.De flesta fritidshem planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet, vilket redovisasbland annat i arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. Kommunen behöver dock haen övergripande och god kännedom om fritidshemmens måluppfyllelse i förhållandetill de verksamhetsspecifika nationella målen. Detta för att kunna ta tillvara resultatenoch omsätta dessa i åtgärder för att nå de nationella målen och förbättra verksamheten.Kommunen behöver också kontinuerligt utvärdera barngruppernas storlek och sammansättning.Det genomsnittliga antalet barn per årsarbetare ligger högt jämfört medriket och kommungruppen, antalet barn på fritidshemmen har även ökat under desenaste fem åren. Tillsynen visar att det finns vissa brister i kvaliteten på fritidshemmen,bland annat vad gäller att erbjuda barnen en meningsfull fritid, och i arbetet medatt förebygga och förhindra kränkningar. Såväl föräldrar, personal som rektorer harockså i intervjuer lyft fram att det på vissa fritidshem finns svårigheter att hålla en högkvalitet på verksamheten eftersom barngrupperna bedöms vara för stora. Mot dennabakgrund behöver Södertälje kommun försäkra sig om att barngrupperna har lämpligsammansättning och storlek. Kommunen behöver även se till att alla lokaler är ändamålsenliga.Tillsynen visar också att det finns barn på vissa fritidshem som inte alltid får det stödsom de bedöms vara i behov av. Det finns barn i årskurs 4 som inte får tillgång tillmorgonomsorg trots att det finns sådana behov. I Södertälje kommun erbjuds eleverfrån och med årskurs 4 plats i den öppna fritidsverksamheten. I denna erbjuds endastomsorg på eftermiddagarna. I undantagsfall kan föräldrar ansöka om dispens för att fåtillgång till fritidshemmens morgontillsyn. Såväl föräldrar, personal som rektorer uppgeratt de begränsade möjligheterna till morgontillsyn ställer till med svårigheter förvissa familjer. Några rektorer har medvetet valt att låta barnen komma till fritidshemmenändå på morgnarna. I andra fall står barnen utan omsorg. Skolinspektionen villpoängtera vikten av att Södertälje kommun ser till att skolbarnsomsorg tillhandahålls iden omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete eller studier eller tillbarnets eget behov.Flera föräldrar uppger vidare att de inte får tillräckligt med information om fritidshemmensverksamhet och om det egna barnet. Södertälje kommun behöver därför setill att de barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling får den omsorg som deras

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141440 (51)speciella behov kräver, att alla barn som behöver det får tillgång till omsorg enligt författningarnaskrav och att informationen till föräldrarna förbättras.Slutligen behöver samtliga fritidshem förbättra sitt arbete med att motverka traditionellakönsmönster.Allmänt om tillsynenSkolinspektionen tar i tillsynen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningarför barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen.Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyllerde krav som författningarna ställer på verksamheten.Skolinspektionen har genomfört tillsyn av skolbarnomsorgen i Södertälje kommun den25-26 januari 2011.När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningarsom rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen i ettbeslut. Kommunbeslutet fogas samman med rapporter från förskoleverksamhet ochskolbarnsomsorg. Övriga beslut som fattats inom ramen för tillsynen anges i en förteckning.Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledningav påtalade brister.Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogiskledning och utveckling av verksamheten, skolbarnsomsorgens lärandemiljö samttillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrånskollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet.Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsättaatt tillämpas fram till den 1 juli 2011. Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunktenför Skolinspektionens tillsyn och granskning fram tills dess.Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen, delsden information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunensskolbarnsomsorg som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finnspublicerat på annat sätt har använts.I Södertälje kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansvarigledningspersonal från samtliga fritidshem i kommunen. Dessutom genomfördesintervjuer med personalrepresentanter från kommunens samtliga fritidshem och föräldrarmed barn i verksamheten.Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionenswebbplats (www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141441 (51)Beskrivning av verksamhetenTabell 1: Antal barnSkolbarnsomsorgAntal barnFritidshem 2402Öppen fritidsverksamhet 627Pedagogisk omsorg för skolbarn 0Källa: Södertälje kommuns kvalitetsredovisning, 2010-06-21.Skolbarnsomsorgen i Södertälje kommun består av 18 kommunala fritidshem och 15fritidsklubbar. Utbildningsnämnden ansvarar för merparten av skolbarnsomsorgen,medan kultur- och fritidsnämnden ansvarar för viss öppen fritidsverksamhet för barn iåldern 10-12 år, så kallade fritidsklubbar. Grundskolornas rektorer leder fritidshemmen,vilka erbjuder omsorg för barn mellan 6-9 år, och vissa fritidsklubbar. En omorganisationpågår i kommunen som innebär att fritidsklubbarna helt och hållet kommeratt ledas av grundskolerektorerna.I Södertälje kommun finns även sju enskilda fritidshem som ligger i anslutning till friståendegrundskolor. Dessa står under tillsyn av Södertälje kommun. Skolinspektionenhar tillsyn över hur kommunen fullgör detta ansvar.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141442 (51)Tillsynsprotokoll för skolbarnsomsorgenTillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningaroch motiveringar för detta redovisas i det följandeMåluppfyllelse och resultatUtveckling och lärandePedagogisk ledning och utveckling av verksamhetenFokus på skolbarnomsorgens uppdragUtvärdering och uppföljningSkolbarnsomsorgens lärandemiljöFokus på utveckling och lärandeTillgångTrygg miljö för utveckling och lärandeAnsvar och tillgång till platsGruppers storlek och sammansättningSärskilt stödRegisterkontroll och anmälningsskyldighet

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141443 (51)Bedömningar och motiveringarHuvudområde: Måluppfyllelse och resultatBedömningsområde: Utveckling och lärandeBedömning:Fritidshemmens verksamhet är inte i tillräcklig utsträckning utformad så att verksamhetenkompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt samt erbjuder barnen enmeningsfull fritid .Författningsstöd:2 a kap. 3 § 1985 års skollagMotivering:Tillsynen visar att personalen på flertalet av kommunens fritidshem arbetar för att erbjudabarnen en stimulerande och varierad verksamhet. Dock finns det enstaka fritidshemdär personalen inte fullt ut anser sig kunna erbjuda barnen ett innehåll i verksamhetensom utgår från varje barns erfarenhet, intresse och behov. Bland annat uppger deatt de inte alltid ges förutsättningar att bedriva en pedagogiskt planerad verksamhet ioch med att vissa barngrupper är för stora i förhållande till antalet pedagoger. Iblandgår mycket av tiden åt till att ha uppsikt över barnen i stället för att ge dem stöd ochstimulans i deras lekar. Verksamheten påverkas då negativt och enskilda barns behovoch intressen kan inte tillgodoses. Denna bild bekräftas av intervjuade föräldrar. Ävenrektorer, ansvariga tjänstemän och politiker uppger att det finns en oro för att de storabarngrupperna kan påverka verksamhetens kvalitet på ett negativt sätt och att vissafritidshem inte kan erbjuda barnen en meningsfull fritid i enlighet med författningarnaskrav.Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamhetenBedömningsområde: Fokus på skolbarnsomsorgens uppdragBedömning:Personalen i skolbarnsomsorgen har inte i tillräcklig omfattning sådan utbildning ellererfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.Författningsstöd:2 a kap. 3 § 1985 års skollag

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141444 (51)Motivering:Av intervjuer med rektorer och personal framgår att det på vissa fritidshem finns svårigheteratt hålla en god pedagogisk kvalitet på verksamheten eftersom flera i personalgruppeninte är fullt införstådda med läroplansmålen. Enligt Skolverkets uppföljningsstatistikför 2009 har bara 34 procent av personalen i kommunens fritidshem pedagogiskhögskoleutbildning. Motsvarande siffra för kommungruppen är 72 procentoch för riket 59 procent. I Södertälje kommun är således andelen personal med pedagogiskhögskoleexamen betydligt lägre än motsvarande andel i såväl kommungruppensom riket. Enligt rektorer och ansvariga tjänstemän finns det totalt 10-12 utbildade fritidspedagogeri kommunen, vilket innebär att vissa fritidshem inte har någon utbildadfritidspedagog.Av intervjuer med rektorerna framgår att de vid nyrekryteringar försöker anställa utbildadefritidspedagoger. Det saknas dock riktade insatser på kommunövergripandenivå för att öka andelen personal med relevant utbildning för fritidshemmen. Skolinspektionenvill betona vikten av att Södertälje kommun ser till att åtgärder vidtas för attrekrytera personal med sådan utbildning och erfarenhet att barnens behov av omsorgoch god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses fullt ut.Bedömning:Personalen i skolbarnsomsorgen får inte den kompetensutveckling som krävs för att deprofessionellt ska kunna genomföra sina arbetsuppgifter .Författningsstöd:Lpo 94, 2.8 Rektors ansvarMotivering:Av intervjuer med rektorer, personal samt ansvariga tjänstemän framkommer att personaleninom skolbarnsomsorgen oftast erbjuds samma kompetensutveckling somlärarna på skolorna. Det är sällan som kompetensutvecklingen är riktad mot de behovsom fritidshemmen har. Kommunen har genom Pedagogiskt centrum alldeles nyligenstartat ett nätverk med några pedagoger från fritidshemmen för att bland annat diskuterabehov av kompetensutveckling. Med tanke på den låga andelen personal medpedagogisk högskoleexamen i fritidshemmen är det av stor vikt att Södertälje kommunser till att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionelltska kunna genomföra sina arbetsuppgifter.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141445 (51)Bedömningsområde: Utvärdering och uppföljningBedömning:Kommunen och fritidshemmen tar inte tillräckligt ansvar för att planera, följa upp ochutvärdera verksamheten och tar inte heller i tillräcklig utsträckning tillvara resultatenoch omsätter dessa i åtgärder för att nå de nationella målen .Författningsstöd:Lpo 94, 2.8 rektors ansvar2-3 §§ förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.mMotivering:De flesta fritidshem planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet vilket redovisasbland annat i arbetsplanerna. I skolornas kvalitetsredovisningar finns även skolbarnsomsorgenbeskriven och utvärderad. Det saknas däremot en uppföljning och utvärderingav fritidshemmen på kommunövergripande nivå. I kommunens kvalitetsredovisningfinns information om antalet fritidshem med mera. Det finns också exempelpå hur fritidshemmen kan arbeta för att uppfylla skolans mål. Några mål för fritidshemmenredovisas dock inte och inte heller någon uppföljning eller utvärdering avfritidshemmens verksamhet. Ansvariga tjänstemän och politiker bekräftar i intervjueratt det finns brister i kommunens uppföljning och utvärdering av fritidshemmen. Föratt kunna använda resultaten och omsätta dessa i åtgärder för att nå de nationella målenbehöver kommunen ha kännedom om fritidshemmens måluppfyllelse. Kommunenbehöver därför förbättra sin uppföljning och utvärdering av fritidshemmen.Bedömning:Kommunen följer inte upp och utvärderar den öppna fritidsverksamheten.Författningsstöd:1-3 §§ förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.Motivering:Tillsynen visar att det saknas en systematisk uppföljning och utvärdering av den öppnafritidsverksamheten i kommunen. Detta gäller såväl för de fritidsklubbar som hör tillutbildningsnämndens ansvarsområde som till kultur- och fritidsnämndens. I kommunenskvalitetsredovisning återfinns mycket sparsamt vissa statistiska uppgifter omantalet fritidsklubbar och antalet barn i den öppna fritidsverksamheten. Det saknasockså redovisning över verksamheternas innehåll, mål och uppföljning och utvärderingav verksamheterna. Ansvariga tjänstemän och politiker bekräftar i intervjuer att detfinns brister i uppföljning och utvärdering av den öppna fritidsverksamheten.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141446 (51)Huvudområde: Skolbarnsomsorgens lärandemiljöBedömningsområde: Utveckling och lärandeBedömning:Kommunens skolbarnsomsorg samverkar inte med hemmen i tillräcklig utsträckning.Föräldrarna ges inte tillräckliga möjligheter att påverka och anser sig inte få tillräckliginformation om det egna barnet och verksamheten i stort.Författningsstöd:Lpo 94, 2.4 Skola och hem.Motivering:Enligt intervjuade föräldrar får de sällan information om verksamheten på fritidshemmen.Föräldrarna nämner som exempel att de nästan aldrig får någon skriftlig informationom verksamheten på fritidshemmen. Inte heller anordnas föräldramöten medfokus på fritidshemmens verksamhet. Föräldrarna ges därför mycket små möjligheteratt kunna påverka verksamheten. Föräldrar och personal uppger också att det bara ärde föräldrar som hämtar sina barn på eftermiddagarna som får information om detegna barnet. Sällan eller aldrig ges möjligheter att samtala om situationen på fritidshemmenvid exempelvis utvecklingssamtal. Detta bekräftas också av rektorerna. Omnågot händer det egna barnet tas dock alltid kontakt med föräldrarna. Flertalet av deföräldrar som Skolinspektionen intervjuat uppger att de skulle vilja veta mer om bådeverksamheten i stort och om det egna barnet.Bedömningsområde: Trygg miljö för utveckling och lärandeBedömning:Fritidshemmen är inte medvetet inriktade på att motverka traditionella könsmönster itillräcklig utsträckning.Författningsstöd:Lpo 94, 1 En likvärdig utbildningMotivering:Tillsynen visar att arbetet med att motverka traditionella könsmönster behöver utvecklaspå i stort sett samtliga fritidshem i Södertälje kommun. Av intervjuer med rektoreroch personal framkommer att det i mycket liten utsträckning förekommer diskussionerom genusperspektiv och om hur jämställdheten mellan flickor och pojkar kan främjas.Skolinspektionen bedömer att det genomgående saknas en medvetenhet kring dessafrågeställningar. Personalen berättar att de erbjuder flickor och pojkar likadana aktiviteter,men att frågan om jämställdhet inte är prioriterad. Flertalet av personalen ger i

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141447 (51)intervjuerna uttryck för en bristande insikt om hur deras förhållningssätt och arbetssättkan bidra till att förstärka respektive motverka traditionella könsmönster. Intervjuadepolitiker bekräftar att frågan inte har prioriterats och att brister i personalens arbetssätttroligen har att göra med den låga andelen utbildade fritidspedagoger.Enligt Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem (SKOLFS 2007:35) visar forskningoch erfarenhet att flickor och pojkar systematiskt behandlas olika och att detibland kan vara svårt för vuxna att upptäcka sina egna föreställningar om könsmönsteri fritidshemmens vardag. Personalen på fritidshemmen behöver i högre grad kritisktgranska det egna förhållningssättet och analysera hur könsmönster tar sig uttryck i denpedagogiska verksamheten.Bedömning:Kommunen ser inte till att det finns planer mot kränkande behandling på alla fritidshemsom fullt ut uppfyller kraven på en sådan.Författningsstöd:14 a kap. 1 och 6-8 §§ 1985 års skollag2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskrimineringoch kränkande behandlingLpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värdenMotivering:Enligt intervjuade tjänstemän, rektorer och personal har fritidshemmen och grundskolornai Södertälje kommun gemensamma planer mot kränkande behandling. Skolinspektionenhar tagit del av dessa planer. Det framgår dock inte av planerna att dessaäven omfattar fritidshemmen och de är inte heller anpassade till fritidshemmens speciellaförutsättningar. Det framgår inte vilka åtgärder som behövs på fritidshemmen föratt förebygga och förhindra kränkande behandling eller vilka av åtgärderna som fritidshemmenavser påbörja eller genomföra under det kommande året. Eftersom förutsättningarnaär olika för skola och fritidshem är det viktigt att fritidshemmens specifikabehov och åtgärder framgår tydligt. Även ansvaret för personalen på fritidshemmenmåste synliggöras.Varken av intervjuer eller i planerna framgår det hur barnen på fritidshemmen varitdelaktiga i arbetet med planerna.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141448 (51)Bedömning:Fritidshemmen arbetar inte tillräckligt målinriktat för att förebygga och motverkakränkande behandling. De utreder inte heller och vidtar åtgärder mot kränkande behandlingi tillräcklig utsträckning.Författningsstöd:14 a kap. 6-8 och 10 §§ 1985 års skollagLpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Förståelse och medmänsklighet.Motivering:Av intervjuer med personal, rektorer och föräldrar framkommer att det på flera fritidshemförekommer bråk, osämja och kränkningar mellan barnen. Fritidshemmen haroftast samma regler och rutiner som grundskolorna när det gäller att förebygga ochförhindra kränkningar och på flertalet fritidshem pågår någon form av medvetet värdegrundsarbete.Föräldrarna uppger i intervjuer att de oftast har stort förtroende förpersonalens arbete med att försöka förhindra kränkningar, men att de stora barngruppernagör att personalen inte hinner vara överallt. Det uppstår konflikter mellan barnensom personalen inte ser och ofta hinner inte personalen utreda och följa upp de kränkningaroch konflikter som uppstår mellan barnen. På flera fritidshem upplever personalenatt ljudnivån är alltför hög. Denna bild bekräftas också av personal och flera rektorer.Huvudområde: TillgångBedömningsområde: Gruppers storlek och sammansättningBedömning:Kommunen utvärderar inte kontinuerligt barngruppernas storlek och sammansättning,Författningsstöd:2 a kap. 3 § 1985 års skollagMotivering:Officiell statistik från Skolverket för år 2009 visar att det genomsnittliga antalet barnper årsarbetare i Södertäljes kommunala fritidshem är 25 barn jämfört med 21 i riketoch 23 i kommungruppen. Det genomsnittliga antalet barn per årsarbetare ligger såledesöver såväl riksgenomsnittet som snittet i kommungruppen. Enligt kommunenskvalitetsredovisning har antalet barn på fritidshemmen ökat under de senaste fem årenmed tio procent.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141449 (51)Tillsynen visar att kommunen inte kontinuerligt utvärderar barngruppernas storlek ochsammansättning inom skolbarnomsorgen. Vid större omorganisationer genomförs enligtrektorer och ansvariga tjänstemän riskanalyser, men inga dokumenterade analysergenomförs innan till exempel beslut fattas om att ta emot fler barn. Inte heller har kultur-och fritidsnämndens beslut om att t ansvaret för fritidsklubbarnas verksamheter nukommer att överföras till grundskolerektorerna analyserats.Med tanke på att tillsynen visar att det finns brister i kvaliteten på fritidshemmen,bland annat vad gäller att erbjuda barnen en meningsfull fritid och arbetet med attförebygga och förhindra kränkande behandling behöver Södertälje kommun försäkrasig om att barngrupperna har lämplig sammansättning och storlek. Såväl föräldrar,personal och rektorer har också i intervjuer lyft fram att det på vissa fritidshem finnssvårigheter att hålla en hög kvalitet på verksamheten eftersom barngrupperna bedömsvara för stora.Det är av stor vikt att Södertälje kommun återkommande följer upp och utvärderarbarngruppernas sammansättning och storlek på fritidshemmen samt uppmärksammareffekterna av stora barngrupper för att försäkra sig om att fritidshemmen kan bedrivaen pedagogisk verksamhet i enlighet med skollagens och läroplanens krav.Bedömning:All skolbarnsomsorg bedrivs inte i ändamålsenliga lokaler.Författningsstöd:2 a kap. 3 § sista stycket 1985 års skollagMotivering:Tillsynen visar att vissa fritidshem inte är utformade så att det blir möjligt att bedrivaen god och varierad pedagogisk verksamhet som stödjer barnens lärande och utvecklingi grupp och enskilt. Något fritidshem har bara tillgång till ett enda stort rum därmerparten av aktiviteterna genomförs. Detta leder enligt personal och föräldrar till attljudnivån blir alltför hög och att det finns aktiviteter som de inte kan utföra, exempelviskan barnen inte måla om de skulle vilja det. Vid ett annat fritidshem måste barnen varaute och leka under en viss del av eftermiddagen eftersom barnen inte har tillgång tillsina klassrum, som också är fritidshem på eftermiddagarna, i och med att lärarna behöversitta kvar och arbeta i rummen. Ett annat fritidshem har många små rum därpersonalen uppger att det är svårt att ha uppsikt över barnen.

Skolinspektionen 2011-05-04Dnr 43-2010:141450 (51)Enligt Skolinspektionen behöver Södertälje kommun se till att alla fritidshem har tillgångtill ändamålsenliga lokaler vilket enligt Skolverkets allmänna råd kvalitet i fritidshem(SKOLFS 2007:35) innebär att lokalernas storlek, utformning samt utemiljö skamöjliggöra för fritidshemmen att bedriva en god pedagogisk verksamhet som utgårfrån barnens behov och intressen.Bedömningsområde: Särskilt stödBedömning:Barn i kommunens skolbarnsomsorg som av olika skäl är i behov av särskilt stöd i sinutveckling får inte alltid den omsorg som deras speciella behov kräverFörfattningsstöd:2 a kap. 3, 6 och 9 §§ 1985 års skollagMotivering:Tillsynen visar att det finns barn på vissa fritidshem som inte alltid får det stöd som debedöms vara i behov av. Av intervjuer med rektorer framkommer att någon form avsärskilt stöd ges i de flesta fall när ett barn har sådana behov. Det finns till exempelmöjligheter för personalen att delta i den handledning som ibland ges till arbetslagenav kommunens Resurscentrum, och i vissa fall kan rektorer välja att anställa en extraperson som stöd för ett barn eller för en barngrupp. Rektorerna ger också uttryck för enstor medvetenhet om vikten av att barn på fritidshemmen får det stöd de behöver ochen ambition att försöka hitta lämpliga lösningar. Personalen och föräldrarna uppgerdock att det på vissa fritidshem mest ligger på personalens eget ansvar att välja någonbefintlig person ur personalgruppen som får till uppgift att ge särskilt stöd till ett barn.På vissa fritidshem erbjuds inte heller personalen att delta i den handledning somibland ges till pedagogerna i arbetslagen.Södertälje kommun behöver se till att de barn som behöver särskilt stöd i sin utvecklingfår den omsorg som deras speciella behov kräver på samtliga fritidshem.

SkolinspektionenBilagaDnr 43-2010:1414GrundskolorBlombackaskolanBrunnsängsskolanForbackaskolan (obl sär)HelenelundsskolanHovsjö skolaHölöskolanJärna grundskolaMölnboskolanOxbacksskolanPershagenskolanRonnaskolanRosenborgskolanSoldalaskolanStålhamraskolanVallaskolanWasaskolanGymnasieskolorColin LeclairgymnasietEkenbergska gymnasietFoucaultgymnasietIgelstavikens gymnasiumNaturvetargymnasietTeknikgymnasietWendela HebbegymnasietVuxenutbildningen